Fundament för kraftledningar

ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE VÅR BETECKNING Nätteknik, NT TR 5-02 DATUM 2010-07-09 TEKNISK RIKTLINJE Fundament för kraftledningar Inledning Dessa riktlinjer beskriver krav på fundament för växelströms luftledningar och omfattar utförande och kontroll. Riktlinjerna avser att säkerställa att fundamenten uppvisar en nöjaktig funktion under ledningens livslängd och skall användas vid inköp av fundament. SvK405, v2.2, 2009-11-30 TEKNISKA RIKTLINJER 2010-07-09 TR 5-02 REV A 1/27

Revision Ändringsnot Datum A Revidering av gällande standarder, ny mall 2010-07-09 2/27

Innehåll 2.1 REFERENSER...6 2.2 OMFATTNING...8 2.3 ORDFÖRKLARING...8 1.1.1 Syllfundament...8 1.1.2 Fundamentbock...8 1.1.3 Bergförankring...8 1.1.4 Grundskruv...8 1.1.5 Momentfundament...8 1.1.6 Draget fundament...8 1.1.7 Tryckt fundament...8 1.1.8 Platsgjutna fundament...8 1.1.9 Fabrikstillverkade fundament...8 1.1.10 Stagförankring...9 1.1.11 Pålfundament...9 1.1.12 Spontfundament...9 1.1.13 Rörfundament...9 2.4 BESKRIVNING...9 2.4.1 Allmänt...9 2.4.2 Grundläggning av stålstolpar...9 2.4.3 Grundläggning av betongstolpar...9 2.4.4 Grundläggning av trästolpar...9 2.5 KRAV... 10 2.5.1 Material... 10 2.5.1.1 Stål... 10 2.5.1.2 Trä... 10 2.5.1.3 Betong...11 2.5.2 Dimensionering... 12 2.5.2.1 Allmänt... 12 3/27

2.5.2.2 Syllfundament... 14 2.5.2.3 Betongfundament... 14 2.5.2.4 Pålfundament... 14 2.5.2.5 Stagförankringar... 15 2.5.3 Lastförutsättning... 15 2.5.4 Utförande... 15 2.5.4.1 Stål... 15 2.5.4.2 Betong... 15 2.5.5 Dokumentation...17 2.5.5.1 Ritningar och beräkningar...17 2.6 BYGGNATION... 19 2.6.1 Allmänt... 19 2.6.2 Platsgjutna betongfundament... 19 2.6.2.1 Allmänt... 19 2.6.2.2 För grundläggning i jord...20 2.6.2.3 För grundläggning på berg genom förankring... 21 2.6.2.4 För grundläggning i lös mark - pålgrundläggning... 21 2.6.3 Prefabricerade betongfundament... 21 2.6.4 Syllfundament...22 2.6.5 Rörfundament...22 2.6.6 Stagförankringar...23 2.7 PROVNINGAR...23 2.7.1 Allmänt...23 2.7.2 Betongfundament...23 2.7.3 Stagförankringar...23 2.8 LEVERANSCERTIFIKAT...23 2.8.1 Allmänt...23 2.8.2 Kvalitetsdokumentation...24 2.8.2.1 Certifikat...24 2.8.2.2 Avvikelserapport...24 2.8.2.3 Separata rapporter och besiktningsföretag...24 4/27

Bilagor...25 Bilaga A kontrolltråd för kontroll av eventuellt korrosionsangrepp på stål i mark...25 5/27

2.1 REFERENSER - Notera att normer, bestämmelser etc. som hänvisas till i dessa riktlinjer förändras kontinuerligt och kan vara utgångna, reviderade eller ersatta. Det åligger entreprenören att ofördröjligen påtala sådana förändringar. SvK TR 5-03 Anläggnings AMA 98 BBK04 Stolpar Allmänna material- och arbetsbeskrivningar för anläggningsarbeten. Boverkets handbok om betongkonstruktioner BKR Boverkets konstruktionsregler EBR handbok "UNDERHÅLL LEDNINGAR 0,4 420 kv" Hus AMA 98 Allmänna material- och arbetsbeskrivningar för husbyggnadsarbeten. NTR Dokument nr 1: 1998 Nordiska träskyddsklasser. Del 1: Furu och andra lättimpregnerbara barrträslag SGI handbok "Pålgrundläggning" SS 13 70 03 Betong - Användning av EN 206-1 i Sverige SS 21 18 45 Armeringsnät Ns 500 och Nps 500 SS 81 20 01 Betongelement - Kantutformning SS 424 11 50 Material för luftledningar-stagskruvar SS-EN 206-1 Betong - Del 1: Fordringar, egenskaper, tillverkning och överensstämmelse SS ISO 216 Skrivpapper och vissa typer av trycksaker - Färdigformat - A - och B -serien SS ISO 724 Metriska ISO-gängor - Basmått SS-ISO 965-4 Metriska ISO-gängor för allmän användning - Gängtoleranser - Del 4: Gränsmått för varmförzinkade utvändiga gängor avsedda för användning tillsammans med invändiga gängor gängade till toleranskvalitet H eller G efter förzinkning SS-EN ISO 4753 Fästelement - Ändar på detaljer med utvändiga metriska ISO-gängor SS-EN ISO 9001 Ledningssystem för kvalitet - Krav SS-ENV 10080 Armeringsstål - Svetsbart kamstål B500 - Tekniska leveransbestämmelser för stång ringmaterial och svetsat stål 6/27

