Prestationsbaserad resurstilldelning för universitet och högskolor

Prestationsbaserad resurstilldelning för universitet och högskolor

Utbildningsdepartementet uppdrog den 5 Juli 2010 åt professorn Anders Flodström att utvärdera forskningskvalitet som en grund för tilldelning av resurser till universitet och högskolor (U2010/4151/SAM). Genom denna rapport Prestationsbaserad resurstilldelning för universitet och högskolor är uppdraget slutfört. Stockholm i oktober 2011 Anders Flodström 2

Innehåll Innehåll Sammanfattning... 9 Uppdraget... 9 Uppdraget... 15 Uppdragets genomförande... 15 1 Inledning... 17 1.1 Universitetens roll i och för samhället... 17 1.2 Den tid vi lever i... 19 1.3 Olika perspektiv på kvalitet... 21 1.4 Mångfald i fokus... 25 1.5 Prestationsbaserad tilldelning... 26 2 Indikatorer... 29 2.1 Kollegial bedömning eller peer review och statistiska metoder som indikatorer på vetenskaplig kvalitet... 30 3

Innehåll 2.2 Forskningens vetenskapliga kvalitet mätt från en publikationsdatabas... 34 2.3 Enkla begrundanden... 36 2.4 Externa medel som en indikator på framtida excellens... 38 2.5 De svenska indikatorerna i dagens system... 39 2.6 Internationellt använda indikatorer... 40 3 Kollegial bedömning peer review... 41 3.1 Kollegiala bedömningens egenskaper och värden... 42 3.2 Situationen i Sverige... 45 4 Internationell översikt... 49 4.1 Inledning... 49 4.2 Några länder mer i detalj... 51 4.3 Kostnaden... 61 4.4 Utfall... 62 5 Svensk översikt... 67 5.1 Lärosätesutvärderingar... 68 5.2 Nuvarande svenska system... 77 6 Humaniora och samhällsvetenskap... 83 6.1 Svenska databaser... 85 7 Konstnärlig forskning... 89 4

Innehåll 8 Samverkan och påverkan... 95 8.1 Begreppen... 97 8.2 Exempel på samverkan och påverkan - indikatorer... 99 8.3 Internationellt... 99 8.4 Nationellt... 102 8.5 Samverkan och påverkan... 107 9 Överväganden och förslag... 113 9.1 Kollegial bedömning... 114 9.2 Hänsyn till olika forskningsområdens möjligheter att få extern finansiering... 115 9.3 Externa medel... 116 9.4 Vetenskaplig excellens... 116 9.5 Bibliometri... 117 9.5.1 Sjukhus och forskningsinstitut... 119 9.5.2 Tidpunkt för övergång... 122 9.6 Konstnärlig forskning och utvecklingsarbete... 122 9.7 Samverkan uppdragsforskning och uppdragsutbildning... 123 9.8 Ett pilotprojekt för att mäta samverkan genom fallstudier genomförs... 123 9.9 Omfördelning av basresurser... 124 10 En modell för ökad kvalitet och excellens i svensk forskning... 125 10.1 Externa medel... 126 5

Innehåll 10.1.1 Endast bidragsintäkter räknas... 126 10.1.2 Viktfaktorerna beräknas på SCB-data... 126 10.1.3 Vetenskaplig excellens premieras genom att medel från VR och ERC räknas högre... 128 10.2 Samverkan... 129 10.2.1 Samverkan premieras genom uppdragsutbildning och uppdragsforskning... 129 10.2.2 Ett pilotprojekt för att mäta samverkan genom fallstudier... 133 10.3 Sammantaget utfall av de olika förslagen... 135 Bilaga 1. Viktfaktorer - externa medel... 145 Beräkning av viktfaktorer baserat på SCB-statistik över intäkter för forskning och forskarutbildning... 145 Bilaga 2. Sjukhus och forskningsinstitut... 153 Beräkning av publikationer och citeringar för sjukhus och forskningsinstitut... 153 Bilaga 3: Nationell modell för kollegial granskning... 159 Simulering av en nationell kollegial bedömning... 159 Bilaga 4: Indikatorer - översikt... 174 Klassificering och bedömning av indikatorer enligt en rapport från OECD... 174 Kategori 1... 174 Kategori 2... 182 Kategori 3... 184 Bilaga 5: Samverkan - rapporter... 185 6

Innehåll Bilaga 6: Rapport - Vetenskap & Allmänhet... 191 Internationell översikt, analys och förslag till samverkansindikatorer... 191 Bilaga 7: Uppdraget... 245 PM-uppdraget... 245 Bilaga 8: Akronymer... 251 7

