Miljön i Alvesta kommun 2006. Bakgrundsmaterial till lokala miljömål

Miljön i Alvesta kommun 2006 Bakgrundsmaterial till lokala miljömål

Inledning I april 1999 antog riksdagen 15 nya miljökvalitetsmål för Sverige och 2005 kom det 16:e målet, Ett rikt växt- och djurliv. Målen beskriver de kvaliteter som vår miljö -behöver ha för att vara ekologiskt hållbara på lång sikt. Länsstyrelsen i Kronobergs län beslutade i december 2002 om regionala miljömål. Bakgrundsmaterialet ligger till grund för Alvesta kommuns Lokala miljömål. Materialet riktar sig också till gymnasieskolor, kommunala tjänstemän, politiker m.fl. och ska fungera som kunskapsbas för alla som behöver data om miljön i kommunen. Bakgrundsmaterialet beskriver tillståndet för miljön i Alvesta kommun år 2006 utifrån de nationella miljömålen och är tänkt att uppdateras årligen i samband med att de lokala miljömålen följs upp. Varje avsnitt i bakgrundsmaterialet inleds med det nationella miljökvalitetsmålet och sedan följer en beskrivning av läget i Alvesta kommun. För varje miljömålområde finns också de regionala och nationella delmålen redovisade med gul färg. 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning...2 Begränsad klimatpåverkan...4 Frisk luft...16 Bara naturlig försurning...22 Giftfri miljö...30 Skyddande ozonskikt...40 Säker strålmiljö...42 Ingen övergödning...49 Levande sjöar och vattendrag...58 Grundvatten av god kvalitet...74 Myllrande våtmarker...82 Levande skogar...91 Ett rikt odlingslandskap...104 God bebyggd miljö...114 Ett rikt växt- och djurliv...128 3

2006-11-28 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras., livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Nulägesbeskrivning Växthuseffekten Temperaturen på jorden har ökat mer de senaste 100 åren än den har gjort under något annat århundrade på 1000 år. Jordens medeltemperatur har ökat med 0,6 grader Celsius sedan slutet av 1800-talet. Forskarna är överens om att det är människans utsläpp av växthusgaser, framför allt koldioxid, som påverkar klimatet. Våra utsläpp av växthusgaser förstärker den naturliga växthuseffekten. FN:s internationella expertpanel för klimatfrågor, IPPC, har bedömt att vi kan vänta en fortsatt global temperaturstegring med 1,4 5,8 grader fram till år 2100. Det finns en tröghet i klimatförändringar. Haven på jorden fungerar som en utjämnande faktor som tar upp både luftens ökade halt av koldioxid och temperaturökning. Effekterna av de utsläpp som redan skett ser vi endast en del av. Utsläppen påverkar klimatet flera hundra år framåt och en temperaturökning som inträffat försvinner inte förrän efter flera hundra år även om utsläppen minskar snabbt. Klimatförändringarna innebär att vädret blir mer instabilt med extrema oväder, kraftig nederbörd i vissa områden och torka i andra. Ökenområden kan breda ut sig långt upp i Sydeuropa. Samtidigt stiger havsytan, så att miljontals människor i kustområden hotas. De delar av världen som redan idag har brist på vatten är de som tillhör de mest utsatta för en klimatförändring och förväntas drabbas värst. Det är också dessa regioner som är fattigast på jorden och har svårast att göra förebyggande insatser. Därför är det viktigt att vi under de närmaste åren snabbt minskar vår användning av fossila bränslen. Utöver koldioxidutsläppet bidrar även andra gaser till denna effekt, bl a metan och HFC-föreningar Klimatgaser Det är sex olika gaser eller grupper av gaser som är upptagna i Kyotoprotokollet och är de man i första hand strävar efter att minska utsläppen av. Dessa är koldioxid, metan, lustgas, fluorkarboner, ofullständigt fluorerade kolväten och svavelhexafluorid. 4

Koldioxid (CO 2 ) Koldioxid är den vanligast förekommande av dessa växthusgaser och uppstår vid förbränning av fossila bränslen. När man bränner fossila bränslen (kol, olja och naturgas) frigörs kol som varit bundet och undanlagrat i miljontals år. Detta kol ingår inte i dagens naturliga kretslopp. Utsläppen av koldioxid förstärker den naturliga växthuseffekten och går inte att rena bort. Utsläppen kan bara minskas genom att vi minskar förbrukningen av fossila bränslen. Utsläppen av koldioxid kommer främst från förbränning av fossila bränslen. I Sverige kommer utsläppen huvudsakligen från trafiken, industrin och uppvärmning av bostäder och lokaler. Regionalt generationsmål Den direkta användningen av fossila bränslen har i princip upphört i Kronobergs län till år 2050. Användningen av fossil energi enbart för lokaluppvärmning upphör betydligt tidigare. Alvesta Enligt statistiska centralbyrån var koldioxidutsläppet för Alvesta kommun 44 ton år 2004. Koldioxidutsläppet per person och år var 2 334 kg. Procentuellt fördelas koldioxidutsläppen enligt följande: Energi 2% Hushåll 3% Industri 11% Service 5% Transporter 79% Figur 1. Koldioxidutsläpp i % fördelat på olika samhällssektorer i Alvesta Regionalt miljömål Alternativa, förnybara bränslen utgör minst 6 % av energitillförseln till transporter år 2010 i Kronobergs län. Koldioxidutsläppen från trafik och från användning av arbetsfordon har år 2010 åter minskat till en nivå under 1990 års utsläpp. Hälften av den totala energianvändningen i Kronobergs län kommer år 2010 från förnybara källor. Hur stor andel de alternativa, förnybara bränslen utgjorde av transporternas energitillförsel har inte gått att få fram för kommunen (geografisk område). Under 2005 kom 12,3 % av energitillförseln för Alvesta kommuns (organisationen) egna transporter från förnybara källor 1). 5

