ENERGIMYNDIGHETEN VINDKRAFT I KALMARSUND

S-VINDEL MED BARNKRAFT BERGKVARA SKOLA / TORSÅS KOMMUN REGIONFÖRBUNDET I KALMAR LÄN ENERGIMYNDIGHETEN VINDKRAFT I KALMARSUND

1

Författare: Klass Solen 4 6, Bergkvara skola, Torsås kommun Victor Videgren Julia Persson Zebastihan Ohlsson Rebecca Johansson Patrik Jansson Carl-Otto Viberg Anton Sjöholm Elin Löfquist Samantha Long Josefine Johansson Adam Johansson Lucas Hall Svensson Amanda Adolfsson Linn Blomqvist Alexander Engelmark Rebecca Fandrey Jakob Johansson Fredrik Ternström Projektledare: Carina Gyllerfelt och Kristina Fransén Huvudansvarig: Göran S Eriksson Redaktörer: Ivar Sjögren och Jan Olsson Grafisk formgivning: Jan Olsson Konstnärlig rådgivning: Magnus Lönn Tack alla ni som kontrollerat fakta, läst korrektur eller bidragit på andra sätt. Och tack alla föräldrar för er support! 2006. Att utan medgivande helt eller delvis mångfaldiga innehållet i denna bok är förbjudet enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Tryck: Lenanders Grafiska, Kalmar Boken är tryckt på miljövänligt papper. ISBN 91-85078-13-1 Boken är utgiven med stöd från: Vindkraft i Kalmarsund T o rsås kommun 2

Innehåll 4 Inledning 6 Hur blir det vindar? 7 Vinddrivning 8 Saker som drivs med el 9 Vindkraftens historia 11 Varför är vindkraft så bra? 14 Hur påverkas miljön? 16 Hur blir det el? 18 Hur bygger man ett vindkraftverk? 21 Vindkraftverkets delar 23 Vindkraftverkets funktioner 24 Hur stora är vindkraftverken? 25 Vad är Utblicken? 28 Vem är Svea? 31 Vindkraft i framtiden 33 Hur bygger man vindkraft till havs? 37 Hur ser säkerheten ut? 38 Bevakning 39 Servicestationen 42 Transformatorstationen 43 Hur lagras energi? 44 Expon i Bergkvara 45 Intervju med vinden 46 Bygg en vindsnurra 47 Ordlista och vindlista 3

På bilden samtliga medverkande till boken på Forskningsstation Utblicken med den huvudansvarige Göran S Eriksson bakom kameran. Därför skrev vi Vindkraftsboken! Under flera år fick vi i Klass Solen i Bergkvara på nära håll följa byggandet av vindkraften i Kalmarsund. Vi var med när delarna kom med stora lastbilar och fraktades ut till havs och vi såg vindkraftverken byggas därute. Vi blev så intresserade och tyckte det var så spännande att våra lärare bjöd in experterna till vår klass, när de ändå var i Bergkvara och jobbade med vindkraften. Vi frågade dem om allt mellan himmel och jord som har med vindkraft att göra. Vi har även varit med ute på Utblickens forskningsstation vid två tillfällen och sett vindkraftsverken på nära håll. På så vis fick vi veta hur vindkraftverk byggs, hur de fungerar, hur energin tas i land och hur den används. Men vi ville gärna berätta vidare för andra barn om allt vi lärt oss om vindkraften och hur bra den är. Därför skrev vi under läsåret 2005 och 2006 den här boken. Vi kallade den för S-vindel-boken! S = Solen. Vind = vind. El = el... (Dessutom kan man få svindel uppe i Utblickens forskningsstation för den är väldigt hög!) Vi har fått hjälp av Regionförbundet i Kalmar län att genomföra projektet, men skrivit och ritat boken har vi gjort själva! Nu hoppas vi att även du ska tycka det är kul att lära dig litet mera om vindkraft genom att läsa vår bok. Många hälsningar till dig från alla oss i Klass Solen i Bergkvara skola! 4

Det blåser vad blåser? som blåser fläktar fladdrar svalkar puffar visslar värmer gööör lättbris vårbris hårbris sjöbris töbris kvällsbris somnar Det blåser vad blåser? som blåser kyler isar mullrar smattrar tjuter vågar välter göööör stormen orkanen cyklonen tornadon tromben dånar Det blåser Vad blåser? som blåser susar stormar smäller skäller städar stökar göööör motvind medvind sidvind finvind fulvind bakvind framvind elvind snurrar Det blåser Vad blåser? som blåser stilltje 5

