Sömntutan! Medlemsblad från Apnéföreningen Väst ÄNTLIGEN VÅR! VÄLKOMNA!

Relevanta dokument
SÖMNAPNÉ OCH TYP 2 DIABETES

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

Sjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?

TILL DIG SOM VILL VETA MER OM FÖRMAKSFLIMMER FÖRMAKSFLIMMER

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering,

Tillhör du riskgruppen?

Mängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.

ALLT OM TRÖTTHET. Solutions with you in mind

Ta hand om din hjärna

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

Symptom. Stamcellsforskning

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson

ForMare Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

Högt blodtryck Hypertoni

Tips från forskaren Sömn

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

ATT LEVA MED DIABETES

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Kapitel 4 Blodtryck Sida 1 av 7. Kapitel 4. Blodtryck. Copyright 2016: HPI Health Profile Institute AB

Gruppträff 1 Presentation och uppstart

SÖMN Fakta och praktiska tips

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

28-dagars Medveten andningsträning

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

K Hur ser de t ut för dig?

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Blod och blodomloppet

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Banta med Börje del 4 VILA

Sömn. Trädgårdsgatan 11, , Uppsala. Tfn: Prästgatan 38, Östersund. Tfn:

Sömndagbok. Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

Visceralt fett - det onda fettet

Förmaksflimmer 1 (10) Hjärtrytmrubbningar SÄS Utgåva 3. Fastställandedatum Dokument-id 27416

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Sömn och stress.

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer

Kan du med egna ord beskriva hur du upplever att ringen påverkar dig.

Användarmanual Blodtrycksmätare

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)

Nja, man vet inte riktigt hur lång tid det tar men om en stund är det nog din tur! Hur mår du? Vill du ha en tablett eller nåt?!

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Sömnguiden. Den lätta vägen till bättre sömn. Helena Kubicek Boye Psykologic Sweden

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Fakta om stroke. Pressmaterial

Sömnfysiologi. Varför är jag så trött?

Framtidens hälsoundersökning redan idag

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

Kardiovaskulär primärprevention Vården kan förhindra ohälsa

Sömnapné & övervikt. Sömnapné & övervikt

Behandlingsguide Sov gott!

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Ljuset På! Riksförbundet HjärtLungs kampanj om tre dolda folksjukdomar. Drygt svenskar har hjärtsvikt. Ungefär svenskar har KOL

En av tio kvinnor har det men många vet inte ens om att diagnosen finns.

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

En ny behandlingsform inom RA

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Hälsopunkt Stenungsund

Vad är psykisk ohälsa?

Förmaksflimmer vanligare än vi trott Av Ola Hanson

I samband med barnets vistelse på neonatalavdelningen

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska.

Lär dig mer om stroke och rädda liv!

Till Pappor/Partner I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN

Underlag för motiverande förändringssamtal kring hälsa. Cerifierad konsult Carina Winnersjö Carinas Testkund

Symbicort Turbuhaler. Datum, version OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Andas bättre må bättre!

Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen

Din guide till att sluta röka med CHAMPIX (vareniklin) Läs alltid bipacksedeln.

Aptitreglering. Stress

Att vara närstående vid livets slut

Från sömnlös till utsövd

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden

Melatonin, vårt främsta sömnhormon

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Lars Rönnbäck, professor i neurologi Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes

Är depression vanligt? Vad är en depression?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

Överviktsoperationer. Vad krävs för att bli opererad?

Transkript:

1/2014 Sömntutan! Medlemsblad från Apnéföreningen Väst ÄNTLIGEN VÅR! Det firar vi tillsammans med Professor Jan Hedner, goda smörgåsar och en ljuvlig vårtårta på vårt årsmöte på Nordengården den 15 mars DAGENS PROGRAM: och ett VÄLKOMNA! 12.00 13.00 Drop-in utställning av gästande leverantörer 13.00 14.00 Professor Jan Hedner föreläser om Forskning och framsteg inom området sömnapné 14.00 14.30 Frågestund om sömnapné och olika behandlingsalternativ GOTT NYTT ÅR 14.30 15.30 Paus, lättare förtäring och möjligheter till samtal med utställarna 15.30 16.30 Apnéföreningen Västs årsmöte

