Paul SchietekatD Tillgång till bredband Digitalt innanförskap : D Regional digital : ehälsa E-tjänster och e-förvaltning : D agenda för Värmland : D Näringsliv, entreprenörskap och innovation Handlingsplan 2014-2020 Skola och undervisning
100-2851-2014 Handlingsplanen är framtagen av Länsstyrelsen Värmland, Region Värmland, Landstinget i Värmland och Drifts- och Servicenämnden i Karlstads kommun och är sammanställd av Katarina Nordmark, Länsstyrelsen Värmland, samordnare för Regional digital agenda för Värmland.
Förord Hur kan vi i Värmland använda digital teknik för att utveckla länet och därmed öka länets attraktionskraft för människor och företag? Regeringen har tagit fram en digital agenda för Sverige It i människans tjänst med målet att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Länsstyrelsen Värmland har i samråd med Region Värmland, Landstinget i Värmlands län och Drifts- och servicenämnden i Karlstads kommun signerat regeringens avsiktsförklaring gällande framtagandet av en regional digital agenda för Värmland i bred samverkan med olika aktörer i länet. Detta är ett initiativ som ska bidra till att utveckla Värmland med hjälp av digital teknik. Syftet med en Regional digital agenda för Värmland är att i bred samverkan arbeta för att ta tillvara de möjligheter som digitaliseringen erbjuder människor och företag. Målet har varit att inventera redan genomförda åtgärder, kartlägga behov och brister för att få ett helhetsgrepp av den digitala samhällsutvecklingen i Värmland, samt ta fram en handlingsplan för den framtida digitala utvecklingen i Värmland under perioden 2014-2020. De strategiska områden som gemensamt tagits fram för att ingå i handlingsplanen för den Regionala digitala agendan för Värmland är: 1. Tillgång till bredband 2. Digitalt innanförskap 3. E-tjänster/E-förvaltning 4. ehälsa 5. Näringsliv, entreprenörskap och innovation 6. Skola och undervisning Värmland har redan kommit långt inom flera av dessa områden, men det är viktigt att vi hela tiden jobbar mot nya mål så att vi inte tappar fart. Om Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter, tycker vi att Värmland bör ha ambitionen att bli bäst i Sverige. Att bo och leva i ett län som är i framkant av formandet av det nya digitala samhället är inte bara attraktivt för de som bor där idag, utan har också potential att locka nya invånare, företag och besökare i framtiden. Vi är övertygade om att ett ökat utbud av digitala tjänster och samverkan i alla tänkbara former leder till utveckling, förbättrad samhällsservice samt till ökad livskvalitet för alla människor i Värmland.
1 Sammanfattning Värmland står precis som resten av Sverige inför betydande framtida utmaningar: att bibehålla våra företags konkurrensförmåga i en allt mer globaliserad värld, en åldrande befolkning och utflyttning från landsbygden, negativ miljöpåverkan med mera. Hur kan vi då i Värmland använda digital teknik för att bidra till att utveckla länet? Syftet med en Regional Digital Agenda för Värmland (RDAV) är att i bred samverkan arbeta för att ta tillvara de möjligheter som digitaliseringen erbjuder människor och företag i Värmland. Målet med denna handlingsplan är att ta ett helhetsgrepp över den digitala samhällsutvecklingen i Värmland under perioden 2014-2020 inom sex strategiskt utvalda områden. En viktig del i detta helhetsgrepp är att inventera och beskriva redan genomförda åtgärder. För att implementera och realisera RDAV bör sedan varje organisation ta fram sin egen interna handlingsplan/strategi för hur målen i RDAV ska uppfyllas. Detta för att arbetet med den digitala agendan måste anpassas till varje organisations verksamhet och förutsättningar. De strategiska områden som gemensamt tagits fram för att ingå i handlingsplanen för RDAV är: Tillgång till bredband, Digitalt innanförskap, E-tjänster/E-förvaltning, ehälsa, Näringsliv, entreprenörskap och innovation, samt Skola och undervisning. Varje område har ett eget kapitel med nationella mål, inriktningsmål för Värmland, genomförda regionala åtgärder, framtida regionala åtgärder, regionala etappmål för åren 2014 2020, samt målbild för 2020. 1. Tillgång till bredband En digital infrastruktur, som ger hushåll och företag tillgång till bredband, ses som en förutsättning för att man ska kunna nyttja fördelarna med en digitalisering och för utveckling av nya tjänster och produkter. Tillgång till bredband är därför en förutsättning för att en regional digital agenda ska få en verklig genomslagskraft. Värmland ligger efter när det gäller utbyggnad av fiber om man jämför med övriga svenska län. Region Värmland har i bredbandsstrategin för Värmland avsatt 50 miljoner kronor för bredbandsutbyggnad i länet under en femårsperiod 2013-2017, det vill säga 10 miljoner kronor per år, som kommunerna får ansöka om och motfinansiera med lika mycket. Detta innebär att satsningen är värd minst 100 miljoner kronor. Förhoppningen är att dessa medel också ska kunna växlas upp med EUs strukturfondsmedel. Staten avsätter genom Jordbruksverket medel för att stödja bredbandsutbyggnaden. Länsstyrelsen administrerar stödet och har ansvar för att bistå projektägare om gällande regelverk för stöd till bredbandsutbyggnad i enlighet med Jordbruksverkets riktlinjer. Länsstyrelsen bedriver även ett påverkansarbete gentemot nationella myndigheter och organisationer för att påvisa det behov som Värmlands landsbygd har av att få tillgång till ett stabilt bredband. De medel Länsstyrelsen Värmland har att fördela är stöd inom landsbygdsprogrammet där EU-medel och nationella medel ingår. Tilldelningen sker i två steg och i inledningsskedet har Värmland tilldelats 109 miljoner kr.
