Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 3, 28 Analyserade kommuner i KE 3/28 Östersund tillhör eliten bland Sveriges kommuner. Man har idag en kommunledning som exemplariskt sköter kommunens ekonomi. Östersund har sedan 26 inte länge kvar några långa lån Sidan 5 Lekeberg är en av Sveriges minsta kommuner. Men trots sin litenhet är det en välskött och i många stycken mönstergill kommun... Sidan 14 Svenljunga är en lagomkommun. Man har inga direkt starka sidor, men heller inga dåliga. Det finns positiva inslag som få långa lån och god amorteringsförmåga... Sidan 22 Orust har potential, men man har svårt att välja färdriktning. Det beror bland annat på mängden partier i Orust, missnöjespartier inte minst... Sidan 28 Tingsryd har ett negativt mönster som måste brytas befolkningen minskar konstant. Men det är en kommun med många företag och en gedigen företagaranda... Sidan 35 Den allt överskuggande utmaningen för Avesta är att hitta regionens komparativa fördelar. Om man lyckas med det är man på god väg mot en avsevärt bättre ekonomi... Sidan 44 Värmdö är egentligen en bra kommun. När det låga sparandet väl korrigerats har man goda förutsättningar att bli riktig framgångsrik Sidan 51 Ydre har för svag dragningskraft folk dras snarare därifrån. Det gäller för kommunledningen att fylla kommunen med sådan attraktionskraft att folk lockas dit... Sidan 57 Så avslöjades Obolhärvan Allt börjar i december 24. Den allsvenska fotbollsklubben Örebro SK hade nyligen degraderats till superettan i fotboll, eftersom man av ekonomiska skäl inte klarade elitlicensen. Man var i ett läge där man verkligen behövde pengar. Det var då som det schweiziska bolaget Obol kom till undsättning som man trodde. Sidan 12 Finns författningsskydd för pensionssparande i Sverige? Hur ska vi skydda pensionspengarna? Man vill ju gärna tro att det som sätts av till vår framtida pensionering är öronmärkta pengar. Det gäller det författningsenliga skyddet av pensionspengarna hur ser det ut i Sverige? Hur säkra kan eller törs vi vara? Sidan 42
Innehåll Innehåll Kommentaren... 3 Kommunalekonomisk analys så här går det till... 4 Östersund... 6 Så avslöjades Obol-härvan... 12 Lekeberg... 14 Analysfrågan Finansiell hälsa... 2 Svenljunga... 22 Orust... 28 Finansiell elitlicens... 34 Tingsryd... 35 Vet du var du ska investera?... 41 Kommunala avtalspensioner... 42 Avesta...44 Värmdö... 51 Ydre... 57 Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 29 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är sålunda en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunfolk, journalister, fackligt aktiva, www.kommunexperten.se Kommunexperten finns också på internet. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Inom kort kommer det också finnas debattsidor riks dagsledamöter, kommunalråd, opp o si tionsråd, kommunchefer, ekono mi chefer, informationschefer och närings livschefer. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan 1991. Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda ana lys tidning för oberoende kommunal ekonomisk analys. för alla som vill göra sin röst hörd. Tanken är att Kommun experten.se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Kommunexperten ges ut av Förlaget Kommunexperten AB. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 1 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Eva Bengtson, Vivianne Eriksson, Rolf Oward, Hans Jensevik Redaktion: Hans Jensevik, Rolf Oward Grafisk form: ett ess grafisk form & produktion Adress: Kommunexperten, Smedsgränd 2A, 753 2 Uppsala. E-post: redaktionen@kommunexperten.se Tryck: Ljungbergs Tryckeri Kommunexperten trycks på Holmen Ideal matt 9 g Prenumeration: 18-14 6 33 Prenumerationspris 12 nummer: 6 kronor exkl moms Lösnummer: 6 kronor exkl moms Grupprenumerationer: 18-14 6 33 Beställning av fler exemplar: 18-14 6 33 Webbplats: www.kommunexperten.se ISSN 1654-7748 Det är inte tillåtet att kopiera eller återge hela eller delar av innehållet i Kommunexperten utan skriftligt godkännande från Kommun experten AB. Undantag görs gi vet vis för journalisters citaträtt. Tipsa oss gärna om det är något du vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på redaktionen@kommunexperten.se. 2 Kommunexperten nummer 3, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.
Kommentaren Fråga Kommunexperten! Det har kommit många frågor till Kommunexperten sedan förra numret. Eftersom många av dem är av allmänintresse, publicerar vi dem och svaren här. Fortsätt gärna att skicka in frågor! Adressen är redaktionen@kommunexperten.se. Varifrån får ni sifferuppgifterna? Det är en av de vanligaste frågorna. I organiserad form började insamlingen av årlig finansiell och ekonomisk statistik från kommunerna 1988. Det är ett omfattande arbete som SCB idag gör efter en speciell kodplan. Kvaliteten var inte den bästa i början, men den förbättrades successivt allteftersom statistiken började användas, bland annat av Svensk KommunRating (SKR) redan från 1994. Efterhand som kommunerna insåg att statistiken användes för bedömning och finansiell betygsättning blev bevekelsegrunderna allt starkare att lämna korrekta uppgifter. Expertsystem Hur gör tidningen sina analyser? Varje månad köper Kommunexperten åtta analyser från Svensk KommunRating. Det finns alltså ingen ekonomiredaktion med ett stort antal ekonomijournalister som sitter och analyserar kommuner. Inte heller finns en uppsjö analytiker inom SKR. Det är ett datorbaserat expertsystem som utnyttjar de databaser som SCB och andra myndigheter levererar. SKR har få analytiker och hela kunskapsmängden är formaliserad i datorstöd. En manuell uppgift är att verifiera och kvalitetsgranska databasernas innehåll för de kommuner som analyseras. Det görs genom att man jämför databaserna med kommunernas årsredovisningar. För varje analys, jämförs viktiga sifferserier med de sex senaste bokslutsåren. Teori för finansiell värdering Hur ska vi förstå analyserna? Ja, det räcker inte med en stor databas och ett expertsystem. Det är bara data. Det krävs också ett synsätt, en teori, för hur kommunal ekonomi ska analyseras. Även här har SKR i enkla termer för gemene man tagit fram begrepp som efterliknar dem som nationalekonomer använder för att bedöma länder. Vår uppmaning är enkel: Läs och lär! Utvärderingsprocess Om vi tror eller vet att en analys är fel, hur gör vi då? All kvalificerad utvärdering sker i processer. Så är det givetvis här också. Här ses en kommun utifrån och uppifrån, och slutsatserna dras på fakta. De två perspektiven saknas vanligtvis i kommunerna, där processerna sker internt från basen och upp mot ledningen. Tack för alla frågor som e-postats till redaktionen! Här får du korta svar på en del av frågorna. Från och med det här numret anger vi skattesatserna i procent. Det betyder att vi använder samma skrivsätt som i de flesta andra publikationer. Vi erkänner att det finns ett inifrånperspektiv med unik information, och ber intresserade förstå att här ges ett utifrånperspektiv på likaså unik information och analyskunskap. Det är fråga om tolkningar av olika underlag och de kan resultera i bättre tolkningar i konstruktiv dialog. Den dialogen är en ständig process som vi eftersträvar. Det finns ingen absolut visshet eller sanning, inget rätt eller fel utan allt bättre faktabaserade tolkningar. Debattforum på webbplatsen Hur gör jag mig hörd? Jo, på www. kommunexperten.se finns ett debattforum. Där ger du oss ditt perspektiv på din kommuns analys, eller på en viktig allmän fråga. Vi utgår ifrån att du är en god kommunmedborgare och kan debattera. Då vet du att du ska formulera en klar tes och argumentera för den på begränsad tid eller som här, begränsat utrymme. Har du flera teser, skriver du fler inlägg. Det är ingen chatt och kommer inte att tillåtas bli det heller. Dina inlägg kommer att ligga kvar under lång tid. Men för att komma in, ska dina inlägg ha bäring på din kommuns analys. Du är hela tiden välkommen med dina allra tyngsta synpunkter! Skattesatsen i procent Skattesatser anges i procent i de ekonomiska läroböckerna. Det har förr funnits mellan noll och hundra skattekronor att ta ut för en kommun, men nu väljer vi att även i Kommunexperten använda procent istället. När vi säger att skatten höjs x procent, är det inte x procent på skattesatsen utan skattesatsen plus x procent. Ingen kommun betalar Vi betalar inte för att bli analyserade i er tidning, sade ekonomichefen i en kommun. Nej, ingen kommun betalar. Och ingen kommun kan heller köpa sig plats i tidningen. Det finns inte annonser (med ett undantag). Tidningen är oberoende och fristående. Vi har en utgivningsplan för tre år, där åtta kommuner analyseras varje månad. Ingen betalar och alla blir analyserade. Prenumerera och köp tre samlarmappar i a4-storlek och ställ i bokhyllan. Då får du en verktygslåda för kommuner på samma sätt som du har en i hobbyrummet, för nu är det sakligt allvar! Hans Jensevik, chefredaktör Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 3, 28 3
Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Vi analyserar en kommun på samma sätt som nationalekonomer analyserar ett land. I varje nummer av Kommunexperten analyseras åtta kom muner. Analysschemat innehåller fem centrala frågor. Hur är: kommunskulden? den finansiella hälsan? de finansiella riskerna? de finansiella möjlig heterna? ledningsförmågan? På var och en av de första fyra frågorna sätts delbetyg enligt skala A, B, C och D i en betygsmatris. Finansiella nyckeltal används för att svara på frågorna och bestämma delbetyg. Nyckeltalen är nitton till antalet och betygsatta enligt en fyra gradig skala,,, och. Kommunskuldens två nyckeltal är förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Sammantaget visar de vilka förutsättningar kommunen har att klara framtida åtaganden (som pensioner, borgen och skulder). Den finansiella hälsan visar om dagens generation konsumerar för mycket, det vill säga låter bli att genom eget sparande finansiera sin egen generations andel av investeringarna. Här finns de fem nyckel talen skuldflödesgrad, spar nivå, skuld balansgrad, rörelse kapital och kapitalbildning. Finansiella risker består av följande sex nyckel tal: investeringsnivå, skattekraft, folk mängd, sysselsättning, bostads över skott och borgen. De visar om kommunen har finansiella risker som kan vara krisutlösande. De finansiella möjligheterna anger med tre nyckeltal om kom munen har möjlighet att via skatte höjning, avgifts höjning och kostnadspress stärka sina finanser. Ledningsförmågan visar med resterande tre nyckeltal styrkan i beslutsförmåga och handlingskraft, det vill säga om kommunen har vad som krävs för att såväl fatta som verkställa även impopulära beslut. Uppgifterna i analyserna baseras på officiell statistik från SCB och Sveriges kommuner. Betygsmatris Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A* B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A Fem analysfrågor I. Kommunskuld II. Finansiell hälsa III. Finansiella risker IV. Finansiella möjligheter V. Ledningsförmåga** Nitton finansiella nyckeltal Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadsnivåer Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik Kapitalbildning Bostadsöverskott Borgen och förmedlade lån *Nivån för Finansiell Elitlicens, information om den tjänsten finns på www.kommunrating.se **Kommenteras men betygsätts ej 4 Kommunexperten nummer 3, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.
Östersund Bromölla Östersund absolut ordning och reda Östersund tillhör eliten bland Sveriges kommuner. Varför inte meritera sig för en Finansiell Elitlicens? Man har idag en kommunledning som exemplariskt sköter kommunens ekonomi, något som bland annat inneburit att Östersund sedan 26 inte länge har kvar några långa lån allt är bortamorterat. Vidare inser kommunledningen att konkurrens kräver finansiell styrka och att man inte bara konkurrerar med grannkommunerna i Jämtland utan med hela EU. Därför bör Östersund i regionernas EU marknadsföra sig ännu starkare och verkligen utnyttja kraften i sitt starka namn det är inte fult att skryta! Mediabild och bakgrund Gustaf iii grundlade Östersund 1786. På den tiden var Frösön centralorten i Jämtland och det var till en början svårt att förmå främst handelsmännen på Frösön att flytta till Östersund. Det gick trögt att befolka orten och så sent som 182 fanns bara 4 invånare. Men när järnvägen kom 1879 satte det fart, inte minst på grund av de goda kommunikationerna med både Sundsvall och Trondheim. Östersund lockar med Livskvalitet ingår, en devis som nog de flesta kan skriva under på, men som i Östersunds fall trots allt kan vara rättvisande eftersom det är nära till det mesta när det gäller olika former av rekreation och avkoppling inte minst idrott. Och när detta skrivs är media fyllda med VM i Skidskytte, ett evenemang som ytterligare förstärker Östersund som sportort i allmänhet och som attraktiv norrlandsort i synnerhet. Man påpekar gärna att det bara är en timme till Åre, Norra Europas främsta vintermetropol. Norrlands starkaste konjunktur. Var finns den? Jo, i Jämtland. Det senaste konjunkturindexet för Jämtlands län som Norrlandsfonden låter publicera ligger på +62, och är det högsta någonsin för ett enskilt län sedan mätningarna inleddes för 2 år sedan. Och när det går bra för Jämtland går det bra för Östersund motorn i Jämtland. För ledningen i Östersund är uppgiften egentligen enkel ändra inget! Fortsätt på samma stringenta sätt som idag och befäst kommunens position som en av de bästa i landet. Kommunskuld Den första analysfrågan, Kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Östersund får högsta betyg på båda nyckeltalen. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. För Östersund ligger bruttoförpliktelsebeloppet på cirka 62 kronor per invånare och det är nära medeltalet för riket och långt från kommunen med den största skulden (över 12 kronor per invånare). Östersund ligger på plats 153 och har 137 kommuner Indikativ betygsmatris Fakta Östersund Betyg: A (indikativt 28) Befolkning: 58 686 (27) Kommuntyp: Större städer Kommunalskatt: 22,37 (28) Medelskattenivå: 2,71 (28) En procents skattehöjning: Cirka 93 miljoner 26 Förvaltningarnas totala intäkter: 3 13 miljoner 26 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: 25 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Nej Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A = Nivån för finansiell elitlicens Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 3, 28 5
Östersund efter sig med högre belopp av Sveriges totalt 29 kommuner. I en del kommuner, som Östersund, går det att värdera vissa av kom munens tillgångar utanför kärn verk sam heten och få ett mer rättvisande netto förplikt else belopp. I Öster sunds fall behöver bara en bråk del av kommunens tillgångar värderas för att nå ett lågt nettoförpliktelsebelopp. Här hittas lätt värden på 44 kronor per invånare och med den värderingen nås ett nettoförpliktelsebelopp på cirka 28 kronor, vilket med god marginal är under 35 7 kronor som är gränsen för förekomst av konsumtionslån. Det finns således inga konsumtionslån och därför ges nyckeltalet förpliktelsebelopp betyget. Östersunds amorteringsförmåga är. Den teoretiska återbetalningstiden är noll och med bred marginal under första kritiska nivån 5 år. Nyckel talet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, dvs kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera Kommunskuld tkr/inv Förpliktelsebelopp 14 12 1 8 6 4 Östersunds kommun 26, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp 62 117 Vissa tillgångar värderade -44 Nettoförpliktelsebelopp 18 117 lån. Nyckeltalet berättar att skulderna finns i de kommunägda bolagen. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Östersund delbetyget A på analysdelen Kommunskuld. Finansiell hälsa Den andra analysfrågan, Finansiell hälsa, visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet i Östersund får betyget. År 26 är sparnivån 7,7 procent av de totala intäkterna och når över nivån för god hushållning eller 5,5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem sista år är 6 procent. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. För skuldflödesgraden får Östersund högsta betyg. Det finns nämligen inga långa lån i förvaltningarna. ANALysfråga i 2 Kommuner listade efter storlek på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster 29 26 23 2 17 14 11 8 5 2 Kommun 153 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kritisk nivå 3, 6 7 kr/inv Kritisk nivå 2, 45 7 kr/inv Kritisk nivå 1, 35 7 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga För nästa nyckeltal som är skuldbalansgraden får även här Östersund det högsta betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Utan långa lån och med få korta skulder är skuldbalansgraden 17 procent av tillgångarna. Första kritiska nivån ligger nästan fyra gånger så högt (6 procent). För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. De korta skulderna har växt långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens senaste fem bokslutsår, men är fortfarande större än omsättningstillgångarna. Sparandet fyller således på kassan snabbare än vad utgifterna för investeringarna tömmer den. Förklaringen finns alltså i nästa nyckeltal kapitalbildning. Kapitalbildningen får i Östersund betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Östersund under den senaste nioårsperioden 5,65 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 4,4 procent. Det ger ett årligt lånebehov på -,61 procent. Det innebär att det finns utrymme att amortera långa lån, och 26 amorterades också det sista långa lånet bort. För hela analysfrågan Finansiell hälsa blir delbetyget A, som framgår av betygsmatrisen i faktarutan. Finansiella risker Den tredje analysdelen indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Östersund får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella risker. Nyckeltalet investeringsnivå är. Under de senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 4 procent av de totala intäkterna och klart under den norm på 5,5 6 procent som 6 Kommunexperten nummer 3, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.