HJÄRNAN STÄDAS UNDER SÖMNEN Hjärnan använder sömnen för att tvätta bort de toxiner som byggs upp under en dag av intensivt tänkande, enligt ny forskning som presenteras i tidskriften Science. Studien visar att hjärnceller krymper under sömnen för att öppna upp mellan neuronerna för att låta vätska tvätta rent. Forskarna föreslår också att oförmåga att tvätta bort toxiska proteiner kan spela en roll i sjukdomar som drabbar hjärnan. En avgörande fråga för sömnforskare är varför djur sover överhuvudtaget eftersom det ökar risken att bli angripen av rovdjur. DET HAR VISAT SIG ha en viktig roll för att fästa minnen i hjärnan liksom inlärning, men ett forskarlag vid Rochester Medical Centre tror att städning kan vara en av huvudanledningarna till sömn. Hjärnan har begränsat med energi och det verkar som om den måste välja mellan två olika funktionella tillstånd vaken och medveten eller sovande och städande, säger Dr Maiken Nedergaard till BBC News. Tänk på det som en fest hemma. Man kan antingen underhålla gästerna eller städa upp, men inte bägge delarna samtidigt, förklarar hon. FORSKARNAS SLUTSATSER bygger på upptäckten förra året av hjärnans eget nätverk av avloppsrör det lymfatiska systemet som transporterar material ut ur hjärnan. I musstudier har man visat att det blir tio gånger mer aktivt när djuren sover. Celler i hjärnan, troligen gliacellerna som håller nervcellerna vid liv, krymper under sömnen. Det ökar storleken på mellanrummet och tillåter att mer vätska pumpas in för att spola bort toxiner. Dr Nedergaard säger till BBC att det ser ut som om hjärnan förlorar väldigt mycket energi när den pumpar runt vatten och att det troligen är inkompatibelt med att processa information. Den verkliga betydelsen av fynden blir klar först efter studier på människa. ATT GÖRA LIKNANDE experiment med magnetkameraundersökningar bör vara relativt enkelt, menar hon. I en kommentar säger sömnforskaren Dr Neil Stanley att detta är den faktiska fysiska och kemiska anledningen till varför vi sover. Många tillstånd som leder till förlust av hjärnceller som alzheimers eller parkinsons sjukdom karakteriseras av en uppbyggnad av skadade proteiner i hjärnan. Forskarna föreslår att problem med hjärnans städfunktion kan bidra till sådana sjukdomar, men poängterar att mer forskning behövs. GOD SÖMN KAN SKYDDA VÅR HJÄRNA Att sova gott gör oss inte bara pigga det håller även vår hjärna frisk. En sömnlös natt räcker för att effekter som liknar de vid en hjärnskakning ska uppstå. Kan sömn skydda hjärnan från fysiska skador? Det funderade forskare i Göteborg och Uppsala på och lät 15 unga, friska och normalviktiga män tillbringa två nätter i ett sömnlaboratorium. Den ena natten fick männen hålla sig vakna, den andra sov de åtta timmar. Efteråt togs blodprover, bland annat för att mäta halterna av två proteiner som finns inuti nervcellerna i hjärnan. Det visade sig att halterna av båda proteinerna ökade med 20 % vid sömnlöshet, jämfört med när männen sov. Någon form av skada tror vi detta återspeglar, ett oväntat fynd, säger Henrik Zetterberg, professor och överläkare på Sahlgrenska akademin. Men enstaka vaknätter behöver inte oroa. Studien understryker sömnens betydelse för vår hjärnhälsa men man ska absolut inte behöva ligga och fundera klockan fyra på morgonen om ens hjärna börjar skadas, säger Zetterberg. (Cecilia Karlsson/TT) 2