2 Länsstyrelsen har även fått i uppdrag att skapa en dialog för att främja mobilnätsutbyggnad i Värmland. Målbild 2020: Den övergripande målbilden för 2020 är att alla permanenta hushåll och företag i Värmland har tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. För att uppnå detta mål har kommunerna ett stort ansvar för att långsiktigt säkra att ett stamnät av fiber byggs ut i de fall inte marknaden gör det. Region Värmland sätter av medel för att stödja kommunernas bredbandsutbyggnad och Länsstyrelsen Värmland börjar ta emot ansökningar för bredbandsstöd under hösten 2014. Utbyggnaden av bredband ska främst ske på kommersiell grund, där marknadsaktörerna som stadsnät och andra ska lockas allt längre ut. En stor del av fiberutbyggnaden i Värmland kommer ändå att ske på ideell basis genom att fiberföreningar och privatpersoner bygger sina egna lokala fibernät som i sin tur kopplas upp mot de kommunala eller övriga kommersiella stamnäten. Ansvar och uppföljning: Kommunerna, Region Värmland och Länsstyrelsen har ett gemensamt ansvar att samordna sina insatser och hjälpas åt för att utveckla den gemensamma kompetensen i länet samt stödja, underlätta och uppmuntra i alla led. Kommunerna har ett stort ansvar för att långsiktigt säkra att ett stamnät av fiber byggs ut i de fall inte marknaden gör det. Uppföljningsansvar för mål och delmål gällande tillgång till bredband i RDAV har Region Värmland och Länsstyrelsen Värmland. 2. Digitalt innanförskap För att nå målsättningen att Sverige ska vara bäst i världen på att använda sig av digitaliseringens möjligheter så krävs att alltfler är digitalt delaktiga samt en högre grad av digital kompetens. Digitalt innanförskap handlar om att alla som vill ska ha möjlighet, oavsett förutsättning, att kunna ta del i alla delar av samhällslivet. Enligt undersökningen Svenskarna och Internet 2013, uppger 14,2 % av Sveriges befolkning att de aldrig eller mycket sällan använder Internet. De flesta av de som inte använder Internet anger ointresse som främsta skäl. För att nå dessa människor med information som gör att de lättare kan ta ställning och hjälp att komma igång, bör information och utbildning ges där man befinner sig, i bibliotek, bygdegårdar och andra arenor. En ny bibliotekslag har antagits vilken syftar till att ge biblioteken ett utvidgat uppdrag när det gäller digital media och digital delaktighet i samhället. Biblioteken har, tillsammans med bl a studieförbunden, redan sedan tidigare en viktig roll när det gäller folkbildning. Länsbiblioteket Värmland har under tre år drivit ett kompetensutvecklingsprojekt, KUB, med syftet att utbilda bibliotekspersonal inom olika områden för att möta morgondagens besökare. Samtliga kommunbibliotek har deltagit i projektet. IT har varit ett av de områden där den största insatsen har gjorts. Som ett resultat av KUB-projektet har många bibliotek startat upp en verksamhet som jobbar med ett digitalt innanförskap mot kommuninvånarna. En tydlig roll för digitalt innanförskap har även SeniorNet, där medborgarna i Värmland kan få hjälp att lära sig att använda datorer och Internet. Målbild 2020: År 2020 är många fler värmlänningar är digitalt delaktiga jämfört med hur det ser ut idag då det uppskattas att ca 45 000 värmlänningar står utanför den digitala världen. Nya SeniorNetklubbar har startats i ytterligare fem kommuner i Värmland, utöver Karlstad. Det finns en etablerad
3 samverkan mellan till exempel studieförbund, bibliotek och SeniorNet och alla bibliotek i Värmland erbjuder hjälp/kurser i dator- och internetanvändning. Ansvar och uppföljning: När det handlar om digitalt innanförskap måste alla aktörer ta ett gemensamt ansvar för att stötta, uppmuntra och utbilda de som av olika anledningar inte är digitalt delaktiga, men alla invånare i Värmland har naturligtvis också ett eget ansvar för sitt digitala innanförskap. 3. E-tjänster E-tjänster som skapar nytta, ger en högre grad av effektivitet samt förenklar vardagen för både privatpersoner och företag är målet med den offentliga förvaltningens e-tjänster. Ett bra utbud av digitala tjänster leder till effektivare verksamheter och en övergång till ett högre nyttjande av de digitala kanalerna än de traditionella. Huvudfokus i detta kapitel ligger på kommunala e-tjänster som tillhandahålls av den gemensamma drifts-och servicenämnden i Karlstads kommun samt på Landstinget Värmlands satsning på invånartjänster. Samtliga kommuner i Värmland har antagit den nationella Strategin för e-samhället. Inriktningsmålen för Värmland följer därmed de nationella övergripande målen för utveckling av e-samhället - enklare vardag för privatpersoner och företag, smartare och öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet samt högre kvalitet och effektivitet i verksamheten. Med en gemensam nämnd och e- plattform kan Värmland utveckla e-förvaltning och e-tjänster på ett smidigt sätt och till en lägre kostnad. I dag har invånarna i Värmlands kommuner tillgång till totalt hundra e-tjänster, men med den gemensamma e-plattformen är tanken att utbudet av e-tjänster hela tiden ska breddas, inom nya områden och kategorier, för både medborgare, företag och föreningar. Landstinget i Värmland har sedan flera år tillbaka lokalt utvecklat och förvaltat de olika kanalerna som ingår i bland invånartjänster inom Nationell ehälsa och sedan dess har innehållet som är specifikt för Värmland ständigt utökats. Alla olika aktörer inom vård och omsorg (t ex kommuner, landsting, privata vårdgivare, försäkringskassan) samarbetar och verkar för att invånarna i Värmland har tillgång till kvalitetssäkrad information om hälso- och sjukvård på ett gemensamt ställe. Målbild 2020: Det övergripande målet för utveckling av e-samhället i Värmland är att det ska bli bättre att vara medborgare i Värmland. Målbilden fram till 2020 är att Drifts- och servicenämndens erbjudande om e-tjänster som kommunerna kan införa täcker 100 procent av SKLs rekommenderade tjänster och nyttjandegraden av regionens e-tjänster har ökat. Alla ärenden inom länet kan utföras digitalt och medborgare och företag väljer digitala kanaler framför de traditionella. Alla invånartjänster inom Nationell ehälsa är väl etablerade i Värmland och är ett naturligt val i kontakten med hälso- och sjukvård. Ansvar och uppföljning: Den gemensamma Drifts- och Servicenämnden i Värmland verkar för att skapa samordning kring drift- och servicefrågor och har därmed också ett uppföljningsansvar. Landstinget i Värmlands län ansvarar för uppföljning av sina mål gällande e-tjänster inom hälso- och sjukvård.