Sammanfattning Uppdraget Uppdraget har bestått i att Lämna förslag så att utvärderingar av kvaliteten i forskningen kan ingå som ett viktigt komplement till indikatorerna publiceringar och citeringar samt externa medel. Överväga hur hänsyn ska kunna tas till olika forskningsområdens förutsättningar. Föreslå hur lärosätenas kvalitet i samverkan med omvärlden och nyttiggörande av forskningsresultat kan bli en del i resurstilldelningssystemet. Bedöma om utvärdering av kvalitet i konstnärlig forskning och konstnärligt utvecklingsarbete kan integreras i en modell för utvärdering av kvalitet i forskningen. Bakgrund I forskningspropositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50) föreslog regeringen införandet av två indikatorer för tilldelning av lärosätenas direkta anslag (basresurser). De två indikatorerna var möjligheten att attrahera externa medel och resultatet i form av publiceringar och citeringar som grund för tilldelning av nya resurser och för omfördelning av ca tio procent av de befintliga basresurserna. Regeringen angav också att den hade för avsikt att noga följa och utvärdera 9

Till statsrådet Jan Björklund effekterna av det nya systemet. Regeringen gjorde också bedömningen att det skulle vara önskvärt att fördelningen av direkta anslag på sikt även bygger på utvärderingar av kvaliteten inom olika forskningsområden. Regeringen aviserade vidare avsikten att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda förutsättningarna för att utveckla en sådan modell. I uppdraget skulle ingå att utreda hur bedömningar av lärosätenas samverkan med omvärlden skulle kunna ingå i resurstilldelningssystemet. I propositionen Forskarutbildning med profilering och kvalitet (prop. 2008/09:134) föreslog regeringen införandet av examen på forskarnivå för det konstnärliga området. Uppdraget kom därför även att innefatta om utvärdering av kvalitet i konstnärlig forskning och konstnärligt utvecklingsarbete kan integreras i en modell för utvärdering av kvalitet i forskningen och därmed om de konstnärliga högskolorna bör omfattas av ett system för kvalitetsbaserad fördelning av de direkta anslagen. Internationellt England införde som första land prestationsbaserad resurstilldelning för basresurserna under 1980-talet och sedan dess har antalet länder som infört sådana system ökat. Hösten 2011 finns det drygt tio länder med sådana system. Dessa system är lika i den meningen att det inte finns så många indikatorer som anses användbara. Däremot har alla länder inte valt precis samma indikatorer, men framförallt skiljer sig sätten att kombinera indikatorerna på. Nationellt Sverige införde en ny modell för tilldelning av anslagen för forskning och forskarutbildning med de båda indikatorerna externa medel samt publiceringar och citeringar fr.o.m. budgetpropositionen 2009. Första året fördelades enbart nya 10

Till statsrådet Jan Björklund resurser enligt modellen. Året därpå fördelades återigen de nya resurserna enligt modellen, men också en omfördelning av ca tio procent av de befintliga resurserna. Tredje och fjärde åren användes samma förfarande med nya resurser. Till omfördelning däremot, togs bara det belopp som var resultatet av omfördelningen året före plus tio procent av de nya resurserna. Sammantaget omfördelas varje år ca 1 miljard kronor. Våra förslag Kollegial eller s.k. peer review bedömning av forskningens kvalitet införs inte Viktfaktorerna för externa medel görs dynamiska och bygger på data från SCB:s 12 forskningsområden Endast bidragsintäkter vunna i vetenskaplig konkurrens räknas som externa medel Vetenskaplig excellens belönas genom att medel från ERC och VR viktas högre än andra externa medel En nationell databas, som utöver WoS, omfattar humaniora och samhällsvetenskap samt konstnärlig forskning byggs ut (SwePub) och formar tillsammans med WoS en integrerad forskningsdatabas för svensk forskning. Uppdraget utförs av KB i samverkan med VR och i nära dialog med lärosätena Konstnärlig forskning kan ännu inte ingå i systemet Publikationer från sjukhus och institut räknas inte in Samverkan premieras i proportion till intäkterna från uppdragsutbildning och uppdragsforskning Ett pilotprojekt genomförs för att mäta samverkan genom att universitet och högskolor rapporterar en portfolio av fallstudier över forskningens externa påverkan Omfördelningen av basresurser ska vart år omfatta 10 procent av föregående års basresurs 11