Hur blir det vindar? Utan solen finns ingenting. Solen värmer upp marken som i sin tur värmer upp luftmassan. Luftmassan, den uppvärmda, stiger och då bildas lågtryck vid marken jämfört med omkringliggande områden, där ett högre tryck råder. Vind skapas då naturen vill utjämna tryckskillnaden.vindarna gör att kraftverken börjar snurra och då blir det el. Om du blåser upp en ballong, så får du ett högtryck i ballongen. När du släpper ut luften ur ballongen, blir det som när vinden uppstår. Segelbåt Vindsurfing Vågor 6

Segelflyg Vinddrivning Människor har i alla tider använt sig av vinden Luftballong Drake Ballong Vindsnurra Flagga 7

8 Kan du komma på fler saker som drivs med el?

Vindkraftens historia År 1850 fanns det ungefär en halv miljon väderkvarnar i Europa. De fungerade på samma sätt som vindkraftverken, de snurrade med hjälp av vinden. På den tiden malde man mjöl istället för att producera elektricitet. Om alla dessa kvarnar var moderna vindkraftverk idag, så skulle de kunna ge elektricitet till hela Europa. År 1887 uppfördes den första el-producerande vindmöllan. Den låg i USA. Den var 17 meter i diameter, hade 144 stycken rotorblad och var på 12 kilowatt. År 1918 i Danmark fanns det 120 elverk med el-producerande vindmöllor som inte var större än ungefär 20-35 kilowatt. Tillsammans var de på 3 000 kilowatt vilket är lika mycket som två stycken Utgrunden-vindkraftverk i dag. Elvins och Elviras ruta År 2006 blev Vindkraftsboken färdig. År 1887 byggdes den första el-producerande möllan. Hur lång tid tog det för Vindkraftsboken att bli färdig efter att den första el-producerande vindmöllan blev klar? Rätt svar på sidan 48. 9

Resan med vindbilen Året var 2080 när vi reste med vindbilen. Vi åkte jorden runt. Det tog ett år att åka runt jorden. Vi var fast ett tag mellan två stora berg. Det var jobbigt att putta upp vindbilen över ena berget, för det var vindstilla där. Men vi kom runt. Men sen hittade vi en knapp på vindbilen som fällde ut vingarna, och den började lyfta. Sen flög den uppe i luften. Men landningen var rätt så svår, för vi råkade köra in i ett träd och det var jättejobbigt att ta ner den från trädet. Vi fick såga ner trädet, för att vindbilen skulle komma ner. Men den ramlade åt fel håll, så den ramlade över grannens hus. Så grannen blev inte glad, men han fick bo hos oss i stället, tills han hittade ett nytt hus. Hjulen är till för att styra med. Vindkraftverket drivs av vinden och batteriet om det är vindstilla. Fläkten är till för att ge bilen fart. Fläkten under vindbilen är till för att lyfta bilen upp i luften. Vingen är till för att bilen ska hålla sig i luften. De tre grejorna under bilen används när man ska landa. 10

Varför är vindkraft så bra? För att: Vår natur smutsas inte ner. Den ger el på ett miljövänligt sätt. Den är mindre i vägen när vindkraftverken står i vattnet. Den stör inte djur och växter så mycket. Man behöver inte tillsätta några kemiska ämnen. Den drivs bara av vind. Det är också bra att man kan byta stora delar lätt när de går sönder. Vindkraftverken sköter sig mycket själva, med övervakning av datorer. Elvins ruta Visste du att: Det finns människor som tycker att vindkraften bullrar för mycket. Det finns också människor som inte tycker om när vindkraftverken skuggar deras mark. En del tycker inte om att man gräver ner kablar i marken som de äger. En del människor tycker att vindkraftverken stör landskapsbilden. Vissa tror att det ska se ut så här i framtiden. Men staten har lovat att så här blir det aldrig. Vi lär knappat kunna se vindkraftverken från land, så det är ingen risk att de stör utsikten för oss heller. 11

12

Miljön under vattnet vid vindkraftverken är mycket bra. Det har blivit som en skärgård för fiskarna. 13