Sedan år 2001 kommer cirka 52 % av energianvändningen från förnybara källor. Enligt Alvesta kommuns energibalans för år 2000 stod bensin- och dieselanvändningen för cirka 71 % av fossilbränslena, eldningsolja för cirka 25 % och gasolanvändningen för nästan 4 %. Kol används inte i kommunen. Företaget Componenta lade sommaren 2004 ner sin verksamhet i Alvesta. Detta har inneburit att gasolanvändningen minskat med 125 ton/år, från cirka 7,2 GWh till cirka 5,6 GWh. Det företag i kommunen som använder mest gasol i sin verksamhet använder 15 ton/år. I övrigt är det endast mindre mängd gasol som används. Områden där gasol används är inom industrin, camping, hushåll och hantverk. Regionalt delmål Utsläppet av koldioxid från direkt användning av fossila bränslen i Kronobergs län skall till år 2010 ha minskat till 3,5 ton per år och per länsinvånare. Fjärrvärme, i huvudsak baserad på biobränslen, finns utbyggd senast 2010 i de större tätorterna i alla länets kommuner. Biobränslen ger minst 2 TWh/år kring år 2010 i Kronobergs län Förbrukningen av elenergi i Kronobergs län har år 2010 minst med 10 % jämfört med 1995. Alvestas utsläpp av koldioxid per person och år har minskat från 2,8 ton år 1990 till 2,3 ton år 2004. Detta beror till stor del på fjärrvärmeutbyggnaden som skett i Alvesta, Moheda och Vislanda. Koldioxidutsläpp per invånare från fossila bränslen 5 4,5 4 4,3 4,1 3,5 3 2,8 ton 2,5 2 2,3 1990 2004 1,5 1 0,5 0 Alvesta Kronobergs län Figur 2. Koldioxidutsläpp per invånare från fossila bränslen. Källa SCB Enligt uppgifter från SCB har bruttotillförseln av el ökat med 21 % från 1995 till 2004. Regionalt miljömål 75 % av askan från fastbränslepannor som eldas med enbart biobränsle från skogsmark i regionen återförs till skogen senast år 2008, på ett sätt som inte skadar livet i skogen. All aska från fjärrvärmeverken återförs idag till skogen. Se Bara naturlig försurning 6

För mer information om koldioxidutsläppen i Alvesta kommun hänvisas till Energibalansen som upprättades i mars 2003 av Energikontor Sydost. Omvärldsanalys Trenden är att koldioxidutsläppen från fossila bränslen minskar när det gäller uppvärmningen av fastigheter medan utsläppen från trafiken är mer osäker. Osäkerheten när det gäller trafiken beror på att bilarna blir mer bränslesnåla men att allt fler väljer att köra med större och mer bränsletörstiga bilar samt att mer gods transporteras på landsväg med tunga fordon. Ett allt större intresse har nu märkts för att transportera mer gods på järnväg. Stormen som drabbade kommunen i januari 2005 medför att nedbrytningen av barr, granar och toppar kommer att avge mer koldioxid till atmosfären än vad som binds. Omrörningen av marken ger ytterligare koldioxidavgång. Om GROT tas tillvara och används till att ersätta fossila bränslen i energiproduktionen kan detta bromsas något. Försvårat uttag av virket och förlängda transporter bidrar också till en negativ inverkan i form av ökade koldioxidutsläpp. Andra miljömål som också berörs är levande skogar, ett rikt odlingslandskap, god bebyggd miljö Metan (CH 4 ) Metangas bildas vid förruttnelse- och jäsningsprocesser. Utsläppen globalt har ökat med 20 procent mellan 1970 och 1990, men sedan dess har halten i luften varit stabil. Den har 21 gånger högre växthuseffekt än koldioxid räknat per viktenhet. Den vanligaste utsläppskällan för metan är utsöndring från idisslande boskap och läckage från avfallsupplag samt från vedeldning i icke miljögodkända pannor. Förutom genom antropogent påverkade processer sker metangasbildning även naturligt i syrefria miljöer som sumpskogar och våtmarker. Dessa naturtyper finns inom kommunen och kommunens kärr, torvtäkter och mossar redovisas under avsnitt Myllrande våtmarker, bilaga 1. Jordbruk Metangasutsläppet kommer framförallt från nötkreaturs gödsel och matspjälkning. Övriga djur som svin och får, står för en liten del av metangasproduktionen. Tabell 1. Utsläpp av metangas från nötkreatur Antal Emissionsfaktor* Utsläpp ton metan/år Utsläpp ton CO 2 /år Mjölkkor 3928 125,4 492,6 10345 Am/dikor 476 98,0 46,6 979 Övr.nöt** 7650 50,0 382,5 8032 Summa 12 054 921,7 19 356 * Emissionsfaktorn (emission= utsläpp) är ett framtaget tal på beräknad metanavgång (kg) per djur. Källa Jordbruksverkets Rapport 2004:1 * * kalvar under 6mån, kalvar över 6 mån, ungnöt 1 år o äldre. Statistikuppgifter över antal djur genom utsök från Ecos registerkort Djur (050307) Tabellen ovan visar att nötkreaturen i kommunen producerar 920 ton metangas/år, mätt i koldioxidekvivalenter motsvarar mängden ett utsläpp av cirka 19 000 ton CO 2 /år. 7

Hur stor metangasproduktion som stallgödselhanteringen avger finns inga siffror för, men är inte av samma omfattning som matspjälkningsprocesserna. Metangasutsläppen från gödsel påverkas av lagringstid, halminblandning, temperatur och hur lagringen sker. Flytgödselsystem medför generellt större metangasutsläpp än fastgödselsystem. I kommunen har i stort sett alla mjölkkobesättningar flytgödselsystem, tekniken ger större möjlighet att minska kväveförlusterna under lagring och vid spridning på åkern. Utsläppen av metan från boskapen i kommunen är svåra att åtgärda. Mjölkkorna är viktiga för miljömålet Ett rikt odlingslandskap. Antalet mjölkkor i landet har minskat och en ytterligare minskning av antalet mjölkkor leder till ökad handel av mjölk och kött från andra områden. Importerade livsmedel orsakar växthusgasutsläpp i andra länder och minskar därför inte problemen globalt. Avfall I kommunen finns en numera nedlagd avfallsdeponi; Aringsåstippen. Storleksmässigt är det en liten deponi. Deponering av hushålls- och industriavfall har skett mellan 1955 och 1998. Det sker inget omhändertagande av den deponigas som bildas, då mängderna bedömts vara begränsade. I dagsläget är deponin nästan färdigtäckt, vilket ytterligare reducerar gasutsläpp. Beräkning visar att deponin i dagsläget kan avge upp till ca 11 ton metangas/år, vilket motsvarar ett utsläpp av 231 ton CO 2 /år. Hur stora metangasutsläppen är från nerlagda mindre avfallsupplag i kommunen är okänt. Enligt inventeringsuppgifter finns det 17 kända nerlagda avfallsupplag. Mängden avfall som deponerats på respektive upplag och hur stor del som utgörs av organiskt material är okänt. Då gasbildningen avklingar med tiden borde dessa utsläpp inte vara av betydelse i dagsläget. Kompostering i enskilda hushåll är i regel småskalig, med en liten volym i förhållande till ytan. Sköts komposten på rätt sätt med god luftinströmning bildas inga större mängder metangas. Det slam som uppkommer i Alvesta reningsverk utvinns i rötkammare på metangas som används för uppvärmning. Under 2005 utvanns 63 068 kbm gas till uppvärmning 2) ). För det slam som uppkommer i Moheda och Vislanda reningsverk har en utredning visat att det för närvarande inte är aktuellt att transportera slammet till Alvesta för metangasutvinning. Rötkamrarna vid Alvesta reningsverk 8