Till statsrådet Jan Björklund Kollegial bedömning Kollegial bedömning har dålig precision, låg reliabilitet, kan inte genomföras årligen och är resurskrävande. Vi bedömer att lärosätenas egeninitierade kollegiala utvärderingar i sig är tillräckligt kvalitetsdrivande och att ett nationellt system inte är motiverat. Viktfaktorer för externa medel De nuvarande viktfaktorerna för externa medel ska ersättas med viktfaktorer byggda på data från SCB:s 12 forskningsområden. De blir då transparenta, speglar förhållandet på lärosätet och de uppdateras vartannat år. Bidragsintäkter Endast bidragsintäkter räknas som externa medel och inte intäkter från avgifter och uppdrag. Intäkter från avgifter är inte erhållna i konkurrens och intäkter från uppdrag speglar snarare samverkan med omgivande samhälle. Intäkter från uppdrag föreslås ingå som en indikator för samverkan. Vetenskaplig excellens Medel från Vetenskapsrådet och Europeiska forskningsrådet är erhållna i högsta nationella respektive europeiska konkurrens. De är dessutom ämnesneutrala i den meningen att de täcker in samtliga ämnesområden. Sådana medel premieras med högre vikt genom att tio procent av de externa medlen i modellen fördelas om i proportion till den nationella andelen av medel från dessa två finansiärer. 12

Till statsrådet Jan Björklund En nationell databas för publikationer Publikationer från humaniora och delar av samhällsvetenskapen har dålig täckning i Web of Science, den databas som hittills använts. Vi föreslår att den svenska databasen SwePub byggs ut, för att kunna lagra alla publikationer från lärosätena. Uppdraget utförs av KB i samverkan med VR och i nära dialog med lärosätena via SUHF. Konstnärlig forskning Det konstnärliga forskningsområdet är på god väg att skapa en databas med kollegial bedömning för sina forskningsresultat inklusive icke-text baserade publikationer och artefakter. En nationell databas för konstnärlig forskning är målet. En styrgrupp utsedd av SUHF med representanter från de lärosäten som har konstnärlig forskning ska leda arbetet i samverkan med KB och VR. Vi bedömer att behövs ytterligare tid innan databasen har sådan omfattning att den kan ligga till grund för resurstilldelning. Kvalitet i samverkan med omvärlden Samverkan premieras efter intäkterna från uppdragsutbildning och uppdragsforskning. Nyttiggörande av forskningsresultat påverkan Ett pilotprojekt genomförs för att mäta påverkan genom att universitet och högskolor från forskningsresultat tillkomna vid lärosätet rapporterar en portfolio av fallstudier över forskningens externa påverkan. 13

Till statsrådet Jan Björklund Omfördelning Nuvarande modell för omfördelning av basresurser ger i de flesta fall effekter på promillenivå. Vi föreslår att 10 % av föregående års basresurs ingår i omfördelningen. Därigenom får lärosäten som är framgångsrika i att öka sina andelar av indikatorerna större utdelning på sina ansträngningar. Sammantaget Vi har valt att tilldela basresurser efter två bedömningsgrunder, forskningens vetenskapliga kvalitet och kvaliteten i samverkan och påverkan. Den vetenskapliga kvaliteten ges 85 procent, medelst indikatorn för bibliometri 50 procent, och indikatorn för externa medel 35 procent. Kvaliteten i samverkan och påverkan av samhället ges 15 procent, medelst indikatorn för uppdragsmedel och indikatorn för påverkan mätt genom en portfolio av fallstudier för samverkan och påverkan. Ekonomiska konsekvenser De ekonomiska konsekvenserna uppskattas till en miljon kronor för utbyggnad av databasen SwePub i regi av Kungl. biblioteket Driften av databasen uppgår till två miljoner kronor per år, samt två miljoner kronor per år för klassificering och nivåindelning av publikationerna. Pilotprojektet beräknas kosta fem miljoner kronor för Vinnovas ledningsfunktion och för expertpanelernas medverkan. Övriga förslag innebär omfördelning av befintliga resurser. Uppdraget och dess genomförande 14

Till statsrådet Jan Björklund Uppdraget Uppdraget U2010/4145/SAM) har bestått i att Lämna förslag så att utvärderingar av kvaliteten i forskningen kan ingå som ett viktigt komplement till indikatorerna publiceringar och citeringar samt externa medel. Överväga hur hänsyn ska kunna tas till olika forskningsområdens förutsättningar för att kunna bedömas med kollegial bedömning eller numeriska indikatorer baserade på ett statistiskt underlag. Bedöma hur en granskning av lärosätenas kvalitet i samverkan med omvärlden och nyttiggörande av forskningsresultat kan bli en del i resurstilldelningssystemet. Bedöma om en granskning av kvalitet i konstnärlig forskning och konstnärligt utvecklingsarbete kan integreras i en modell för en utvärdering av kvalitet i forskningen. Uppdragets genomförande Samtliga lärosäten som genomfört egeninitierade utvärderingar har besökts. Därutöver har följande institutioner eller personer besökts eller kommunicerats med. Anders Malmberg, Uppsala universitet Bo Rothstein och Sören Holmberg, Göteborgs universitet Dekanerna vid humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteter Gunnar Sivertsen, NIFU-STEP, Norge Håkan Billig, Sahlgrenska Akademien Konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Kåre Bremer, Stockholms universitet Lena Adamson, Kungl. Tekniska högskolan Marc Luwel, Herculesstichtung Olli Porupudas, Undervisnings- och Kulturministeriet, Finland 15