Elvins ruta Vet ni att en droppe i Östersjön färdas genom musslan 3 gånger på ett år för att rengöras. Elviras ruta Vad gör en forskare? Rätt svar på sidan 48. Hur påverkas miljön runt vindkraftverken? Störs fåglarna av att man bygger vindkraftverk i Kalmarsund? Kalmarsund är många sjöfåglars motorväg. Fåglarna är på väg till och från Danmark. När de flyger över vattnet flyger de helst lågt och när de flyger på land flyger de helst högt. Med radar kan man följa fåglarna när det är mörkt eller dimma. 1,5 miljoner flyttfåglar flyger förbi vindkraftverken i Kalmarsund varje år. Av dessa kan man säga att 30 av 100 måste styra undan för vindkraftverken, men det gör de automatiskt. Under fyra års forskning hittades bara en enda fågel som flugit på ett vindkraftverk, men forskarna tror attt den kanske var sjuk. Miljön under vattnet vid vindkraftverken är mycket bra. Det har blivit som en skärgård för fiskarna. Forskningar visar att det blir fler och fler fiskar runt vindkraftverken. Både växter och djur i vattnet behöver något hårt att växa på. Det är en anledning till att vindkraftverken är bra. Forskningen gjordes vid Utgrunden och Yttre Stengrund i Kalmarsund år 2003. På Yttre Stengrund, som ligger ungefär 4 kilometer från land, undersöktes de fem vindkraftverken. På Utgrunden, mitt emellan Bergkvara hamn och Öland, mitt i Kalmarsund, undersöktes tre av sju vindkraftverk. Direkt på vindkraftverkens stål satt ett lager av havstulpaner och på dessa växte massor av blåmusslor. 14

Dykarna Det är en varm sommardag. Nu är det bara en timme kvar tills Julia och Rebecca ska ut. Flickorna ska dyka vid vindkraftverken på Utgrunden. De ska åka dit med en båt som heter Svea. Nu har det gått en halvtimme och de är på väg till hamnen. Båda är jättenervösa. Det gungar jättemycket och Rebecca börjar må illa. Motorn stannar och Julia dyker i och sen kommer Rebecca. När de är där nere ser de massor av havstulpaner och blåmusslor. Det är som en stor skärgård för fiskarna. Plötsligt så märker Rebecca att Julia är försvunnen. Hon tittar ut i vattnet men ser ingen, men vänta! Där borta där är hon ju. Rebecca simmar snabbt bort till Julia som har svimmat, för hennes tryckluftstub hade fått slut på luft. Rebecca tar henne i armen och simmar upp till båten. Julia får åka in till sjukhuset. Efter några dagar får Julia komma ut från sjukhuset frisk. Nu dyker de igen och är lyckliga. 15

Hur blir det el? När vinden blåser på vingarna - som heter blad - blir det el. Ju mer det blåser desto mer el får man. Bladen snurrar med en hastighet av 20-30 varv per minut. Med hjälp av en växellåda snurrar generatorn med 1 500 varv per minut. Generatorn gör att det blir el. Det fungerar precis som dynamon på din cykel som ger el till cykellyset. I maskinhuset finns en växellåda och en generator. Generatorn omvandlar vindens energi till el. Elen skickas till en transformator som omvandlar elen till rätt styrka. Steg 2= Generatorn Steg 1= Vinden Steg 5= Villan 16

Steg 4= Elnätet Steg 3= Transformatorn 17

1. 2. Hur bygger man ett vindkraftverk? Det första man gör är att söka tillstånd för att bygga. När man har fått tillstånd beställer man delar till vindkraftverket. Ett vindkraftverk kostar flera miljoner kronor. Man behöver ca åtta lastbilar för att transportera delarna och en stor lyftkran. Sedan gräver man en grop. I gropen läggs armeringsjärnen. Efter det häller man i betong så det blir en form som kallas fundament. Det ryms 80 kubikmeter betong i fundamentet. Sen sätter man tornet på fundamentet och därefter monterar man på maskinhuset, som på fackspråk kallas nacellen, på tornet. Tornet består av flera delar. Tornet är gjort av stål och bladen av glasfiberarmerad plast. Bladen och navet monteras ihop på marken. På den runda tjocka delen av bladet sitter små piggar som sätts fast med muttrar i navet. Sen lyfter lyftkranen upp navet och bladen på maskinhuset och bultar ihop dem. Arbetarna håller fast bladen i linor för att de inte ska slå mot det uppresta tornet. När bladen är fastskruvade kan de börja snurra i vinden direkt. Nu är vindkraftverket färdigt och kan producera ren energi för framtiden! Det behöver inte alls blåsa hårt. Det räcker med en liten bris för att bladen ska snurra. Kraften hos ett vindkraftverk mäts i kilowatt (kw). 18