Östersund Bromölla gäller för kommuner med stabil befolkningsutveckling, dvs kommuner som förändras plus/minus 5 procent de senaste tio åren. Det finns ingen större risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. Skattekraft är det första av skattebasens tre nyckeltal och anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till den i riket. För Östersunds del är den cirka 98 procent av rikssnittet de senaste åren. Med en svagt växande Finansiell hälsa trend de senaste 6 åren får skattekraften betyget. När det gäller nyckeltalet befolkning så får Östersund även här betyget. Man tappar befolkning, men i mycket ringa omfattning. Saldona för de sex senaste tioårsperioderna är svagt negativa. Åldersstrukturen visar likheter med rikets. När det gäller nyckeltalet sysselsättning utvecklas Östersund något sämre än riket över perioden 1989-25. Nyckeltalet sysselsättning får därför betyget. De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker och är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Östersund får på bostadsöverskott betyget eftersom det numera bara finns få tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Bostadsöverskottet är nu under 3 procent, men var 1999 över 7 procent. Betyget för borgen är. Man har en stor volym borgen och förmedlade lån. De senare är fiktiva eftersom de inte motsvaras av lång upplåning i förvaltningarna som för ANALysfråga ii % Sparnivå i procent av totala intäkter 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 Krisutlösande finansiella risker Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält= pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält= pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält= pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 31,3 miljoner kronor. Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning ANALysfråga iii % 15 1 Investeringsnivå Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. 5 % 12 1 8 6 4 2 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 Bostadsöverskott 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen m m Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 3, 28 7
Östersund medlas till de kommunala bolagen. Det finns borgen på cirka 31 kronor per invånare att jämföra med vår högsta kritiska nivå på 27 kronor per invånare. Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De mäts med de tre nyckeltalen, skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Östersunds skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Krokom) år 26. Eftersom Östersund har lägre skattesats 26 med,15 procent indikeras potential och man får på skattehöjning betyget. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en liten potential och man kan höja avgifterna med cirka 42 miljoner inom 2 4 år. Det gäller då avgifterna inom äldreoch handikappomsorg, förskola och barnomsorg, kultur- och fritidsverksamhet. För avgiftshöjningar blir betyget. Det indikeras även potential inom kommunens affärsverksamhet. Kostnadspressen kalkyleras till 236 miljoner kronor. Det är tillräckligt för att Östersund på kostnadspress ska få betyg. Man kan pressa ner kostnaderna med cirka 75 miljoner inom social omsorg och med 25 miljoner vardera inom förskola ( 5 år) och det som kallas infrastruktur och skydd. Här ingår fysisk och teknisk Möjligheter Mkr 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr länet Östersunds potential 236,1 Mkr planering, bostäder, näringsliv, turism, gator, parker, räddning och skydd. Eftersom en procents förändrad skatt motsvarar cirka 93 miljoner, utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart de kommunala verksamheterna på 236 miljoner en sänkt skatt på 2,5 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaden är personal eftersom det finns 93 anställda per tusen invånare. Mot normen 75 finns en övertalighet på 1 6 anställda. Med hänsyn till företagsandel och andelen verksamheter i egen regi borde 75 justeras ner till 74 anställda per tusen, vilket ger en större övertalighet på 1 121. Men Östersund har å andra sidan en något större handikappverksamhet än genomsnittskommunen. Därför bör övertaligheten också justeras ner något. Det finns således potentialer. Östersund får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. ANALysfråga iv Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress Den politiska beslutsförmågan bedöms av nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Östersund (här finns bara betygen och ). Under de senaste fyra mandatperioderna har majoritetsblock funnits bara två gånger. Nu råder vågmästarläge. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförande av fattade beslut? För en befolkningsmässigt stor kommun, med övertalighet i antal anställda och ett stort organisationsspann markeras belastningar och det kan vara svårt att få högsta betyg. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Om avgiftsandelen av de totala intäkterna trendmässigt minskar, kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns indikation på det, så nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Östersund det speciella Är Östersund så bra som analysen ovan visar? Av 19 nyckeltal är 13, 4 och bara 2. Vidare har Öster sund fyra delbetyg A och ett slutbetyg på indikativt A. Besök www.kommunrating.se, gå till analys arkivet för 26, välj Värnamo och jämför. Värnamo är 26 ratad A1 med KommunDiagnos och är en av Sveriges absolut bästa kommuner. Här indikeras att Östersund idag skulle kunna värderas minst lika högt med KommunDiagnos kanske till och med bättre. Det finns färre kommuner i Norrland med finansiella betyg på A-nivå än i södra Sverige. Östersund har det, och här indikeras till och med ett starkt betyg A. Varför är det så? Det finns en tänkbar förklaring som gäller konkurrensen från regionernas EU. Trycket känns tydligare ju längre söderut man kommer. I södra Sverige konkurrerar man redan, medan man i norr diskuterar om man egentligen är med i EU och skulle man vara det vill många gå ur. 8 Kommunexperten nummer 3, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.
Östersund Bromölla Östersund har analyserat sig en gång. Det skedde i slutet av januari 2. Jag minns bland annat två tunga inlägg från kommunalrådet Jens Nilsson (s) vid det tillfället. Det första uttalandet var att han inte tänkte sitta kvar som politiker och administrera en ekonomiskt misskött kommun. Sparnivåerna var då för åren 1995 1999 ohållbart för låga (se diagrammet under Finansiell hälsa). Det andra uttalandet gällde regionen Östersund och att regionen måste inse att man konkurrerar. Han är en Spara och han känner regionernas konkurrens där han sitter i kommunhuset i Östersund. Det är det vi ser i den här analysen. Han kräver och har idag absolut ordning och reda i Östersunds ekonomi. Han förstår förmodligen att konkurrens kräver finansiell styrka. Man kan undra varför inte Östersund skryter med sina starka finanser på de finansiella marknaderna. Det är nämligen legitimt att göra det, och det är lönsamt. Förmodligen beror det på att de mindre och mestadels finansiellt och ekonomiskt illa skötta kommunerna kring Östersund, med något undantag, spekulerar i en sammanläggning. Ju bättre Östersund LedningsförmågA är, ju mer tjänar omgivningen på att missköta sig. Invånarna i Östersund får någon gång i framtiden betala kringkommunernas skulder och rusta upp deras verksamhet. Enligt Robin-Hood-metaforen sker en sammanläggning enligt de prin ciper ansvarskommittén presenterar. Sett till välfärd och ekonomi blir det en nivellering neråt sett från Östersundsbornas perspektiv till en genomsnittsnivå för alla inblandade. De största vinnarna är de som bor i de allra sämsta kommunerna. Förmodligen