Utbildningens namn: Specialistundersköterska operation, anestesi och intensivvård Ansvarig utbildningsanordnare: Kronobergs läns landsting, Kunskapsutveckling Syd Omfattning, poäng: 200 Studieort: Växjö Studieform: Distans Studietakt: Heltid Utbildningsnummer: 201402060 Omgång: 1
Faktauppgifter Utbildningens namn Specialistundersköterska operation, anestesi och intensivvård Ansvarig utbildningsanordnare Kronobergs läns landsting, Kunskapsutveckling Syd Organisationsnummer 232100-0065 Postadress och besöksadress Postadress Organisation: Kronobergs läns landsting, Kunskapsutveckling Syd Adress: Box 1223 Postnr/ort 35112 Växjö Besöksadress Organisation: Kronobergs läns landsting, Kunskapsutveckling Syd Adress: Box 1223 Postnr/ort Växjö Webbadress, telefonnummer och e-postadress Telefon 0470-586696 Hemsida www.regionkronoberg.se/jobb-och-utbildning/yrkeshogskola/ E-post kus@kronoberg.se Sida 1 (17)
Utbildningsplan Utbildningen Examen och examenskrav Examensbeteckning Examenskrav Utbildningen ger yrkeshögskoleexamen Efter fullgjord utbildning kan den studerande efter begäran erhålla ett examensbevis. Med fullgjord utbildning avses minst betyget Godkänt i var och en av de kurser som ingår i utbildningen. Studerande som inte fullgjort utbildningen kan efter begäran erhålla ett utbildningsbevis. Examensbenämning Yrkeshögskoleexamen Specialistundersköterska operation, anestesi och intensivvård Utbildningens mål Yrkesroller Yrkesroll 1: Yrkesroll 2: Yrkesroll 3: Yrkesroll 4: Yrkesroll 5: Undersköterska, sjukvård Undersköterska med specialistkompetens inom operation Undersköterska med specilaistkompetens inom anestesi Undersköterska med specialistkompetens inom intensivvård Undersköterska, mottagning Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om - utbildningens mål, syfte, innehåll och pedagogik, studieteknik. - anatomi, fysiologi, patofysiologi, farmakologi och sjukdomar inom relevanta områden, med fördjupade kunskaper - basal vårdhygien, med fördjupade kunskaper kring specifik vårdhygien inom operation, anestesi och intensivvård - rådande lagar, förordningar och rutiner inom operation, anestesi och intensivvård - kommunikationens betydelse, stress och krishantering - kulturmöten i vården och människors lika värde, integritet och självbestämmande - vård vid livets slut samt organdonation - operationenhetens specifika förutsättningar vid buk- rygg och sidoläge - anestesiområdet med fördjupning inom området Sida 2 (17)
- intensivvården, med fördjupning inom området Efter avslutad utbildning ska den studerande ha färdigheter i att - arbeta utifrån rådande vårdhygienföreskrifter - arbeta efter rådande och befintlig medicinteknisk utrustning - arbeta utifrån allmän och specifik omvårdnad med fokus på fördjupade färdigheter för yrkesområdet - behärska hjärt- och lungräddning för sjukvårdspersonal (S-HLR), samt hjärt- och lungräddning för barn (barn-hlr) och beredskap för ett akut omhändertagande - arbeta utifrån operations-, anestesi-, och intensivvårdsenheternas olika huvudområden - möta och bemöta personer utifrån ett professionellt etiskt förhållningssätt - kunna hantera och anpassa situationer utifrån rådande och akuta situationer Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kompetenser för att - arbeta utifrån ett vårdhygieniskt professionellt förhållningssätt/tillvägagångssätt - ha utvecklat en fördjupad vårdetisk kompetens - ha utvecklat en fördjupad kompetens att bemöta, respektera och arbeta utifrån den enskilde personen - utöva ett reflekterande förhållningssätt - ha utvecklat en fördjupad kompetens inom den vanligt förekommande medicintekniknen - ha utvecklat en fördjupad kompetens i omvårdnad inom operation, anestesi och intensivvård - kunna förbereda och iordningsställa operationssal med rätt instrument och apparatur - vara operation- anestesisjuksköterskornas "förlängda arm" - kunna städa operationssal och ta hand om material och instrument på ett korrekt sätt - arbeta i team inom de specifika områdena operation, anestesi och intensivvård - vara flexibel och kunna hantera stressiga situationer - kunna utöva ett reflekterande förhållningssätt - kunna arbeta utifrån ett entreprenöriellt synsätt Undervisning på engelska Denna utbildning kommer inte att bedrivas på engelska Kursöversikt Obligatoriska kurser Kurs Poäng Anatomi, fysiologi och patofysiologi 40 Introduktion, mikrobiologi och vårdhygien 20 Kommunikation och etik 15 Lärande i arbete inom anestesi 15 Lärande i arbete inom intensivvård 30 Lärande i arbete inom operation 15 Medicinsk teknik 15 Omvårdnad inom operation, anestesi och int... 50 Summa: 200 Sida 3 (17)
