Supplemental Instruction - Projektplan Fredrik Härlin 19 mars 2012 1 Inledning och bakrund Supplemental Instruction är en alternativ och kompletterande inlärningsform där en äldre student (SI-ledare) vägleder och modererar en mindre grupp studenter i diskussionspass. SI-ledaren förbereder varje vecka ett två timmar långt diskussionspass där nya koncept, uppgifter och problem på kursen tas upp. Syftet med dessa SI-möten är att studenterna ska få möjlighet att själva resonera sig fram till olika svar och resultat utan att SI-ledaren svarar på några ämnesrelaterade frågor. Enligt högskoleförordningen ska en student efter avlagd kandidatexamen ha uppnått målet: visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper. [2], ett mål som återkommer i olika former för de flesta examina. För civilingejörsexamen gäller exempelvis visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning. Genom färdighetsövning kan detta mål uppnås samtidigt som insikten och den konceptuella förståelsen för ämnet ökar. På fakulteten idag är färdighetsövning inom de områden som nämns i målen bristfällig och studenterna på fakulteten har inte någon naturlig form att börja utveckla sina diskussionfärdigheter inom det aktuella ämnet. En brist inom många utbildningsprogram är att studenter inte bjuds in i en trygg miljö att diskutera, göra misstag samt själva resonera sig fram till ett svar när de först kommer till utbildningen. Det första studenten kastas in i är en utbildning med kurser teoritunga jämfört med gymnasiestudierna, stora föreläsningssalar, nya människor samt en helt ny miljö och ny terminologi. Att kunna erbjuda ett forum och en undervisningsform där studenter tillåts göra misstag och tillsammans kunna resonera sig fram till kunskap är en nödvändighet för att studenter ska uppnå de mål som högskoleverket satt. Stora delar av fakultetens utbildningsprogram läser inom det första året teoritunga analyskurser inom matematiken. De är också på dessa kurser som många förstaårsstudenter får problem med sina studier och prestationen på dessa kurser är relativt låg. På liknande så kallade högriskkurser har SI-metodiken visat sig vara en prestationshöjare som ökar genomströmmningen på kurser där SI-programmet erbjuds. [4] Att kunna utnyttja äldre studenter som en resurs i diskussionsledare och moderatorer i sådana här forum ger många positiva effekter. Äldre studenter är dels historiskt närmare våra studenter och känner ofta igen sig i många situationer som uppstår och är dessutom ofta lättare att göra misstag inför. En annan positiv effekt av att ge ansvar och uppdrag åt äldre studenter är att även dessa växer som personer dels sin ledarskapsroll och inte minst inom sina ämneskunskaper. [3] 1
En fördel för de studenter som deltagit på SI-möten är att de erhåller verktyg för egenstudier i grupp utanför ramen för SI-verksamheten. Att kunna använda sig av SI-metodiken inom grupparbeten och studier i grupp kan vara värdefullt och till och med avgörande för de fortsatta studierna. 1.1 SI-ledaren SI-ledaren är en senior student, eller doktorand, som avklarat kursen hon/han är SI-ledare i. Generella krav är social och akademisk förmåga och vilja att ta ansvar. SI-ledaren väljs efter ansökan och intervju, får en SI-ledarmanual samt en ca två dagar lång SI-ledarutbildning som hålls av en utbildad metodhandledare. [1] Mentorn förbereder och håller i SI-möten en gång i veckan, samt träffar handledare och övriga SIledare på kursen för vidareutbildning och uppföljning arbetet. Sammantaget arbetar en mentor 5 h/veckan. Förberedelser kan ske genom att delta på föreläsning eller lektioner, studera relevant kurslitteratur och samtala med lärarkontakt för kursen. SI-ledaren för också logg över sitt arbete för uppföljning och utvärdering. Det ligger i SI-ledarnas ansvar att presentera SI-programmet, uppmuntra studenter till att delta på SI-mötena samt att i slutändan uppmuntra intresserade studenter att till nästkommande läsår söka SI-ledartjänst för att underlätta nyrekrytering av SI-ledare och hålla programmet igång i ett långsiktigt perspektiv. 1.2 SI-metodhandledare Handledaren är ansvarig för att rutiner och administration av SI-programmet flyter på. Handledaren håller kontakt med SI-ledare under terminen för vidareutbildning och ventilering av problem. Handledaren observerar SI-möten, läser loggbok, håller handledarmöten och utvärderar verksamheten. Handledaren är anställd i anslutning till institutionen, exempelvis som lärare, forskare, studievägledare, doktorand eller amanuens. Utbildning av metodhandledare ges av en certifierad tränare. Metodhandledarutbildningen ger en fördjupad förståelse för SI-metoden och förser deltagarna med redskapen för att introducera/starta och genomföra SI-program på sin institution. Utbildningen tillämpar en interaktiv inlärningsmetod som syftar till fördjupad förståelse för SI samt träning i att hantera motfrågor, kunskap om collaborative learning metoder, inlärningsstrategier och handledningsmetodik. Förslag på belöningsmodeller för handledare är utformade efter att olika grupper kan inneha tjänsten: Anställd vid institutionen får utrymme i ordinarie tjänst för handledning av mentorer Doktorand får pedagogisk meritering och prolongation för tjänst som handledare. Tjänstens storlek baseras på antalet SI-ledare som ska handledas. Handledaren och kursansvarige bör ej vara samma person. 2