förstår ledningen i Östersund att en sammanläggning enligt Lyckoslantens principer där Slösa ska uppfostras (konvergeras) till Sparas nivå är en omöjlighet i Norrland. En större region kan vara önskvärd, men den byggs förmodligen inte med de principer som gäller i EU där man ska konvergeras till de bästa innan sammanläggningen får ske. I Sverige är vi mer intresserade av makt än att leverera högsta välfärd till medborgarna. Sverige är Europas barbarer i det avseendet. Hela mittregionen i Sverige och Norge är intressant och behöver sin centralort. Den gamla axeln från Birke beinerne i Trondheim till Selångersvikingarna i Sundsvall ska kanske återuppstå? I Österled finns Finland och Ryssland. Det är förmodligen den delen av Europa som finns i huvudet på ledningen i stadshuset i Östersund. Och folket är inte med i den föreställningsvärlden. Invånarna i Östersund bör bli det snarast annars kostar det välfärd när regionen bildas på fel sätt. Och om den gamla transportaxeln inte återupprättas, kommer det att kosta välfärd för framtida generationer i hela mittregionen. Östersund har den finansiella styrkan och välfärden att ta ledningen. Alternativen är fördelningspolitik till regionens fattigdom eller fortsatt skötsamhetsdrivet välfärdsbygge med Östersund som förebild. Denna destruktiva spekulation är också tydlig inom andra områden. Exempelvis är de flesta finansiellt svaga kommunerna kring Östersund medlemmar i KommunInvest. Det är inte Östersund. När en storregion bildas, tvingas väl skuldfria Östersund med i KommunInvest och måste ingå solidarisk borgen med alla medlemmar? Eller ska kommunerna som sammanläggs lämna KommunInvest och vara skuldfria innan sammanläggningen äger rum med Östersund? ANALysfråga v % 1 9 8 7 6 Politisk fördelning Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. 5 4 3 2 1 1983 1985 1986 1988 1989 1991 1992 1994 1995 1998 1999 22 23 26 27 21 Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckeltalet Majoriteter har bara två betyg: och. Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (Vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (Vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 3, 28 9
Östersund Vågmästarkommuner som Östersund där Socialdemokraterna har stöd av Vänster- och Miljöpartierna brukar inte ha så bra ekonomi. Det brukar även vara dåligt i borgerligt styrda vågmästarkommuner. Men det finns några undantag i Sverige. Östersund tillhör dem. Men Östersund har inte bara stark ekonomi utan även låga kostnader i verksamheterna. Nyckeltalet Kostnadspress indikerar överkostnader som motsvarar en skattesänkning på 2,5 procent på skattenivån. Och det är rimliga överkostnader när de motsvaras av kvaliteter i verksamheterna. Ledningens skötsamhetsmoral brukar sätta standarden för en god samhällsanda som sedan genomsyrar hela kommunens organisation. Vidare kan konstateras att kommunen äger ett antal viktiga bolag genom koncernbolaget Östersund Rådhus AB. En fjärdedel av kommunkoncernens omsättning erbjuds invånarna genom egna ägda bolag. Den konstruktionen innehåller förmedlade lån på cirka 9 miljoner kronor. Kommunen sålde bolagen till koncernbolaget en gång i tiden, och den revers som förmodligen upprättades då balanserade kommunens hela långa upplåning. Den transaktionen motsvarades således av pengar i den omfattning som kommunen hade långa lån. Från och med 26 har inte längre kommunen några långa lån. Det innebär att bolagen har en koncernintern fiktiv skuld till kommunen som ger goda ränteintäkter. Till skillnad från många andra kommuner med koncernbildningar och reverser har Östersund löst sina långa lån och konsoliderat sin ekonomi. Det är inte ovanligt att kommuner i stället ökar sin revers, lånar mer och låter likviditetstillskottet täcka underskott i verksamheten. Denna lockelse har inte Östersunds politiker fallit för. Hur har Östersund haft råd att amortera sina långa lån? Det framgår att sparnivåerna varit höga under många år (se diagrammet under Finansiell hälsa). Allt sparande har heller inte investerats. Det har funnits en marginal de sista nio åren på i genomsnitt 1,6 procent av intäkterna eller cirka 5 miljoner kronor per år. Överslagsmässigt är det en amorteringskapacitet på 4 miljoner kronor de nio åren. Nu antyder analysen att investeringarna är väl låga. Det kan hända att kommunen underinvesterat och att investeringsnivån nu bör läggas högre för att undvika att kommunens tillgångar blir av karaktären underhållsberg. Men med så stor andel verksamhet i bolag, kan förvaltningarnas investeringar eventuellt vara lägre än normalt. Finns det inget man kan kritisera Östersund för? Det finns en borgen på 375 miljoner kronor till bostadsrättsföreningar. Varför ska skattebetalarna stå risken för den? Avveckla den borgen om det inte finns andra skäl att ha den än att den skyddar bostadsrättsägare från förluster. Ett smidigt sätt att göra det är att ta ut en riskränta på borgen. Den ska återspegla skattebetalarnas risktagande i rollen som borgensmän. Men det kan vara sådan ordning och reda i Östersund att det redan sker. Var de små skattehöjningarna kring sekelskiftet nödvändiga? De hade knappast någon effekt på kommunens finanser. Men med det höga skattetryck som landet har idag, har även små skattehöjningar stora effekter för hushållen, speciellt för dem med låga löner. Kommunen har höga kostnader inom social omsorg. Kan de vara egenproducerade via skatten? Men bakom de höga socialbidragskostnaderna ligger också en något hög arbetslöshet. Upprepade skattehöjningar sänder inte bra signaler till företagarna. Med så många företag i regionen som 127 arbetsställen per tusen invånare indikerar, skulle en anställd till i varje företag helt få bort arbetslösheten. Det företagsklimatet skulle kommunen kunna bidra med. Lånen är lösta. Det finns ekonomiskt utrymme. Vad ska det användas till? Förmodligen ska en buffert byggas för att kunna hantera de besvärliga framtida åtagandena när det gäller personalens avtalspensioner. Det är en angenäm uppgift och mycket grannlaga. Sparar kommunen i kassabalanser för framtiden ska de förvaltas och ge god avkastning. Vad finns kvar i framtiden när avtalspensionerna ska betalas ut? Finns ingenting, får kommande generationer betala ändå och kommunen får stå för samma utgift två gånger. Kassabalanser är också finansiella syltburkar för Robin-Hood-politik. Och här ska man inte bara tänka på de många anställda i de finansiellt svaga kommunerna kring Östersund som behöver säkra sina framtida pensioner, utan framförallt se upp för våra rikspolitiker. Det är många som oroar sig för fattiga kommuner och vill bygga en gemensam kommunal pensionsfond för hela Sverige. Det blir de skötsamma kommunerna som förlorar sina sparade kassabalanser. Hur sparar man utan att bygga finansiella syltburkar åt andra? Det kan vara viktigare fråga än att sträva efter hög avkastning. Ett alternativ som sällan diskuteras är att sänka skatten och ge framtida generationer ett höjningsutrymme när pensionerna ska betalas ut! Vem kan ta det ifrån en kommun? Dessutom blir kommunen attraktiv på vägen mot framtiden med årliga skattesänkningar! Rekommendationer Kommunledningen: Östersund som varumärke är bland de starkaste i Sverige. Vårda det dagligen. Det kan fyllas med ännu mer värde genom att kommunens starka ekonomi och finanser blir mer kända utåt. Det fylls också med innehåll om Östersund sätter stark press på kommunerna i omgivningen att sköta sina kommunala ekonomier bättre. Håll hårt i ekonomi och finanser även i framtiden. Utveckla och effektivisera verksamheterna. Beskriv dess kvaliteter genom faktabaserad statis 1 Kommunexperten nummer 3, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.