SS-EN ISO 10684 SS-EN 10204 Fästelement - Varmförzinkning av fästelement. Metalliska varor - Typer av kontrolldokument SS-EN 10 025-2 Varmvalsade konstruktionsstål - Del 2: Tekniska leveransbestämmelser för olegerade stål Stål S275JR SS-EN 10025-3 Varmvalsade konstruktionsstål - Del 3: Tekniska leveransbestämmelser för normaliserade/normaliservalsade finkornstål Stål S355N SS-EN 12794 Förtillverkade betongprodukter - Betongpålar SS-EN 50341 Elektriska friledningar över 45 kv (AC) 7/27

2.2 OMFATTNING Dessa bestämmelser gäller för fundament till trä-, stål- och betongstolpar. I begreppet fundament ingår även stagförankringar. För dimensionering, tillverkning och dokumentation av fundamentbockar av stål och stålsyllar gäller SvK TR 5-03 i tillämpliga delar. 2.3 ORDFÖRKLARING Tekniska termer och definitioner använda i dessa bestämmelser. 1.1.1 Syllfundament Fundament bestående av syllar och fundamentbock eller syllar och fundamentbalkar för att uppta laster från stolpen. Syllarna kan vara av trä eller betong. 1.1.2 Fundamentbock Fackverk arrangerat av enskilda stänger avsedd att uppta förekommande mekaniska laster. Fundamentbocken monteras på syllar eller förankras i berg via förankringsbultar. 1.1.3 Bergförankring Bultar fastsatta i berg för att uppta laster från fundament. 1.1.4 Grundskruv Skruv mellan fotplatta för stolpe och fundament för att fixera (förankra) stolpen på fundamentet. 1.1.5 Momentfundament Fundament utsatt för i huvudsak böjande moment. 1.1.6 Draget fundament Fundament utsatt för i huvudsak draglaster. 1.1.7 Tryckt fundament Fundament utsatt för i huvudsak trycklaster. 1.1.8 Platsgjutna fundament Fundament gjutna på respektive stolpplats. 1.1.9 Fabrikstillverkade fundament Fundament tillverkade på fabrik godkänd för tillverkning av betongelement och transporterade till respektive stolpplats, kallas även "prefabricerade (prefab) fundament". 8/27

1.1.10 Stagförankring Förankring i jord eller berg för att uppta staglaster. 1.1.11 Pålfundament Fundament kan utföras som stödpålning där pålen slås till fast botten, eller som "friktionspålning" där pålens last upptas genom friktion, samt som "kohesionspålning" där pålens mantelyta tar upp lasterna genom kohesion. 1.1.12 Spontfundament Fundament grundlagd i lös mark där lasten mot undergrunden upptas i plankväggar. 1.1.13 Rörfundament Fundament grundlagd i lös mark där lasten mot undergrunden upptas i betongrör. Betongröret kan vara helgjutet eller vara av sammanfogade brunnsringar. 2.4 BESKRIVNING 2.4.1 Allmänt Fundament av stål och stagförankringar med infästningsdetaljer och stagskruvar under mark skall förses med tråd för kontroll av korrosion. Utförande enligt enligt Bilaga A. 2.4.2 Grundläggning av stålstolpar Stålstolpar grundlägges antingen på fundamentbockar och syllar, på fundament bockar förankrade i berg, på fundamentbalkar och syllar, på fabrikstillverkade eller platsgjutna betongfundament. Spontlådor får ej användas. 2.4.3 Grundläggning av betongstolpar Betongstolpar kan grundlägges genom att en del av stolpen nedgräves i jord. Betongstolpar kan också grundläggas i rör eller på betongfundament. Vid lösa jordarter utföres grundläggning på fundament av betong med ingjutna pålar i fundamentets bottenplatta. 2.4.4 Grundläggning av trästolpar Trästolpar grundlägges enligt SS-EN 50341:8.5.3/SE.1.1. I lös mark sker grundläggning i rör eller som pålfundament alternativt spontfundament. 9/27

2.5 KRAV 2.5.1 Material Om inte på annat sätt specificerats skall allt tillhandahållet material, vara i överensstämmelse med senaste utgåvan av Svensk standard och regler eller någon annan utländsk standard, som beställaren anser likvärdig med eller bättre än dessa. Där det inte finns någon standard skall allt material och utförande vara av bästa kvalitet och alla detaljer om materialet skall underkastas beställarens godkännande. För sådan standard som inte är skriven på svenska eller engelska språket skall entreprenören tillhandahålla kopior av en svensk eller engelsk översättning av densamma. Entreprenören skall i god tid informera beställaren om vilken standard materialet uppfyller. Materialet skall inspekteras och provas för att visa att det följer kraven i respektive specifikation/standard. 2.5.1.1 Stål 2.5.1.1.1 Armeringsstål Armeringstål för betongfundament skall uppfylla krav enligt svensk standard och endast svetsbar armeringskvalitet får användas. 2.5.1.1.2. Grundskruv inklusive mutter och bricka Grundskruvar skall utföras av stål S355N eller B500. Varmförzinkning se Punkt 2.5.4.1.2. Brickor till grundskruvar utföres av stålkvalitet S275JR. Zinkmängd skall vara 650 g/m2 (95 m). Muttrar för grundskruvar skall vara varmförzinkade av stålkvalitet 8.8. 2.5.1.1.3 Stagskruvar Stagskruvar skall vara tillverkade i överensstämmelse med SS 424 11 50. Dock kan stagskruvar vara utförda i rakkilat utförande och/eller vara utförda för grövre stagdimensioner än vad som anges i SS 424 11 50. Men kraven i SS 424 11 50 gäller i tillämpliga delar även för dessa fall. 2.5.1.1.4 Stålpålar Bevis på typgodkännande skall kunna uppvisas. 2.5.1.2 Trä 2.5.1.2.1 För syllfundament Syllar för fundament utföres av impregnerad furu. Träskyddsklass A enligt NTR Dokument nr 1:1998. Trä till syllar skall vara friskt, fast och av god beskaffenhet och får inte innehålla utpräglad tjurved eller tvärved och får inte ha större snedfibrighet än 1:7. Vidare skall det vara friskt från stockblånad, lagringsblånad, rödved, röta, insektsgångar, rötkvistar, vattved eller skadliga försvagande sprickor såsom större märg- och ringsprickor. 10/27