2 Projektplan Metodhandledarutbildning krävs vid uppstart av SI-verksamhet då metodhandledaren är den som utvecklar verksamheten och utbildar och handleder SI-ledarna samt administrerar verkamheten. SI-ledarutbildning sker varje år med ett urval av studenter som uppfyller kraven som nämns i kapitlet SI-ledaren ovan. Ska helst ske innan och i anslutning till SI-ledaren ska hålla SI-möten första gången för att kunna praktisera sina lärdomar i praktiken direkt. SI-möten planeras in i början av terminen, ca ett möte per vecka. Planeras in av SI-ledaren så att både studenterna som deltar i verksamheten och SI-ledaren har möjlighet att delta schemamässigt. SI-ledaren sköter allt ifrån kontakt med gruppen till planering och schemaläggning av SI-mötena. SI-mötena varar två timmar i taget och kräver cirka två timmars planering av SI-ledaren. Handledarträffar hålls varje vecka så SI-ledarna får träffa metodhandledaren för att följa upp veckan som gått och utbyta erfarenhter över en lunch. Utvärdering. I slutet av kursen så är det upp till SI-ledarna och metodhandledarna att utvärdera verksamheten. Dels genom att gå igenom den dokumentation som gjorts av den löpande verksamheten och dels genom att göra enkätundersökningar i grupperna och jämföra studenternas resultat på kursen med tidigare resultat på samma kurs. 2.1 Långsiktig plan För att kunna hålla ett uppstartat SI-program vid liv så krävs en förankring inom institutionernas verksamhet. Ett första steg är att anordna metodhandledarutbildningar där engagerade lärare vid institutionerna erbjuds möjligheterna att inom tjänsten dels utbilda sig till metodhandledare och dels administrera och genomföra SI-ledarutbildningar samt bedriva SI-verksamhet på de kurser där institutionen anser att det finns ett behov att öka genomströmningen. 3 Stödfunktioner Vid uppstarten av ett SI-projekt kan det vara viktigt att ha stöd av personer och organisationer med erfarenhet inom SI. Dels finns det verksamhet inom universitetet som bedriver olika typer av aktiv studentmedverkan och Supplemental Instruction och dels finns det ett urval av pedagogiska avdelningar vid universitetet som kan erbjuda stöd vid arbete med aktiv studentmedverkan. Avdelningen för universitetspedagogisk utveckling (PU). Erbjuder bland annat utveckling och information om pedagogisk utveckling.www.pu.uu.se Kreativ Utvecklingsarbete vid Uppsala Universitet (KrUUt) har syftet att stimulera vidareutveckling av utbildningskvaliten vid Uppsala universitet och har haft en seminarieserie om 3
aktiv studentmedverkan. uadm.uu.se/planeringsavdelningen/enheten_for_kvalitet_ och_utvardering/kruut/ Supplemental Instruction sedan 1994 Nationellt Utbildnings- och Utvecklingscentrum med säte vid Lunds Tekniska högskola, Lunds Universitet. Centret anordnar metodhandledarutbildningar, SI-ledarutbildningar samt erbjuder stöd vid utveckling av SI-projekt. www.si-mentor.lth.se 4
4 Budget Budgeten beskriver en situation då SI-verksamhet planeras för en grupp på cirka 60 studenter. Av dessa studenter kan man inte räkna med att alla kommer att delta på SI-mötena utan att cirka 2/3 av studenterna deltar. Gruppernas storlek bör ligga runt tio studenter på varje SI-ledare, exemplet nedan utgår ifrån utbildning av sex stycken SI-ledare och lön till alla dessa. Summan är baserad på att SI-verksamheten pågått en termin och att alla SI-ledare har hållit 16 SI-möten var. Dessutom är metodhandledarutbildning och SI-ledarutbildning inräknad i summan. Beskrivning Utbildning metodhandledare 1-2 dagars utbildning av metodhandledare med resa, mat, uppehälle och utbildning Utbildning av 6 st SI-ledare 1-2 dagars utbildning med lunch och uppehälle Administration av SI - programmet Stötta SI-ledarna med utbildning, kontinuerlig handledning, uppföljning och utvärdering Lön 6 st SI-ledare En SI-ledare jobbar 5 timmar varje vecka, 2 timmar förberedelse, 2 timmar SI-möte och 1 timme handledarmöte, ca 100 kr/h Lunch till handledarmöte Till varje handledarmöte, en gång i veckan, borde det bjudas på lunch till SI-ledarna Summa: Kostnad 5000 kr/person 1000 kr/student 10 % av en tjänst 500 kr/student/vecka 600 kr/vecka 120 000 kr Tabell 1: Budgetförslag Referenser [1] Johan Gärdebo. Projektbeskrivning för mentorskapsprogrammet inför ht 11. http://historikerna.files.wordpress.com/2011/10/ projektbeskrivning-mentorprogrammet-2011-09-20.pdf, 2011. [2] Högskoleverket. Högskoleförordningen sfs nr: 1993:100, bilaga 2: Examensordning, 2011. [3] Karin Holmvall. Goda exempel på hur universitet och högskolor arbetar med studievägledning, karriärvägledning och studenthäslovård. Högskoleverket, Stockholm, 2007. [4] Lise-Lotte Mörner Joakim Malm, Leif Bryngfors. Supplemental instruction - who does it serve? Konferensrapport, Utvecklingskonferensen för Sveriges ingenjörsutbildningar 2011, pages 50 53, 2011. 5