3. 4. 5. 19

En vindkraftssaga! Det var en gång en familj som bodde på landet. Plötsligt en dag sa pappan: Undrar hur det skulle vara om vi hade ett vindkraftverk här utanför? Tänk att man kan få ren fin el bara för att det blåser ute, sa mamman. Men först måste vi få tillstånd. Okej då ringer vi till kommunen, sa pappan. Kommunen tyckte att det var en bra idé. Men vi måste ju fråga grannen, sa pappan. Grannen gick med på det om han också fick el. Okej, då måste vi beställa delar. Vi ringer till fabriken i Danmark och beställer, sa pappan. Barnen tyckte det var spännande, men tiden gick långsamt. Tre veckor senare kom 8 lastbilar med delarna och en lyftkran som var så stor att barnen aldrig hade sett något liknande. En stor grävskopa grävde ett stort hål i marken och man gjorde ett fundament. Lyftkranen lyfte sedan tornet och satte ner det på fundamentet. Sedan monterade arbetarna ihop navet och bladen. Arbetarna lyfte upp maskinhuset (nacellen) på tornet med hjälp av lyftkran, sedan bladen på navet. Efter en tid är vindkraftverket färdigt. Hela familjen kommer sedan alltid ihåg hur spännande det var när dom byggde vindkraftverket. Det häftigaste var när dom lyfte upp bladen. Och nu när vindkraftverket är färdigt får både de och grannen ren naturlig el. Hela familjen är nöjd med köpet. 20

Blad Nacelle = maskinhus/ generatorhus Nav Vindkraftverkets delar Ett vindkraftverk består av många olika delar. Fundamentet, maskinhuset som heter nacellen, bladen, navet och tornet. På tornen finns reflexer så att båtarna ska upptäcka dem. I maskinhuset finns en växellåda och en generator. Fundamentet står på havsbotten. Maskinhuset väger 53 ton och vingarna 33 ton och hela vindkraftverket väger ca 120 ton. På plattformen finns ett litet hus. Där finns det mycket teknisk utrustning bl.a. datorer. Det finns luftkonditionering så att den tekniska utrustningen inte ska bli för varm. Torn Plattform Vindkraftverken är 105 m höga från vattenytan till bladspetsen. Varje blad väger 6 ton och är 35 m långa. Fundament 21

Tornet är 2 m i diameter i toppen. Tornet är 3,8 m i diameter längst ner. Elvins ruta Inne i vindkraftverket finns det en stege, så man kan klättra upp till toppen. Hur många elefanter behövs för att de ska väga lika mycket som ett vindkraftverk om en elefant väger ca 4 ton? Svar på sid 48. 22

Vindkraftverkets funktioner Ett vindkraftverk måste tåla den värsta stormen, därför är tornet så tjockt. Materialet är tjock stål. Inne i vindkraftverket finns det en stege, så man kan klättra upp till toppen. Längst uppe i vindkraftverket sitter ett huvud (maskinhuset eller nacellen). Där inne snurrar en lång stång (rotoraxeln). Bladen är fastskruvade i rotoraxelns utsida. De är rundade, därför snurrar de lättare. Har du någon gång försökt få en drake att stiga upp i luften, så vet du hur envis vinden är. På baksidan av huvudet (maskinhuset eller nacellen) sitter en vindmätare. Den berättar viket håll vinden kommer ifrån och hur starkt det blåser. 23

Hur stora är vindkraftverken? Världens två största vindkraftverk står i Tyskland. Det ena är 126 m från den ena bladspetsen till den andra, det andra är 118 m. De byggdes i oktober 2004 men började användas i februari 2005. Världens tredje största vindkraftverk ligger i Danmark. Från den ena bladspetsen till den andra är det 116 m. Våra vindkraftverk som står ute på Utgrunden i Kalmarsund är 70 m från den ena bladspetsen till den andra. Elviras ruta En gång frågade vi våra kompisar om de ville hjälpa oss med ett experiment. Vi ville se hur många ungdomar som fick plats på ett blad. Bladet är lika stort som på ett av Utgrundens vindkraftverk (35m). Alla ställde sig på ett utritat blad som finns utanför Vindkraftsexpot i Bergkvara Det fick plats ca 40 ungdomar. Elvins ruta Om du har en hög byggnad i kommunen där du bor, kan du jämföra den med ett vindkraftverk. T.ex. tog vi reda på att silon i Bergkvara är 34 m hög och ett vindkraftverk på Utgrunden är 105 m högt med bladen. Då får du en uppfattning om hur höga vindkraftverk är. 24