Valbara kurser {Det finns inga valbara kurser} Kurser Utbildningen har 8 huvudmoment/delkurs(er). Kursens namn: Anatomi, fysiologi och patofysiologi Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 40 Beskrivning: Anatomi, fysiologi och patofysiologi - fysiologi - patofysiologi - farmakologi - anatomi Delmoment: Andning, cirkulation Urinvägssystemet och dess skador/sjukdomar Hud, uppbyggnad, trycksår, ärr och suturer Matspjälkningsapparaten, och dess skador/sjukdomar Nervsystemet, neurologi Farmakologi inom anestesi, operation och intenssivård Rörelseapparaten och dess skador/sjukdomar Smärta Fältstudier Kursens namn: Introduktion, mikrobiologi och vårdhygien Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 20 Beskrivning: Introduktion, studieteknik, informationsteknik och pedagogiskt förhållningssätt. Mikrobiologi och vårdhygien - Introduktion, studieteknik - Vårdhygien - Förberedelse och avslutning av operationssal Delmoment: - Professionellt förhållningssätt och tillvägagångssätt utifrån rådande vårdhygieniska föreskrifter inom de olika områdena - Förhållningssätt på operationsavdelning - Smitta och smittpridning - Daglig städning och slutstädning på en IVA-sal - Provtagningsmaterial och hantering - Arbetsklädsel - Fältstudier Kursens namn: Kommunikation och etik Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 15 Beskrivning: Kursen ska ge kunskaper om: Sida 4 (17)
Kommunikationens betydels i olika situationer. - Kommunikationens betydelse - Etik - Coachande förhållningssätt Delmoment: Vårdetik-kulturmöten i vården Kommunikation Vad är passande kommunikation under operation Icke kommunicerande patient Sociala medier Etik Anhöriga Handledning Grupprocess Bemötande Stress och krishantering Vård vid livets slut Organdonation Kursens namn: Lärande i arbete inom anestesi Kurstyp: LIA Valbar: Nej Yh-poäng: 15 Beskrivning: Med stöd och handledning kunna tillämpa och förankra teori och praktiska kunskaper. - Under handledning kunna tillämpa och förankra teori och praktiska kunskaper - Reflektion över yrkesrollen Delmoment: - Självständighet - Reflektion - Dokumentation - Entreprenöriellt synsätt, förbättringsarbete Kursens namn: Lärande i arbete inom intensivvård Kurstyp: LIA Valbar: Nej Yh-poäng: 30 Beskrivning: Med stöd och handledning kunna tillämpa och förankra teori och praktiska kunskaper. - Under handledning kunna tillämpa och förankra teori och praktiska kunskaper - Reflektion över yrkesrollen Delmoment: - Självständighet - Reflektion - Dokumentation - Entreprenöriellt synsätt, förbättringsarbete Sida 5 (17)
Kursens namn: Lärande i arbete inom operation Kurstyp: LIA Valbar: Nej Yh-poäng: 15 Beskrivning: Med stöd och handledning kunna tillämpa och förankra teori och praktiska kunskaper. - Under handledning kunna tillämpa och förankra teori och praktiska kunskaper - Reflektion över yrkesrollen Delmoment: - Självständighet - Reflektion - Dokumentation - Entreprenöriellt synsätt, förbättringsarbete Kursens namn: Medicinsk teknik Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 15 Beskrivning: Medicinsk utrustning, provtagning och ergonomi samt rådande författningar. - Instrument - Ergonomi Deloment: - Vanligt förekommande medicinsk teknik - Provtagning - Kateterisering - Rådande författningar inom området - Ergonomi Kursens namn: Omvårdnad inom operation, anestesi och intensivvård Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 50 Beskrivning: Specifika sjukdomar inom intensivvård och operation och dess omvårdnad. - Omvårdnad inom operation, anestesi och intensivvård - Sjukdomar - HLR - Etik Delmoment: - Allmän och specifik omvårdnad - Psykosocial omvårdnad - Akut omhändertagande - Kunna arbeta utifrån operationsenhetens olika huvudområden - Kunskap om vissa specifik förutsättningar vid buk- rygg och sidoläge - Kunna assistera vid anestesi inom operation och intensivvård - Kunna arbeta utifrån ett individanpassat perspektiv - Hjärt- och lungräddning, S HLR och Barn HLR - Dokumentation - Vanligt förekommande behandlingar och åtgärder - Coachande förhållningssätt - Fältstudier Sida 6 (17)
Tillgodoräknande Rutiner vid tillgodoräknande Tidigare genomgången utbildning och yrkeserfarenhet som bedöms vara relevant för utbildningens innehåll ska vara föremål för tillgodoräknande enligt 2 kap. 12 Förordning om yrkeshögskolan. Även kunskaper som förvärvats på annat sätt ska tillgodoräknas. Utbildningsledare, studie- och yrkesvägledare och kursansvarig ska bedöma och validera de kunskaper som bedöms vara till gagn för den sökande och som är av betydelse för utbildningens innehåll. Valideringen tar hänsyn till alla förvärvade kunskaper, tidigare genomgångna utbildningar och yrkeserfarenhet som den sökande åberopar. Efter bedömning och validering fattas beslut i ledningsgruppen. Beslutet kan inte överklagas. Undervisning i svenska med yrkesinriktning Om behovet uppstår kan vi erbjuda undervisning i svenska med yrkesinriktning, genom ett samarbete med Komvux/Arbete och Välfärd i Växjö. Målet är den studerande ska tillgodogöra sig utbildningen och nå sin yrkesroll. Ledningsgruppen och utbildningsanordnaren identifierar behovet vid antagningen och