Mindre ytblånad och mindre vattvedsfläckar som inte menligt inverkar på syllarnas användbarhet tillåts dock. Kvist får inte vara större än 40% av sidans bredd. Syllarna skall vara noggrant bastbarkade och väl sågade med plana och parallella ytor. Vid ändarna skall syllarna vara avskurna vinkelrätt. 2.5.1.2.2 För spontlådor Plank till spontlådor utföres av impregnerad furu, konstruktionsklass K30. Träskyddsklass A enligt NTR Dokument nr 1:1998. 2.5.1.2.3 För träpålar Pålar utföres av impregnerad furu. Materialkrav enligt BKR Boverkets konstruktionsregler 4:4. Träskyddsklass A enligt NTR Dokument nr 1:1998. 2.5.1.2.4 Miljöhänsyn Vid ny- eller ombyggnation skall användning av impregnerat trä undvikas. Speciellt gäller detta i områden med särskilda miljö- eller naturintressen. Entreprenören skall alltid kontakta beställaren för klargörande, innan fastställande av materialval sker. 2.5.1.3 Betong För betong gäller BBK 04 Boverkets handbok om betongkonstruktioner där ej annat angives. 2.5.1.3.1 För platsgjutna fundament Betong skall: Ha lägst tryckhållfasthetsklass C25/30. Vara sammansatt enligt SS 13 70 03:5.5.3 för att motstå vatteninträngning. Ha lufthalt enligt SS 13 70 03 tabell 5.3.2.b för att motstå frostsprängning. Vara utförd enligt utförandeklass I enligt BBK 04. Motsvara kraven för exponeringsklass XF 3 enligt SS-EN 206-1. Betong skall tillverkas av fabrik ansluten till KRB. 11/27

2.5.1.3.2 För fabrikstillverkade fundament Betong skall: Ha lägst tryckhållfasthetsklass C25/30 Vara sammansatt enligt SS 13 70 03:5.5.3 för att motstå vatteninträngning. Ha lufthalt enligt SS 13 70 03 tabell 5.3.2.b för att motstå frostsprängning Vara utförd enligt utförandeklass I enligt BBK 04. Motsvara kraven för exponeringsklass XF 3 enligt SS-EN 206-1 Betong skall tillverkas av fabrik ansluten till KRB. 2.5.1.3.3 För betongpålar Betongpålar skall uppfylla kraven för klass 1 och klass AD1 enligt SS-EN 12794 2.5.1.3.4 För bergförankringar Fastgjutningsbruk skall utföras med cementpasta ( cement + vatten) och vct (vattencementtalet) skall vara 0,27-0,28. Om annat bruk användes skall det godkännas av beställaren. 2.5.1.3.5 För undergjutningar Undergjutning skall vara min 20 mm. Undergjutning utföres med expanderande flytbruk. Bruket skall vara typgodkänt av Boverket. 2.5.1.3.6 För betongsyllar Betongsyllar skall uppfylla krav enligt Punkt 2.5.1.3.2. 2.5.1.3.7 För betongrör Betongrör skall vara armerat och tillverkat av fabrik godkänd av Kontrollrådet för betongvaror (KRB). 2.5.2 Dimensionering 2.5.2.1 Allmänt Dimensionering skall utföras enligt SS-EN 50341:8. Fundament skall vara så dimensionerat att det klarar alla förekommande belastningsfall från stolpen. Till grund för dimensionering skall finnas en grundundersökning. Grundundersökningen skall redovisas enligt SGF:s standardformulär. För dimensionering av fundament kan återfyllningens volymvikt väljas enligt SS-EN 50341:8.3/SE.1. För fundament i mossmark kan räknas med (om undersökning inte anger annat) att återfyllningens volymvikt uppgår till 2 kn/m 3. Fundament skall minst grundläggas på djup enligt SS-EN 50341:8.2/SE.1.1 "Frostfritt djup". Reducering av grundläggningsdjup får göras om markisolering under plattan användes. Om markisolering används skall det framgå av en typritning. Reduktion av djupet skall redovisas i en beräkning som skall godkännas av beställaren. Säkerhet för stjälpning är angivet i SS-EN 50341:8.5.2/SE.4. Momentfundament dimensioneras enligt för Sverige accepterad metod där hänsyn tages till sidojordtryck, undergrund, stjälpning och glidning. Det åligger leverantören att redovisa vilken metod som användes. Säkerhet för stabilitetskontroll för uppdragning är angivet i SS-EN 50341:8.5.2/SE.2. Fundament enbart utsatta för draglaster skall dimensioneras för vikt av jordmaterial samt betong. Draglast x säkerhet mot uppdragning = Vikt av jord + vikt av betong. Medhängande jordkil får medräknas enl SS-EN 50341:8.5.2/SE.2. För dragna fundament eller stagförankringar på berg dimensioneras förankringsstål enligt följande. Ingjutningslängd för bult i berg skall motsvara vikten av en stympad pyramid med vinkeln 45 i fast berg och 30 i trasberg. 12/27