4 4. ehälsa ehälsa är ett samlingsnamn på insatser, verktyg och processer som syftar till att rätt person ska ha rätt information vid rätt tillfälle och skapa nytta för invånare, personal och beslutsfattare. ehälsa är ett område som knyter ihop olika kompetenser och satsningen syftar även till att öka samarbetet mellan och inom regioner, landsting, kommuner, privata och ideella utförare. Förändringar i vård och omsorgsverksamhet är ett krav då behoven på vård och omsorg kommer att öka i takt med en åldrande befolkning och de ökade kostnader som detta innebär. Målsättningen med det nationella arbetet med ehälsa inom hälso- och sjukvård och socialtjänst är att skapa konkreta förbättringar för tre målgrupper individen, vård och omsorgspersonal, samt beslutsfattare inom hälso-sjukvården och socialtjänst. Landstinget i Värmland följer den nationella handlingsplan som CeHis (Center för e-hälsa i samverkan) har tagit fram för utvecklingen av tjänster inom Nationell ehälsa. Landstinget i Värmland ska bidra till att uppfylla de uppsatta nationella målen. I Värmland har samtliga kommuner beslutat att arbeta med fem områden inom kommunal ehälsa. Dessa områden är: ökat antal e-tjänster, säker roll- och behörighetsidentifikation för digital informationsåtkomst, möjlighet att dokumentera och komma åt information via mobil teknik (smartphones, surfplattor och smarta datorer) för berörd personal, nationell patientöversikt samt byte till digitala trygghetslarm. ehälsa i kommunerna ska göra socialtjänsten effektivare, säkrare och mer tillgänglig oavsett om man är invånare, patient, anhörig eller medarbetare. Samtliga 16 kommuner kommer att bli konsumenter (användare) av NPÖ (Nationell patientöversikt) under 2014. Relevant och uppdaterad hälso- och sjukvårdsinformation blir tillgänglig för alla. Samtliga kommuner i länet har fattat ett beslut i relevant nämnd eller styrelse att införa konceptet trygghet, service och delaktighet i hemmet genom digital teknik. ehälsa kommer att vara en given del av den gemensamma IT-strategin hos varje huvudman. Målbild 2020: Den övergripande målbilden för 2020, när det handlar om ehälsa, är att alla Värmlands invånare kan ta del av vårdinformation via ny teknik, som till exempel appar för smartphones och läsplattor, samt ta del av kvaliteten på enheternas arbete. Tjänster finns för att utveckla vården. Det går att jämföra privata vårdaktörer med landstinget och kommuner på ett likvärdigt sätt. Ansvar och uppföljning: Initieringsfasen för ehälsa i Värmland drivs av Landstinget i Värmland, som också kommer att följa upp målen i RDAV Uppföljningsansvar för målen gällande kommunal ehälsa har Region Värmland. 5. Näringsliv, entreprenörskap och innovation Regeringens digitala agenda för Sverige framhåller att IT:s potential ska tillvaratas för att öka företagens tillväxt, konkurrenskraft och handel. IT har en central roll i de allra flesta företag, för att förenkla och effektivisera verksamheten samt göra den mer öppen och tillgänglig för kunder och leverantörer. Dessutom kan IT fungera som motor för att utveckla nya processer, produkter och tjänster. Olika digitala tjänster som ger information och vägledning kan underlätta att starta och driva företag.
5 I Värmland samverkar näringslivet, det offentliga, klustren, Karlstads universitet och flera andra utbildningsanordnare för att skapa fler nya företag och få befintliga att växa. Trots olika satsningar mot näringsliv, och entreprenörskap så ser många IT-företagare i regionen med oro på en tilltagande kompetensbrist som kan få allvarliga konsekvenser för Värmlands tillväxtmöjligheter. Därför är det viktigt att offentliga aktörer i Värmland i allmänhet och Karlstads universitet och IT-stiftelsen Compare i synnerhet, tar initiativet till en bred, gemensam och kraftfull satsning på att profilera Digitala Värmland dels för att locka kompetens, dels för att få ungdomar i regionen att satsa på tekniska utbildningar som leder till jobb. Goda exempel på vad som redan gjorts i Värmland är Stiftelsen Compares Norgesamarbeten och Compare Business Innovation Centre som nu drivs och utvecklats vidare tillsammans med Landstinget Värmland i satsningen Nordic MedTest. Det pågår också projekt gällande Samverkan mellan näringsliv och IT-studenter (SNITS), Almis satsning i projektet Det företagsamma Värmland och webbplatsen verksamt.se/varmland samt Karlstads kommuns och Länsstyrelsens arbete med öppen data och vidareutnyttjande av information. Under åren framöver vill Stiftelsen Compare vara en aktiv aktör i förverkligandet av digitaliseringen av samhället. Med över 100 IT- och telekomföretag som intressenter i stiftelsen representerar Compare den bredd och djup i kompetens som krävs för att bidra till denna digitalisering. Satsningen på Nordic MedTest är tänkt att bidra till att lösa en av vårdens största utmaningar för framtiden: Att skapa mer vårdnytta med hjälp av nya och innovativa, säkra och användbara ITtjänster. Nordic MedTest ska också bidra till att stärka Sverige som IT-nation på en global marknad. Karlstads universitet satsar på förstärkt IKT-samverkan mellan forskning och näringsliv i Värmland under de kommande sex åren och vill också fortsätta med aktiviteterna inom den samverkan som finns mellan IT-studenter och näringsliv. Den nya satsningen Karlstad Innovation Park är tänkt att bli ett attraktivt etableringsområde för företag och intressenter som vill finnas i nära anslutning till den kreativa miljön i Karlstad Innovation Park, innovationssystemet och Karlstads Universitet och som ser tjänsteutveckling/tjänsteinnovation som ett starkt konkurrensmedel för företagets utveckling. Projektet Det företagsamma Värmland ska arbeta vidare med att utveckla regionsidan verksamt.se/varmland samt med en webbaserad process med personlig och lokal rådgivning för personer som vill starta företag i Värmland. Målbild 2020: Det övergripande målet för 2020 när det handlar om området näringsliv, entreprenörskap och Innovation följer Värmlandsstrategins övergripande mål mot 2020 för området fler och starkare företag. Detta innebär att: antalet nystartade företag ska närma sig riksgenomsnittet, andelen som vill vara företagare ska öka, det privata näringslivets investeringar i forskning och utveckling ska öka till samma nivå som riket (exklusive storstadslänen) samt slutligen en ökad innovationskraft så att Värmland närmar sig riket (exklusive storstadslänen). Ansvar och uppföljning: När det handlar om området Näringsliv, entreprenörskap och innovation ligger ansvaret för att målen uppfylls på flera olika aktörer, såsom Almi, Compare, Karlstads universitet och Landstinget. Uppföljning kommer att göras av Länsstyrelsen Värmland och Region Värmland.