uppmärksammar behovet. Kursupplägget anpassas efter deltagarens studiebakgrund, kunskaper i svenska och erfarenhet i branschen som ska vara på en kvalificerad och eftergymnasial nivå. Språklärare med erfarenhet av utbildning i ämnet gör en bedömning tillsammans med den studerande och planerar den individuella studieplanen som integreras löpande i utbildningen parallellt med ordinarie kurser. Studieplanen är inriktad mot det yrkesområde som studerande är antagen till och undervisningen inriktas på yrkesrollen och de specifika yrkesinriktade språkkunskaper som arbetsmarknaden kräver. Den studerande erhåller ett intyg på genomförd undervisning. Tillträde till utbildning Tillträde Behörighet till yrkeshögskolan I 3 kap 1 förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan och med ändringar som hör ihop med Förordning om ändring i förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan (SFS 2011:110) anges att behörig att antas till utbildningen är den som 1. avlagt en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning, 2. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1, 3. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning, eller 4. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Sida 7 (17)
Äldre bestämmelser om behörighet gäller fortfarande för den som före den 1 juli 2015 har fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan eller från gymnasial vuxenutbildning, nämligen man är behörig att antas till yrkeshögskoleutbildningar om man har lägst betyget Godkänt i minst 2 250 gymnasiepoäng. Dessutom kan de som uppfyllde de äldre kraven på behörighet för tillträde till utbildning före den 1 januari 2013 anses vara behörig. Särskilda förkunskaper Krav på särskilda förkunskaper Utöver grundläggande behörighet ska studerande ha en godkänd utbildning inom vård- och omsorgsprogrammet eller motsvarande inom vuxenutbildning med: - Godkända betyg från vård- och omsorgsprogrammet i minst 1500 p i karaktärsämnen. - Godkänt betyg i Svenska 1/A eller motsvarande. - Minst 1 år, heltids yrkesverskamhet som undersköterska inom vård och omsorg Särskilda förkunskaper - motivering Utbildningen förutsätter teoretiska och praktiska kunskaper motsvarande vård- och omsorgsprogrammet och minst 1 års yrkeserfarenhet som undersköterska, för att kunna tillgodogöra sig utbildningen. Studierna innebär en specialisering inom yrkesområdet och bygger på att den studerande har kompetenser inom allmän omvårdnad. Baskunskaperna krävs för att kunna förstå, kunnda fördjupa sig och tillgodogöra sig en specialiserad kunskap, samt att praktiskt kunna utöva yrkeskunskapen inom specialinriktningen. Utbildningens pedagogiska upplägg, bygger även på att kunna relatera till både teoretiska, praktiska och erfarenhetsmässiga kunskaper och komptenser. Fastställande av behörighet Genomförande och dokumentation av behörighetsprocessen Upprättande av sökandelistor görs de anländer i Excel listor Ansökningarna registreras, numreras och behörighetsgrunder markeras för varje sökande. Beräkning av behörighet, meritvärde (utifrån att den sökande har behörighet till yrkeshögskola) och yrkeserfarenhet görs i samverkan med administratör, utbildningsledare och studie- och yrkesvägledare. Rutin kring förfarande finns dokumenterat i en framtagen lathund för bedömning som används som hjälpmedel under antagningens gång. Behörighetsgrunderna rangordnas utifrån meritvärde och yrkeserfarenhet och poängbedöms. Vid behov kan 20-procentsregeln användas. Summering och kommentarer dokumenteras av administratör Saknas underlag för bedömning, begärs de relevanta kompletterande underlagen in från den sökande. Överstiger antalet sökande antal platser, rangordnas sökande enligt angivna urvalsgrunder Förslag på antagning och reserver på studerande presenteras vid ledningsgruppsmöte som fastställer antagningen Beviljade sökande samt reserver meddelas och dokumentationen arkiveras. Efter avslutad antagning görs en gemensam utvärdering med berörd personal. Sida 8 (17)
Reell kompetens Det är minst två personer som deltar under antagningens gång för att säkerställa antagningsförfarande och kvaliteten. Sökande som inte bedöms vara behörig utifrån 3 kap. 1 punkt 1-4 1 i förordningen, men anser sig ha möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen på grund av annan utbildning eller praktisk erfarenhet eller någon annan omständighet, kan åberopa reell kompetens för att anses vara behörig. Den sökande kan få sin reella kompetens prövad genom att lämna in styrkta handlingar som bevisar motsvarande kunskaper och erfarenheter. En kompetenskartläggning görs i samverkan mellan utbildningsledare och studie- yrkesvägledare. Validering kan ske för bedömning av kvalitetskrav för tillträde till utbildningen. Valideringsprocessen innebär kartläggning av tidigare studier, yrkeserfarenhet, livserfarenhet, bedömning av relevanta kurser, självskattning