Draglast x säkerhet mot uppdragning = Vikt av berg. Volymvikt för fast berg skall antas vara 26 kn/m 3 Om förankring dimensioneras på annat vis som ger kortare ingjutningslängd skall provning av förankring utföras enligt Punkt 2.7.3. Tryckta fundament dimensioneras enligt nedanstående formel för grundläggning i kohesionsmark. Q 5 (1 0,2D B)(1 0,2B L)(1 1,3H V ) Cu 0, D. till 8 Gränsvillkor: 0 D B 2, 5 och 0 B L 1, 0 För D B 2, 5 sätts ( 1 0,2 D B) 1, 5 där Q till = tillåtet vertikal medelgrundtryck (kn/m 2 ). D = djupet från lägsta markyta till grundläggningsnivå (m). B = grundplattans bredd (m). L = grundplattans längd (m). H = horisontallast (kn). V = vertikallast (kn). c u = jordens odränerade skjuvhållfasthet (kpa). = Jordens tunghet över plattan (kn/m 3 ). För tryckta fundament i friktionsmark gäller formel enligt nedan. Q till 2 1 0,3 B L1 1,5 H V 1 0,1 D B1 0,2 B L1 1,5 H V N 2 B 2 N q 1 D där Q till = tillåten vertikalt medelgrundtryck (kn/m 2 ). N = bärighetsfaktor från jordmaterial under grundläggningsnivå N q = bärighetsfaktor från jordmaterial över grundläggningsnivå. Värden på N och N q enligt nomogram sidan 14. B = grundplattans bredd (m). L = grundplattans längd (m). D = djupet från lägsta markyta till grundläggningsnivå (m). H = horisontallast (kn). V = vertikallast (kn). 1 = jordens effektiva densitet ovan grundläggningsnivån (kn/m 3 ). 13/27

2 = jordens effektiva densitet under grundläggningsnivån intill djupet 2B (kn/m 3 ). Bärighetsfaktor N q och N d 0º 5º 10º 15º 20º 25º 30º 35º 40º 45º 300 200 100 50 20 10 5 2 1 N q N 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 0,9 1,0 tan d där k = karaktäristiskt värde på jordmaterialets inre friktionsvinkel ' ' ' tan k tan k tan d m n 1,1 1,1 m = Partialkoefficient enligt BKR 4:31 (Boverkets konstruktionsregler). n= enligt SS-EN 50341:8.2/SE.1.2 (1,1 enligt säkerhetsklass 2). 2.5.2.2 Syllfundament Syllfundamentens stabilitet dimensioneras enligt Punkt 2.5.2.1. Syllar utföres i trä, stål eller betong. Syllfundament med staginfästning skall ha syllstöd som överför horisontallasten till varje syll. Syllstödet skall vara stumt fastsatt i fundamentbalken. 2.5.2.3 Betongfundament Stabilitet dimensioneras enligt Punkt 2.5.2.1 Betong och armering dimensioneras enligt Boverkets handbok om betongkonstruktioner BBK04. Säkerhetsklass 2 enligt BBK04 1.1.1.4. Hållfasthet dimensioneras i brottgränstillstånd och sprickbredd i bruksgränstillstånd. Se BBK04 kapitel 1. 2.5.2.4 Pålfundament 14/27

Pålfundament dimensioneras enligt Boverkets konstruktionsregler BKR kap 4:313 och Statens geotekniska instituts handbok "Pålgrundläggning". Dimensionering av pålgrupp enligt "Handboken Bygg" Kapitel K11:22. 2.5.2.5 Stagförankringar Stagförankring dimensioneras för överliggande vikt av jordmaterial samt vikt av förankring med en minsta säkerhet enligt SS-EN 50341:8.5.2/SE.2. Draglast (förankring) x säkerhet mot uppdragning = vikt av jord + förankring. Stagförankring i berg dimensioneras via förankring av armeringsstål B500 eller helgängad bult. Ingjutning av förankringsbult enligt Punkt 2.6.2.3. 2.5.3 Lastförutsättning Fundament skall vara så dimensionerat att de klarar alla förekommande belastningsfall från stolpen. Säkerhet enligt SS-EN 50341:8 och Punkt 2.5.2. 2.5.4 Utförande 2.5.4.1 Stål 2.5.4.1.1 Korrosionsskydd stålfundament Stål i mark skall vara varmförzinkat enligt SS-EN 50341:7.9/SE.1. Vid användning av stålfundament i speciellt korrosiv mark, skall korrosionsskyddet förstärkas genom målning med vinyltjära. Två strykningar utförs och det första skiktet skall torka innan det andra läggs på. Total skikttjocklek 100-150 m. Före målning tvättas det varmförzinkade stålet med ammoniaklösning i blandning 1 del 25%-ig ammoniaklösning och 10 delar vatten. 2.5.4.1.2 Grundskruv inklusive mutter och bricka Grundskruvar utföres som helgängad skruv alternativt med armeringsstål, kamstål B500 där lasten tas upp via vidhäftning mellan stål och betong. Grundskruvar kan även utföras som U-bult. Om grundskruven utföres på annat vis skall detta godkännas av beställaren. Grundskruv gängas med underskuren M-gänga. Ändytor skall vara planade med fas så att fullgoda ingångsgängor erhålles enligt SS-EN ISO 4753. Före varmförzinkning skall gängans diametermått vara dimensionerade enligt SS-ISO 965-4. Varmförzinkning Efter varmförzinkning av angiven längd får gängans basmått enligt SS ISO 724 ej överskridas Grundskruvar skall ha zinkmängd enligt SS-EN ISO 10684 paragraf 6.2.3 och 8.3. Betning i syrabad får endast göras på den del av skruven som skall varmförzinkas. Kontroll Grundskruvar kontrolleras okulärt före och efter varmförzinkning. Skikttjocklek, varmförzinkad längd, skruvlängd och gängdimension mäts stickprovsvis. Intyg Leverantör skall redovisa kvalitetsintyg enligt SS-EN 10204 avsnitt 2.1. 2.5.4.2 Betong 2.5.4.2.1 Fabrikstillverkade fundament Fundament tillverkas enligt boverkets handbok för betongkonstruktioner BBK04. Fundament tillverkas i utförandeklass I. Kontroll utföres enligt BBK04 9.3. 15/27

