Mötesplats för dig som kom ensam till Sverige I mitten av maj samlades cirka 45 ensamkommande flyktingungdomar från Stockholm för att delta i en heldagskonferens som Rädda Barnen och Stadsmuseet bjudit in till. Syftet med dagen var att lyssna på tankar om den första tiden i Sverige. Anna Ulfstrand från Stadsmuseet inledde dagen med att hälsa alla välkomna till konferensen. Därefter presenterade Sara Granath dagens program. De frågor som diskuterades under dagen var migrationsprocessen, boende, skola, integration samt hälso- och sjukvård. Alla ungdomar hade möjlighet att delta i fyra av de fem temadiskussionerna. Dagen var uppdelad i två block, med avbrott för lunch, och avslutades med en båttur till Djurgården och ett besök på Gröna Lund. Vid ankomsten till Stadsmuseets konferens skrivs deltagarna in av Rädda Barnens volontärer i vita tröjor Birgit och Marianne. Psykologen Josefin från Rädda Barnen fanns tillhands hela dagen, här i mitten med ryggen vänd mot kameran. Utöver de fem temadiskussionerna fanns andra aktiviteter där ungdomarna kunde uttrycka sina tankar och önskningar. Några ungdomar tecknade eller gjorde kollage över framtida hemmiljöer.
Andra ungdomar deltog i en aktivitet där de på en världskarta markerade platser som betyder något speciellt för dem. Med hjälp av ett snöre kunde platserna bindas till andra platser och diskussioner uppstå. De platser som markerades representerade framtidsdrömmar, kärlek till det land man lämnat, tacksamhet till det nya landet och styresskick i världen. De fem temadiskussionerna leddes av Abdi, Amir, Milen, Abdullahi och Hodan, själva ensamkommande flyktingungdomar, som bott i Sverige ett antal år och som nu engagerar sig för att hjälpa efterföljande ungdomar att etablera sig i Sverige. Ungdomarna delades upp i grupper som cirkulerade till samtalsledarna. Representanter från Rädda Barnen och Stadsmuseet - Anna, Elisabeth, Lena, Minja och Sara - dokumenterade diskussionerna. Materialet kommer att användas för att ställa krav på ansvariga politiker och tjänstemän i ett antal frågor som diskuterats under Mötesplats Stockholm. Dagens samtalsledare: Från vänster Abdi, Amir, Milen, Abdullahi och Hodan Ungdomarna hade mycket att diskutera, här följer en sammanställning av det som sades: Skola och utbildning Många känner pressen att hinna få tillräckligt bra betyg i de grundläggande ämnena för att hinna söka till gymnasiet innan det blir för sent. Att istället behöva fortsätta utbildningen inom Komvux tillsammans med vuxna känns inte bra. Bristen på integration med svenskspråkiga elever hindrar snabb inlärning av det svenska språket och förståelsen för det svenska samhället. När alla är invandrare är det svårt att lära sig svenska. Vi vill lära oss språket rätt. Man tränar bort sin brytning när man pratar med svenska ungdomar. Vi behöver lära oss svenska snabbt för att hinna studera de andra grundämnena som krävs för gymnasiet, säger en deltagare. Andra faktorer som påverkar inlärningsprocessen negativt är oro för uppehållstillstånd och många praktiska problem som elever utan stöd av föräldrar behöver lösa parallellt med skolgången. Stökiga klasser och många lärarbyten gör också att inlärningen går onödigt sakta. Det är viktigt att ha bra utbildning i Sverige. För att kunna konkurrera med svenskarna är bra utbildning ännu viktigare för oss invandrare, säger en annan deltagare.
Bra kunna välja boende Möjligheten att kunna välja familjehem eller bo tillsammans med andra nyanlända anses positiv. Det finns en trygghet att bo tillsammans med släktingar eller andra flyktingar den första tiden i Sverige. Efter en tid tycker flera ungdomar att det var bra att kunna byta till ett svenskt familjehem. Dels för att man fick ett lugnare och bättre boende med bättre mat. Men också för att man fick större frihet och bättre förutsättningar att lära sig svenska språket och kulturen. Ett problem som togs upp var att olika boenden har olika regler för, t ex hur länge man fick vara ute på kvällarna och möjligheten att låta kompisar sova över. Många upplever också att personalen på boendena ofta inte kan eller vill svara på frågor som ungdomarna behöver hjälp med att förstå. Några flickor framförde en önskan om boende separerat från män: Det känns otryggt att invandrarkillar och manliga anställda när som helst kan tränga sig på. Några flickor framförde också att de vill begränsa antalet boende till max 10 personer för ett lugnare och mer familjelikt boende. Asylsökande och invandrare som fått uppehållstillstånd bör inte bo gemensamt, var en återkommande åsikt. Det blir ofta bråk mellan grupperna. De som fått uppehållstillstånd får sköta hushållet medan asylsökande är oroliga och inte är motiverade att hjälpa till. Intensiva diskussioner pågick under hela dagen, bara med ett avbrott för buffélunch på närbelägna hotell Hilton. Utan trygghet svårt att äta och sova Viktigast av allt är att komma bort från ett land i krig. Även om man får någonstans att bo är det svårt att äta, sova och koncentrera sig på studier innan man fått uppehållstillstånd. Reglerna på boenden kan vara många och tuffa. Du måste dela rum med andra nyanlända och när som helst kan personal komma in utan att knacka. Man får inte bjuda kompisar. Innan man fått uppehållstillstånd kan man utan förvarning bli flyttad till nytt boende. Väntan på tolk kan bli lång. Det finns olika regler för olika boenden och det är oklart vilka förväntningar man kan ha på vad personalen ska kunna hjälpa till med. Man efterlyser riktlinjer och utbildning för personalen på boendena.