Övrigt Övriga utsläpp kommer från trafik, vedeldning m m. Trafiksektorns utsläpp av metan är av liten betydelse för klimatpåverkan jämfört med koldioxid. Utsläpp av metan från en normalstor villa med en icke miljögodkänd panna utan ackumulatortankar är ca 194,4 kg/år. Den 31 januari 2005 fanns i Alvesta kommun 1 404 vedpannor. Av dessa var 625 icke miljögodkända. Det finns inga kända uppgifter på hur många vedpannor som saknar ackumulatortankar. Uppskattningsvis rör det sig om mellan 100 och 200 stycken. Många av de befintliga ackumulatortankarna är inte heller dimensionerade för fastighetens behov. En uppskattning är att metanutsläppen från vedeldningen i kommunen uppgår till cirka 60 ton/år. Mätt i koldioxidekvivalenter motsvarar mängden ett utsläpp av 1 260 ton CO 2 /år. Tabell 2. Utsläpp av metan för olika typer av uppvärmningssystem Icke miljögodkänd vedpanna utan ackumulatortank Icke miljögodkänd vedpanna med ackumulatortank Miljögodkänd vedpanna 1) Svanen-märkt vedpanna 1) Pelletseldad panna Oljepanna 2 7000 mg/mj 670 mg/mj 8 mg/mj 1 mg/mj 4 mg/mj 0,5 mg/mj Källa SP. Rapport 2003:08. 1) Förutsätts ha ackumulatortank Omvärldsanalys Trenden är att utsläppen av metangas kommer att minska när det gäller småskalig vedeldning. Metangasutsläppen från avfall, där största källan är Aringsåsdeponin, bedöms också minska i och med att sluttäckningen snart är klar. Införd deponiskatt samt åtgärder som förbud mot att deponera brännbart material och organiskt material styr avfallshanteringen mot teknik som minskar potentialen för metangasbildning. För den största metangaskällan i kommunen står lantbruket. Trenden nationellt sett är att metanutsläppen från djurens foderspjälkning minskar i takt med minskat antal mjölkkor. Till viss del motverkas minskningen i antal djur av att metangasutsläppet per ko ökar p.g.a. ökad mjölkavkastning och större gödselmängd per djur. Metangasutsläpp från flytgödselbehållare begränsas genom krav på svämtäcke som reducerar metangasavgången. Täckningen av gödselbrunnar kan däremot medföra att utsläppen av dikväveoxid (lustgas) ökar (Naturvårdsverket, prognos över utsläpp av växthusgaser, 2004). Efterfrågan på kravproducerade mejeriprodukter kan innebära att fler lantbrukare satsar på ekologisk mjölkproduktion. Dessa eko-kor producerar mindre mängder metangas då kraftfoderintaget är lägre. Stormen som drabbade Alvesta i januari 2005 kan innebära att utsläppen av metan ökar p.g.a. en lokalt kraftig förhöjning av grundvattenytan. Andra miljömål som också berörs är giftfri miljö, myllrande våtmarker, ingen övergödning, levande skogar, ett riktigt odlingslandskap och god bebyggd miljö. 9

Dikväveoxid lustgas (N 2 O) Den dominerande utsläppskällan för dikväveoxid (lustgas) är avgång från jordbruksmark, förbränning av såväl fossila bränslen som biobränslen. Den har 310 gånger högre växthuseffekt än koldioxid räknat per viktenhet. Ungefär en tredjedel av de totala utsläppen av dikväveoxid beräknas vara av mänskligt ursprung. Dessa utsläpp ökade enligt internationell statistik med 40 procent mellan 1970 och 1995, men relativt lite i slutet av perioden. Kunskaperna om utsläppens storlek och vilka faktorer som styr dem är ofullständiga, men denitrifikation är den viktigaste källan till dikväveoxid i atmosfären. Denna process, som ombesörjs av mikroorganismer, sker naturligt i marken. Men ju mer växttillgängligt kväve som tillförs miljön, t.ex. i form av handelsgödsel, desto mer N 2 O bildas. Trafiksektorn släpper också ut dikväveoxid. Jämfört med koldioxiden är dock dessa utsläpp av liten betydelse för klimatpåverkan. Utsläpp i Alvesta kommun Den finns inga kända beräkningar på utsläppen av dikväveoxid vare sig från länet eller från Alvesta. Länsstyrelsen i Kronobergs län har som mål att kartlägga utsläppen av dikväveoxid i länet. Om samma schablon används som länsstyrelsen har gjort i sin beräkning för länet skulle utsläppen av dikväveoxid i Alvesta uppgå till ca 9,5 ton/år. Mätt i koldioxidekvivalenter motsvarar mängden ett utsläpp av 2 945 ton CO 2 /år. Mängden använd handelsgödsel bedöms vara relativt låg i kommunen. Det finns få lantbruk med enbart växtodling. Stormen som drabbade Alvesta i januari 2005 kan innebära att utsläppen av lustgas ökar p.g.a. en lokalt kraftig förhöjning av grundvattenytan. Omvärldsanalys Trenden är osäker om utsläppen av dikväveoxid ökar eller minskar i kommunen. Andra miljömål som också berörs är Ingen övergödning, Ett riktigt odlingslandskap. Fluorkarboner (FC) Den vanligaste utsläppskällan av fluorkarboner är från förorening vid aluminiumframställning. Den har 6500-9200 gånger högre växthuseffekt än koldioxid räknat per viktenhet. Utsläpp i Alvesta kommun Den finns inga kända beräkningar på utsläppen från fluorkarboner vare sig från länet eller från Alvesta. Länsstyrelsen i Kronobergs län har som mål att kartlägga utsläppen av fluorkarboner i länet. I Alvesta finns så vitt känt inga företag som orsakar utsläpp av fluorkarboner. Ofullständigt fluorerade kolväten HFC HFC används som energiomvandlare i kyl/frys/klimatanläggningar, i brandsläckningsutrustning och som köldmedium i värmepumpar. Tidigare användes köldmedia som innehöll freon: CFC och HCFC. Dessa får p.g.a. dess ozonnedbrytande egenskaper inte installeras eller fyllas på längre. För mer information om dessa gaser, se Skyddande ozonskikt. 10