av kursmål och betygskriterier, självskattning, valideringssamtal. Validerande lärare utfärdar valideringsintyg som bifogas till kompetensintyget som utbildningsledaren utfärdar. Urvalsgrunder och urvalsprocess Om antalet behöriga sökande överstiger antalet platser för utbildningen ska ett urval göras bland samtliga behöriga sökande. Urvalsgrunder Betyg Studie- och yrkesvägledare beräknar meritvärde på de ansökningar som bedömts vara behöriga. Beräkningen sker enligt UHR:s regler och tillämpningar om beräkning av meritvärde av gymnasieutbildning med undantag av meritpoäng. Meritvärdet kan högst bli 12 poäng. Meritvärde Mv Mv 10.00 11.99 = 4 p. Mv 12.00 13.99 = 6 p Mv 14.00 15.99 = 8 p Mv 16.00 17.99 = 10 p Mv 18.00 20.00 = 12 p Yrkeserfarenhet Relevant yrkeserfarenhet, bedöms utifrån yrkesrollen som undersköterska inom vård och omsorgsrelaterat yrke. Utbildningsansvarig och studie- och yrkesvägledare avgör om den sökandes yrkeserfarenhet bedöms som relevant. Yrkeserfarenhet poängsätts och kan ge max 14.4 p. 1 månad/heltid yrkeserfarenhet ger 0.4 poäng 1 år = 4.8 p. 2 år = 9.6 p. 3 år = 14.4 p. Poängsumma för meritvärde och yrkeserfarenhet läggs samman och kan ge max 26.4 poäng som Sida 9 (17)
utgör den sökandes jämförelsetal. Genomförande och dokumentation av urvalsprocessen Om antalet sökande överstiger det beviljade antalet platser till utbildningen rangordnas de sökande enligt upprättad rutin. Summering och kommentarer dokumenteras av administratör i upprättade listor, innehållande följande data. - För- och efternamn, personnummer, gatuadress, postnummer och ort - Behörighet - Meritvärde, betyg poäng - Poäng yrkeserfarenhet - Total summa poäng - Förslag på antagen-reserv-ej antagen - Antagen - Svarat på antagningen - Avhopp - Summering av antal sökande - Antal behöriga sökande - Antal beviljade platser - Antagna som 20 procent De olika grupperingarna behörighet, särskild behörighet, Svenska 2 sammanställs Meritvärdet på betyg, yrkeserfarenhet räknas ut och sammanställs Den totala summan räknas ut och dokumenteras i den upprättade listan av administratör Övriga kommentarer, som kommer att komplettera, särskilt pedagogiskt stöd, söker på 20 procent dokumenteras på listan. Listan sammanställs och redovisas vid ledningsgruppens möte, som fastställer antagningen. Antagningsbeskedet skickas via e-post samt skriftligen till de sökande (antagna och reserver med platsnummer) De som är antagna ska svara på antagningsbeskedet inom en viss tid. Eventuella reserver får besked om antagning. Sökande som inte uppfyller behörighetskraven meddelas med orsak till avslag. Utbildningens huvudsakliga upplägg och organisation Sida 10 (17)
Uppgifter om eventuella övriga utbildningsanordnare {Uppgift saknas} Utbildningens upplägg Utbildningens upplägg och organisation Målet med det pedagogiska upplägget är att den studerande ska kunna utveckla ett reflekterande arbetssätt (den reflekterande praktikern) genom att låta erfarenhetsbaserad kunskap och teoretisk/generell kunskap prövas och speglas mot varandra. Begreppet myntades på 1980-talet av Donald Schön, som beskriver att vårt tänkande kan förändras när vi tänker efter varför vi tänker som vi gör. Vårt mål är att samordna forskningsbaserad och teoretisk kunskap med praktisk förtrogenhetskunskap. Pedagogiken och undervisningen bygger på att ge den studerande en teoretisk och praktisk plattform för den framtida yrkesrollen. Vi ger utrymme för dialog, diskussioner och seminarier/reflektionsseminarier för att den studerande ska kunna tillgodogöra sig nya kunskaper och vidareutvecklas inom yrkesområdet. Syftet med pedagogiken är att öka den studerandes förmåga att aktivt söka, och värdera kunskap genom att utveckla ett reflektivt tänkande. Lärandet bygger på tes, antites, syntes som utgör en ny reflekterad utgångspunkt som innehåller nya insikter, den nya insikten kan ställas mot en ny antites. Genom reflektionen kan den studerande öka förståelsen och försöka förstå sambandet mellan oreflekterad kunskap och reflekterad kunskap. Förutsättningar för att kunna genomföra studierna ser olika ut för de studerande och syftet med vårt distansupplägg är att det ska vara heltidsutbildning, men som erbjuder en viss flexibilitet för den studerande till att kombinera sin livssituation. Distansupplägget bygger på att de studerande samlas till centrala obligatoriska träffar i Växjö och Ljungby i samband med introduktion för en ny kurs i utbildningen. Vid de centrala träffarna ges föreläsningar som är kopplade till ämnet i kursen, reflektionshandledning, gruppdiskussioner, seminarier, fältstudier, praktiska moment, examinationer och möjligheter till erfarenhetsutbyte i gruppen. De centrala träffarna ges vid ett antal tillfällen per termin (cirka 3-5 dagar per tillfälle). Därutöver kommer de studerande att ha obligatoriska reflektionsträffar, där även examinationstillfällen kan