VISSTE NI ATT MAN KAN SNARKA IHJÄL SIG? Jag har provat alla möjliga knep. Bland annat sydde jag vid något tillfälle in golfbollar i ryggen på pyjamasjackan, för att omöjliggöra ryggläge och därmed minska snarkningarna. Det hjälpte lika lite som alla andra välmenta "recept" som jag har fått genom åren. Jag snarkar nämligen även om jag så ligger på magen! Och min närmaste omgivning kapitulerade och köpte öronproppar. Det låter absurt, men det är på fullaste allvar - man KAN faktiskt bokstavligen snarka sig till döds. Snarkar - det gör vi alla någon gång, men vissa av oss gör det värre än andra. Några snarkar lite men ofta, andra drar rejäla timmerstockar mellan varven. I särskilt olyckliga fall fortfar snarkandet både högt, länge och alltid. Varje natt. Och eventuellt medsovande får sin nattsömn totalförstörd, eftersom de ideligen måste väcka snarkaren och be vederbörande att byta läge i sängen (ryggläge är förödande) så att det blir möjligt att få en blund i ögonen. Själv har jag snarkat så länge jag kan minnas. Ja, egentligen minns jag inte - jag har ju sovit gott hela tiden... Men andra har ständigt påtalat att jag LÅTER om nätterna. Mycket. Hundratusentals gånger genom livet har jag blivit väckt mitt i natten med orden - Vakna, du snarkar! Det har hänt så många gånger att det har blivit en betingad reflex hos mig - att halvsovande be om ursäkt och vända mig om i sängen, så snart någon bara petar på mig. Bara för att minuterna senare börja snarka på nytt. När jag fick första barnet och låg på BB, fick jag tillbringa nätterna ute i korridoren, för att mina rumskamrater inte skulle bli tokiga av mitt snarkande. Samma sak när det var dags för nästa barn; då vaknade jag av att en desperat medsyster i salen kastade en apelsin på mig för att få mig tyst. Återigen fick jag sova i korridoren. När sista barnet kom, bad jag om eget rum redan vid ankomsten till BB. Det beviljades inte - men efter första natten blev jag i alla fall utkörd och fick sova i avdelningens förråd! Nu var måttet rågat. Så kunde jag ju inte hålla på resten av livet - då blev det väl till att flytta ut till en koja i skogen. Dessutom sa Maken att jag hade börjat få andningsuppehåll om nätterna. Det gjorde mig lite skraj, för någonstans hade jag läst eller hört att det skulle vara farligt. Så jag gick till Doktorn och kände mig tämligen korkad när jag la fram mitt ärende för henne. Hos Doktorn fick jag veta att det inte alls var något att skratta åt. Jag fick göra ett test där min snarkfrekvens samt puls, blodtryck och antalet andningsuppehåll skulle mätas och registreras. Efter genomförd undersökning fick jag så veta, att mitt snarkande var minst sagt hälsovådligt. Pulsen och blodtrycket sköt i höjden till livsfarlig nivå åtskilliga gånger under nattens lopp. Detta måste åtgärdas, annars var risken stor för en för tidig död, sa Doktorn. Det var ord och inga visor! Av flera behandlingsalternativ ansågs att jag skulle få bäst hjälp av en speciell, tryckreglerande andningsmask: Från en liten luftblåsande maskin - som ser ut som en dammsugare - går en lång slang med en speciell ansiktsmask i andra änden. Masken ska placeras tajt över näsan medelst reglerbara gummiband som går runt nacken och bakhuvudet. Med masken på ser jag ut som en kanadensisk ishockeymålvakt eller en utomjording - ja, Hannibal Lector är snygg i jämförelse, men... Nu är det i alla fall slutsnarkat. Fast jag vet inte om jag är glad eller ledsen över den här lösningen. Jag avskyr den förb... masken samtidigt som jag vet att den faktiskt räddar mitt liv - varje natt! Och jag antar att Maken hellre sover med "Hannibal Lector" - än inte alls... Krönika av Gunilla Boussard Hallgren Elias, 5 år, är hos mormor och morfar. I morfars sovrum kollar Elias och morfar på en apparat som står vid sängen: - Morfar, vad är det där för apparat? - Det är en snarkapparat och den har jag på natten, förklarar morfar. Du, morfar, sån behöver inte pappa för han snarkar ändå! 3