Vad är Utblicken? Utblicken är en forskningsstation som ligger i havet utanför Bergkvara. Utblicken är en av de första forskningsstationerna i världen för vindkraft till havs. 2003 byggdes den gamla fyren om till en forskningsstation. Utblicken är 90 meter hög upp till toppen Fyren såldes för 1 krona, och villkoret var att de som köpte den lovade att den skulle fungera som fyr för båtar. Det finns sängar, soffor, kök, kontor och tekniska verktyg på övervåningen och en toalett längre ner. På översta våningen finns det bord och stolar. Man kan klättra upp på taket genom en lucka. Där uppe finns det vindmätare som mäter vinden på 38, 50, 70, 90 meters höjd. På taket finns det en radar (en sorts filmkamera) så att man kan följa fåglarna på natten. Forskare som besöker forskningsstationen kan se hur fåglar påverkas av vindkraftverken. Forskarna ser också många fladdermöss. 25

Studiebesök på Utblicken Vi var på studiebesök på Utblicken för ungefär 1 år sedan. Vi åkte båt dit. Det var gungigt och blåsigt. När vi åkte skvätte det upp vatten, båten gick snabbt. Utblicken är 90 m hög. Där vi satt var det ungefär 30 m högt. Vi satt och åt och pratade. De som ville fick klättra upp på taket. Det var ett räcke runt om. Och på räcket satt en plastuggla, som skrämde bort andra fåglar. När man var inne i byggnaden kändes det som om det gungade. Vi fick gå ner på andra våningen när vi skulle gå på toaletten. Sen fick vi äta baguetter och saft. På hemresan var det en förfärlig sjögång. Nästan alla mådde illa. Vi fick sjunga för att inte må dåligt. Detta var början på vårt arbete med boken. Elvins ruta Fladdermöss! Man har sett fladdermöss som jagar insekter utanför Utblicken. En fladdermus är nästan lika stor som en mus. Men den har stora vingar. Fladdermössen finns mest i södra och mellersta Sverige. Det finns många olika sorter i Sverige. Små fladdermöss kallas också läderlappar. Fladdermössen bor i ihåliga träd eller i hus. Där hänger de hela vintern. Honan får en unge varje år. Den håller sig fast i henne när hon flyger. 26

Elviras ruta Matteproblem. Utblicken är 90 meter hög och en flaggstång är 12 meter hög. Hur många flaggstänger behövs det för att de ska bli ungefär lika höga som Utblicken? Rätt svar på sidan 48. 27

Vem är Svea? Svea är ingen person, utan en båt. Hon var från början en fiskebåt från Karlshamn, men byggdes om till personfärja. Svea kom till Bergkvara 2002. 2004 byggdes den om med en konstruktion som innebär ett nytt sätt att lägga till vid Utblicken. Svea byggdes om vid Hasslö varv. Hon väger ca tio ton och gör 18 knop. Svea kör inte ut vem som helst, utan bara inbjudna personer som t.ex. ornitologer och forskare. Reparatörer får också komma ut. Sveas kapten heter Tommy Thernström. SASH SASH är det system som Svea använder när den lägger till vid Utblicken. Längst fram på Svea finns en halvcirkel och på Utblicken finns en pelare som passar i halvcirkeln, så när Svea ska lägga till, så står Svea med motorn på och kör på stolpen. 28

Vår åktur med Svea En dag fick vi, Solen 4-6, åka med Svea till Utblicken. Uppe i tornet kollade vi i böcker och pratade med personer som redan var där. Efter det gick vi upp på taket där det blåste ganska mycket. Däruppe sitter en vindmätare Sen gick vi ner och sjöng tillsammans med Ivar som också spelade gitarr. Därefter åt vi baguetter. När vi åkte hem så blåste det jättemycket, så en del mådde illa, medan andra tyckte det var jätteroligt. 29

Otto och Anton på Utblicken Det var en gång två bröder som hette Otto och Anton. De skulle åka ut till Utblicken (en forskningsstation ute på havet) med båten Svea. Det var höga vågor och det blåste mycket. Bröderna var rädda. När de kom fram gick de upp på en trappa på Sveas tak. Därifrån gick de upp för en spiraltrappa till forskningsstationen på Utblicken. När de gick upp tittade de ner mot havet, det var fortfarande mycket vågor. De blev rädda och skyndade sig upp. När de kom upp blev de bjudna på hamburgare och saft. Otto gick till ett fönster och tittade ut, fönstret lutade neråt. Många fåglar flög över havet. Anton gick upp på taket, där fanns det en uggla av plast. Den skrämmer bort fåglar så att de inte flyger in i Utblicken. Det finns vindmätare på Utblicken. De mäter hur snabbt vinden blåser. När bröderna åkte hem sjöng de sånger för att inte bli sjösjuka. 30