förekomma. Under övrig tid, sker den mesta kommunikationen via lärplattformen Fronter, där reflektion och all information om utbildningen finns, (studiehandledning, schema, uppgifter, reflektioner, handledning och examinationer). Därutöver finns den ansvarige utbildningsledaren alltid tillgänglig via e-post och mobil vid behov. Genom att vi låter våra studerande diskutera, reflektera och utbyta erfarenheter i reflektionsgrupperna och även ha gemensamma grupparbeten, diskussioner och examinationer blir reflektionsgruppen betydelsefull för den studerande under hela utbildningen. Den individuella utvecklingen hos den studerande sker via en skriftlig framgångsrapport/terminsutvärdering med uppföljning och utvecklingssamtal i samband med LIAbesöket. Sida 11 (17)
Arbete med studerande i behov av ytterligare pedagogiskt stöd Senast vid kursstart ska den studerande som har behov av särskilt pedagogiskt stöd ange de insatser som kan behövas för att kunna genomföra sina studier. Vi erbjuder den studerande individuellt samtal och handledning där vi upprättar en handlingsplan för den studerande, utifrån kursens mål och den studerandes förutsättningar. Rutiner finns upprättade för särskilt pedagogiskt stöd till studerande med funktionshinder, som inbegriper samtal, stöd, handlingsplan, utvärdering och uppföljning. För varje studerande där stöd sätts in upprättas en särskild studieplan där det anges vilket pedagogiskt stöd som sätts in med ex anpassade kunskapsprov och studiematerial, extra lärartid, anteckningsstöd, behov av specialpedagog och/eller arbetsterapeut. Studieplanen granskas och kvalitetssäkras i ledningsgruppen för att säkerställa att personen når utbildningsmålen. Det finns en utsedd kontaktperson som den studerande kan vända sig till vid behov av stöd, uppföljning och samtal. Utbildningens upplägg vid distans Distansutbildningen är på heltid, men erbjuder den studerande en viss flexibilitet för att kunna kombinera sina studier på ett så bra sätt som möjligt. Distansupplägget innebär att de studerande samlas till centrala obligatoriska träffar vid ett antal tillfällen varje termin (cirka 3-5 dagar per tillfälle) De centrala träffarna kan innehålla introduktion av ny kurs, föreläsningar (både interna och externa föreläsare), seminarier, reflektionshandledning, omvårdnadshandledning, grupparbeten, studiebesök, praktiska övningar, och examinationer. Dessutom ingår det reflektionsträffar som är obligatoriska, där även examinationstillfällen kan förekomma. En studiehandledning för varje kurs läggs ut på lärplattformen Fronter i god tid före varje kursstart, som ska ge den studerande en god information och vägledning inför kursen och dess innehåll. Mellan de centrala träffarna ska den studerande bearbeta och genomföra de uppgifter som ges ut av utbildningsledaren på lärplattformen Fronter och som den ansvarige utbildningsledaren ger kommentarer/examinerar. På lärplattformen Fronter, sker även kommunikationen mellan utbildningsledaren och de studerande, samt att de studerande har tillgång till studiehandledning, schema, uppgifter, reflektioner och examinationer och under övrig tid finns utbildningsledaren tillgänglig via e-post eller mobil. Handledning i ämnet och reflektionshandledning ges via lärplattformen vid schemalagda tillfällen (en gång i veckan.) Utvecklingssamtal med den studerande sker i samband med LIA-besök som förbereds genom att den studerande gör en framgångsrapport/terminsutvärdering på lärplattformen under termin 1. I börjar av termin 2 läggs en framgångsrapport - min utveckling - ut på lärplattformen som den studerande ska reflektera över och lämna skriftligt. Dessa dokument samt utvecklingen under LIA:n, ligger till grund vid utvecklingssamtalet som sker under LIA-perioden. Antal fysiska och obligatoriska träffar vid distans 18 Sida 12 (17)
Samarbete med arbetslivet för arbetslivsanknutet lärande i utbildningen Samarbetet med arbetslivet har sin grund i det behov och efterfrågan som finns på kompetenshöjning inom yrkesområdet. Framtagandet att utbildningen har skett i dialog med arbetslivsrepresentanter där utbildningens omfattning, innehåll, kursupplägg och utbildningsplan har diskuterats och bearbetats. En arbetsgrupp bestående av representanter från olika yrkeskategorier inom yrkesområdet har medverkat för att få ett så bra perspektiv som möjligt för att få fram rätt nivå och kompetens för utbildningen. Arbetsgruppen kommer att finnas tillgänglig och medverka vid fortsatt arbeta med kursplaner mm. I ledningsgruppen för utbildningen finns representanter från det specifika yrkesområdet representerade, där kompetensbehovet synliggörs utifrån specialistundersköterskans yrkesroll för att säkra och höja kvaliteten i utbildningen.under utbildningens gång är det gästföreläsare från arbetslivet ofta anlitade i specialämnen i olika yrkesroller. Samt att gästföreläsaren kan vara behjälplig