6 6. Skola och undervisning Att hantera skolans uppdrag parallellt med IT-utvecklingens förändringar är en utmaning. För att klara detta krävs att rätt frågor prioriteras, att resurser samordnas och riktas mot målen samt att tekniska förutsättningar finns. Att utveckla digital kompetens är ett nationellt mål för förskola och skola. Alla barn och elever ska ges möjligheter att utveckla sin digitala kompetens. Rätt använt blir IT ett värdefullt redskap i varje enskild barns/elevs lärande, i det lokala utvecklingsarbete som sker på varje förskola och skola, samt i det kommungemensamma utvecklingsarbetet. Inriktningen för arbetet med den regionala digitala agendan för Värmland fokuserar uteslutande på skolans verksamhetsområde. Förskolans behov av IT-stöd kan behandlas parallellt i tillämpliga delar men får då ske inom respektive kommuns initiativ och ansvar. De senaste åren är det framförallt två kategorier av IT-satsningar som har dominerat skolans värld. Dels har många kommuner satsat på lärplattformar, som kan liknas vid ett slags affärssystem för utbildning. Dels har det gjorts ett stort antal så kallade En-till-En-satsningar, det vill säga en elev en dator (eller surfplatta). En god digital kompetens, gällande kommunikation och informationshantering, är en viktig förutsättning för alla; det är därför som värmländska skolors fokus för de närmaste sex åren blir på kommunikation (Kunskapsdelning och spridning) och infrastruktur (IT-stöd för lärande och dokumentation). Målbild 2020: Den övergripande målbilden för 2020 inom området skola och undervisning är att alla kommuner i Värmland är delaktiga i webbplatsen Pedagog Värmland, inte bara som konsumenter utan också som producenter. Kommunerna i Värmland har också deltagit i WETT dagarna (Wermland Educational Training and Technology) och är därför väl medvetna om hur digitala resurser kan stödja och utveckla lärprocesser. Upphandling och implementation kring lärandesystem och system för dokumentation är utfört i alla Värmlands kommuner. Grundskolor och gymnasieskolor i alla Värmlands kommuner kan fullt ut nyttja de nya systemen för lärande och dokumentation som hjälpmedel i sin vardag. Ansvar och uppföljning: Karlstads kommun tar initiativet till att starta upp projektgrupper för Pedagog Värmland och WETT. Projektgrupperna arbetar sedan vidare med en gemensam plan. Karlstads kommun ansvarar också för utredning, behovskartläggning samt kravspecifikation gällande system för lärande och system för dokumentation.
7 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Regional digital agenda för Värmland... 12 Inledning... 12 Bakgrund... 13 EUROPA 2020 En digital agenda för Europa... 13 It i människans tjänst En digital agenda för Sverige... 13 Sex regionala strategiska områden för Värmland... 13 Hur Regional digital agenda för Värmland tagits fram... 14 Hur ska RDAV användas... 14 Styrdokument... 15 Läsanvisning och struktur... 15 Handlingsplan för Värmland 2014 2020... 16 1. Tillgång till bredband... 16 1.1 Nationella mål... 16 1.2 Beslutade insatser... 16 1.3 Nationella åtgärder... 17 1.4 Inriktningsmål för Värmland... 17 1.4.1 Bredbandsstrategi... 17 1.5 Nulägesbeskrivning - Genomförda regionala åtgärder... 17 1.5.1 Kommunsammanbindande nät... 18 1.5.2 Stadsnät... 19 1.5.3 Stöd till fiberföreningar... 20 1.5.4 Kartläggning av Värmlands fibernoder... 20 1.6 Framtida regionala åtgärder... 21 1.6.1 Gemensamt ansvar för bredbandsutbyggnad... 21 1.6.2 Region Värmlands roll i bredbandsutbyggnaden... 21 1.6.3 Länsstyrelsens roll i bredbandsutbyggnaden... 22 1.6.4 Värmlands kommuners strategiska roll och ansvar... 23 1.6.5 Fiberföreningarnas roll och ansvar... 23 1.7 Regionala etappmål... 23 1.7.1 Målbild för 2017... 23 1.8 Målbild för 2020... 24 1.8.1 Övergripande mål... 24
8 1.8.2 Ansvar och uppföljning... 24 2. Digitalt innanförskap... 25 2.1 Nationella mål... 25 2.2 Beslutade insatser med hänvisning till strategi och styrdokument... 26 2.3 Nationella åtgärder... 26 2.4 Inriktningsmål för Värmland... 26 2.5 Nulägesbeskrivning - Genomförda regionala åtgärder... 27 2.5.1 Studieförbunden... 27 2.5.2 Biblioteken... 27 2.5.3 SeniorNet... 28 2.5.4 Undersökning av digitala servicelösningar... 28 2.5.5 Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning... 28 2.6 Framtida regionala åtgärder... 29 2.6.1 Kursverksamhet på biblioteken... 29 2.6.2 Plan för att bilda fler SeniorNet-klubbar... 29 2.6.3 Digitala servicelösningar för alla... 30 2.7 Regionala etappmål... 30 2.7.1 Målbild för 2015... 30 2.7.2 Målbild för 2017... 30 2.8 Målbild för 2020... 30 2.8.1 Övergripande mål... 30 2.8.2 Ansvar och uppföljning... 31 3. E-tjänster... 32 3.1 Nationella mål... 32 3.2 Beslutade insatser med hänvisning till strategi och styrdokument... 32 3.3 Nationella åtgärder... 33 3.4 Inriktningsmål för Värmland... 33 3.5 Nulägesbeskrivning - Genomförda regionala åtgärder... 33 3.5.1 Gemensam IT-nämnd för Värmlands 16 kommuner... 33 3.5.2 Landstingets e-tjänster... 34 3.5.3 Länsstyrelsens e-förvaltningsarbete... 34 3.5.4 Gemensamt biblioteksdatasystem för Värmlands 16 kommunbibliotek... 35 3.5.5 Tillgänglighet för funktionshindrade... 35 3.5.6 Fritt Wifi på offentliga platser... 35