Entreprenören svarar för att tillverkning sker under intern driftkontroll av tillverkaren. Samtliga synliga hörn skall avfasas med trekantlist. Trekantlisten skall vara med kantutformning F20 enligt SIS 81 20 01 (fasbredd ca 27 mm). Fundament utförs så att fordringar enligt nedanstående tabell uppfylls. Mått Mätlängd (mm) Tolerans (mm) Måttdefinition b) Skruvgrupp a) Längd, bredd, höjd ±20 3 Läge i horisontal planet ±25 1 Läge i nivå ±20 2 Krokighet och lutning Höjd(H) H/600, min. ±10, 4, 16 max. ±25 a) Tolerans för skruvgrupp skall vara angiven på ritning eller därtill hörande anvisning. b) Enligt HusAMA 98 Krav på ytojämnheter: Nedanstående krav på ytojämnheter skall uppfyllas. Tillåtna antal per m 2 av lokala toppar Höjd (mm) 1 2 3 Antal (st) 10 5 2 Tillåtna antal per m 2 av gropar (porer) mellan 5-10 mm i diameter och med djupet högst 5 mm 20 st. Ett intyg innehållande följande uppgifter skall ingå i slutdokumentationen: Leverantör Beställarens beställningsnummer Antal fundament i leveransen Ritningsnummer Uppgift om utförd kontroll samt kontrollresultat Datum och underskrift av kvalitetsansvarig person Övriga tillverkningshandlingar: Tillverkningsmetod Lyftpunkter Uppläggningsställen vid lagring och transport Erforderlig betonghållfasthet före lyftning och transport från tillverkningsplats Fundament skall vara märkta med: Tillverkare Tillverkningsdatum 16/27

Typ (ex ritningsnummer) Vikt Transportskador skall åtgärdas av tillverkaren. Medför transportskador minskad bärförmåga eller kortare beständighet (50 år) skall elementet kasseras och ersättas med ett nytt element. 2.5.5 Dokumentation All text skall vara på svenska eller engelska. För handlingar, skrivna eller ritade, gäller SI måttenheter. För översikt av dokumentationskrav hänvisas till kapitel 14. 2.5.5.1 Ritningar och beräkningar Entreprenören skall färdigställa alla för arbetet nödvändiga ritningar. Entreprenören skall utföra ritningarna så att de entydigt visar utförandet av alla detaljer. Entreprenören skall förse beställaren med tillverkningsritningar, arbetsritningar och beräkningar för genomgång, som påkallas i denna specifikation eller kan bli nödvändig för att visa överensstämmelse med kontraktet eller av andra skäl som beställaren kan begära. Ritningar och beräkningar skall underställas beställarens granskning och godkännande. Entreprenören skall förse beställaren med kopior av de ritningar och beräkningar som den senare behöver granska och entreprenören skall försäkra sig om, att ritningarna framställs inom rimlig tid för att man skall hinna kontrollera och korrigera dem innan de skall användas. Ritningar färdigställda av entreprenören, vilka måste granskas av beställaren, får inte användas för tillverkning eller utförande förrän de har godkänts av beställaren. Granskningen av ritningarna befriar inte leverantören från någon av dennes förpliktelser i enlighet med dessa bestämmelser eller från hans ansvar för att konstruktionen och ritningarna är korrekta. All konstruktion skall följa dessa riktlinjer och skall ta hänsyn till krav som kan ställas avseende tillverkning, utförande etc. Entreprenören skall svara för all konstruktion utförd av denne. Konstruktionsberäkningar skall godkännas av beställaren. Om beställarens granskning avslöjar behov av ytterligare åtgärder, sådana som utförligare inspektioner etc, skall sådana åtgärder anses ingå i leverantörens åtagande. För ritningar gäller att följande skall anges i förekommande fall: Varje typritning skall visa nedgrävningsdjup, dimension platta och pelare. Dimension, typ och längd grundskruv. Uppgift för betong beträffande vattentäthet, lufthalt, utförandeklass, hållfasthetsklass och miljöklass. För armering skall anges dimension, antal, längder, c/c avstånd, bockningsradie samt täckande betongskikt. Dimension, typ, längd och placering av pålar. Dimension, förankringslängd och placering för förankringsstål i berg. Typ av betongrör. Typ av markisolering. Typ dimension och längd på syllar. Fundamentbockar redovisas enligt krav kapitel 3, stolpar. Krav på schakt, återfyllning och undergjutning. För betongfundament gäller dessutom att det skall vara angivet vilka bestämmelser som gäller och säkerhetsklass. Krav i övrigt för ritningar till betongfundament se BBK04 1.4.2 17/27