med att formulera examinationsuppgifter som har anknytning till föreläsningen och området. Samt att vi har möjligheter att förlägga vissa utbildningsmoment i verksamheter (Sahlgrenska), där vi har gott samarbete med olika enheter.vi arbetar med att stärka nätverk inom arbetslivet i form av dialog och möten, för att säkerställa kvaliteten i utbildningen, som den ansvarige utbildningsledare har som uppgift i sitt uppdrag. Vi har också möjlighet och tillgång till studiebesök, föreläsningar och fältstudier. Förberedelse av de studerande inför LIA-perioden/perioderna Vi bjuder in gästföreläsare från olika verksamheter som beskriver sin yrkesroll och arbete för de studerande, samt att de studerande får tidigt i utbildningen göra studiebesök inom yrkesområdet för att få en inblick i yrkesrollen. Det pedagogiska upplägget utgår från den reflekterande praktikern, som bygger på att de studerande får autentiska fallbeskrivningar som ska bearbetas och diskuteras. De studerande erbjuds också möjligheter till reflektion och handledning utifrån erfarenhetsutbyte och fallbeskrivningar, med varandra och med utbildningsledaren. Teoretiska moment i utbildningen kopplas samman med fältstudier/observationer som den studerande sedan får omsätta i reflektioner och praktisk handling. LIA-handledarna bjuds in till en handledarutbildning på 4 dagar som sker i samverkan med VO- College (steg2). Utbildningen syftar till att få en fördjupad kunskap och förståelse för handledarrollen och för att kunna möta en YH-studerande på LIA:n. Den utsedda LIA-handledaren får i god tid, en skriftlig information om utbildningens upplägg och mål av ansvarig utbildningsledare. Den studerande följer en eller två handledare och schema under LIAperioden, detta för att den studerande ska få god insikt samt kontinuitet i yrkesrollen för att nå målen med LIA-kursen. Den studerande ska ha regelbundna samtal med sin handledare, samt att den studerande för en loggbok och ev. examinationsuppgifter, som utbildningsledaren följer under hela perioden. Anskaffning och kvalitetssäkring av LIA-platser Inom Landstinget Kronoberg finns idag ett väl utarbetat system (KLIPP) som används i samverkan med Linnéuniversitet, Gymnasieskolorna samt Kunskapsutveckling Syd, där LIA- och praktikplatser fördelas inom Landstinget. Det finns också en VFU(verksamhetsförlagd utbildning)-samverkansgrupp där kommun och landsting samverkar för att få ett större perspektiv på fördelningen av platser, samt att det finns en gemensam syn och kontroll på olika LIA-platser. Kunskapsutveckling Syd garanterar en LIA-plats inom länet och har ett väl upparbetat nätverk inom yrkesområdet. Önskar den studerande en LIA-plats i hemkommun utanför länet görs detta i samverkan med den studerande och utbildningsledare genom kontakt med verksamheten för att säkerställa att LIA-platsen uppfyller utbildningens mål. Under LIA-perioden gör utbildningsledaren i första hand ett besök, alternativt har ett telefonsamtal Sida 13 (17)
med LIA-handledare, studerande och verksamhet. Det studerande skriver loggbok under hela LIAperioden, som utbildningsledaren har tillgång till, samt att den studerande gör en utvärdering efter avslutad LIA. Genom den samverkan som i länet via VO-College, arbetar man också vidare på att hitta nya nätverk, former och rutiner, samverkansformer för att säkerställa kvaliteten på LIAplatser/praktikplatser. Bedömningsformulär utarbetas till arbetslivet. Metoder för kunskapskontroll - Enskilda skriftliga tentamina, salstentamen, alternativt via lärplattform/fronter - Fallbeskrivningar, som de studerande får läsa och diskutera/relfektera kring - Grupparbeten, både på centrala träffar samt via lärplattforn/fronter - Inlämningsguppgifter, både på centrala träffar samt via lärplattform/fronter - Muntliga seminarier, vid centrala träffar eller vid reflektionsträffar - Närvaro vid gruppreflektioner/reflektionshandledning - Närvaro vid omvårdnadshandledning - Rumsobservationer, alternativt före, under eller efter LIA - Loggbok som skrivs under LIA-perioden - Reflektioner över LIA-perioden - Verksamhetens skriftliga omdöme Minst 3 delar ska bedömas och ingå i ett kursbetyg (ex. skriftlig examination, individuellt arbete samt deltagande i grupparbete/handledning.för att uppnå godkänt betyg i hela kursen krävs att bedömning görs som godkänner vart och ett av de ingående delarna. Betygssättningen sker utifrån hur väl den studerande uppnår kursmålen i kursplanen. Ansvariga utbildningsledare sätter betygen för hela kursen och betygen fastställs sedan i ledningsgruppen. De moment som är betygsgrundande i kursen finns angivna i studiehandledningen med en specificerad beskrivning. Omtentamen erbjuds vid ett tillfälle i närheten till det ordinarie examinationstillfället, utöver detta erbjuds ett tillfälle till under terminen. Möjlighet kan också erbjudas att den studerande kan delta i nästkommande