Vindkraft i framtiden I dag finns det ca 800 vindkraftverk i Sverige, och det kommer att bli ca 800 till. Men de kommer vara större och effektivare. Det kommer t.ex. att byggas 200 vindkraftverk inom 10 år i Södra Midsjöbankarna. De vindkraftverken kommer att producera el till ca en miljon hushåll. Det kommer att bli ca 50-60 nya vindkraftverk i Kalmarsund. De kommer att ge dubbelt så mycket el som hela Kalmar stad använder. Man tror att det kommer att byggas stora områden långt ute till havs i framtiden. Vindkraft är nästan lika dyrt som andra energi källor men den är mycket bättre för miljön. Elviras ruta Titta på en karta om du hittar Södra Midsjöbankarna och Kalmar sund. 31

Att transportera vindkraftverk till havs På julafton 2000 anlände en stor pråm till hamnen i Bergkvara. Den kom från England med arbetare från olika länder. Pråmen har ingen egen motor utan bogseras hela sträckan från England till Bergkvara. Pråmen används till att transportera ut alla vindkraftsdelar och verktyg från hamnen till arbetsplattformen. Elvins ruta Du ska bygga fyra vindkraftverk. Varje vindkraftverk har tre blad. Hur många blad behöver du då? Rätt svar på sidan 48. 32

Elviras ruta Hammaren slår ner pålen 20 cm för varje slag. Hur många slag får den göra för att komma ner 20 m? Rätt svar på sidan 48. Hur bygger man vindkraft till havs? När man bygger vindkraftverk till havs använder man en arbetsplattform. Den har fyra ben som bankas ner, så att plattformen står stilla. Från plattformen bankas rörfundamenten till vindkraftverken ca 20 m ner i havsbotten. De bankas ner med en stor hammare. Plattformen När man bygger ett vindkraftverk till havs, använder man en plattform. Den har en jättestor lyftkran som lyfter delarna på plats ute i havet. På plattformen finns en hydraulisk hammare som ska slå ner fundamentet ca 20 m. Fundamentet finns under vattenytan och några meter ovanför. Fundamentet står alltid kvar på bottnen även om tornet måste bytas efter ca 30 år. När hela vindkraftverket är uppbyggt är det 106 m högt upp till bladspetsen. 33

34

35

36

Hur ser säkerheten ut när man jobbar med vindkraftverk? Man behöver en hjälm för att skydda huvudet. Man har säkerhetsskor, som klarar att man tappar saker som kan väga upp till 3 ton utan att man känner det eller skadar sig. När man ska reparera inuti vindkraftverket måste man ha en säkerhetslina, som man spänner fast sig med (och ett slags motstånd så det inte går för fort när man klättrar ner). 37

Teknikerna jobbar dygnet runt Elvins ruta Om du vill testa hur kallt +2-gradigt vatten är, så häll kallt vatten i en hink och mät med en termometer. Visste du att en säkerhetsdräkt kostar 3 000 kr? Teknikerna jobbar i två arbetslag som jobbar 12 timmar åt gången och sen vilar de. Blir det ett större fel så måste de åka ut till vindkraftverken och laga dem. Om en växellåda går sönder tar det 20 timmar att laga. En växellåda väger 35 ton. Man kan kontrollera om det har blivit fel på vindkraftverken i Bergkvara, var man än befinner sig i världen. Hej, jag heter Adam! En gång fick jag pröva en orange säkerhetsdräkt. Den var stor och tung och den kändes konstig när man hade den på sig. Egentligen var den för stor för mig. När man jobbar ute till havs, och ska ta sig mellan båten och vindkraftverket, måste man ha en säkerhetsdräkt. Med den på sig kan man ligga i vattnet, som är +2 grader, i en timma utan att frysa. 38

Övervakas från land med datorer På servicestationen i Bergkvara har man översikt över vindkraftverken via datorer. Man kan se om det är något fel. Det kan till exempel vara fel på kolborsten i generatorn. Den byts vid servicen var sjätte månad. En servicetekniker och två elektriker jobbar på servicestationen. När ett vindkraftverk är sönder visar datorn en röd prick på det ställe där kraftverket är trasigt. På datorn kan man också se vilken vindstyrka det är. När det blåser mycket blir det mer slitage. Vindkraftverket klarar vindar upp till 55 60 meter/sekund. 39