FÖLJDSJUKDOMAR Allt fler forskningsrön visar att sömnapné kan förknippas med ett flertal allvarliga sjukdomar Vid varje apné berövas kroppen på syre och tvingar den att bibehålla koldioxid som det normalt skulle andas ut. Resultatet blir att kroppen utsätts för en giftig miljö då för höga halter av koldioxid finns kvar i kroppen. Den minskade syrehalten i blodet gör att hjärtat tvingas arbeta hårdare och både blodtryck och stresshormoner ökar. Utan behandling byggs de skadliga inverkningarna på kroppen upp natt efter natt, och det kan leda till att kroppen utvecklar allt svårare apnéer med tiden. Om sömnapnén inte behandlas kan det på sikt leda till en rad allvarliga medicinska tillstånd, däribland högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdomar, stroke, diabetes, depression, smärta och astma. Faktaruta 83 % av alla med okontrollerat högt blodtryck har sömnapné. 53 % av alla med typ 2 diabetes har sömnapne. HÖGT BLODTRYCK Varje gång ditt hjärta slår pumpar det blod genom artärerna och blodkärlen runt om i din kropp. Med varje puls av blod, stiger trycket i artärerna och det kallas systoliskt blodtryck. Mellan varje hjärtslag, slappnar ditt hjärta av och fyller det med blod, redo för nästa tryck. Vid detta tillfälle sjunker trycket i artärerna och det kallas diastoliskt blodtryck. Blodtrycket anges som två nummer, det systoliska och det diastoliska trycket. Ett normalt blodtryck är 120/80 och mäts i mmhg (millimeter kvicksilver). Om blodtrycket är högt, ger det extra belastning på artärerna och hjärtat. Högt blodtryck, hypertoni, definieras som ett blodtryck högre än 140/90 och man mäter blodtrycket i vila. Oftast ger inte högt blodtryck några symtom eller är något som man känner, och det enda sättet att veta är att mäta blodtrycket. Högt blodtryck är en av de faktorerna som mest ökar riskerna för att utveckla hjärtsjukdom, stroke eller andra allvarliga tillstånd. Ju högre blodtryck, desto större påfrestning på hjärtat. Obehandlad sömnapné kan leda till för högt blodtryck. När någon med sömnapné drabbas av en apné under sömnen, orsakar den aktivering av det sympatiska nervsystemet. Denna aktivering orsakar blodkärlen att dras ihop. Hjärtat får då pumpa blodet genom avsmalnande blodkärl ökar belastningen på hjärtat och blodtrycket höjs. Även hjärtfrekvensen ökar vilket ytterligare ökar blodtrycket. För en person som lider av sömnapné kan detta hända hundratals gånger varje natt och sömnen ger då inte den vila som är tänkt. Det kan också resultera till ett ihållande högt blodtryck under dagen. Det har visat sig att för patienter som står på tre eller fler läkemedel för att kontrollera sitt blodtryck får en minskning av blodtryck med i genomsnitt 10 mmhg över en 9-veckors period med CPAP-behandling. Dessa patienter fick dessutom en total minskning av blodtrycket på dagtid. Genom att behandla sömnapné kan man sänka blodtrycket och därefter förbättra den allmänna hälsan hos hjärtat. 4