9 3.6 Framtida regionala åtgärder... 36 3.6.1 Utmaningar för e-samhället... 36 3.7 Regionala etappmål... 36 3.7.1 Målbild för 2015... 36 3.7.2 Målbild för 2017... 37 3.8 Målbild för 2020... 38 3.8.1 Övergripande mål... 38 3.8.2 Ansvar och uppföljning... 38 4. ehälsa... 39 4.1 Nationella mål... 39 4.2 Beslutade insatser med hänvisning till strategi och styrdokument... 39 4.3 Nationella åtgärder... 40 4.3.1 Möjliga åtgärder... 40 4.4 Inriktningsmål för Värmland... 41 4.4.1 Kommunal ehälsa... 41 4.4.2 Invånartjänster... 41 4.4.3 Vårdtjänster... 42 4.4.4 Infrastrukturtjänster... 42 4.5 Nulägesbeskrivning - Genomförda regionala åtgärder... 43 4.5.1 Kommunal ehälsa... 43 4.5.2 Invånartjänster... 44 4.5.3 Vårdtjänster... 44 4.5.4 Infrastrukturtjänster... 45 4.5.5 Nordic MedTest... 45 4.6 Framtida regionala åtgärder... 45 4.7 Regionala etappmål... 46 4.7.1 Målbild för 2015... 46 4.7.2 Målbild för 2017... 47 4.8 Målbild för 2020... 48 4.8.1 Övergripande mål... 48 Samtliga kommuner i Värmland är producenter till NPÖ.... 48 4.8.2 Ansvar och uppföljning... 48 5. Näringsliv, entreprenörskap och innovation... 49 5.1 Nationella mål... 49
10 5.1.1 Innovation och entreprenörskap... 49 5.1.2 Utmaningar... 49 5.2 Beslutade insatser med hänvisning till strategi och styrdokument... 50 5.3 Möjliga nationella åtgärder... 50 5.4 Inriktningsmål för Värmland... 51 5.5 Nulägesbeskrivning - Genomförda regionala åtgärder... 51 5.5.1 Samverkan och satsningar på IT och innovation i Värmland... 51 5.5.2 IT-klustret i Värmland Stiftelsen Compare... 52 5.5.3 Nordic MedTest... 54 5.5.4 Samverkan Näringsliv och IT-studenter... 55 5.5.5 Det företagsamma Värmland... 55 5.5.6 Portalen Handelsplats Wermland... 56 5.5.7 Vidareutnyttjande av information... 56 5.5.8 Opening Up Öppna data... 57 5.6 Framtida regionala åtgärder... 57 5.6.1 Stiftelsen Compare... 57 5.6.2 Förstärkt IKT-samverkan mellan forskning och näringsliv... 58 5.6.3 Samverkan Näringsliv och IT-studenter... 59 5.6.4 Nordic MedTest... 59 5.6.5 Det företagsamma Värmland... 60 5.6.6 Innovation Park... 60 5.6.7 Vidareutnyttjande av information/öppna data... 61 5.7 Regionala etappmål... 62 5.7.1 Målbild för 2015... 62 5.7.2 Målbild för 2017... 62 2.7.3 Målbild för 2019... 62 5.8 Målbild för 2020... 63 5.8.1 Övergripande mål... 63 5.8.2 Ansvar och uppföljning... 64 6. Skola och undervisning... 65 6.1 Nationella mål... 65 6.1.2 Utmaningar... 65 6.2 Beslutade insatser med hänvisning till strategi och styrdokument... 66 6.3 Nationella åtgärder... 67
11 6.3.1 Initiativ och förväntat läge 2015... 67 6.4 Inriktningsmål för Värmland... 67 6.5 Nulägesbeskrivning - Genomförda regionala åtgärder... 68 6.5.1 Kommunikation Kunskapsdelning och spridning... 68 6.5.2 Infrastruktur IT-stöd för lärande och dokumentation... 69 6.6 Framtida regionala åtgärder... 69 6.7 Regionala etappmål... 70 6.7.1: Målbild för 2014... 70 6.7.2 Målbild för 2015... 70 6.7.3 Målbild för 2016... 71 6.7.4 Målbild för 2017... 71 6.7.5 Målbild för 2018... 71 6.8 Målbild för 2020... 72 6.8.1 Övergripande mål... 72 6.8.2 Ansvar och uppföljning... 72 Bilaga 1. Kontaktuppgifter... 73
12 Regional digital agenda för Värmland Inledning Värmland står, precis som hela Sverige inför liknande utmaningar; att bibehålla våra företags konkurrensförmåga i en allt mer globaliserad värld, en åldrande befolkning och utflyttning från landsbygden, större krav på tillgänglighet med mera. Hur kan vi då i Värmland använda digital teknik för att bidra till att utveckla länet? Värmland finns geografiskt sett mitt emellan storstäderna Stockholm, Göteborg och Oslo. I länet bor drygt 273 000 personer på en yta av 17 586 kvadratkilometer. Här kan digitaliseringen bidra till att möta den demografiska utmaningen. Det ger till exempel möjlighet att underlätta för tjänsteföretag att bedriva verksamhet var som helst eller minska resor till möten, vilket är både ekonomiskt och miljömässigt hållbart. Ett annat exempel på digitaliseringens möjligheter är att skapa en enklare vardag för människor genom e-tjänster, och till och med rädda liv genom att använda IT inom vården. Länsstyrelsen Värmland har i samråd med Region Värmland, Landstinget i Värmlands län och Karlstads kommun signerat regeringens avsiktsförklaring gällande framtagandet av en regional digital agenda för Värmland i bred samverkan med olika aktörer i länet. Detta gjordes den 20 februari 2013. Signatärskapet visar att Länsstyrelsen Värmland, Region Värmland, Landstinget i Värmlands län och Drifts- och Servicenämnden i Karlstads kommun delar ambitionen att Sverige på bästa sätt ska ta tillvara de möjligheter som digitaliseringen ger och att vi avser att beskriva på vilket sätt vi själva kan bidra till genomförandet av agendan, genom att ta fram en regional digital agenda för Värmland. Då samverkan är en ledstjärna i arbetet med att ta fram en regional digital agenda för Värmland upprättades en styrgrupp i samband med att regeringens avsiktsförklaring blev signerad. Denna styrgrupp består av högsta tjänsteman för Länsstyrelsen Värmland, Region Värmland, Landstinget och Drifts- och servicenämnden i Karlstads kommun. Styrgruppens roll är att verka för att den digitala agendan genomförs i Värmland vilket också innebär ett ansvar för uppföljning av de mål som tagits fram för de olika områdena i denna RDAV. Styrgruppens första uppdrag blev att utse en beredningsgrupp bestående av representanter från de fyra olika organisationerna, som i sin tur tog fram förslag på organisation gällande ämnesområden, beredningsgrupp, projektsamordnare, arbetsgruppsledare och referensgrupp för arbetet med att ta fram en gemensam regional digital agenda för Värmland. Organisationen för RDAV godkändes av styrgruppen den 26 september 2013. Syftet med RDAV är att i bred samverkan arbeta för att ta tillvara de möjligheter som digitaliseringen erbjuder människor och företag. En regional digital agenda ger oss ett helhetsgrepp över den digitala utvecklingen i Värmland. Målet med denna RDAV har varit att i samverkan inventera redan genomförda åtgärder, kartlägga behov och brister för att få ett helhetsgrepp av den digitala samhällsutvecklingen i Värmland, samt ta fram en handlingsplan för den digitala utvecklingen i Värmland under perioden 2014-2020.