På Servicestationen Molle sitter på jobbet, som vanligt vid datorn. Han jobbar på servicestationen för vindkraft. Helt plötsligt kommer det fram ett meddelande om att ett vindkraftverk är sönder. Molle tar båten ut till vindkraftverket. Han tar på sig en säkerhetsdräkt och speciella skor, en hjälm och säkerhetsrep. Han tar med sig verktygen och klättrar på stegen inne i vindkraftverket ända upp till maskinhuset. När han kommer upp så ser han felet med detsamma. Det är en säkring som har gått sönder och han lagar felet. Molle vill så gärna klättra upp ovanpå maskinhuset. Molle tänker en stund och sen klättrar han ända upp till toppen. Molle kollar ut över havet och långt, långt borta ser han en stad och sen klättrar han ner och tar båten hem. 40

Vindkraftsreparatören Det fanns en kille som hette Jack och han bodde i Danmark. Han jobbade som vindkraftsreparatör. En dag kom en stark vind som förstörde vindkraftsgeneratorn. Jack hörde det på nyheterna och åkte i sin lilla motorbåt ut till vindkraftverket. Det var väldigt gungigt och han höll på att trilla i. Till slut var han framme. Det brann inne i vind kraftverket men han såg en brandsläckare, tog den och släckte elden. Det tog lång tid innan han var färdig och vindkraftverket var helt igen så att det åter kunde ta emot vinden. Jack åkte tillbaka till hamnen. Borgmästaren utnämnde Jack till hedersreparatör. Han fick en stor skinande hedersmedalj och en miljon kronor. Han köpte ett nytt och mer lyxigt hus till sig själv. Jack hängde sin medalj i en glasmonter. 41

Transformatorstationen I Bergkvara finns det en transformatorstation. I den finns det kablar, ledningar och en transformator. Inne i ett hus intill finns mätare, knappar och många skåp. Om det piper är det något som är fel och då lagar några reparatörer från Malmö felet. Till transformatorstationen i Bergkvara kommer stark ström från Nybro och Karlskrona. Elen måste omvandlas (transformeras) så att vi kan ta emot elen i våra hushåll. Elviras ruta Förmågan hos vindkraftverk. De sju vindkraftverken på Utgrunden i Kalmarsund ger el till 6 000 hushåll. Ett vindkraftverk ger el åt 860 hushåll. Det finns ca 800 vindkraftverk i Sverige. I framtiden kommer det att finnas ca 50 till 60 vindkraftverk i Kalmarsund. Hälften av dem räcker för att ge el till hela Kalmar. 42

Hur lagras energi? Det är alltid elen från vindkraftverken som används i första hand, eftersom det är en miljövänlig el. Men om vindkraftverken av någon anledning stannar och inte kan skicka el till oss, så måste annan elkraft kopplas in, t.ex. vattenkraft. Det är bra när det blåser ordentligt, för då behöver man inte ta av de lager av elenergi som finns sparade i vattenmagasinen i Norrland. 43

Expon i Bergkvara Expon är en lokal nära vattnet i Berg kvara, där olika företag gör utställningar om vindkraft. De tar emot studiebesök från hela världen, t.ex. Japan och Frankrike. På expon finns en vindtunnel där besökare får känna på olika vindstyrkor med hjälp av stora fläktar. Besökarna får prova att känna på tre olika vindar: God bris, hård bris, styv kuling. Man måste antingen ha öronproppar eller hörselskydd och sen måste man ha skyddsglasögon. På expon kan man kika ut på havet med en kikare, och då ser man vindkraftverken på Utgrunden 1 och forskningsstationen Utblicken. Elvins ruta God bris är 5 m/sek Hård bris är 12 m/sek Styv kuling är 20 m/sek 44