Östersund Bromölla tik och jämför med andra kommuner. Det stärker personalen. Med lösta lån och om investeringsnivån inte behöver höjas finns ett ekonomiskt utrymme som kommer att generera kassabalanser. Det kan användas för att säkra framtida pensioner till personalen. Överväg noga alla alternativ. Fundera även på möjligheten att sänka skatten för att skapa ett framtida utrymme att höja den om det skulle behövas för att betala ut pensioner. Lägre skatter än omgivningen, som också Östersund har när detta skrivs, är en komparativ fördel. En ytterligare stark signal till näringslivet är ett program för årligen sänkta skatter. Anställda i kommunen: Det ligger i ditt intresse att kommunen även i framtiden har dagens mycket starka finanser. Då är du trygg i din anställning. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Stöd de politiker som hushållar och strävar efter att behålla starka och uthålliga finanser. Om kommuner ska sammanläggas med Östersund, ska du kräva att det görs enligt EUs konvergensprinciper för att skydda dina framtida pensionsutbetalningar. Invånare: Så länge kommunen har nuvarande starka ekonomi har du en framtid i kommunen eftersom den verksamhet som bedrivs är uthålligt finansierad. Genom kvalitetsstyrda effektiviseringar kan den i lugn årlig takt förbättras ytterligare. Fortsätt välj ekonomiskt ansvarsfulla politiker i framtiden. Om kommuner ska sammanläggas med Östersund, ska du kräva att det görs enligt EUs konvergensprinciper för att skydda att inte nuvarande servicenivåer i verksamheterna försämras och att det går ut över den nuvarande goda kommunala ekonomin. Villaägare: Många faktorer påverkar värdet på ett hus nu och i framtiden. Din villa skulle förmodligen ha ett något högre värde redan idag om kommunens goda finanser vore mer allmänt kända och skatten lägre. Fortsätt välj ekonomiskt ansvarsfulla politiker i framtiden eftersom utvecklingen av fastighetens värde bland många positiva faktorer även kan förväntas återspegla kommunens finansiella styrka, goda service och attraktionskraft. Företagare och investerare: Har Östersund komparativa fördelar för ditt företag, kan du tryggt investera till och med egna pengar i fast egendom i Östersund. Överväger du lokaliseringar till den här delen av landet, är Östersund den normkommun du kan använda som måttstock. Sannolikheten är mycket liten att ett företag som lämnar Östersund och slumpmässigt lokaliserar sig i en annan kommun, flyttar till en med bättre finanser och andra bättre förutsättningar. Aktuellt från kommunerna Ljusning för det jämtländska företagsklimatet Svenskt Näringslivs undersökning om företagsklimatet i Sveriges alla kommuner är nu genomförd för sjunde gången. Under september till november 27 har sammanlagt 34 54 företagare runt om i Sverige svarat på en mängd frågor som rör förutsättningar för företagande. Frågorna i enkäten handlar bland annat om hur man som företagare upplever olika gruppers attityder till företagande. Kommunal konkurrens, upphandling och viljan att lägga ut verksamhet på entreprenad är också centrala frågor, liksom frågor om infrastruktur, samverkan med skolan och företagens egna initiativ för att förbättra företagsklimatet. Rankningen finns inte klar ännu men vi kan redan se att fem av länets åtta kommuner har fått mer positiva omdömen om det sammanfattande företagsklimatet i årets enkät jämfört med året innan. Svenskt Näringslivs ranking över det lokala företagsklimatet släpps den 12:e maj. Då publiceras även materialet på Kommunfakta. Följande förändringar (i prioritetsordning) anser företagen i Jämtlands län som viktigast för att kunna anställa fler medarbetare: Sänkt arbetsgivaravgift Tillgång på kompetent arbetskraft Flexiblare anställningsregler Ökad efterfrågan Politikerna fick svara på samma frågor. Deras svar skilde sig från företagens eftersom de tror att tillgången på arbetskraft och riskkapital är de mest avgörande frågorna för företagen för att kunna anställa. Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 3, 28 11
Bromölla Vikten av sund ärendeberedning Så avslöjades OBOL-härvan Allt börjar i december 24. Den allsvenska fotbollsklubben Örebro SK hade nyligen degraderats till superettan i fotboll, eftersom man av ekonomiska skäl inte klarade elitlicensen. Man var i ett läge där man verkligen behövde pengar. Det var då som det schweiziska bolaget Obol kom till undsättning som man trodde. Örebroaren Jan Saradlic satt i styrelsen för det schweiziska investmentbolaget Obol. Han kom med lösningen att om kommunen gick in med 1 miljoner till ÖSK, skulle Obol återbetala 1 miljon per år i 1 år för att köpa namnet på Eyravallen. Entusiasmen var stor och kommunalrådet Mats Sjöström menade att Örebro kommun kunde förskottera 1 miljoner till ÖSK om klubben lyckades teckna ett avtal med en intressent som var beredd att betala 1 miljon kronor per år för rätten till arenanamnet under tio år. Kommunalt beredningstvång För en tid sedan träffade jag Leif Eriks son, ekonomichef i Örebro, som ansvarade för beredningen av ärendet. Mitt besök gällde inte Obol, men det var omöjligt att inte komma in på det ämnet eftersom det var Leifs beredningsjobb som fällde bolaget två år senare, i december 26. Det är en gåta att två personer, Bo Johansson från Malmberget och Jan Saradlic kunde bygga upp en fasad under två år och lura godtrogna på pengar. Bara i övre Norrland, kring Luleå, beräknas elitidrottare och företagare ha förlorat över 25 miljoner kronor. Örebro började med en kreditupplysning. Det får man väl anse vara en adekvat åtgärd i början av beredningen av ett ärende när transaktionen gäller 1 miljoner kronor. Den gav inget, så Leif bad om senaste bokslut för Obols affärsverksamhet. Beredning under opinionspress Överlag var återkopplingen på att vi ställde frågor positiv, men det fanns en del personer framförallt med kopplingar och relationer till ÖSK som ansåg att vi var fyrkantiga eller möjligen fega som inte tog chansen, säger Leif Eriksson. Obol gick in i svenska idrottsklubbar som Örebro och Luleå hockey, och köpte till och med den nationella basketligan ett år. Ett nytt namn, Thomas Nyström, kom in i bilden, men huvudmannen verkar vara Bo Johansson. Jag sökte information för min beredning och det var tvärstopp, säger Leif Eriksson. Till och med rikspressen framställde det som om en i praktiken politiskt klar affär skulle falla på byråkratisk formalia. Men affären var inte klar politiskt i Örebro kommun eftersom vi utredde frågan. Affären var i stort sett klar, men spricker eftersom Örebro kommun satte stopp för affären. Man ville se bokslut från Obols affärsverksamhet, och det var Obol inte intresserat av, citerades samtidigt Bo Johansson i rikspress och var mycket missnöjd och delade ut hård kritik. Vi trodde väl också att affären var klar, och det skulle den vara normalt sett. Jag menar, de får 1 miljoner över 1 år och så är det första de gör att springa iväg och göra en kreditupplysning. Obol är ett privatägt schweiziskt företag, och ägarna är inte intresserade av att visa upp sin ekonomi. Vi gör affärer överallt i världen och det går mycket bra, men inte i Örebro. Leif Eriksson är en trevlig person, men tillhör samtidigt de nyttiga. Han är kanske faktiskt mer nyttig än trevlig och är idag därför utomordentligt respekterad. Det gläfstes i flocken medan Leif, inte helt oberörd, men med bibehållen integritet blev alltmer misstänksam. Alla frågor ledde till återvändsgränder. Tjusig hemsida, tjusiga adresser och tjusiga samarbetspart 12 Kommunexperten nummer 3, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.
Vikten av sund ärendeberedning Bromölla ners men det avgörande fanns inte, organ isa tions nummer och årsredovisningar. Det skulle visa vilka personer, som stod bakom. Vilka skulle Örebro kom mun skriva avtal med? Det får också anses vara avgörande krav i en kom munal beredning. Jag kunde inte låta bli att påpeka för Leif hur lätt det hade varit för ledande politiker i Örebro eller kommunchefen att sätta in en lite mer smidig person som beredare och kört igenom ärendet. Det var säkert inte så ovanligt i kommuner i liknande lägen. Men Leif säger: Det var aldrig aktuellt för politiker eller kommundirektören i Örebro att någon annan skulle utreda frågan. Radioprogrammet Kaliber 3 dec 26 Det finns även trevliga och nyttiga journalister. Obol surfade i två år på de trevliga, men i december 26 hann de nyttiga undersökande journalisterna som står bakom programmet Kaliber ikapp dem. Hederligt refererar de också att de vandrat i ekonomichefens i Örebro fotspår. Materialet finns fortfarande (i varje fall när detta skrivs) på SVTs webbplats. Läs det! Det är häpnadsväckande. Hur kunde man lura folk på 1-tals miljoner under två år efter det att Örebro sagt nej? Hur godtrogen är svensken? Beredning före beslut Att alla politiska beslut ska beredas är inget nytt. Beredningstvånget ska hindra politiker att under press fatta dåliga beslut. Det ska också finnas en beredningsprocess. Här finns två ytter ligheter som förtjänar att beskrivas. Det finns en äldre modell som består av kommuner med beredande sekreterare mellan kommunens experter och politikerna. Den modellen har överlägsna kvaliteter i och med att det kontinuerligt är kurirförhandlingar mellan experter och politiker. Speciellt viktigt är det när en politiker sitter låst i en uppfattning och experterna har underlag som säger något annat. Man kan låsa upp ett sådant läge. En organisationsändring avskaffade sekreterarsystemet i många kommuner under 198-talet och kommundirektören skulle bereda och föredra alla ärenden i kommunstyrelsen. Ofta kom denne från näringslivet och talade om för politikerna vilka beslut de skulle fatta, men inte varför. Kvaliteten sjönk och det blev inte sällan svåra konflikter. Mellan dessa två ytterligheter återfinns de flesta kommuners beredningsprocesser. Det finns inget rätt eller fel, utan det gäller funktion och effektivitet. Det är speciellt viktigt att beredningen fungerar väl när stora ekonomiska värden är inblandade. Obol lurade inte Örebro. Hade Obol lyckats lura din kommun? Hur stark står beredningsprocessen i din kommun? Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 3, 28 13