Fundamenttyp för respektive stolpe angives på respektive stolpritning eller på separat sammanställningsritning. Där så erfordras göres en separat fundamentplan för varje stolpe t.ex. för att visa schaktning och fyllning. Vid varje ritningsleverans skall en ritningsförteckning medfölja som visar samtliga för fundament aktuella ritningar och eventuella ändringsnoteringar. Ritningsformatet skall anpassas till SS ISO 216: A1 (594x841 mm) A2 (420x594 mm) A3 (297x420 mm) A4 (210x297 mm) Format större än A1 bör undvikas. Alla mått på ritningen skall anges i mm. Om beställaren så önskar skall varje ritning förses med ett tomt utrymme i nedre högra hörnet för beställarens rubrik och ritningsnummer. En ruta för revision placeras på ritningen. För beräkningar gäller: I beräkning skall alla förekommande dimensioneringar vara redovisade med säkerhetsfaktorer och/eller partialkoefficienter. Om datorprogram användes skall redovisningen vara på sådant sätt att beställaren skall kunna kontrollera utgångsvärden och resultat. För fundamentbockar gäller SvK TR 5-03. 18/27

2.6 BYGGNATION 2.6.1 Allmänt Fundament tillhörande samma stolpe får ej grundläggas på väsentligt olika mark. Ett fundament får sålunda ej vila på fast mark, såsom berg, pinnmo eller grus, medan ett annat vilar på lösare mark. Vid sådant fall måste det sämre materialet utbytas alternativt berg bortsprängas. Betongfundament skall placeras på så sätt att fundamentets överkant ligger minst 30 cm över markytan. Fundament av stål och stagförankringar med infästningsdetaljer och stagskruvar under mark skall förses med tråd för kontroll av korrosion. Utförande enligt Bilaga A. 2.6.2 Platsgjutna betongfundament 2.6.2.1 Allmänt Betongarbeten skall utföras i utförandeklass I enligt BBK 04 8.4. Betonghållfastheten skall lägst vara 6 MPa vid formrivning. För den del av formen som ligger över markytan gäller att samma typ av form skall gälla inom varje stolpplats. Samtliga synliga hörn skall avfasas med trekantslist. Trekantslisten skall vara med kantutformning F20 enligt SIS 81 20 01 (fasbredd ca 27 mm). Utförande i övrigt och provning av betong enligt BBK04. Fundament utförs så att fordringar enligt nedanstående tabell uppfylls. Mått Mätlängd (mm) Tolerans (mm) Måttdefinition b) Skruvgrupp a) Längd, bredd, höjd ±20 3 Läge i horisontal planet ±25 1 Läge i nivå ±20 2 Krokighet och lutning Höjd(H) H/600, min. ±10, max. ±25 4, 16 a) Tolerans för skruvgrupp skall vara angiven på ritning eller därtill hörande anvisning. b) Enligt HusAMA 98 Toleranser för avstånd mellan fundament och diagonalmått skall vara så att stolpen lätt kan monteras utan att stolpen utsätts för laster som den ej är dimensionerad för. Nedanstående krav på ytojämnheter skall uppfyllas. 19/27

Tillåtna antal per m 2 av lokala toppar Höjd (mm) 1 2 3 Antal (st) 10 5 2 Tillåtna antal per m 2 av gropar (porer) mellan 5-10 mm i diameter och med djupet högst 5 mm 20 st. Återfyllning utföres med massor som ej får innehålla matjord, virkesrester, eller tjälat material. Generellt gäller att inom 0,5 m från fundament får största stenstorlek vara 200 mm. Aktsamhet skall iakttas så att nedfallande sten inte skadar fundamentet. Vid byggande av fundament skall uppmärksamhet ägnas åt att dessa efter återfyllning och färdigställande intar sina rätta lägen. Tillåtna avvikelser i höjd och plan samt lutning och vridning inom samma stolpplats skall vara angivna på ritning eller därtill hörande anvisning. Undergjutningar skall göras i erforderlig omfattning. Undergjutning för fotplattor till stolpar skall ske snarast möjligt efter stolpens montering. Stålkonstruktionen uppriktas med hjälp av ställskruvar eller träkilar, som borttages i samband med undergjutning. Vid användandet av ställskruvar måste tryckutjämnande stålmellanlägg användas så att inte fundamentets överkant skadas. Undergjutningens tjocklek skall vara minst 20 mm. Om luft eller fundamenttopp har lägre temperatur än +5 C får undergjutning ej ske. Fundamenttoppen skall vara ordentligt genomfuktad vid undergjutningen. Fritt vatten får dock ej förekomma. Det är viktigt att hålrum mellan platta och betong blir helt igenfyllt och att fullständig anliggning mot plattan uppnås. Bulthål i fotplattor runt grundbultar skall fyllas med bruk. Vid tjockare undergjutningar än 50 mm eller när bruket utsätts för stor uttorkning läggs armeringsjärn eller nät i bruket. 2.6.2.2 För grundläggning i jord Grundläggning skall om möjligt göras mot ursprunglig, orörd jord. Schaktning med maskin får ej utföras till större djup än 10 cm över grundläggningsnivå. Resterande skall handschaktas så att fundamentet på alla delar kommer att vila på orörd mark. Alternativt får schaktning utföras 10 cm under grundläggningsnivå. Därefter påföres en bädd av grus eller samkross. Bädden komprimeras enligt Anläggnings AMA98 Tabell CE/4 Materialtyp 2. 20/27