10 frågor till vinden Elin Blåsväder 1. Varför blåser du? Svar: På hösten är det för att jag ska få bort löven, på vintern är det för att annars kommer inte snön ner, på sommaren är det för att svalka alla som ligger och solar och på våren är det för att blommorna ska växa. 2. Vad gör du när det är lugnt och stilla? Svar: Samlar krafter. 3. Hur mår du idag Elin? Svar: Det är bara bra, men det är lite tungt, för det har kommit så mycket löv i träden. 4. Vad tycker du är roligast, utom att blåsa? Svar:... typ lixsom... orkana lite 6. Vem är din bästis? Svar: Min bästa kompis är Regnbågen. 7. Vilka ingår i din familj? Svar: Det är Solen, Månen, Luften och Marken. 8. Kommer du att gå i pension? Svar: NEJ, fattar du väl! 9. Hur många år är du? Svar: Det har blåst bort, så jag lever i all evighet. 10. Vad längtar du efter? Svar: Att dom ska bygga flera vindkraftverk. 5. Varför stavar du så klantigt? Svar: För att jag inte har några händer eller någon hjärna. 45

Bygg en vindsnurra Du behöver: Penna, sax, linjal, sudd, styvt papper (men inte kartong), blompinnar (en av dem ska vara spetsig) och limpistol (eller ståltråd). Gör så här: 1. Klipp ut en kvadrat på 15x15 cm och mät ut mitten. 2. Klipp sedan vid linjerna och gör hål med den spetsiga blompinnen vid hålen. 3. Sedan tar du en blompinne och limmar (eller virar lite ståltråd) ca 6 cm ner. 4. Vänta tills limmet stelnat och ta pinnen igenom mittenhålet. 5. Sedan tar du bladen med hål och trär på dem på pinnen. Limma sedan i toppen. 1. 2. 3. 4. 5. 46

Ordlista Armeringsjärn: Stålstänger som man gjuter in i betongen för att göra betongen starkare. Bultar: Stora skruvar som inte är spetsiga. Båtvarv: Tillverkar och reparerar båtar. Driftpersonal: Det är folket som jobbar med vindkraftverk. Dynamo: En liten generator. Fossila bränslen: T.ex. olja, kol och annat som kommer från berggrunden. Fundament: Grunden till byggnader. Generator: Gör elektricitet. Glasfiber: Trådar av glas inbakat i plast som blir väldigt starkt. Används för att tillverka bladen. Hushåll: Ett hus där någon bor. Kablar: En sorts tjockare sladdar. Kemiska ämnen: T.ex. farliga giftiga vätskor. Kilowatt: Det mäter man elen med. Kubikmeter: En kub som är 1 meter på varje sida. Kvadrat: En fyrkant. Maskinhus (nacell): Dit går stången som vingarna driver. Här finns generatorn. Material: Saker som man t.ex. behöver när man bygger. Miljövänlig: Förstör inte naturen. Nacell: Maskinhuset på vindkraftverket på fackspråk. Navet: Där sitter vingarna. Producerar: Tillverkar, gör något. Pråm: En slags lastbåt som används för att frakta saker på. Kan vara utan motor Radar: Man kan upptäcka saker i närheten med hjälp radarns radiovågor. Rörfundament: Vindkraftverkets grund. Tillstånd: Behövs när man ska bygga något. Transformera: När man gör någonting till något annat. Transportera: Frakta, flytta något. Tryckluftstub: En tub med luft i som dykare använder för att kunna andas under vattnet. Övervakning: Det är när man håller koll på något. Vindlista till sjöss Stiltje: En spegelblank sjö Bris: När vattenytan krusar sig Kuling: Vågorna är höga och långa Storm: Vattenytan är vit av skum, vågorna år så höga så att man inte kan sikta fartyg. Orkan: Mycket värre än storm Vindlista på land Lugnt Svag vind Måttlig vind Frisk vind Hård vind Storm Svår storm Orkan 47

S-vindel får pris Kalmar läns luftvårdsförbunds utmärkelse för berömvärt luftvårdsarbete, utdelas 2006 till projektet S-vindel med barnkraft vid Berg kvara skola. Luftvårdsförbundets pris syftar till att främja och uppmuntra miljöinsatser inom luftvårdsområdet. S-vindel med barnkraft får priset 2006 för sitt sätt att sprida kunskap om vindkraft, en hållbar kraftkälla som alstrar elektricitet utan att orsaka luftföroreningar. Vårt tacktal: Vi känner oss mycket hedrade över att få denna utmärkelse. Vi är förvånade men mycket glada att arbetet med projektet har spridit sig och fått så mycket uppmärksamhet. Vi tackar er från projektet S-Vindel. Elvin och Elviras svar Sid 9: 119 år Sid 14: Han eller hon undersöker olika saker och skriver ner hur det blev. Sid 22: 30 elefanter Sid 27: 8 flaggstänger Sid 32: 12 Sid 33: 100 slag 48