Lekeberg Lekeberg tillväxt i Arnland Lekeberg är en av Sveriges minsta kommuner; det finns faktiskt bara 37 kommuner i landet som är mindre. Men trots sin litenhet är det en välskött och i många stycken exemplarisk kommun, och ofta har heller inte kommunens invånarantal något att göra med hur den sköts. Och Lekeberg har verkligen potential att nå A-nivå om bara några få år. Det som återstår för kommunledningen är att förbättra analysfrågan Finansiell hälsa. För när det gäller områden som många andra kommuner har problem med inte minst stora skulder är Lekeberg något så ovanligt som en helt skuldfri kommun. Mediabild och bakgrund Lekeberg är ingen gammal kommun. Den bildades så sent som den 1 januari 1995 genom en utbrytning från Örebro kommun. Centralorten är Fjugesta och den mest kända sevärdheten är Riseberga klosterruin. Det är småföretagarbygd med över 1 registrerade företag. Inom kort invigs en ny motorväg mellan Örebro och Lanna (nära kommungränsen). Det kommer att göra Lekeberg än mer attraktiv som boendeort eftersom man hamnar inom bekvämt pendlingsavstånd till många orter. Det är nära till flygplats (Örebro-Bofors flygplats), e18 och e2. I media skriver man bland annat om köerna till kommunens verksamheter och om skattehöjningen 26 (under ett valår!) på,38 procent. Märkligt nog fick höjningen inget större genomslag i media, eftersom pengarna faktiskt inte gick till investeringar som de var avsedda för utan till amorteringar av redan låg skuld. Med sin slogan Med naturen som närmast vill Lekeberg locka turister och blivande kommunbor. Träffande? Kanske! Visst är det nära till det mesta i Lekeberg inte bara natur utan också större orter inom en liten radie. En av uppgifterna för ledningen i Lekeberg är att göra kommunen mer känd, att marknadsföra sig som den välskötta och skuldfria kommun den är. Det kan vara en mäktig uppgift för en ung kommun, men lyckas man med det har man verkligen hittat nyckeln till framtiden. För Lekebergs del gäller det att hitta de politiska entreprenörer som ska bygga framtidens kommun. Potential och möjligheter finns, det gäller att någon tar täten och exploaterar dem. Kommunskuld Den första analysfrågan, Kommunskuld, består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Lekeberg får högsta betyg på båda nyckeltalen. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och nuvarande generations förmåga att själv klara av sina framtida åtaganden. För Lekeberg ligger bruttoförpliktelsebeloppet på cirka 38 kronor per invånare och det är långt under medeltalet för riket och mycket långt från den med den största skulden (12 kronor per invånare). Lekeberg ligger på plats 23 och har 267 kommuner efter sig med högre belopp av Sveriges totalt 29 kommuner. I en del kommuner, som Lekeberg, går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelsebelopp. I Lekebergs fall hittas lätt värden på 13 kronor per invånare. Det finns mer att värdera men med detta belopp blir nettoförpliktelsebeloppet cirka 25 Indikativ betygsmatris Fakta Lekeberg Betyg: B (indikativt 28) Befolkning: 7 97 (27) Kommuntyp: Pendlingskommun Kommunalskatt: 21,6 (28) Medelskattenivå: 2,71 (28) En procents skattehöjning: Cirka 1 miljoner 26 Förvaltningarnas totala intäkter: 32 miljoner 26 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: 6 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs B = Nivån för finansiell elit licens 14 Kommunexperten nummer 3, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.
Lekeberg Bromölla kro nor, vilket understiger 35 7 kronor som är gränsen för indikation av konsumtionslån. Det finns således inga sådana och därför ges nyckel talet förpliktelsebelopp betyget. Lekebergs amorteringsförmåga är. Den teoretiska återbetalningstiden är år och därmed under första kritiska nivån 5 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, dvs kassaflödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Skulderna finns inte i de kommunala förvaltningarna utan i de kommunägda bolagen. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Lekeberg delbetyget A på analysdelen Kommunskuld. Finansiell hälsa Den andra analysfrågan, Finansiell hälsa, visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Kommunskuld tkr/inv Förpliktelsebelopp 14 12 1 8 6 4 Lekeberg kommun 26, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp 38 36 Vissa tillgångar -12 965 värderade Nettoförpliktelsebelopp 25 395 Sparandet i Lekeberg får betyget. År 26 är sparnivån 5,7 procent av de totala intäkterna och ligger över nivån för god hushållning eller 5 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem senaste år är 4 procent. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. För skuld flödesgraden får Lekeberg högsta betyg. Det finns nämligen inga långa lån i förvaltningarna. För nästa nyckeltal som är skuldbalansgraden får även här Lekeberg det högsta betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Utan långa lån och med en större volym korta skulder är skuldbalansgraden just över 3 procent av tillgångarna. Första kritiska nivån ligger två gånger så högt på 6 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. De korta skulderna har Kommuner listade efter storlek 2 på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster 29 26 23 2 17 14 11 8 5 2 Kommun 23 efter storlek på bruttoförpliktelserna ANALysfråga i Kritisk nivå 3, 6 7 kr/inv Kritisk nivå 2, 45 7 kr/inv Kritisk nivå 1, 35 7 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga växt något snabbare än omsättningstillgångarna under mätperiodens senaste fem bokslutsår och är genomsnittligt större än omsättningstillgångarna. Kapitalbildningen får i Lekeberg betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Lekeberg under den senaste nioårsperioden 5,18 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 4,68 procent. Det ger ett årligt lånebehov på -,5 procent, dvs möjligheter att amortera lån, något man också gjort. För hela analysfrågan Finansiell hälsa blir delbetyget B, som framgår av betygsmatrisen i faktarutan. Finansiella risker Den tredje analysdelen indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Lekeberg är bättre än så och får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella risker. Nyckeltalet investeringsnivå är. För de fem senaste åren är investeringarna i genomsnitt cirka 2 procent av de totala intäkterna. Det är väl lågt. I en befolkningsmässigt stabil kommun som Lekeberg bör investeringsnivån ligga på minst 5 procent av de totala intäkterna. Det finns ingen risk att man investerar ihjäl sig, men kanske att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader. Skattekraft är det första av skattebasens tre nyckeltal och anger hur den kommunala beskattningsbara inkomsten utvecklas i förhållande till den i riket. I Lekeberg är den cirka 88 procent av rikssnittet det sista året. Med en växande trend de sista 6 åren från 86 till 88 procent får skattekraften betyget. Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 3, 28 15
Lekeberg När det gäller nyckeltalet befolkning får Lekeberg betyget. Befolkningen växer svagt både årligen och långsiktigt. Befolkningens sammansättning i åldersgrupper överensstämmer i stort med rikets. När det gäller nyckeltalet sysselsättning utvecklas Lekeberg bättre än riket. Förvärvsfrekvensen är hög, över 8 procent. Nyckeltalet sysselsättning får betyget. De sista två nyckeltalen är bostadsöverskott och borgen, och gäller koncernrisker. Lekeberg får på bostadsöverskott betyget eftersom Finansiell hälsa det inte finns några tomma lägenheter i allmännyttan som drar pengar. Betyget för borgen är. Man har en liten volym borgen på cirka 14 kronor per invånare att jämföra med vår lägsta kritiska nivå på 15 kronor per invånare. De sex nyckeltalen indikerar således inga krisutlösande risker. Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter, De mäts med de tre nyckel talen, skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Lekebergs skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Kumla) år 26. Eftersom Lekeberg har högre skattesats 26 med 1,18 procent saknas potential och man får på skattehöjning betyget. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 6 miljoner inom 2 4 år. Det gäller då avgifterna inom äldreoch handikappomsorg, förskola och barnomsorg, kultur- och fritidsverk ANALysfråga ii % 8 7 6 5 4 Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält= pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält= pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält= pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 3,2 mkr 3 2 1 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning Krisutlösande finansiella risker ANALysfråga iii % 2 15 1 5 Investeringsnivå Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. % 12 1 8 6 4 2 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 Bostadsöverskott 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen m m 16 Kommunexperten nummer 3, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.