Till statsrådet Jan Björklund SFS SKL SUHF Svenskt Näringsliv Umeå universitet och Högskolan Väst Universitets- og Høgskolerådet, Norge Vetenskap & Allmänhet Vetenskapsrådet Vinnova Flera lärosäten samt dekanerna vid de humanistiska fakulteterna och vid de samhällsvetenskapliga fakulteterna framhöll att täckningen främst för publikationer inom humaniora i Web of Science är dålig. Företrädare för teknik ansåg att de olika viktfaktorerna för naturvetenskap och teknik missgynnade teknisk forskning. De lärosäten som genomfört kollegiala bedömningar av forskningens kvalitet ansåg att detta var en bra metod att bedöma forskningens vetenskapliga kvalitet. Martin Ingvar vid Karolinska institutet påpekade att om kollegial bedömning används för att bedöma kvaliteten i forskningens nyttiggörande så måste den kollegiala bedömningen struktureras för detta med tydliga bedömningsgrunder relaterade till nyttiggörande, s.k. strukturerad kollegial bedömning. SKL och Håkan Billig pekade på svårigheterna att korrekt hänföra hemvisten, sjukhus/landsting eller lärosätet, för publikationer inom det kliniska medicinska området. Svenskt Näringsliv, Vetenskap & Allmänhet, flera mindre universitet och högskolor och andra aktörer har pekat på behovet av att indikatorer för samverkan och påverkan ingår i bedömningen av forskningens kvalitet. Lena Adamson bidrog signifikant till en ökad transparens och tydlighet i våra resonemang kring kollegial bedömning vis-a-vi numeriska indikatorer från statistiska underlag. 16

1 Inledning 1.1 Universitetens roll i och för samhället Universitetens roll i samhället och betydelse för samhällsutvecklingen har dramatiskt ökat det senaste århundradet. Ny vetenskap och vetenskapligt skolade människor inom hälsa och omvårdnad, miljö och energi, kultur och media, forskning och utbildning, ekonomi och näringsliv är nyckeln till uthålliga infrastrukturer och till ökad livskvalitet för alla. Humboldts idéer från början på 1800-talet om under vilka förutsättningar som universiteten och dess lärare och forskare ska arbeta lever fortfarande starkt. Akademikerns frihet att forska och lära ut vad hon eller han, oftast han, ser önskvärt och friheten för studenten att studera vad han eller hon, oftast hon, önskar, markeras med kraft och ses som garantin för hög kvalitet på forskning och högre utbildning och därmed framgångsrika universitet. Begreppet akademisk frihet är starkt. Särskilt anses forskningens kvalitet som kritiskt beroende på att forskarna själva väljer mål och metod och att studenterna undervisas av lärare som är forskare. Samhället bör lyssna till akademien och samhällsutvecklingen bör förnuftsmässigt styras av akademiens vetenskapliga kunskap och tillämpningen av denna. Vi kan samtidigt konstatera att vad som idag sägs vara det globala samhällets och därmed vetenskapens stora utmaningar inte kommer från vetenskapen själv. Utmaningarna har snarare 17