Köldmedierna påverkar klimateffekten först när de läckt ut ur anläggningarna. Utsläpp kan ske vid läckage, reparationer och skrotning av klimatanläggningar. Utsläpp kan även ske från vissa sprayer och varor, t.ex. sportskor. HFC har 140 11 700 gånger högre växthuseffekt än koldioxid räknat per viktenhet, beroende på vilken gasblandning som används. Utsläpp i Alvesta kommun - Stationära kylanläggningar Hur stora mängder som finns installerade i anläggningar i kommunen är osäkert. För alla aggregat med mer än 3 kg installerad köldmedia ställs krav på årlig kontroll, men endast de anläggningar som har över 10 kg är anmälningspliktiga till kommunen. Tabell 3. Installerade mängder och läckage* från stationära kylanläggningar med mer än 10 kg köldmedia Installerad HCFC i kg Installerad HFC i kg Läckage HFC omräknat (läckage i %) i koldioxid** 2000 (97st) 1312 1588 (4,2%) 87,1 ton 2001 (98 st) 1204 1779 (1,5%) 37,7 ton 2002 ( 64 st) 1094 1813 (14%) 336,7 ton 2003 (101 st) 757,5 2205 (6,2%) 179,30 ton 2004 469 Siffrorna baserar sig på de uppgifter som inkommit till bygg- och miljökontoret, utsök från Ecos. * Läckaget är uträknat enligt registerkort i Ecos: (mängden påfylld köldmedia/totalt installerad köldmediemängd)x100. Sammanlagd omhändertagen köldmediemängd tas inte med i beräkningen. ** Antagande att samtliga anläggningar innehåller HFC 134A med ett GWP värde på 1300 (påverkan växthuseffekten är 1300 ggr större än för koldioxid). Tabellen ovan visar att användningen av HFC i stationära kylanläggningar ökar, vilket delvis beror på att det ersätter de ozonnedbrytande köldmedierna. Den vanligaste gasen är HFC 134 A som har 1300 ggr större påverkan på växthuseffekten än koldioxid. Antal installationer som använder ersättningsmedel (ammoniak, propan, butan) finns det inga uppgifter för, men användning av dessa medel är än så länge begränsad i större anläggningar. För hushållskyl- och frysar finns inga säkra uppgifter angående installerade mängder och läckage. I anläggningar med mindre än 900 g köldmedia är det fortfarande tillåtet att ha CFC. I nyinstallerade kyl/frysar för hushåll finns idag mestadels isobutan. - Mjölktankar Arla har idag krav på sina mjölkleverantörer att de mjölktankar som används ska vara konverterade till HFC. - Mobila luftkonditioneringsanläggningar HFC används som köldmedia i luftkonditioneringsanläggningar för personbilar, lastbilar, bussar och släp. För en personbil krävs en anläggning med fyllnadsmängd på ca 0,8 kg medan en buss har ett aggregat med en fyllnadsmängd på ca 7 kg 3) Kontroll utförs av svensk bilprovning. 11

- Värmepumpar Antalet installationer har ökat markant senaste åren, främst installation av bergvärme. För installation av värmepumpar i berg, mark och vatten råder anmälningsplikt till kommunen, däremot finns inga krav på anmälan om luftvärmepumpar. Installerade värmepumpar 120 106 100 96 86 80 Antal 60 Jord-, berg- och sjövärmepumpar 40 35 20 24 11 6 0-1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005* *till 05-03-05 År Figur 3. Anmälda värmepumpar installerade t o m 2005-03-05 i Alvesta kommun. Första stapeln avser samtliga värmepumpar som är installerade fram till 1999. Dessa innehåller betydligt större mängd köldmedia. Osäker siffra, inget fullständigt register tillgängligt. Statistik sökt ur Ecos register. Mängd köldmedia beror på värmepumpens storlek, uppskattningsvis innehåller en värmepump för ett enfamiljshus i snitt 2,2 kg köldmedia. De senaste fem åren har anmälan gjorts för cirka 330 värmepumpar. Förutsatt att inga alternativ har använts har därmed cirka 720 kg HFC installerats i kommunen i samband med värmepumpsinstallationer. Hur stort läckaget är från dessa är osäkert. Omvärldsanalys Utvecklingen beror på hur många anläggningar med HFC som köldmedia som installeras och hur dessa tas om hand vid skrotning. Läckaget kan tänkas minska i och med striktare krav på kontroll av företag som är ackrediterade för hantering av köldmedia. Avvecklingen av CFC och HCFC bedöms snart vara inne i slutskedet och konverteringen till HFC borde därmed minska 3). Teknikutvecklingen för stora stationära kyl/frys- och AC-anläggningar sker mot en ökning av antal indirekta system som kräver mindre mängder installerad köldmedia. Då kraven på komfort ökar kan antalet installationer av klimatanläggningar tänkas öka i bilar och byggnader och därmed även användningen av köldmedia. 12

Desto snabbare alternativa köldmedier tas fram desto snabbare fasas gasen ut. För att detta ska bli möjligt måste tillverkare inom kylbranschen få fram komponenter som är anpassade för alternativa köldmedier. De alternativ till HFC som finns idag (ammoniak, kolväten, koldioxid) begränsas i användningen för närvarande genom andra föreskrifter från t.ex. Arbetsmiljöverket, Räddningstjänsten och Sprängämnesinspektionen 3). Andra miljömål som också berörs är skyddande ozonskikt. Svavelhexafluorid (SF 6 ) Läckage från tyngre elektrisk apparatur är den vanligaste utsläppskällan av svavelhexafluorid. SF6 används som isolerande gas i elektrisk utrustning (ställverk, transformatorer), som brytare för mellanspänning och för högspänning. Genom att fungera som brytare möjliggörs att ledningar och olika delar in- och urkopplas vid drift och underhåll. Den har 23 900 gånger högre växthuseffekt än koldioxid räknat per viktenhet. Utsläpp i Alvesta kommun I Alvesta finns kännedom om ett företag som använder svavelhexafluorid i produktionen. Mängderna som används vid företaget är små och läckage av gasen redovisas årligen till tillsynsmyndigheten, vilket redovisas i tabell nedan. Det finns i dagsläget inget som tyder på att fler företag kommer att börja använda gasen. SF 6 förekommer även som isolergas i vissa typer av ställverk. Hur stor volym och eventuella läckage av gasen från ställverk finns det inga uppgifter på. Enligt Naturvårdsverket uppskattas årligt läckage från ställverk isolerade med SF 6 röra sig i storleksordningen 0,5 % per år 4). Tabell 4. Kända utsläpp av svavelhexafluorid i kommunen År använt (kg) läckage (kg)* läckage i CO 2 * 2001 35 2 47,8 ton 2002 75 8 191,2 ton 2003 2 1 23,9 ton 2004 15 5 119,5 ton *uppgifter från företagets årsrapport ** läckaget av SF6gas omräknat till motsvarande läckage i koldioxid. Omvärldsanalys I många fall är det svårt att hitta tekniska alternativ till SF6gasen. Generellt sker hanteringen av gasen med stor försiktighet i Sverige. Tillverkare och användare av gasen har tagit egna initiativ för att utveckla hanteringen av SF6, t.ex. genom utbildningar och rutiner. Tekniken för att återanvända gasen har förbättrats. 13