Lekeberg Bromölla samhet. För avgiftshöjningar blir betyget. Kostnadspressen kalkyleras till 3 miljoner kronor. Det är tillräckligt för att Lekeberg på kostnadspress ska få betyg. Man kan pressa kostnaderna med cirka 1 miljoner kronor inom grundskola och med 5 miljoner inom vardera äldreomsorg, social omsorg och gymnasieskola (om man har en sådan i kommunen). Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 1 miljoner, utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart de kommunala verksamheterna på 3 miljoner en sänkt skatt med cirka 3 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaden är i ringa omfattning personal eftersom det finns 85 anställda per tusen invånare. Mot normen 75 finns en övertalighet på 73 anställda. Med hänsyn till företagsandel och andelen verksamheter i egen regi, borde 8 vara en relevant norm. Då reduceras övertaligheten till cirka 4 anställda. Det finns således normala potentialer. Lekeberg får delbetyg A på hela analysfrågan Finansiella möjligheter. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsrisk eller mer positivt uttryckt ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en Möjligheter Mkr 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr länet Lekebergs potential 3,2 Mkr fingervisning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Lekeberg (här finns bara betygen och ). För de senaste fyra mandatperioderna har det inte funnits majoritetsblock. Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförande av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Om avgiftsandelen av totala intäkter trendmässigt minskar, kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns en sådan indikation och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Lekeberg det speciella Den där lilla kommunen Lekeberg, vid Kilsbergens fot, söder om vägen mellan Örebro och Karlskoga med centralorten Fjugesta finns det väl inget speciellt att skriva om? Som kommunanalytiker får man samma känsla som den aktieanalytiker som för 2 år sedan hittade tillväxtaktien Hennes&Mauritz. En undervärderad aktie! Köp! En undervärderad kommun! Positionera dig där! Men tillväxtaktier är också riskaktier. Små kommuner kan lätt hamna i händerna på äventyrliga politiker. Och nu i valet 26 skedde ett ledarbyte. Det är under den här mandatperioden vi får besked vilken väg ANALysfråga iv Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress som kommunen slår in på. Tar Lekeberg steget från finansiell B-kommun och etablerar sig på A-nivå och utmanar alla grannkommuner inklusive Örebro? Fjugesta ligger 28 km från Örebro och inom 2 minuter med bil. Snart öppnas en ny motorväg mellan Örebro och Lanna vid kommungränsen, och det flyttar hela kommunen inom bekvämt pendlingsavstånd. Rubrikens Arnland syftar bland annat på Risberga kloster ruin som finns i kommunen. Idag går tågen mellan Stockholm och Värmland över Hallsberg och Laxå, men i framtiden kan ju linjen Örebro, Lanna, Fjugesta, Mullhyttan, Svartå, Kristinehamn bli het igen. Den torde vara avgjort kortare och passera fler tätorter. Det finns således en strategisk framtid med många möjligheter, men de måste exploateras av politiska entreprenörer. Finns sådana i Lekeberg? De skulle kunna använda Tierp mitt i Uppland som förebild. Hur Tierp integrerades i transportnätet där genom att ta initiativet till Upptåget mellan Uppsala och Tierp för cirka tio år sedan redogörs för i denna tidnings feb ruarinummer. Nu går tåget mellan Gävle och Upplands Väsby över Arlanda. Lekeberg är en välskött kommun med uppsida som kan nå A-nivå inom bara några år. Betygsmatrisen i faktarutan berättar att det bara brister i analysfrågan finansiell hälsa. Och konsulteras diagrammet under finansiell hälsa, visar betygstrenden över de senaste fem åren en markerat växande trend. Delbetyget för hela analysfrågan blir således B. Men om minst 26 års nivå på sparandet behålls två år in i framtiden så räcker det för att nyckeltalsbetyget ska bli och Lekeberg en finansiell A-kommun. Men det är inte en självklarhet att man når dit. Nu stundar kärvare ekonomiska tider och under analysfrågan ledningsförmåga har nyckeltalet majoriteter betyget. Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 3, 28 17
Lekeberg Lekeberg är en liten och ung kommun. Det finns bara 37 stycken som är mindre av våra 29 kommuner. Lekeberg bildades den 1 januari 1995 genom en utbrytning från Örebro kommun. Makten vill kontrollera på avstånd och ha färre och större kommuner, medan folket vill påverka genom närhet till sina politiker och därför vill dela stora kommuner. Kontrollfreakarna i de traditionella partierna stöter ut de kritiskt lojala och det blir svårt att rekrytera nya politiker. Med större kommuner kan allt färre politiker i de traditionella partierna kontrollera allt fler. Det är inte politiskt korrekt att vara liten. Finns det inga risker med att vara liten som makten påstår? Ur ett ekonomiskt perspektiv är det knappast så. Utjämningssystem på både intäkts- och kostnadssidorna garanterar lika förutsättningar ner till invånarnivå. Lekeberg och en annan liten kommun Norsjö, som analyseras i feb ruarinumret, visar att det finns små ekonomiskt välskötta kommuner. Det kan saknas ekonomiska stordriftsfördelar, brist på kompetens och utredningsresurser i små organisationer men det är knappast avgörande. LedningsförmågA Det skulle möjligtvis vara att den politiska risken ökar ju mindre kommunen är återspeglande svårigheterna att ur en mindre befolkning finna ett urval av ansvarsfulla medborgare som lokalpolitiker. Men man kan fråga om den risken är större än den nuvarande centraliserings- och koncentrationsrisken till allt färre politiker högre upp i hierarkierna i större enheter. Det är också fråga om extern uppsikt. Denna tidning har som ambition att analysera Lekeberg igen om tre år. Genom tydliga betyg mäts hur det går. Hur ser den politiska traditionen ut? Finns det politiska risker? Fram till år 2 styrdes Lekeberg av en majoritet bestående av Centern och Socialdemokraterna. Centern är således i Lekeberg ett vågmästarparti i analytiska termer sett. Det sprack 2 när bokslutet för 1999 innehöll överskridanden inom centerstyrda nämnder (enligt bokslut). Därefter ställde en allians av moderater, socialdemokrater, folkpartister, kristdemokrater, miljö- och vänsterpartister centerpartiet i opposition. Efter 26 års val styrs kommunen av Centern, Moderaterna, Kristdemokraterna och Folkpartiet. Man får förmoda att lokala politiker i en nybildad kommun känner ett extra stort ansvar för den övergripande ekonomiska utvecklingen inför sina väljare. Det bör återspegla skeendet ovan efter underskottsåret 1999. Syndarna hamnade i kylan. 22 var ett valår och då kan det kosta röster att ha hårda budgetnypor. Men det var socialnämnden som hade stora överskridanden. Åter agerar kommunen direkt. Socialnämnden klövs och individ- och familjeomsorgen lyfts upp under ett utskott under kommunstyrelsen. Men Lekeberg är inte första kommunen i landet som gjort så. Det finns exempel på kommuner som nästan halverat sina bidragskostnader på bättre lokalkännedom. Rekryterade socialsekreterare utifrån med bristande klientkännedom är ingen hit. Även 23 blev ett ekonomiskt svårt år, men från och med 24 är sparnivåerna åter tillräckligt höga. Vad som möjligtvis kan oroa är skatte höjningen 26 ett valår? Det finns en logisk förklaring i diagrammet under finansiell hälsa. Den an ANALysfråga v Politisk fördelning Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. % 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Lekeberg bröt sig ur Örebro kommun 1994 1995 1998 1999 22 23 26 27 21 Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckeltalet Majoriteter har bara två betyg: och. Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (Vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (Vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna 18 Kommunexperten nummer 3, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.