utbildnings motsvarande kurs, om den finns att tillgå. Om den studerande har fått en enskild handlingsplan för sina studier, ska kursen och dess moment vara genomförda senast 6 månader efter sista avslutade utbildningen. Betygskriterier och betygskrav Betygsskalan är tre-gradig utifrån följande kriterier: - Icke godkänd (IG) Ej nått kursmålen - Godkänd (G) Nått kursmålen med godtagbart resultat utifrån kursmålen, så att den studerande kan utföra sina arbetsuppgifter med hänsyn till kvalitetskrav. - Väl godkänd (VG) Nått kursmålen samt, analyserat, reflekterat och kan dra olika slutsatser och beskriva dess konsekvenser. Utifrån analysen se samband och göra relevanta val av metoder med hänsyn till kvalitetskrav och utveckling. Under LIA-perioden ger LIA-handledaren ett skriftligt omdöme(som är fastställt av ledningsgruppen) utifrån kursmålen (halvtids- och slutbedömning). Utbildningsledaren sätter det slutgiltiga betyget, i samtliga kurser. Betygen fastställs sedan av ledningsgruppen. Samtliga kurser i utbildningen har en kursplan med tydlig beskrivning av samtliga betygskriterier utifrån målen i kursen. Den studerande får kännedom om detta genom studiehandledningen. Sida 14 (17)
Betygskriterierna ska ange vilken kunskapsnivå som den studerande ska uppnå för att erhålla betyg i kursen och målen i kursplanen utgår från nivån på kunskapskraven i ämnet. Betyget sätts sedan utifrån den studerandes måluppfyllese. Entreprenörskap i utbildningen Efter avslutad utbildning ska den specialistutbildade undersköterskan kunna ta initiativ till och kunna organisera nyskapande verksamhet. Det utgår från kreativitet, experimentlusta och förverkligande av idéer som ska ses både ur arbetslivets och den studerandes perspektiv under utbildningens tid. Under utbildningen finns det moment där den studerande får använda sig av ett entreprenöriellt arbetssätt som sker i form av ett förbättringsarbete i samråd med verksamheter. Under utbildningens gång tar vi även in privata aktörer från olika verksamheter som föreläser utifrån sitt perspektiv, för att inspirera till ett entreprenöriellt tankesätt. Dvs att kunna identifiera möjligheter, vara kreativ och gå från ord till handling. Vår strävan är att ge den studerande en utbildning på en så hög nivå att den ger undersköterskan en bredd, spets och kompetens i yrkesrollen som kan ge nya möjligheter och förutsättningar till utveckling och nyskapande inom yrkesrollen och i verksamheter. Lärarledd verksamhet som utbildningen omfattar 18 tim/vecka per studerande Handledarledd verksamhet som utbildningen omfattar vid LIA 35 tim/vecka per studerande Kvalitetsarbete Kvalitetssäkring av utbildningen Utvärderingsfasen Efter varje delkurs under utbildningens period ska de studerande utvärdera både sina egna insatser samt utbildningsanordnarens upplägg och insatser i förhållande till mål i kursen. Utvärderingarna sker via lärplattformen Fronter och de studerandes svar är anonyma. Utvärderingen sammanställs av ansvarig utbildningsledare och återkopplas till de studerande. Återkopplingen till de studerande genomförs av en annan utbildningsledare, för att de studerande ska ha möjlighet att genomför en mer neutral diskussion. Den ansvarige utbildningsledaren ska sedan göra ett skriftligt tillägg i utvärderingen med sina egna kommentarer runt den avslutade kursen. Dessa utvärderingar ska skickas ut till ledningsgruppen i samband med kallelse, och utvärderingarna tas sedan upp under ledningsgruppsmötet. Utvärderingarna arkiveras sedan tillsammans med ledningsgruppens handlingar. Vid varje utbildningsstart utses en studeranderepresentant, samt en suppleant som ska kunna föra gruppens talan vid ledningsgruppens möten. Studeranderepresentanten ingår i ledningsgruppen och har där möjlighet att lyfta frågor och synpunkter som finns direkt till ledningsgruppen vid mötena. Studeranderepresentanten ska även erbjudas tillfälle vid centrala träffar, där de kan ventilera gemensamma punkter som gruppen vill lyfta och få svar på. Sida 15 (17)
Efter avslutad utbildning gör de studerande en slututvärdering på hela utbildningen, denna utvärdering arkiveras i 2 år. Översyn Utvärderingar från varje kurs i utbildningen presenteras senast vid nästkommande ledningsgruppsmöte, den ansvarige utbildningsledaren ska också ge sina kommentarer till kursens upplägg och innehåll. Möjligheter att återkoppla vid ledningsgruppsmötena finns som ett givet inslag i dagordningen. Initiativet till revidering kan komma från olika håll, exempelvis att ledningsgruppen ger i uppdrag att förändra ett moment, att de studerandes utvärderingar ligger till grund för en förändring eller att den ansvarige utbildningsledaren belyser ett område som behöver revideras. Beslutet fattas i ledningsgruppen och protokollförs. Vid större revideringar av en utbildning används en referensgrupp som finns knuten till utbildningen. I samråd bearbetas