Summering Nationellt sett är det totala utsläppen av växthusgaser fördelat enligt följande*: Koldioxid 80 % Lustgas 11% Metan 7,6 % F-gaser** drygt 1% * siffror hämtade från Naturvårdsverket PM Utsläpp av växthusgaser 1990-2003, daterad 2004-11-29 ** F-gaser är samlingsnamn för HFC, fluorkarboner och svavelhexaflourid Alvesta kommun Påverkan i form av utsläpp av de olika växthusgaserna, omräknat till motsvarande utsläpp i koldioxid: Koldioxid 44 000 ton (2004) 44 000 ton Metan Jordbruk 19 000 ton Avfall 200 ton Vedeldning 1300 ton Lustgas Schablonberäkning Fluorkarboner Ej utsläpp HFC Läckage från rapporteringsskyldiga kylanläggningar 180 ton Läckage från övriga anläggningar (schablonberäkning) 500 ton Svavelhexafluorid El.utrustning 120 ton (2004) 20 500 ton 2 900 ton 0 ton 680 ton 120 ton Summa 68 200 ton Av ovanstående summering framgår det att förutom utsläpp av koldioxid är utsläppet av metangas kommunens största bidrag till växthuseffekten. Koldioxid utgör cirka 64 % av de klimatpåverkande utsläppen. Källförteckning: 1) Uppgifter från leverantörerna över köpt mängd fordonsdiesel, bensin och etanol. 2) Miljörapport för Alvesta avloppsreningsverk 2005. 3) Rapport 5311. Naturvårdsverket 2003. 4) Åtgärder för en begränsad användning av fluorerande växthusgaser. Rapport Naturvårdsverket 2003. 14

Bilaga 1 15

Frisk luft 2006-11-28 Luften ska vara så ren att människans hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Nulägesbeskrivning Luftföroreningar i tätorter är idag ett betydande hälsoproblem. Ser man tillbaka hundra år i tiden var däremot stadsluften långt mer ohälsosam än vad den är idag. Ofullständig förbränning från eldstäder, fabriker som släppte ut helt orenad rök strax ovan marknivå medförde att luften i stadsmiljö var mycket dålig. När mindre eldstäder byttes ut mot större panncentraler började man utnyttja olja, som innehöll stora mängder svavel. Höga halter av svaveldioxid ökar risk för besvär med andningsorganen hos människor och angriper dessutom byggnadsmaterial. Under efterkrigstiden blev det vanligare att byta till andra uppvärmningskällor än olja och kol. Från 70-talet och framåt har rökgasrening och införande av lågsvavlig olja lett till att svavelutsläppen reducerats kraftigt. Trots minskade utsläpp av luftföroreningar i svenska tätorter är luftkvalitén fortfarande inte tillfredställande. Idag utgör den ständigt ökande biltrafiken den största källan till utsläpp av kväveoxider, kolväten och partiklar. Några exempel för att minska trafikens utsläpp av hälsofarliga ämnen är katalysisk avgasrening som är obligatorisk för alla bilar tillverkade 89 och framåt samt införandet av blyfri bensin. Enligt Naturvårdsverket är det i dagsläget framförallt partiklar och marknära ozon som ger problem. Halter av luftföroreningar varierar och beror av flera faktorer; utsläppens storlek, väder och ventilationsförhållanden på platsen. Ventilationsförhållanden påverkas av bebyggelsen i området. Klart och vindstilla vinterväder innebär risk för inversion, vilket innebär att luftlagren närmast marken blir kallare än luften på högre höjd. Inversionen motverkar omblandning av luften och bildar ett lock som luftföroreningarna samlas under. Konsekvenser av luftföroreningar leder bland annat till övergödning och försurning. Dessa miljöproblem beskrivs separat under målet Ingen övergödning och Bara naturlig försurning. Miljökvalitetsnormer För att skydda människors hälsa och miljön har regeringen beslutat om miljökvalitetsnormer för följande ämnen: svaveldioxid, kvävedioxid, kväveoxid, bly, kolmonoxid, bensen och partiklar. Normerna anger en viss föroreningsnivå som inte får överskridas efter en viss tidpunkt. Om risk finns för att nivån överskrids ska naturvårdsverket meddelas för att pröva om åtgärdsplan ska utformas. Varje kommun är skyldig att kontrollera att normerna uppfylls inom kommungränserna. 16

För att kontrollera om miljökvalitetsnormerna (MKN) överskrids sker det mätningar av luftkvalitén i flera kommuner. Mätningar som utförts i landet har visat att i 20 % av tätorterna överskrids gränsvärden för kvävedioxid och PM10 (partiklar). Höga halter uppmätts framförallt i större orter men förekommer även i mindre. I Kronobergs län sker mätningar i tre av länets åtta kommuner 1). Till miljömålet Frisk luft finns det bestämda riktvärden för luftföroreningar som inte bör överskridas. Dessa är betydligt lägre satta än halterna för miljökvalitetsnormerna. Alvesta I Alvesta kommun finns inga större städer men problem med luftkvalitén kan även finnas i glest befolkade områden med mycket skog. Detta beror på att flera av föroreningarna transporteras långväga hit från andra länder. I länet kommer dessa framförallt från Mellaneuropas befolknings- och industricentra. Förutom den allmänna, storskaliga luftföroreningen som beror av långväga transporterade föroreningar uppkommer i tätorterna lokala problem som främst beror av trafikens utsläpp och småskalig vedeldning. Dessutom kan utsläpp från industrin av lösningsmedel och luktande ämnen påverka. Mätningar av luftkvalitén En annan metod istället för att utföra mätningar i tätorter är att modellera fram värden. Detta är ett bra komplement till mätning men ersätter inte mätningen då det är svårt att få en heltäckande bild med samtliga föroreningskällor. Denna typ av mätprogram kan användas för att få en indikation om MKN eller delmål för frisk luft överskrids. I samarbete med Kronobergs luftvårdsförbund har det under våren 2006 genomförts ett modelleringsprogram, Simair, i länet. I kommunen har 5 gator i Alvesta samt en gata i Moheda valts ut. Trafikmängder och hushöjder för de valda platserna har kontrollerats. Framräknade värden tar hänsyn till trafikmängd samt de bakgrundshalter som finns. För de luftföroreningar som beräknade data tagits fram (kvävedioxid, PM10 och bensen) presenteras resultatet nedan. Kommunstyrelsen har i november 2006 beslutat att medverka i ett samordnad tvåårigt program för kontroll av luftföroreningar i länet, vilket innebär fortsatta beräkningar under 2007-2008. Utsläpp av luftföroreningar Kvävedioxid (NO2) Nationellt och regionalt delmål Halterna 60 mikrogram/m 3 som timmedelvärde och 20 mikrogram/m 3 som årsmedelvärde för kvävedioxid ska i huvudsak underskridas år 2010. Timmedelvärdet får överskridas högst 175 timmar per år. Störst risk för överträdelse av riktvärden föreligger där det är en kombination av mycket trafik och vedeldning. Den allmänna bakgrundshalten av kvävedioxid i Alvesta är låg till mycket låg. Beräkningar från Simair-projektet för Alvesta visar att årsmedelhalterna är låga i bakgrundsluften (2003), se tabell nedan. Halterna går upp något i trafikerad miljö, men är ändå låga. Inga av de gator som ingått i mätprogrammet överskrider MKN eller delmål för frisk luft. Mer information om utsläpp av kväveoxider se Bara naturlig försurning. 17