13 Bakgrund EUROPA 2020 En digital agenda för Europa EU-kommissionens förslag till ny ekonomisk strategi, Europa 2020, lanserades i mars 2010. Den digitala agendan för Europa 1 är ett av sju huvudinitiativ inom ramen för denna strategi. Det övergripande syftet med den digitala agendan för Europa är att uppnå varaktiga ekonomiska och sociala vinster från en digital inre marknad, baserat på snabbt och ultrasnabbt Internet och interoperabla tillämpningar. It i människans tjänst En digital agenda för Sverige I den digitala agendan för Sverige 2 presenteras regeringens ambitioner inom det digitala området samt förslag på insatser och åtgärder som ska bidra till att nå det IT-politiska målet. Agendan påvisar behov av insatser inom fyra strategiska områden som har sin utgångspunkt i användarperspektivet; lätt och säkert att använda, tjänster som skapar nytta, digital infrastruktur och IT:s roll för samhällsutvecklingen. För att regeringens politik ska förverkligas och få verklig genomslagskraft behöver den nationella digitala agendan omskapas till regionala digitala agendor. Regeringen pekar ut fyra områden som särskilt viktiga för det regionala arbetet: e-förvaltning skola bredband digital delaktighet. I regeringens e-förvaltningsstrategi Med medborgaren i centrum För en digitalt samverkande stadsförvaltning 3 är de övergripande målen: enkelhet och öppenhet för alla öppenhet som bland annat gynnar innovationskraft och företagande högre kvalitet i den offentliga verksamheten. Sex regionala strategiska områden för Värmland De strategiska områden som gemensamt tagits fram för att ingå i handlingsplanen för RDAV är: 1. Tillgång till bredband 2. Digitalt innanförskap 3. E-tjänster/E-förvaltning 1 EU 2020 - Den digitala agendan för Europa 2 IT i människans tjänst - En digital agenda för Sverige (dnr 2011/342/ITP) 3 Med medborgaren i centrum För en digitalt samverkande statsförvaltning (2012)
14 4. ehälsa 5. Näringsliv, entreprenörskap och innovation 6. Skola och undervisning Hur Regional digital agenda för Värmland tagits fram Den regionala digitala agendan för Värmland RDAV - har utarbetats i samverkan mellan Länsstyrelsen Värmland, Region Värmland, Landstinget i Värmland, samt Drifts- och servicenämnden i Karlstads kommun. Samtliga kommunchefer i Värmland har varit involverade i form av referensgrupp till den tillsatta beredningsgrupp som under hösten 2013 och våren 2014 arbetat med denna handlingsplan för RDAV. Processen att ta fram RDAV har skett i bred dialog mellan ovan nämnda aktörer. Sex tematiskt ansvariga skribenter inriktade på Tillgång till bredband, Digitalt innanförskap, E-tjänster, ehälsa, Näringsliv, entreprenörskap och innovation samt Skola och undervisning, har utgjort kärnan i arbetet. Skribenterna har arbetat utifrån nationella och regionala styrdokument och utgått från en nulägesanalys av länet. Föreslagna inriktningsmål, etappmål samt mål för 2020 har diskuterats i olika arbetsgrupper och i beredningsgruppen. Dessa mål har sedan godkänts av styrgrupp och referensgrupp. Under arbetsprocessen har RDAV diskuterats och förankrats med berörda aktörer i Värmland och sammanlagt har närmare 30 olika värmländska organisationer varit representerade i processen. Förankring har även skett genom informationsinsatser riktade mot allmänheten. Även ansvar och uppföljning har diskuterats och där det varit möjligt har ansvariga för att mål och delmål uppfylls pekats ut. Annars bör målen ses som inriktningsmål som även de kommer att följas upp. RDAV kommer att revideras vid några tillfällen fram till 2020 i samband med att etappmålen följs upp. Detta innebär att de uppsatta målen kan komma att ändras. RDAV har gått ut på remiss till alla kommuner i Värmland. Alla kommentarer i de remissvar som Länsstyrelsen tagit emot har diskuterats och övervägts och visst innehåll i RDAV har ändrats efter detta. Hur ska RDAV användas Tanken med RDAV är att den ska vara ett övergripande dokument som visar status inom varje strategiskt område, dels genom de redan genomförda åtgärder som finns beskrivna i respektive kapitel och som visar vilken inriktning som är planerad för länet, dels genom de delmål och den målbild för 2020 som är framtagen för Värmland. Nästa steg i arbetet med att implementera den digitala agendan är att varje organisation tar fram sin egen interna handlingsplan/strategi för att målen i RDAV ska kunna uppfyllas. Detta för att arbetet med den digitala agendan ska anpassas till varje organisations/kommuns verksamhet och förutsättningar.
15 Handlingsplanen för 2014-2020 berör inte nämnvärt behovet av investeringar och driftskostnader på kommunal nivå utifrån den ambitionsnivå som anges. De ekonomiska förutsättningarna måste ses över ytterligare lokalt och regionalt innan RDAV implementeras. EU-medel från till exempel Regionalfonden bör kunna användas för att växla upp kommunala, regionala och nationella medel. Styrdokument Målformuleringarna i RDAV tar avstamp i EU2020: En digital agenda för Europa 4, den nationella digitala agendan IT i människans tjänst en digital agenda för Sverige 5, Regeringens e- förvaltningsstrategi Med medborgaren i centrum För en digitalt samverkande statsförvaltning 6, Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) Strategi 7 och handlingsplan 8 för esamhället. Regionala styrdokument, som till exempel Värmlandsstrategin ligger också till grund för målformuleringarna i RDAV. Målsättningarna omfattar hela Värmlands län. Läsanvisning och struktur Handlingsplanen innehåller sex utvalda arbetsområden, där vart och ett av områdena har ett eget kapitel med övergripande inriktningsmål och konkreta etappmål för åren 2014-2020. Respektive arbetsområde inleds med nationella mål, beslutade insatser och åtgärder och avslutas med en beskrivning av både genomförda och framtida regionala åtgärder för Värmland, samt målbild för 2020. Inom varje arbetsområde finns ett eller flera etappmål angivna för respektive år. Där beskrivs även vilka åtgärder som krävs för att nå målen samt ansvar och uppföljning. Där det varit möjligt är målen mätbara. De utvalda områdena för RDAV överlappar till viss del varandra. Därmed kan samma information förekomma på mer än ett ställe. 4 EU 2020 - Den digitala agendan för Europa 5 IT i människans tjänst En digital agenda för Sverige 6 Med medborgaren i centrum För en digitalt samverkande statsförvaltning (2012) 7 SKL - Strategi för esamhället 8 SKL - Handlingsplan för esamhället