Lekeberg Bromölla dra kritiska nivån för reinvesteringar (gult fält) är bara 1 procent av de totala intäkterna jämfört mer normala 2 procent. Men det beror på att kommunens tillgångar bara är cirka 48 procent av vad genomsnittskommunen har. Den produktiva förmögenheten är liten. Skatte höjningen 26 på,38 procent motiveras av att pengar behövs till investeringar. En anledning till utbrytningen 1995 från Örebro kommun var förmodligen att kommundelen Lekeberg behandlats styvmoderligt vid tilldelningen av investeringsmedel. Enligt nyckeltalen för kapitalbildning och investeringsnivå bör den befolkningsmässigt stabila kommunen Lekeberg ha en investeringsnivå på minst 5,5 procent av totala intäkter. År 26 var investeringsnivån 1,7 procent, den lägsta sedan kommunen bildades 1995. Pengarna från skattehöjningen har inte gått till investeringar och inte heller till amorteringar av långa lån eftersom kommunen var skuldfri i det avseendet redan 25. Faktiskt har investeringsnivån legat under 3 procent av intäkterna under alla åren från 2. Vad har man använt pengarna till? Man har amorterat bort alla långa lån i stället för att investera. Vad betyder det? Det är helt klart att det finns ett ekonomiskt ansvarstagande av ett format som de flesta andra kommuner saknar. Det finns också en förmåga att agera direkt. Men varför amorterar man bort en hanterbar skuld i stället för att investera? Åren kring sekelskiftet fanns det också besvärande många tomma lägenheter i det allmännyttiga bostadsföretaget. Även det kan mana till försiktighet. I den skuldfria kommunen Lekeberg finns inget amorteringsbehov som kräver sparmedel. Personalandelen är låg. Det finns normala överkostnader i verksamheterna. Det finns knappt någon övertalighet. De framtida pensionsåtagandena är som en konsekvens av det bland de lägsta i landet. Allt sparande kan från och med nu och många år in i framtiden gå till investeringsutgifter. År 26 var sparandet 5,7 procent av de totala intäkterna och när varje procent motsvarar 3,2 miljoner finns en årlig investeringskapacitet på cirka 18 miljoner kronor förutsatt att sparnivån behålls på 26 års nivå också i framtiden. Hushållningskravet ligger på 5 procent av intäkterna så analyssystemet menar att vid normal tillgångsnivå ska kommunen kunna utvecklas väl med ett sparande som är (5 3,2 =) 16 miljoner kronor till amorterings- och investeringsutgifter. Den visionära kraften ska vägleda politikerna i Lekeberg att genom investeringar bygga den kommun som framtida generationer ska finna det attraktivt att leva och verka i. Om Skattebetalarna kommer förbi, lär de hitta ett utrymme att sänka skatten med cirka 4,5 procent. Det består av de två komponenterna a) 3 procent överkostnader i verksamheterna och b) 1,5 procent sparande som ska finansiera investeringsutgifterna. Rekommendationer Kommunledningen: Fortsätt som tidigare att hålla hårt i ekonomin. Med 26 års sparnivå även kommande år har kommunen den ekonomi som framtida beslutsfattare behöver för att infria alla framtida åtaganden, exempelvis: verksamhet med bibehållen standard betala alla investeringar med sparöverskott betala avtalspensioner hålla ett gott företagsklimat fastighetsägarna får en trygg värdetillväxt och har likvida tillgångar Blicka in i framtiden och försök förstå vilka utvecklingsdrivande beslut som bör fattas. Framtidens attraktiva Lekeberg kan investeras fram. De medel som behövs för det förfogar kommunen över idag, och så länge Lekeberg meriterar sig för innehavet av ett finansiellt betyg på A-nivå. Anställda i kommunen: Ni är kommunens attraktionskraft när det gäller service av hög kvalitet. Det ligger i ditt intresse att kommunen i framtiden når och bibehåller ett finansiellt betyg på A-nivå. Stöd en sådan politik. Bara då blir du trygg i din anställning. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att betala dina avtalspensioner. Invånare: Du betalar en något hög skatt till en finansiellt välskött kommun med normala överkostnader i verksamheterna. Du kan därför kräva att få ut god kvalitet från det kommunala serviceutbudet. Genom kvalitetsstyrda effektiviseringar kan den i lugn årlig takt förbättras. Välj och stöd politiker som håller hårt i pengarna och visar vilja att utveckla kommunen. Villaägare: I villan har du idag en bra tillgång eftersom utvecklingen av fastighetens värde bland många positiva faktorer även kan förväntas återspegla kommunens finansiella styrka, god service och attraktionskraft. Lekeberg har dessutom goda framtidsmöjligheter. I takt med att de goda egenskaperna blir mer kända, ökar värdetillväxten på allt fast kapital inom kommunen. Det ligger därför i ditt intresse att stödja en kommunledning som håller hårt i ekonomin och arbetar för att långsiktigt utveckla Lekeberg till en allt attraktivare kommun. Företagare och investerare: Är du företagare i expansions- eller flyttläge eller investerare som ser komparativa fördelar i Lekeberg, kan det indikativa finansiella betyget B vare en positiv signal. Det ligger därför i ditt intresse som företagare i Lekeberg att stödja en kommunledning som har ambitioner att med fast hand fortsätta styra ekonomi och finanser. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena, finns det några få finansiellt bättre kommuner i omgivningarna. Men det finns ännu fler som är finansiellt sämre än Lekeberg. Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 3, 28 19
Bromölla Fundamental teori Analysfrågan Finansiell hälsa del 3 Kommunexperten redovisar finansiella analyser av Sveriges kommuner baserade på fem centrala frågor. Den andra frågan har rubriken Finansiell hälsa. Det finns anledning att ge teoretisk bakgrund till just det momentet. Här följer fortsättningen på den genomgång som började i Kommunexperten 1 och 2/28. Repetition Kommunexperten 1 och 2/28 I januarinumret förklarades varför våra analyser använder hushållets sparande som överskottsbegrepp. Det synsättet ställer sambandet Totala intäkter = Konsumtion + Sparande i centrum, dvs hur de resurser man förfogar över ska fördelas mellan kort och lång sikt. Och varför den långa siktens sparbeslut ska gå före den korta siktens beslut om konsumtion. Men också varför sparandet ofta konsumeras innan det används för amorteringar och utgifter för investeringar. I februarinumret diskuterades olika arrangemang som stärker den långa sikten och därmed håller sparnivån på den nivå för god hushållning som är kommunallagens krav. Problemet ännu en gång Det uppstår hela tiden kortsiktiga behov som betraktas så angelägna att de motiverar överkonsumtion och belåning. Och när den korta siktens många angelägna frågor har fler och starkare förespråkare försämras ekonomin. Här citeras ur förra numret raderna: De många små logiska och förnuftiga delbeslutens samlade finansiella vansinne driver ofta de lokalt ansvariga politikerna från den representativa demokratins positioner till förskingrarnas och belånarnas. Strofen ovan avslutas med två mycket centrala begrepp; förskingring och belåning. Det begrepp som fattas är överkonsumtion. Vi ska i den här artikeln förklara de centrala begreppen så att de blir operativt meningsfulla. När är det förskingring? Förskingring innebär att tillgångar som tidigare generationer införskaffat, säljs av dagens generation och att alla eller delar av de likvider det resulterar i används för att finansiera konsumtion. Vad skulle pengar från försäljning av tillgångar (eller som man sade förr i tiden försäljning av kommunal förmögenhet) annars användas till än konsumtion? I äldre kommunallagar fanns ett förmögenhetsskydd som bestämde att försäljningslikvider skulle läggas i investeringsfonder och bara kunna användas för att betala utgifter för anskaffningar av nya tillgångar. Vad tidigare generationer försakat av konsumtion och i stället sparat för att betala utgifter för anskaffning av kommunal förmögenhet för kommande generationer, skulle inte få säljas av de senare för konsumtion. Vi kan notera att det formulerades av en generation politiker som levde enligt Lyckoslantsmetaforens moral. Man skulle spara och investera och vara ekonomiskt skötsam, och ta ansvar för kommande generationer. Det är naturligt att det synsättet försvann i och med Robin Hoodmetaforens segertåg från 197-talet fram till sekelskiftet. Med 68-generationens slagord, Allt nu!, försvann också förmögenhetsskyddet ur kommunallagen och de värderingar det stod för. Allt skulle kunna konsumeras omedelbart. Hur ser man om förskingring pågår? Idag får inte kommuner ha fonder. Det sägs bero på att staten vill ha omedelbart genomslag ute i kommunerna på beslut i riksdagen. När statliga bidrag kommer för riktade åtgärder, ska inte kommunerna kunna buffra de medlen i fonder. Eftersom vi inte har operativt tvingande författningar (Sverige har ingen författningsdomstol) skulle det kunna vara tänkbart att kommunerna redovisningsmässigt arrangerar investeringskonton för försäljningslikvider och den vägen tillgodoser villkoren för förmögenhetskrav. Men ett annat synsätt är att knyta begreppen förskingring och belåning till termen överkonsumtion och utveckla ett operativt synsätt här. Det synsättet skulle gå tillbaka till den klassiska hushållande relationen: Totala intäkter = Konsumtion + Sparande Formeln ovan kan läsas som att tillgängliga resurser måste prioriteras i konsumtion och sparande. Verbet prioritera antyder att ytterligare ett budgetbeslut behövs utöver det som fattas idag om fördelning av pengar till olika verksamheter. Begreppet överkonsumtion Tillgängliga resurser, som ett budgetbeslut alltså ska fördela, anges här som Totala intäkter. Det är summan av de tre intäktsposterna skatter, bidrag och avgifter. Det är budgetekonomernas uppgift i en kommun att upprätta prognoser för de tre pos- 2 Kommunexperten nummer 3, 28 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.