Tabell 1. Beräknade halter av partiklar på utvalda platser i kommunen, 2003. Gata Årsmedel NO 2 <MKN 40 µg/m 3 > Årsvis 90%-il dygn <MKN 60 µg/m 3 > Årsvis 98%-il dygn <MKN 90µg/m 3 > Allbogatan norr 10,9 24,7 30,4 Allbogatan konsum 11,7 26,1 34,4 Växjövägen 9,9 21,8 28,5 Värnamovägen 8,1 19,3 21,9 Fabriksgatan 7,1 18,1 21,1 Växjövägen, Moheda 5,7 12,9 15,7 Källa: Spridningsberäkningar med SIMAIR för 17 tätorter i Kronobergs län, SMHI nr 2006-35 Partiklar (PM-10) Nationellt delmål Halterna 35 mikrogram/m 3 som dygnsmedelvärde och 20 mikrogram/m 3 som årsmedelvärde för partiklar (PM 10) ska underskridas år 2010. Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. Partiklar som är tillräckligt små följer med inandningsluften ner i lungorna och kan därmed orsaka andningsbesvär. Vissa partiklar innehåller dessutom cancerframkallande ämnen. Vid mätningar av partiklar används vanligen begreppet PM-10, som innebär att partiklar mindre än 10 µm mäts. Dessa består i huvudsak av slitage partiklar från bildäck och vägbanor, samt från vedrök. Högst halter uppstår på våren när partiklar från trafik och vägbeläggning, damm från sandning mm torkat upp och virvlar upp. Mängden partiklar bör även vara kopplad till hög trafikintensitet och många start eller stopp med hög andel tung trafik. Dieselfordon och arbetsmaskiner står för den största delen av trafikens partikelutsläpp. Beräkningar från Simair-projektet visar att årsmedelhalterna är höga i bakgrundsluft, de överstiger den övre utvärderingströskeln för samtliga gator som beräknats. Detta innebär att kommunen är skyldig att utföra mätningar för PM10. Särskilt höga värden beräknades på Allbogatan (två punkter) och Växjövägen där dessutom delmålet för frisk luft överskreds, se bild nedan. Tabell 2. Beräknade halter av partiklar på utvalda platser i kommunen, 2003. Gata Årsmedel PM-10 <MKN 40 µg/m 3 > Årsvis 90%-il dygn <MKN 50 µg/m 3 > Årsvis 98%-il dygn <ÖUT 30µg/m 3 > Allbogatan norr 20,5* 33,5 52,3 Allbogatan konsum 20,5* 32,7 53,7 Växjövägen 20,9* 34,6 53,3 Värnamovägen 18,6 29,9 43,6 Fabriksgatan 17,4 27,2 40,4 Växjövägen, Moheda 16,9 26,3 38,7 * dessa värden överskrider delmålet för frisk luft. Källa: Spridningsberäkningar med SIMAIR för 17 tätorter i Kronobergs län, SMHI nr 2006-35 18

Bild 1. Utdrag ur mätprogrammet Simair som visar årsvis 98 % -il dygn PM-10 för Alvesta. De vägavsnitt som är beräknade är markerade, högsta värdena är röda. Nationellt och regionalt delmål Halten 5 mikrogram/m 3 för svaveldioxid som årsmedelvärde ska vara uppnådd i samtliga kommuner år 2005. Enligt Länsstyrelsen i Kronobergs län uppfylls ovanstående delmål i hela länet, bedömningen är att detta mål uppnåddes redan 1995. Utsläpp av svaveldioxid beskrivs vidare under målet Bara naturlig försurning. Marknära ozon Nationellt och regionalt delmål Halten marknära ozon ska inte överskrida 120 mikrogram/m 3 som åttatimmars medelvärde år 2010 Ozon bildas när kväveoxid reagerar med VOC (flyktiga organiska ämnen) under inverkan av solljus. Höga halter förekommer därför på soliga dagar, under våren med luftströmmar från Centraleuropa. På hög höjd skyddar ozon mot skadlig strålning, men nära marken är det istället en giftig gas. Ozon är ett mycket reaktivt, och höga halter kan ge hälsoskadande effekter på växtligheten genom att skada cellstrukturerna samt på människors hälsa. Luftvårdsförbundet i Kronoberg har utfört mätningar av ozon i bakgrundsmiljön i länet; skogsmiljö i Tagel och jordbruksmiljö i Ingelstad/Södra ljunga. Högst värden uppmättes under våren/försommaren då halterna överstiger det nationella och regionala delmålet. Enligt Länsstyrelsen, luftvårdsförbundet är halterna av ozon i tätorter ofta lägre, detta beror på att eventuell förekomst av lokala utsläpp av VOC reagerar med ozonet. 19

Halterna av ozon påverkas inte så mycket av lokala källor utan beror främst av långväga luftburna transporter. För att minska halterna behövs rejäla minskningar av kväveoxid- och kolväteutsläppen i Europa. Benso(a)pyren Nationellt delmål Halten 0,3 nanogram/m 3 som årsmedelvärde för benso(a)pyren ska i huvudsak underskridas år 2015. Benso(a)pyren är ett cancerframkallande ämne som förekommer i bl.a. vedrök. Genom att byta från icke miljögodkända vedpannor till miljögodkända minskas utsläppen. Mätresultat för benso(a)pyren saknas för kommunen. Flyktiga organiska ämnen (VOC) Regionalt miljömål Utsläppet av VOC exklusive metan ska ha minskat till högst 4 000 ton år 2010 Begreppet omfattar en mängd olika föreningar, med olika stor negativ inverkan på miljön och människors hälsa. VOC bidrar till att marknära ozon bildas. De största utsläppskällorna står trafik, användning av lösningsmedel i produkter och processer samt småskalig vedeldning för. Hur stort det totala utsläppet i kommunen är finns det inga mätningar för. Utsläppet av VOC från industrin uppgår, utifrån de uppgifter som bygg- och miljökontoret har tillgång till, cirka 49 ton per år (2004). Bensen är en cancerframkallande flyktig kolväteförening som utgör en del av det totala VOC utsläppet. Regeringen har satt upp miljökvalitetsnormer för ämnet. Bensen förekommer i bilavgaser och vedrök. Halterna har minskat de senaste åren, främst pga. katalysatorer på bilar och krav på lägre bensenhalter i bensinen. Beräkningar från Simair-projektet visar att bensenhalterna är låga i länet. För den gata där beräkningar utförts i Alvesta tätort (Växjövägen) var årsmedelhalten under miljökvalitetsnormen och alla utvärderingströsklar. Trafik I tätorter är bilarnas andel av det totala utsläppet dominerande när det gäller kolväten, kolmonoxid och kväveoxider. Arbetsmaskiner Till arbetsmaskiner räknas arbetsfordon som traktorer, grävmaskiner, truckar samt arbetsredskap som motorsågar och gräsklippare. För att minska utsläppen är det viktigt att använda bränsle av bästa miljöklass samt använda maskiner där avgasreningen är förbättrad. Vedeldning Regionalt miljömål År 2010 sker minst 90 % av den småskaliga eldningen av biobränslen i länet i miljögodkända pannor (t ex pelletspannor eller vedpannor med ackumulatortank), räknat på antalet pannor Ovanstående mål är antaget i Alvesta kommuns energiplan. I kommunen finns 1404 pannor (2005-01-31) med möjlighet till vedeldning. Av dessa är 625 icke 20