16 Handlingsplan för Värmland 2014 2020 1. Tillgång till bredband 1.1 Nationella mål En digital infrastruktur, som ger hushåll och företag tillgång till bredband, är en förutsättning för att man ska kunna utnyttja fördelarna med en digitalisering och för utveckling av nya tjänster och produkter. Tillgång till bredband är därför en förutsättning för att en regional digital agenda ska få genomslagskraft. I IT i människans tjänst digital agenda för Sverige 9 betonas vikten av en robust, driftsäkert infrastruktur i takt med den ökande användningen av internet och kommunikationstjänster och att informationen som skickas över nätet behandlas på ett säkert och tillförlitligt sätt. Alla hushåll och företag bör också ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband och allteftersom fler tjänster i samhället blir digitala måste alla ges möjlighet att koppla upp sig. Det är i grunden en demokrati- och rättighetsfråga. Målet för Sverige är att ha ett bredband i världsklass med en överföringshastighet på 100 Mbit/s för 90 % av hushållen år 2020 10. Utmaningen ligger inte enbart i att skapa en digital infrastruktur utan också i att öka kunskapen om fördelen med en utbyggd digital infrastruktur på lokal nivå samt att säkerställa att det finns en tillräcklig mängd frekvensutrymme för att möta den ökade efterfrågan på bredband och mobila tjänster. Den digitala agendan för Europa betonar även att mer måste göras för att garantera utbyggnaden och användningen av bredband för alla, med högre hastigheter och med både fast och trådlös teknik. Man måste också främja investeringar i de nya mycket snabba och konkurrenskraftiga nät som kommer att vara ryggraden i framtidens ekonomi. Vi måste inrikta våra åtgärder på att skapa incitament som främjar privata investeringar. Detta bör kompletteras av noggrant målinriktade offentliga investeringar, som dock inte får leda till en monopolisering av våra nät. 1.2 Beslutade insatser I den nationella bredbandsstrategin Bredbandsstrategin för Sverige finns förslag på åtgärder med insatser inom fem insatsområden: fungerande konkurrens, offentliga aktörer på marknaden, frekvensanvändning, driftsäkra elektroniska kommunikationsnät samt bredband i hela landet. 11 Inrättandet av Bredbandsforum är en del av regeringens bredbandsstrategi för att bidra till att målen i strategin uppnås. Forumet främjar även samverkan kring bredbandsutbyggnad. 12 9 IT i människans tjänst - en digital agenda för Sverige 10 IT i människans tjänst - en digital agenda för Sverige (s.46) 11 Bredbandsstrategi för Sverige (2009) 12 Bredbandsforum en del av regeringens bredbandsstrategi
17 1.3 Nationella åtgärder Det har förekommit olika stödformer för investeringar och projekt för bredband under perioden 2012-2014. De tre viktigaste har varit stöd för bredband inom Landsbygdsprogrammet, stöd för anläggande av kanalisation (kanalisationsstöd) och medfinansiering från Post- och telestyrelsen (PTS). Nytt landsbygdsprogram håller på att tas fram och beräknas kunna godkännas av EU-kommissionen under våren 2015, men redan i september 2014 öppnas möjligheten att söka bredbandsstöd. Beslut om stöd kommer att kunna fattas våren 2015. Regeringen anslår dessutom ytterligare totalt 18 miljoner kronor årligen fram till 2020 som ska gå till införandet av bredbandskoordinatorer i samtliga län, i enlighet med förslaget från bredbandsutredningen. Koordinatorerna ska utgöra en strategisk och samordnande kraft på lokal och regional nivå. 1.4 Inriktningsmål för Värmland 1.4.1 Bredbandsstrategi Region Värmland har tagit fram en regional bredbandsstrategi i syfte att skapa förutsättningar för att en fiberbaserad bredbandsinfrastruktur byggs i hela Värmland. Målsättningen i denna bredbandsstrategi är att alla permanenthushåll och företag ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2020. 1.5 Nulägesbeskrivning - Genomförda regionala åtgärder Majoriteten av hushållen och företagen i Värmland har idag en bredbandssanslutning via det kopparbaserade analoga telefonnätet (ADSL, xdsl) 13 eller via mobila lösningar. Tillgången till bredband via fiber 14 är dock fortfarande låg i länet som helhet. Faktum är att Värmland är ett av de län där tillgången till fiber är som lägst enligt PTS Bredbandskartläggning 2012. Tillgången till fiberbaserat bredband skiljer sig åt mellan de sexton kommunerna i Värmland. Detta beror dels på marknadens intresse av att bygga ut samt att kommunerna själva har kommit olika långt i utbyggnad av fiber i kommunal regi. Några kommuner har dock, främst genom egen utbyggnad, fått tillgång till en fiberbaserad bredbandsinfrastruktur på såväl landsbygden som i tätorter. Överlag är dock tillgången till fiber större i tätorter än på landsbygden sett över hela länet. 13 ADSL (Asymmetric Digital Subscriber Line) är en teknik för att överföra stora mängder data över telefonledningar av koppar. ADSL innebär att bandbredden till abonnenten i normalfallet är flera gånger större än bandbredden från abonnenten. xdsl är ett samlingsnamn som kan användas för ADSL och SDSL (Symmetric Digital Subscriber Line) 14 Optisk fiber, avsedd för överföring av ljussignalermed mycket hög kapacitet över långa avstånd, exempelvis data- och telekommunikation
18 Utgångspunkten för den svenska IT-politiken är att det i första hand är marknaden som ska styra investeringar i bredbandsinfrastruktur på kommersiell grund. Marknadens intresse för att investera i mer glest befolkade områden i Sverige är dock betydligt mindre jämfört med i tätbebyggda områden, vilket påvisas i rapporten Kartläggning av IT-infrastruktur och tillgång till bredband i Västmanlands län (2011) vars slutsatser grundar sig på två statliga utredningar, Bredband 2013 (SOU 2008:40) och Effektivare signaler (SOU 2008:72). Det offentligas ansvar är således att stimulera utbyggnaden på gles- och landsbygd genom marknadskompletterande bidrag till områden där marknaden inte anser det lönsamt att investera. I Värmland finns stora områden som kan antas behöva marknadskompletterande stöd för att möjliggöra en utbyggnad av en fiberbaserad infrastruktur. 1.5.1 Kommunsammanbindande nät År 2003 upphandlade samtliga kommuner i Värmland en utbyggnad av bredband till hushåll och företag. Upphandlingen vanns av Teracom AB och ett 10-årigt avtal tecknades. Avtalet löpte ut 2013, men är nu förlängt till 2015-06-30. Teracom har sålt sin bredbandverksamhet till det bolag som idag heter Quadracom Networks AB. Bredbandsutbygggnaden som upphandlades realiserades genom att 144 orter i Värmland byggdes ut med tekniken ADSL. I upphandlingen fanns också med att operatören som vann upphandlingen ansvarade för att sammankoppla alla kommuner i Värmland i ett så kallat kommunsammanbindande nät 15, bland annat för att tjänster och priser på abonnemang skulle vara lika i hela länet. Teracom realiserade det kommunsammanbindande nätet genom en kombination av egen utrustning och att hyra befintlig fiber av Skanova. På vissa sträckor byggde kommunen ut fiber som Quadracom hyr av kommunen (främst i Hagfors och Munkfors samt en sträcka i Torsby). Teracom (idag Quadracom Networks) äger således ingen svartfiber 16 i länet, utan det är Skanovas fibernät som används. Quadracom aviserade dock under 2013 att deras nät till stora delar är olönsamt, vilket ledde till att kommunerna fick gå in och stötta med offentliga medel för att säkerställa driften t.o.m. 2015-06-30. Vad som händer därefter är i dagsläget oklart. Utöver detta gjorde kommunerna i länet under 2004-2005 en gemensam upphandling avseende datakommunikationstjänster för sina egna verksamheters behov (till skolor, vårdinrättningar m.m.) samt för att kunna utveckla IT-samarbetet i länet. Denna upphandling inriktade sig enbart på operatörstjänster, alltså ingen upphandling av nät, kablar eller kapacitet. Även denna upphandling vanns av Teracom AB, men är frikopplad från avtalet om bredbandsnoder (ADSL) och det som även i det avtalet kallas kommunsammanbindande nätet. Dock är det så att för att Quadracom ska ha leveransförmåga på datakommunikationstjänster till kommunernas egna IT-verksamheter, bygger 15 Begreppet kommunsammanbindande nätet används i flera sammanhang. Dels i sammanhanget för att förse kommunhuvudorterna med transmission till ADSL-noderna. Men även för den datakommunikationstjänst som kopplar ihop länets IT-enheter/serverhallar för att möjliggöra IT-samarbete i mellan kommunerna i länet. 16 Svartfiber är en fiberoptisk kabel för sändare och mottagare (så kallat optopar) som ägs av en nätgrossist, medan utrustningen som ansluts i ändarna ägs av den som hyr svartfibern.