förändringar i utbildningen/kursplan fram. Förslag till förändringar presenteras i samband med kallelse till ledningsgrupp och ärendet tas sedan upp och beslutas på ledningsgruppsmötet. Vid ett enskilt individuellt problem/situation hanteras det utifrån en upprättad handlingsplan som förankras i ledningsgruppen (alternativt med ledningsgruppens ordförande om det gäller en enskild studerandes privata förutsättningar), där finns även utbildningschefen med vid mötet. Handlingsplanen upprättas och undertecknas av den studerande samt ansvarig utbildningsledare. Samt att handlingsplanen ska ha ett förutbestämt datum för uppföljning. Utbildningsorganisation och ansvarsfördelning Kunskapsutveckling Syd tillhör utvecklingsavdelning och ingår i Landstinget Kronobergs kansli. Inom organisationen tillgodoser Kunskapsutveckling Syd delar av Landstinget Kronobergs behov av intern kompetenshöjning hos personal inom hälso- och sjukvård, psykiatri, kommunikation, ledarskap och organisation. Landstingsfullmäktige har utsett utbildningschefen på enheten, för de yrkesutbildningar som bedrivs inom landstinget. Landstinget Kronoberg är står bakom ansökan och är garant för att lokalerna är ändamålsenliga och tillgängliga. Kunskapsutveckling Syd, har för närvarande 14 anställda som innefattar utbildningschef, utbildningsledare och administratörer. Utbildningschefen har det övergripande ansvaret samt det operativa ansvaret, några utbildningsledare arbetar med intern utbildning och uppdrag för landstinget och några utbildningsledare arbetar med YH-utbildningar samt administratörer som finns till de olika funktionerna. Det finns ett ständigt utbyte mellan samtliga anställda för att hålla en god kvalitet och gemensam värdegrund för allt arbete som genomförs. Det finns en ansvarig utbildningsledare per utbildning som har det dagliga operativa ansvaret för utbildningen. Genom regelbundna verksamhetsmöten skapas förutsättningar för planering, erfarenhetsutbyte och fördelning av resurser för att kunna hålla en god flexibilitet och hög kvalitet. Vid behov ytterligare kompetens, kan personal inom vård- och omsorg eller en konsult tillfälligt anställas för genomförande av vissa moment i en del av kurs, eller som helhet av kurs i en utbildning. De studerande som har behov av särskilt pedagogiskt stöd pga funktionsnedsättning, kan få extra stöd av en kontaktperson på Kunskapsutveckling Syd. De studerande anmodas vid ansökan till utbildningen att ange vilka eventuella behov av särskilt stöd som finns för att kunna genomföra sina Sida 16 (17)
studier. Kontaktpersonen kan erbjuda samtal, planering och genomförande av handlingsplan, samt att tillgodose de extra behov av material som finns. YH-administratör finns knuten till YH-utbildningarna, som är ansvarig för arkiv, diarieföring, administrativa rutiner, dokumentation av kvalitetsarbete och rapportering till CSN. Administratören finns tillgänglig för de studerande dagligen. En studie- och yrkesvägledare är delaktig under utformningen av kursplan, samt under antagningen. En person är ansvarig för kallelse och protokollskrivning vid ledningsgruppens möten. Studerandeinflytande De studerande har inflytande över planering, genomförande och uppföljning av utbildningarna genom sina respektive studeranderepresentanter i ledningsgruppen. Val av studeranderepresentant sker vid start och introduktion av ny utbildning. Om det finns intresse från flera studerande från samma klass att vara aktiva, väljer gruppen ut en person är representant i ledningsgruppen. Inför varje ledningsgruppsmöte ska studeranderepresentanten hämta in synpunkter och information från sin klass för att återkoppla till ledningsgruppen. Under sittande ledningsgruppsmöte ges det tid och utrymme för dialog med de studerande. Genom kursutvärderingar får utbildningsledare och ledningsgrupp information om de studerandes åsikter om upplägg, innehåll, socialt klimat och egen insats. Det ger värdefull information för utvecklingen av utbildningens upplägg och innehåll. Den utsedda studeranderepresentanten för varje utbildning, får information om och ska även intyga att ansvarig utbildningsledare ska gå igenom följande moment vid introduktion av ny utbildning. Den studerande får även skriva under och bekräfta att detta har genomförts av utbildningsledaren: - att utbildningsledaren gått igenom utbildningsplanen med samtliga studerande - att de studerande fått kursplaner för utbildningens kurser - att de studerande informerats om rutinerna för betygssättning och återkoppling av kursutvärdering samt regler för omtentamen - att metod och tidsplanering för LIA-anskaffning gåtts igenom - att utbildningsledaren med studerandegruppen gått igenom ledningsgruppens sammansättning, roll och funktion i utbildningen - eventuella avvikelser i förhållande till utbildningsplanens beskrivning redovisas till ledningsgrupp och studerande. Sida 17 (17)