HJÄRT- KÄRLSJUKDOM Kardiovaskulära sjukdomar avser sjukdomar i hjärtat och/eller blodkärlen. Det inkluderar högt blodtryck, angina (bröstsmärta), kranskärlssjukdom, hjärtarytmi (onormal hjärtrytm som orsakar hjärtat att pumpa mindre effektivt) och hjärtsvikt. Kända riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar inkluderar rökning, diabetes, fetma och högt kolesterol. Forskning tyder också på att sömnapné kan leda till hjärt-kärl sjukdomar. Sömnapné innebär en stor påfrestning på såväl hjärtat som hjärtats funktion. Ju svårare sömnapné, desto större är risken för att utveckla högt blodtryck och därefter andra former av hjärt-kärl sjukdomar. Den goda nyheten är att patienter med svår obstruktiv sömnapné är att behandling med CPAP/APAP ger en minskad risk för att utveckla kardiovaskulär sjukdom, till samma nivå som de utan sömnapné syndrom. Genom att behandla sömnapnén minskar då påfrestningarna på hjärta och blodkärl. Det kardiovaskulära systemet ansvarar för att tillhandahålla alla vävnader i kroppen med syre och näringsämnen och ta bort avfall som koldioxid. För att göra detta pumpar hjärtat blod som innehåller syre, näringsämnen och avfall genom blodkärlen. Blodtrycket är ett mått på den kraft och volym av blod som strömmar i blodkärlen och är en bra indikator på den kardiovaskulära hälsan. Ihållande högt blodtryck kan vara den första indikationen på en störning eller sjukdom i blodkärlen eller hjärtat. Kranskärlen förser hjärtat med syrerikt blod, vilket är nödvändigt för att hålla hjärtmuskeln vid liv. Ateroskleros är en vanlig kranskärlssjukdom och uppstår när avlagringar av fett, kolesterol och plack byggs upp inuti hjärtats kärlväggar. Dessa avlagringar minskar utrymmet i kransartären och därigenom tillförseln av syrerikt blod till hjärtmuskeln. Detta plack kan i sin tur leda till blodpropp som blockerar kransartären och förhindrar att syret når hjärtmuskeln. Om hjärtat inte får syre slutar den att fungera och resultatet ett skadat, och på sikt dött, område i hjärtvävnaden som kan leda till hjärtattack, hjärtsvikt eller arrytmi. Effekterna av kranskärlssjukdomar blir värre under en apné eftersom det under den tiden tillsätts begränsat eller inget syre till blodet då. Dessutom, omedelbart efter en apné, är blodkärlen i kroppen mindre (något ihopdragna) som ett resultat av det sympatiska nervsystemet. Detta minskar ytterligare blodflödet och minskar sannolikheten för att syresatt blod når hjärtat. Andra mekanismer som kopplar samman sömnapné till hjärt-kärlsjukdomar är oxidativ stress, ökad koagulation och inflammation. Behandling med CPAP/APAP minimerar apnéernas påverkan på det sympatiska nervsystemet genom att ständigt tillhandahålla blodkärlen med syre. Patienter med obehandlad obstruktiv sömnapné har en femfaldig ökning att utveckla kranskärlssjukdomar inom 7 år. Risken minskar med två tredjedelar när sömnapnéen behandlas. Hjärtsvikt är en av de mest förödande formerna av hjärt-kärlsjukdom. Det inträffar när hjärtat inte kan pumpa tillräckligt med blod för kroppens behov. Orsakerna är många inklusive högt blodtryck, kranskärlssjukdom, hjärtinfarkt och diabetes. Av de patienter som har hjärtsvikt har ca 75 % också sömnapné. Under en apné saktas pulsen men så fort andningen återupptas ökar hjärtfrekvensen drastiskt. Den ökade hjärtfrekvensen i kombination med sammandragningen av blodkärlen gör en redan ineffektiv pump ännu värre och ger en onödig belastning på hjärtat. CPAP/APAP behandlingen minskar apnéerna som orsakar detta scenario. CPAP/APAP behandling är känd för att förbättra prognosen för hjärtsvikt. STRESS/UTBRÄNDHET Personer med sömnproblem upplever ofta livet som mer stressfyllt. Upplevelsen av stress ökar också risken för sömnproblem. För en person med sömnapné kan det hela utvecklas till en ond cirkel. Det är inte helt ovanligt att personer som lider av sömnapné felaktigt fått diagnosen utbrändhet, när det istället blivit en konsekvens av den otillräckliga sömnen och obehandlade sömnapnén. 5

STROKE Faktaruta Mer än 60 % av alla som drabbas av stroke, 50 % av alla hjärtsviktspatienter, 62 % av alla med förmaksflimmer har även sömnapné Stroke är en kardiovaskulär sjukdom och som för hjärnan motsvarar en hjärtattack. För att hjärnan ska fungera behöver den konstant blodtillförsel med nytt syre och näringsämnen till hjärncellerna. Om ett blodkärl brister eller blockeras av en blodpropp hindras blodflödet och hjärncellerna får inte det nödvändiga syret, vilket resulterar i skador eller död av hjärnceller. Stroke medför en högre risk för dödsfall men risken varierar beroende på vilken typ av stroke som personen drabbas av. En mini-stroke eller TIA attack (transitorisk ischemisk attack) betyder att symtomen försvinner på mindre än 24 timmar och har det bästa utfallet. Ibland kan personer som överlever en stroke uppleva förlust av syn och/eller tal, förlamning och förvirring beroende på vilken del av hjärnan som drabbats och hur utbredd skadan är. för att drabbas av stroke. Apnéer har visats sig kunna orsaka hjärncellsdöd p.g.a. syrebrist och högt blodtryck är en riskfaktor för stroke. Vissa typer av stroke påverkar kontrollen av andningen medan andra typer av stroke kan äventyra funktionen av de muskler som styr tungan och den mjuka gommen, vilket potentiellt kan orsaka obstruktiv sömnapné. Behandling av sömnapné med CPAP kommer att minska antal apnéer vilket minskar antal syresänkningar och blodtrycket vilket är riskfaktorer för att drabbas av stroke. Personer med obehandlad sömnapné har incidenser av syreminskningar under natten och utsätter hjärtat och hjärnan för stress vilket är riskfaktorer DIABETES Sömnapné och typ II diabetes är vanliga sjukdomar som många gånger uppträder samtidigt. Nästan 50 % av alla patienter med typ II diabetes har sömnapné. Forskning har visat att relationen mellan sömnapné och diabetes är mycket komplex och som kan samexistera. Det har på senare år kommit ett flertal rapporter som belyser sambandet mellan sömnstörning och diabetes typ II. Av den anledningen gick IDF (International Diabetes Federation) ut med en rekommendation år 2008, att alla patienter med typ II diabetes med symptom ska screenas för sömnapné, och alla sömnapnépatienter ska screenas för typ II diabetes, eftersom behandlad sömnapné förbättrar blodsockerkontrollen vid diabetes. Dålig sömnkvantitet och -kvalitet är förknippad med högre BMI och med viktökning på lång sikt. Nattliga uppvaknanden (andningsstörningar) med konsekvenser i form av trötthet på dagtid har visat sig vara associerat bland annat till rubbningar i glukosmetabolismen och därmed öka risken för diabetes. Forskning har visat att sömnapné är associerat med en metabol obalans vilket innebär att man är resistent mot insulin och får en minskad glukostolerans. När apnéer uppkommer natten igenom med minskad sömntid, minskad sömnkvalitet och syresänkningar ger det negativa effekter på metabolism. CPAP-behandling ger patienterna bättre livskvalitet genom mindre trötthet och ökad fysisk aktivitet, vilket skapar förutsättningar för en bättre diabeteskontroll. 6