Vid lös eller flytbenägen jord utlägges en geotextil på schaktbotten. Klasser geotextil enligt bruksklassificering enligt Anläggnings AMA98 bilaga 4 och nedanstående tabell. Typ av återfyllning Lägsta geotextil bruksklass Jordmaterial 2 Krossmaterial med 3 kornstorlek<250 mm Krossmaterial med 4 kornstorlek>250 mm Utläggning av geotextil enligt Anläggnings AMA98 DBB. Vid grundläggning av fundament på utfyllnad skall det anges på ritning eller andra handlingar hur utfyllnaden utföres. Generellt gäller för fyllning att den skall utföras enligt Anläggnings AMA98 CEB.2. Vid fyllnadsmaterial av sprängsten skall överytan tätas genom att månggraderat material med största kornstorlek 65 mm och med halt 0,06/20 mindre än 10 viktprocent skall läggas ut. Packning skall utföras genom vibrering enligt Anläggnings AMA98 Tabell CE/4 Materialtyp 2. För dragna fundament och momentfundament skall alltid kontrolleras att återfyllnad och banketter har utförts enligt angivna mått. 2.6.2.3 För grundläggning på berg genom förankring Vid grundläggning på berg med förankring av bergbultar gäller att löst material borttages och överytan rensas, bergrensningsklass 1 enligt Anläggnings AMA98 kapitel CBC. Där berget lutar mer än 1:2 skall bergytan pallsprängas. Ingjutningslängd för förankringsstång i fast berg för bergfundament skall anges på respektive typritning. Håldiameter skall vara min 20 mm större än förankringsstångens diameter. Vid slag och tätare sprickbildningar skall berget förstärkas med nedborrade fastgjutna kamstänger B500 så att god sammanhållning av berget erhålles. Alternativt ökas förankringsbultarnas längd. Om risk finns att fastgjutningsbruket försvinner i slag och sprickor eller vid ständig vattentillrinning injekteras borrhålet med cementbruk. När bruket hårdnat uppborras hålet på nytt. Gjutning får ej utföras om berget har lägre temperatur än +2 C. Borrhålet rengöres noggrant från vatten, borrkax och föroreningar. Blandning av fastgjutningsbruket skall ske i Rojo-blandare eller likvärdig tills dess att bruket är väl blandat och har erhållit en plastisk konsistens. Fastgjutningsbruket införes med stålrör till hålets botten. Stålröret dras ut successivt under fyllnadens gång. Stålröret sammankopplas med slang som anslutes till pump. Inpumpning skall ske med lugnt arbetande pump. Krav på ingutningsbruk enligt Punkt 2.5.1.3.4. Krav på förankringsstål enligt Punkt 2.5.1.1.1 eller 2.5.1.1.2. 2.6.2.4 För grundläggning i lös mark - pålgrundläggning Pålar utföres enligt Svensk standard. Pålningen utföres enl boverkets konstruktionsregler BKR. Vid sidolutande bergbotten skall påle förses med bergsko. Pålar ingjutes min 100 mm i grundplatta för fundament. För dragna pålar frilägges armeringen och ingjutes i pålplattan. 2.6.3 Prefabricerade betongfundament Schaktning och fyllning utföres enligt Punkt 2.6.2.2. 21/27

2.6.4 Syllfundament Grundläggning skall ske frostfritt om inga speciella åtgärder göres. Grundläggningsdjupet skall därför med undantag för mossmark vara minst 1,5 m i tjälskjutande och 1,35 m i icke tjälskjutande mark (jfr SS-EN 50341:8 ). Dock skall grundläggningsdjupet vara minst det djup som erfordras för stolpfundamentets stabilitet. Med grundläggningsdjup avses avståndet från färdig markyta till syllarnas underkant. I extremt tjälfarliga jordarter (Gr. III enligt Statens Väginstituts gradering) återfylls med tungt, icke tjälfarligt material. Återfyllning kring fundamentet skall utföras varsamt. Stenar större än knytnävsstorlek får ej ligga närmare fundamentbockar eller stolpbens stålkonstruktion än 10 cm. Återfyllningens volymvikt skall uppgå till minst det värde som använts för dimensioneringen av fundamentet. För att kompensera en till en början förekommande lösare packningsgraden skall återfyllningen göras i motsvarande grad högre. För grundläggning i mossmark gäller, att alla fundament på samma stolpplats skall grundläggas på likvärdiga markslag. Vid grundläggning i lös mark med olika avstånd till fast botten får avståndet från syllarnas underkant till den fasta botten ej vara mindre än 0,5 m för något av fundamenten. Skillnad i avstånd från fundamenten till fast botten får ej vara större än 1,5 m. Om alla fundamenten ligger på samma höjd över fast botten, får avståndet från syllarnas underkant till fast botten minskas från 0,5 m till 0,4 m. Botten i den enskilda fundamentgropen skall vara väl avplanad och markslaget skall vara likartat över hela bottenytan, så att ojämn sättning ej kan uppstå. Schaktning och fyllning i övrigt enligt Punkt 2.6.2. 2.6.5 Rörfundament För grundläggning i rör gäller att: a) I röret återfylles till nivån 100 mm under nivå för underkant bottenplatta eller rustbädd med friktionsmaterial, packning enl. Anläggnings AMA98 Tabell CE/4 Materialtyp 2. Avjämning skall göras till nivå för underkant bottenplatta med stenfritt återfyllnadsmaterial. b) Betongstolpben fixeras på bottenplatta varefter utrymmet mellan stolpbenet och rörets insida fylles med betong (min kvalitet C20/25, konsistensklass S2 enligt SS-EN 206:4.2.1, max stenstorlek 16 mm) eller av beställaren godkänt annat material. c) Trästolpben fixeras på bottenplatta eller rustbädd varefter utrymmet mellan stolpbenet och rörets insida fylles med makadam av storlek 18-32 och packas i lager om 300 mm tjocklek. Packningsgraden skall motsvara minst 4 överfarter med 15 kg handstamp per lager. 22/27