miljögodkända. Med dessa siffror sker 55 % av den småskaliga vedeldningen i miljögodkända pannor. Ca 100-200 av pannorna uppskattas sakna ackumulatortank. Hur stora utsläppen blir beror på typ av panna och eldningsteknik. Miljönämnden har tagit fram riktlinjer för vedeldning, som antogs 2005. För att minska utsläppen från den småskaliga vedeldningen behövs en övergång till modernare pannor och installation av ackumulatortankar. Det är även viktigt att vedeldningen sker på rätt sätt och med torr ved. I det förslag som bygg- och miljökontoret tagit fram för revidering av Lokala hälsoskyddsföreskrift föreslås ett antal restriktioner för vedeldning för att minska olägenheter för människors hälsa (endast arbetsmaterial än så länge, beslut sker först under 2007) VOC från industrin Regionalt miljömål Utsläppet av VOC från tillverkningsindustri som omfattas av förordningen om miljöfarlig verksamhet (miljöbalken) har sammanlagt minskat med 50 % till år 2010 jämfört med år 2000. Bygg- och miljökontoret har arbetat med VOC-föreskrifterna 2) ), som är ett EUdirektiv om begränsning av organiska ämnen orsakade av användning av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter. Tre företag i kommunen berörs av föreskrifterna (2006). Många företag har övergått till mer vattenbaserade färger, färger med högre torrsubstans, pulverlackering, bättre teknik, destillation av lösningsmedel m.m. som minskar lösningsmedelsförbrukningen. Under 2004 var utsläppen av VOC för anmälnings- och tillståndspliktiga industrier i Alvesta cirka 49 ton. Uppgifter saknas för år 2000. Luktstörningar Störande lukt kan uppkomma från industrier. Klagomål på störande luktförekommer sällan enligt uppgifter från Bygg- och miljökontoret. Omvärldsanalys Problemen med trafikens utsläpp bedöms bestå ytterligare några år. I takt med att fordonsparken förnyas och att mer gods sker på järnväg kan en förbättring ske av trafikens utsläpp. Det kommer fler miljökvalitetsnormer för luft. Under 2007 kommer bl.a. benso(a)pyren och ett antal metaller att införas i svensk lagstiftning. På sikt kommer även PM2,5, dvs. mindre partiklar att införas som miljökvalitetsnorm. En trend senare år är att ozon ökar i stadsmiljö p.g.a. renare luft enligt uppgifter från luftvårdsförbundet. Källförteckning: 1) Anteckningar från Föredrag 21 april 2006, Kronobergs luftvårdsförbund: Tätorternas luftproblem och luftvårdsförbundens roll. 2) NFS 2005:14 21

2007-05-11 Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. Inledning I ett långt tidsperspektiv är försurning en naturlig process. I områden med svenskt urberg sker en långsam utarmning i marken. Under senare decennier har dock utsläpp av svavel och andra försurande luftföroreningar drastiskt påskyndat utvecklingen. Trots att försurningen i Sverige har minskat bedöms mer än en femtedel av skogarna, fjällen och sjöarna vara försurade p.g.a. människans olika verksamheter. Försurningen har effekter på växter och djur, främst i sjöar och vattendrag. En femtedel av Sveriges sjöar är så försurade att 10-20 procent av antalet växtoch djurarter försvunnit därifrån Stora delar av skogsmarken i sydvästra Sverige är nu försurade ned till flera meters djup. Försurande ämnen i nederbörd, luft, vatten och mark gör att material vittrar snabbare. Därigenom skadas t.ex. byggnader och även föremål som är kulturhistoriskt värdefulla som statyer och utsmyckningar på byggnader. I mark påverkas rörledningar och fornlämningar. Också människans hälsa kan påverkas, t.ex. av dricksvatten från försurade brunnar. Det som förorsakar försurningen är utsläpp från transporter, energianläggningar, industri och jordbruk. Den största delen av de försurande ämnen som faller ner över Sverige har förts hit med vindarna från andra länder. Skogsmarken kan även försuras genom själva skogsbruket alltså inte bara genom nedfallet av försurande luftföroreningar. I Sverige står industrin för största delen av svavelutsläppen, ex. står massa- och pappersindustrin för cirka 40 % av utsläppen. Men de svenska utsläppen bidrar bara med cirka 7 % av det totala nedfallet. Nedfallet är störst i landets sydvästra delar eftersom det regnar mycket i området samtidigt som avståndet till kontinenten är litet. Alvesta Utsläpp och belastning av försurande ämnen Svaveldioxid Regionalt miljömål År 2010 skall utsläppen av svaveldioxid ha minskat till 400 ton per år (provisoriskt mål) 22

Utsläppet av svaveldioxid kommer från bränslen som innehåller svavel, t ex eldningsolja, diesel och torv samt från vissa industriprocesser (massaindustri). Mängden svaveloxider beror på mängden svavel i bränslet. Nya svavelfattiga bensin- och dieselkvaliteter har gjort att vägtrafikens svavelbidrag sjunkit till en procent av de samlade svavelutsläppen. Svavelhalten i eldningsolja och diesel är numera låg. I kommunen finns idag 475 villafastigheter som värms med olja (januari 2007). De flesta företagen är anslutna till fjärrvärme och det är inte många som använder olja till uppvärmning av fastigheten. Någon massaindustri finns inte i kommunen. Av energibalansen för år 2000 framgår att bruttotillförseln av EO1 uppgick till 36 000 MWh och EO2-5 till 9 100 MWh. Kväveoxid Regionalt delmål År 2010 skall utsläppen av kväveoxider i Kronobergs län ha minskat till 3 500 ton/år Kvävebelastningen i södra Sverige är större än vad som är långsiktigt hållbart och vägtrafiken är den största enskilda källan till de svenska utsläppen av kväveoxider. Kväveoxidutsläppet i länet kommer till största delen från trafiken, ca 53 %. Arbetsmaskinerna står för 33 %. Det totala kväveoxidutsläppet för hela länet minskade från 7000 ton/år 1992 till 5 000 ton/år 2001. Utvecklingen för hela landet visar på en minskning med 4 % mellan åren 2001 och 2003 enligt uppgifter från Länsstyrelsen. Med hjälp av katalysatorrening har utsläppen av kväveoxider från bensinbilarna minskat kraftigt. För dieselmotorer är det svårare att lösa problemet men även här sker stegvisa förbättringar. Bilarna drar mer bränsle vid korta resor och katalysatorn fungerar inte när den är kall. En positiv effekt av stormen Gudrun har blivit att både Vida och Södra skogsägarna har ökat sina virkestransporter på järnväg vilket medför mindre utsläpp från dieselfordon. Alvesta kommun genomförde under perioden 2000-2002 ett LIP-projekt (Lokalt investeringsprogram) med samåkningscentral för att underlätta samåkning till och från arbetet m m. Personligt besök gjordes på kommunens arbetsplatser för att sprida information om samåkning. Något behov av samåkningscentral fanns inte i kommunen. De som önskade samåka ordnade detta på egen hand. Antalet körda mil med bil i tjänsten redovisas årligen för Alvesta kommun och dess bolag. Av denna redovisning framgår att allt fler resor sker med tjänstebilar. Av tjänstebilarna är nästan alla personbilar nyare än fem år och körs på bensin eller etanol. Bilar som kör på etanol ökar för varje år. Dieselbilarna däremot är ofta äldre än fem år och består till stor del av lastbilar och traktorer. Resornas längd varierar mycket men en stor del av resorna är kortare än fem km. Nedan redovisas antalet körda mil år 2004 för koncernen Alvesta kommun. 23