ÖVERVIKT/FETMA Fetma är en av världens ledande dödsorsaker som kan förebyggas och är ett växande problem, inte bara för vuxna i rika länder, men för vuxna och barn över hela världen. Övervikt är en inte bara en betydande riskfaktor för att utveckla sömnapné, många gånger blir sömnapnén även en del av en ond cirkel där den som känner sig trött, äter för att hålla sig pigg, går upp i vikt och förvärrar sömnapnén. Tröttheten gör det också svårt för en person med sömnapné och övervikt att orka lägga om sina kost- och motionsvanor. Behandling för sömnapné kan hjälpa många överviktiga att skaffa sig den energi som krävs för börja ett mer aktivt och hälsosamt liv. Antalet andningsuppehåll minskar ofta betydligt och kan i vissa fall upphöra helt om vikten går ned. Ungefär 40 % av människor som är överviktiga har sömnapné, medan 77 % av människor som är sjukligt feta har sömnapné. Nyligen har midjemått inkluderats i hälsofrågor eftersom fett runt buken är särskilt ohälsosamt. Bukfetma klassificeras som ett midjemått på mer än 88cm hos kvinnor och mer än 102 cm hos män. Sömnkliniker mäter ofta omkretsen på halsen som en i indikator på fettvävnad, eftersom forskning har visat ett samband mellan halsens storlek och obstruktiv sömnapné. Kvinnor med en halsdiameter på mer än 41cm och män med en halsdiameter på mer än 43cm är mer benägna att ha obstruktiv sömnapné. Det är allmänt accepterat att, enkelt uttryckt, för många kalorier och för lite motion leder till viktökning. Forskare har funnit att sömnbrist påverkar utsöndringen av hormoner som leptin som påverkar vår aptit. Detta är förenat med ökad hunger och kan leda till överätande. Den trötthet och sömnighet som orsakas av sömnapné resulterar ofta i en känsla av att man inte orkar träna för att bränna bort de extra kalorierna, hos personer med obehandlad sömnapné. Denna kombination av för många kalorier och för lite motion kan leda till viktökning som kan göra sömnapnén allvarligare och även bidra till utvecklingen av andra allvarliga sjukdomar relaterade till fetma. Att upprätthålla en hälsosam kost, aktiv livsstil och säkerställa en god sömnkvalitet genom att effektivt behandla sömnapné är enkla sätt att göra en häpnadsväckande förbättring för hälsa och livskvalitet. Body Mass Index, eller BMI, används för att definiera vikt. Definitionen på BMI är kg/m 2, längd X längd = X, Vikt X = BMI. Undervikt - <18,5 Normal - 18,5 till mindre än 25 Övervikt - 25 till mindre än 30 Fetma - 30 till mindre än 40 Sjuklig fetma - 40 och över DEPRESSION Forskningen har visat ett samband mellan sömnapné och depression. Några rapporter visar att personer med depression har fem gånger större risk att få en andningsrelaterad sömnstörning. Andra rapporter har visat att personer med obehandlad sömnapné känner sig deprimerad och oroad i större utsträckning. Personer med sömnapné känner sig trött, irriterad, slö och kämpar för att hitta motivationen att träna. Ibland kan de få problem på jobbet och hemma på grund av bl.a. koncentrationssvårigheter. Många gånger känner man sig så trött att man inte vill gå ut med vänner och bekanta eftersom man vet att man kan somna eller att man är bekymrad över sin vikt. Allt detta kan bidra till känslor av ångest och depression. Medicineringen som föreskrivs för depression kan dessutom bidra till en värre grad av sömnapné. Vissa av dessa läkemedel är muskelavslappnande, vilket ökar sannolikheten för musklerna i de övre luftvägarna att kollapsa och orsaka en apné. Andra dämpar kroppens reaktioner på syreminskningar och koldioxidökningar i samband med en apné vilket med tiden kan förvärra sömnapnén. Att behandla sömnapné eliminerar eller minskar kollaps av de övre luftvägarna vilket har visats lindra såväl störd sömn, brist på koncentration som känslor av ångest och depression. 7