19 det på att avtalet/nätet, beskrivet i stycket ovan, upprätthålls på något sätt (endera på egen hand av Quadracom eller understött av offentliga medel, t.ex. från kommunerna). Dessa datakommunikationstjänster kommer att upphandlas på nytt, bland annat på grund av osäkerheten kring fortsättningen av avtalet mellan kommunerna och Quadracom Networks på noderna och det kommunsammanbindande nätet. TeliaSonera Skanova Access AB, som är ett dotterbolag till TeliaSonera AB, har idag ett befintligt fibernät som täcker alla kommuner i Värmland. Skanova hyr ut fiber till alla operatörer på marknaden och är reglerat av PTS, vilket innebär att alla operatörer får tillgång till samma fibernät till samma pris. Skanovas nät täcker alla kommunhuvudorter i Värmland samt stora delar av landsbygden i Värmland och är dimensionerat för att kunna ansluta byalagsnät. Detta gör att det på många ställen inte finns behov av att bygga bidragsfinansierade kabelstråk. Det finns även andra nätägare i Värmland, bl.a. IP-Only och Trafikverket ICT. Deras nät når dock inte samtliga kommuner i länet. 1.5.2 Stadsnät Stadsnät i Värmland Stadsnät i Värmland är ett nätverk mellan kommunala fiberägare i Värmlands län. I nätverket samverkar stadsnät/nätägare som har tillgång till egen fiberinfrastruktur. I Stadsnät Värmland finns följande kommuner: Hammarö, Karlstad, Forshaga, Kil, Munkfors, Årjäng och Arvika. Även Säffle kommun har bjudits med i samarbetet. Nätverket syftar till att belysa gemensamma frågor, informationsutbyte och gemensamma affärer, till exempel svartfiber, anslutning av mobilmaster, kommunsammanbindande nät, landsting, nationella upphandlingar etc. I kommunerna som samverkar inom Stadsnät i Värmland finns ca 165 000 invånare, 83 000 hushåll och 15 000 företag. Det finns en vilja inom nätverket för ytterligare stärkt samarbete. De områden som man identifierat som möjliga att samarbeta inom är: informationsmaterial kundservice fakturering dokumentationssystem och dokumentering samhällsbredband upphandlingar projekteringar projektledning försäljning marknadsföring val av utrustning fiber till byn
20 lager offerter affärsmodeller administration/ekonomi kom igång-hjälp. Övriga stadsnät (Privata operatörer) Två privata operatörer, Skanova (TeliaSonera Skanova Access AB) och IP-Only (IP-Only Telecommunication AB) har etablerat bredbandsnät baserat på fiber (s.k. stadsnät) i ett antal av Värmlandskommunerna. Dessa båda operatörer har gjort och gör etableringen helt på marknadsmässiga villkor. I Grums och Kristinehamns kommun har operatören IP-Only köpt befintlig kanalisation och/eller fibernät av de energibolag som finns i respektive kommun. IP-Only har byggt eller kommer att bygga ut dessa nät. Skanova finns i samtliga kommuner i Värmland. I Karlstad, Kristinehamn, Grums, Kil, Sunne, Torsby, Filipstad, Storfors har man byggt ut eller kommer att bygga ut fiber till villaområden, helt eller delvis. Av konkurrensskäl redovisar Skanova inte sina planer på ytterligare utbyggnad. Skanova/TeliaSonera har samarbetsavtal med sju kommuner i Värmland där avsikten är att uppfylla regeringens bredbandsmål. Detta innebär att Skanova satsar på en bred utbyggnad vilket resulterat i att Filipstad, Sunne, Torsby, Storfors, Grums, Hagfors och Kristinehamn troligtvis kommer att klara bredbandsmålet i kommunhuvudorterna redan under 2014. Samtidigt bygger Skanova i övriga kommuner också, i olika stor omfattning. 1.5.3 Stöd till fiberföreningar Länsstyrelsen Värmland har under perioden 2007-2013 delat ut drygt 56 miljoner kronor via Landsbygdsprogrammet för att främja fiberutbyggnad. Dessa pengar har kunnat sökas av fiberföreningar i form av stöd till kanalisation 17. Länsstyrelsen Värmland har också delat ut cirka 10 miljoner i kanalisationsstödsmedel samt drygt 19 miljoner i medel från PTS. 1.5.4 Kartläggning av Värmlands fibernoder Våren 2010 startade Länsstyrelsen Värmland genom Interreg IVB-projektet E-CLIC 18 ett samarbete med Region Värmland, kommunernas IT-chefer och IT-stiftelsen Compare för att kartlägga Värmlands fibernoder. Information kring vilka noder som fanns samt var dessa var belägna var dock relativt problematiskt att få ut då flera privata nätägare inte alltid tillhandahåller denna typ av information. Detta på grund av att de inte vill offentliggöra uppgifter om till exempel nätens utbredning, kapacitet, antal fiberpar och masters placeringar, vilket gjorde det svårt att göra en helt korrekt kartläggning av fibernoderna i länet. Kartläggningen hjälpte dock till att visa en ungefärlig 17 Kanalisationsstöd är ett statligt stöd som ges till projekt där man anlägger tomrör (kanalisation) för ITinfrastruktur 18 e-clic.eu