2.6.6 Stagförankringar För stagförankring grundlagd i jord gäller att återfyllningens volymvikt skall vara minst 18 kn/m 3 vid naturlig packningsgrad ovan grundvattenytan. I vattensjuk mark skall återfyllningens volymvikt under vatten vara mint 11 kn/m 3 (mo, mjäla och dy har i många fall mindre volymvikt). För schaktning och fyllning i övrigt gäller Punkt 2.6.2.2 respektive Punkt 2.6.4. För grundläggning på berg gäller Punkt 2.6.2.3 2.7 PROVNINGAR 2.7.1 Allmänt Provningar skall utföras enligt den standard som godkänts av beställaren. Där standard ej finnes skall alla detaljer om proven föreläggas beställaren för godkännande. Entreprenören skall hålla beställaren informerad om förloppet så att kontroll efter uppgjord kontrollplan är möjlig och att den kan utföras i närvaro av beställaren. 2.7.2 Betongfundament Betong till betongfundament skall provas vid offentlig provningsanstalt enligt gällande betongbestämmelser. 2.7.3 Stagförankringar Krav när provdragning skall utföras se Punkt 2.5.2.1. Minst 10% av förankringar i berg skall provdragas. Framför allt bör provdragning utföras på platser, där bergets kvalitet är mindre god och där Betokem eller likvärdigt använts vid fastgjutning. Förankringarna skall provdragas till minst 60% av brottlast per förankring och protokollföras. Provdragning får inte utföras tidigare än 28 dagar efter fastgjutning. Där Betokem eller likvärdigt använts får prov ej utföras vid yttertemperatur lägre än +5 C. Entreprenören skall upprätta program för provning av stagförankringar i berg. Programmet skall godkännas av beställaren. Provdragning skall ske i förankringens längdriktning. Vid eventuell uppdragning av förankring skall ny förankring utföras och provdragas. 2.8 LEVERANSCERTIFIKAT 2.8.1 Allmänt Entreprenören skall för sina åtaganden utarbeta ett kvalitétsäkringsprogram enligt svensk standard SS-EN ISO 9001 som skall granskas och godkännas av beställaren före arbetets början. All kvalitetsdokumentation relaterad till arbetet skall vara tillgängligt för beställarens representant tills arbetet är avslutat. 23/27

2.8.2 Kvalitetsdokumentation Före leverans från tillverkare skall entreprenören presentera kvalitetsdokumentation för beställaren. Kvalitetsdokumentation skall innehålla dokument enligt Punkterna 2.8.2.1-2.8.2.3. 2.8.2.1 Certifikat Ett certifikat, vedebörligen signerat av representant för entreprenören som är auktoriserad att signera sådana Q.A-dokument, vilket innehåller: tillräcklig information för att delen skall gå att identifiera referenser till de standarder och de krav som har använts under tillverkning och inspektion redogörelse för att specificerade inspektioner har genomförts och att de begärda resultaten har uppnåtts Arbetet skall provas enligt paragraf 2.7 och beställaren beredas tillfälle att deltaga vid provningar och inspektioner. Beställaren utfärdar leveranscertifikat om arbetet vid inspektion och provning befunnits överensstämma till alla delar med dessa riktlinjers villkor. Varor som ingår i fundament och stagförankringar får ej levereras till leveransplatsen innan de har inspekterats och provats enligt 2.7. 2.8.2.2 Avvikelserapport Avvikelserapporter tillsammans med varje rapport som har samband med större reparationsarbete. 2.8.2.3 Separata rapporter och besiktningsföretag Certifikat för undersökning som kräver separata rapporter, t.ex. materialprov, dimensioneringsrapporter och provmonteringsrapporter. Certifikat från oberoende besiktningsföretag, om sådant anlitas. 24/27

Bilagor Bilaga A kontrolltråd för kontroll av eventuellt korrosionsangrepp på stål i mark För bedömning av jordartens korrosivvitet vid varje enskild stolpplats i en ledning och för att hålla eventuella korrosionsangrepp under kontroll kan vid nybyggnad varje stolpplats förses med kontrolltråd. På stagade stålstolpar monteras kontrolltråd på samtliga stagförankringar och på ostagade stålstolpar monteras tråden på stolpfundamenten. Stagade trästolpar förses med kontrolltråd vid stagskruvarna. I inget av fallen behöver dock kontrolltråden ligga tätare än 5 m. Provdragning av kontrolltråd enligt EBR handboken "Underhåll ledningar 0,4-420 kv" utförs lämpligen i samband med de regelbundna underhållsbesiktningarna av ledningarna. Trästolpe Placering av kontrolltråd vid olika stolptyper. Vid närliggande stagförankringar med ett inbördes avstånd mindre än 5,0 m monteras kontrolltråden endast på en av förankringarna. 1. Mjuk förzinkad ståltråd Fe 60 lina Ø 4,5 mm 25/27

MONTAGE AV KONTROLLTRÅD Min. 5 varv Tråden najas löst intill länk eller ramstång. Den får ej lindas runt länk eller ramstång Drages kring detalj som ger säker förankring 26/27

PROVDRAGNING AV KONTROLLTRÅD Placera spännfäste eller rundslinga på lämplig höjd i stolpbenet resp. staget enl. fig. 1, 2 och 3. Frikoppla vinschen i spänndonet och dra ut bandet. Fäst krokarna vid kontrolltrådens ögla och spännfästet på staget respektive rundslingen i ramstången. Spärra vinschen och spela in bandet tills provtråden brister eller dynamometern visar att 2,0 kn spännkraft har uppnåtts. Avlasta spänndonet genom att frikoppla vinschen. Fig. 1 Fig. 2 På klena staglinor i trästolpar används passande spännback med kil. Fig. 3 27/27