KALENDARIUM 2014 HÄLSOTEKET Apnéföreningens rådgivning, Frölunda Kulturhus i biblioteket tisdagar varje udda vecka kl. 14.00-15.30. 15 mars Årsmöte Nordengården, Stockholmsgatan 16, Göteborg. Kl. 12.00. Program se sidan 1. 19 och 26 mars Hjärt- Lungräddning med hjärtstartare Apnéföreningen anordnar en kurs i Första Hjälpen och Hjärt- Lungräddning med hjärtstartare. Kursen är kostnadsfri för medlemmar och hålls i ABFs lokaler vid Frölunda Torg i Göteborg mellan kl. 18.00-21.00, onsdagarna den 19:e och 26:e mars. Anmälan till Kjell Åsman telefon 0706-485038 eller mail: kjell.aasman@gmx.net 6 maj Vårpromenad med räkmacka Önnered. Samling Önnereds Hållplats kl. 12.00. Ingen anmälan. 20 maj Vårpromenad Tångudden - Röda Sten. Samling hållplats Tångudden kl 12.00. Ingen anmälan. BLI MEDLEM I APNÉFÖRENINGEN! VARFÖR? Vi arbetar för apnoiker så att vården skall ha den kvalité som Du har rätt till! Vi erbjuder kurser och information till alla som är intresserade! Vi ordnar träffar där Du får information och träffar andra personer som vet mycket om apné! Du får vår medlemstidning 4 gånger om året! Medlemskapet kostar endast 150:-/år, stödmedlem 100:-/år. Bankgiro: 5102-7753 Välkommen att kontakta oss Email : Max.lindskog@swipnet.se eller tel : 0705-353524 Email: Kerstin-arne.allgulander@tele2.se STYRELSEN SÖKER NYA MEDARBETARE! Är du intresserad av apnéfrågor och föreningsarbete? Vill du vara med och driva Apnéföreningen Väst? Då är det dig vi söker till föreningens styrelse 2014! Kontakta Kerstin Allgulander e-mail: kerstin-arne.allgulander@tele2.se Apnéföreningen i Göteborg skall arbeta för att förbättra livssituationen för personer med sömnapné, bevaka och tillvarata deras intressen samt bidra till att skapa kontakter i syfte att stötta denna grupp funktionshindrade och deras närstående. Föreningen är inte knuten till något medicintekniskt eller annat kommersiellt företag. Föreningens målsättning är att ständigt utvecklas och förbättras till sin form och sitt innehåll. Föreningen arrangerar regelbundna medlemsmöten med professionella föreläsare. Informationen förmedlas på flera sätt, antingen via vår hemsida www.apnegbg.se eller genom denna tidning Sömntutan som du får hem i brevlådan inför kommande medlemsmöten, men också via separata brev. I redaktionen: Britt-Marie Liberås, Henrik Golinski och Kerstin Allgulander I övrigt deltar styrelsen och medlemmar aktivt i tidningens arbete. Önskar du också delta så maila till: info@apnegbg.se