Detsamma gäller gode män. Det är oklart vad man kan förvänta sig att få hjälp med från gode män. Skillnaden på vad olika ungdomar får hjälp med upplevs som stor. Vissa tycker att de har bra gode män, andra upplever att de har dåliga eftersom de gode männen är alltför upptagna med annat. En del gode män har alltför många ungdomar. Man saknar riktlinjer och utbildning för gode män. De flesta känner till sina rättigheter och är nöjda med dem. Foto: Sara Granath Svenska språket nyckeln till framtiden Det mesta i Sverige är bra, vi har bra möjligheter att utbilda oss, tycker flera ungdomar. Men hur ska vi kunna lära oss svenska språket och komma in i svenska samhället när vi bara träffar utlandsfödda. En kille jag känner lärde sig svenska flytande på ett halvår. Han åkte in i fängelse och där fanns bara svenskar, säger en pojke. En annan säger: Man har goda förutsättningar att lära sig många andra språk här men inte svenska. Samtliga ungdomar nämner att all undervisning bedrivs helt separat från svenska elever. Vi har många exempel på att vi har sämre lärare, säger flera ungdomar. Vi borde ha några ämnen gemensamt med svenskar redan från första början, tycker flera ungdomar. Ämnen som Bild, Musik, Gymnastik, Engelska och Matte är exempel på sådana ämnen. Dessutom efterlystes gemensamma aktiviteter som t ex projektarbeten, idrott, dataspel, jobb, fester, musik och utflykter. Mentorer i samma ålder skulle också vara bra. Vi invandrare vågar inte ta kontakt med svenskar och de vågar inte ta kontakt med oss, vittnade flera ungdomar om. De tror att vi är talibaner allihop och har en bomb i ryggsäcken. Medvetenheten om att det handlar om att kämpa för att klara sig är uppenbar, men flera upplever att bättre hjälp behövs för att förstå förutsättningarna. Hälsa och sjukvård Under diskussionen om bemötandet inom Hälso- och sjukvården finns uppfattningen att man i Sverige är mycket återhållsam med att skriva ut medicin. En synpunkt som nämndes som en förklaring till varför ungdomarna upplever att det är svårt att få medicin utskriven i Sverige är överförskrivning i de länder ungdomarna kommer ifrån. Stor förvirring råder kring vem som är berättigad till sjukvård. Flera vittnade om att vårdpersonalen inte velat ta emot ungdomar utan legitimation eller skriva ut medicin till dem.
Frågan om tolk vid sjukvårdsbesök väckte diskussioner. Några tycker att det känns som att tolkarna ofta inte är tillräckligt kompetenta och hittar på när de själva inte förstår. En kille berättade att han varit nervös vid intervjun med Migrationsverket just av den anledningen. Ungdomar med dari som modersmål menar att man ofta får en tolk som talar persiska vilket de anser inte räcker för att kunna tolka ordentligt. En mening var att tolkarna överdriver sin kunskap i dari. Två pojkar som har bangla/bengali respektive franska som modersmål tycker däremot att det alltid har fungerat perfekt med tolk. Det framfördes också att tolkarna behöver berätta vad t ex arbetsförmedlingen är. Inte bara översätta ordet. Redan veckan efter konferensen använde en journalist på Rädda Barnen materialet för att förbereda en intervju med integrationsminister Erik Ullenhag. Vid intervjun medverkade även Abdollah Jafari, en av deltagarna på Mötesplatsen. Erik Ullenhag Integrationsminister Abdollah Jafari Ensamkommande "Många kloka tankar och idéer kom fram under dagen, vi skall naturligtvis jobba vidare med dem på olika sätt, säger Sara Granath. Dels kommer tidningen Barn i september att innehålla en artikel om Mötesplats Stockholm. Men vi vill ju också förbättra situationen för framtiden. Därför hoppas vi att många av de ungdomar som deltagit i Mötesplatsen fortsätter att jobba med de här frågorna tillsammans med Rädda Barnen och att vi tillsammans kan bjuda in politiker och tjänstemän under hösten 2013 för att föra fram krav." Lena Ahlström, frilansskribent Tack Waynes Coffee för att ni bjöd på god fika under vår planering. Hilton för trevlig lunch till bra pris. Complé konditori för god service. Och till för ett mycket givande samarbete med hela Mötesplatsen.