Körda mil i tjänsten. Alvesta kommun och dess bolag 80000 70000 60000 50000 Antal mil 40000 30000 20000 10000 0 egen bil Resor med etanol Tjänstebil diesel Tjänstebil bensin Tjänstebil Figur 1. Antal körda mil 2004 för koncernen Alvesta kommun. rapsmetylester Tjänstebil Etanolbilarna har låga utsläpp av kväve medan bensinbilarna släpper ut betydligt mer och alldra mest utsläpp av kväve har dieselbilarna. Av Alvesta kommuns energibalans för år 2000 framgår att bruttotillförseln av bensin uppgick till 82 000MWh och diesel till 45 700 MWh. Enligt vägverket fanns 2005-06-15 totalt 14 598 registrerade fordon i kommunen, exkl. släp. Det har inte gått att få fram fordonens ålder och det är därför inte möjligt att beräkna utsläppen av kväve från fordonen i Alvesta kommun. Fördelningen är följande: antal fordon Personbilar 11 735 Lätta lastbilar 1 167 Lastbilar över 3,5ton 404 Buss 50 Mc 1 242 Släp 2 911 Fjärrvärmeverken i kommunen mäter alla utsläpp av kväve. Under år 2000 fick Alvesta fjärrvärmeverk en ny panna. Den nya pannan har inneburit att kväveutsläppet 2001 minskade trots ökad produktion. Därefter har en ökning skett. Denna ökning beror på väsentligt ökad produktion av fjärrvärme. Nedan redovisas utsläppens storlek de senaste fem åren. 24

40 35 Kväveutsläpp (ton) 30 25 20 15 10 Moheda Vislanda Alvesta 5 0 2000 2001 2002 2003 2004 År Figur 2. Kväveutsläpp från fjärrvärmeverken i Alvesta kommun. Källa: Alvesta Energi. Ammoniak Utsläpp av ammoniak kan bidra till både övergödning och försurning. Den största utsläppskällan är djurhållningen inom lantbruket. Den kväverika gasen avges från träck och urin i djurstallarna och vid spridning av stallgödsel. Också gödsel och urin från djur på bete avger ammoniak till luften. Sammantaget står jordbruket för 85 % av de svenska ammoniakutsläppen. Ammoniakutsläppen från lantbruksdjuren i kommunen uppgår till cirka 240 ton. Försurande nedfall Nationellt generationsmål Depositionen av försurande ämnen överskrider inte den kritiska belastningen för mark och vatten Skogsförsurning Generationsmål Markanvändningens bidrag till försurning av mark och vatten motverkas genom att skogsbruket anpassas till växtplatsens försurningskänslighet. På grund av att berggrunden i länet har dålig buffringsförmåga är marken här känsligare för surt nedfall. Följderna av sur nederbörd är att näringsämnen utlakas, samt att mängden tillgängligt aluminium ökar långt över de gränser för den naturliga försurningen som sker i skogen. Uttag av virke har också en försurande effekt på marken. För att minska försurningen bör askan återföras. Askan har ett högt ph och innehåller alla näringsämnen utom kväve. Se även avsnitt Ingen övergödning. I länet sker miljöövervakning av luft och luftföroreningar via Kronobergs luftvårdsförbund. IVL mäter nedfallet av försurande ämnen i skogsmark genom det s.k. Krondroppsnätet. Tagel är enda mätpunkten i Alvesta kommun, där sker mätningen i ett granskogsbestånd. Mätningar som tidigare gjorts i öppet fält beräknas numera med hjälp av datamodeller. 25

Mätningarna för länet visar att nedfallet av sulfatsvavel (exklusive havssaltets bidrag) har minskat de senaste åren medan nitratkväve + ammoniumkväve ökar. Genomsnittlig årlig belastningen för länet beräknas genom krondroppsnätet till 3-5 kg/ha för svavel respektive 6 kg/ha för kväve enligt, värden från Krondroppsnätet 2002/03, och ligger därmed över gränsen för kritisk belastning för försurning av skogsmark (vad miljön långsiktigt tål av försurningen). Kommunens mätpunkt i Tagel visas i figuren x. Kvävenedfallet i Tagel ligger under gränsen för kritisk belastning. Generellt är nedfallet av kväve lägre i skog än över öppna fält, då en del av kvävet tas upp redan av träden. 8 7 6 kg/ha*år 5 4 3 SO4-S (ex) NO3-N+NH4-N Kritisk belastning Kväve Kritisk belastning Svavel 2 1 0 96/97 97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 År Figur 3. Krondroppsmätningar vid Tagel, Alvesta kommun. Källa. IVL, data från utsök hemsidan) Markförsurning Nationellt och regionalt miljömål Före år 2010 skall trenden mot ökad försurning av skogsmarken vara bruten i områden som försurats av människan och en återhämtning skall ha påbörjats. Enligt länsstyrelsen visar provtagning av orörd skogsmark att ph-värdet för ytliga markskiktet (översta decimetern) ligger på knappt 4, därefter något högre, ca 5,1, en meter ned. I krondroppsmätningen ingår även analys av markvatten på en halvmeters djup. Mätningar visar att barrskog i länet har ett ph på 4,6-5,0. Björkskog ligger något högre, ph 5,3. Enligt Länsstyrelsen finns ingen tydlig trend som speglar den minskade surheten i nederbörden. Se vidare under rubrik Grundvattenförsurning längre ned i texten. Ytvattenförsurning Regionalt miljömål År 2010 skall högst 15 % av antalet sjöar i länet, eller högst 5 % av den totala sjöytan, vara drabbade av försurning som orsakats av människan. Försurning av ytvatten sker då marken ej längre kan kompensera tillsatsen av sura svavelföreningar. I en försurad sjö sjunker antalet djurarter då många arter 26