Inledning skapats av oss människor och måste lösas av oss; en demografisk utveckling som ger oss många fler äldre i många länder och särskilt i Europa, en klimatförändring betingad av fossilt bränsle, vars tillgång likt andra naturresurser också är ändlig, en folkvandring till städerna som skapar problem med människors sociala och fysiska miljö, en globalt ojämnt fördelad varu- och tjänsteproduktion och oförmågan att skapa ett globalt tryggt och demokratiskt samhälle för att nämna några. Det är självklart att ett samhälle som står inför dessa utmaningar ser sig som en intressent i och ägare vis-a-vis vetenskapen och förväntar sig att vetenskapen och dess företrädare bedriver forskning, högre utbildning och samverkar med samhället så att utmaningarna kan vändas till möjligheter och till en utveckling till ett bättre samhälle och till bättre livskvalitet för enskilda människor. Universiteten förväntas samverka med samhället, inte bara genom sedvanliga resultat, dvs. ny kunskap som adderar till forskningsfronten och studenter med nytt kunnande. Universiteten förväntas också att katalysera och transformera forskning till nya innovationer. Innovationer som av entreprenörer kan ge ekonomiskt och socio-ekonomiskt positiva resultat och en förnyelse av samhället. Universiteten förväntas också att i samverkan med arbetsmarknaden utbilda studenter, som har rätta kunskaper och färdigheter och också är kreativa, innovativa och potentiella entreprenörer. Universiteten befinner sig i ett spänningsfält mellan den akademiska friheten som en metod och ett verktyg för sin egen utveckling och kvalitet och samhällets krav på att den utvecklingen och kvaliteten ska förnya samhället i stort och också vara en drivkraft för ekonomisk tillväxt. Synonymen mellan akademisk frihet och akademiskt lugn kanske i framtiden endast gäller lugnet i stormens öga. I den nya samverkan med samhället, där universitetens förmåga att forska för innovation och att utbilda kreativa entreprenörer ses som allt viktigare, kommer vindarna vara starka och föränderliga. 18

1.2 Den tid vi lever i Vi lever i en tid av gränslös information och gränslösa åsikter, digitala, globala, sanna och falska. Nya generationer är globala i sin gemenskap och ser en parallell lokal och global social gemenskap genom Internet som självklar. Vi lever i en tid där entreprenören och entreprenörskapet prisas. Entreprenörens förmåga att förnya industriell, social och kulturell verksamhet och med eget företagande skapa ekonomisk tillväxt är avgörande för nationers, regioners och enskilda företags framgång. Dessa två trender präglar samhällsutvecklingen. Vi ser båda som positiva, som individer och som ett kollektiv. Vilket inte hindrar att vi oroar oss över utvecklingen av Internet; dess nyckelroll för all mänsklighet verksamhet och dess brist på demokrati, säkerhet och trovärdighet i kommunikationen mellan organisationer, företag och människor emellan. Entreprenörskapet betydelse är svårare att förklara än ICT:s, trots att de två delar spelplan och trots att de är lika omvälvande. Global BNP har ökat tiofalt sedan 1970 och 80 procent av den ekonomiska tillväxten har skett efter att länder som Kina, Indien, Brasilien och Ryssland, och andra centralstyrda länder har liberaliserat sina ekonomier och tillåtit eget företagande och entreprenörskap att bli en motor för förändring och därmed ekonomisk tillväxt. Entreprenörskap var den uppenbara, men inte alltid nog värderade hemligheten bakom Amerikas enastående ekonomiska tillväxt under nittonhundratalet. Nu drivs ekonomisk tillväxt och övergången till uthålliga infrastrukturer av innovationer och entreprenörer som utnyttjar dessa, överallt, i Israel, i Turkiet, i Taiwan, i Singapore, i Brasilien och inte minst i Kina och i Indien. Även i Europa där framtiden ofta planeras centralt i samförstånd mellan politikens och näringslivets ledare, ses entreprenörskapet som en nödvändig folkrörelse och som grunden för en förnyelse av europeiskt näringsliv och en ökad ekonomisk tillväxt. 19

Inledning I informations- och entreprenörsåldern har den av nobelpristagaren Robert Solow introducerade faktorn mänsklig kompetens i teorin för ekonomisk tillväxt blivit symbolen för det nya kunskapssamhället. Ny kunskap och kunniga människor med ny kunskap är det som avgör om en nation eller region ska utvecklas positivt. ICT och entreprenörskap har varit en förutsättning för de innovationer som drivit social, kulturell, teknisk, medicinsk och ekonomisk ja nästan all samhällsutveckling. Än viktigare är att de har skapat nya samhällsmönster, nya sätt att arbeta och nya sätt att leva och umgås. Hur drivande är och har universiteten i Europa varit för denna utveckling? Har de skapat nya utbildningar där konkreta mål finns för att göra studenten mer kreativ, mer innovativ och till en entreprenör? Har de tagit möjligheten till samverkan med näringslivet för en gemensam utveckling så att den akademiska forskningen katalyseras och transformeras till innovationer och genom entreprenörer till nya företag? Frågorna är berättigade. Universiteten har sedan Humboldt sett sig själva som samhällets gemensamma resurs för forskning efter ny kunskap och för utbildning av studenter som kan tillämpa den nya kunskapen. Har universitetens forskning och utbildning de kvaliteter och den kvalitet som samhället förväntar sig? Att förändringen av universitetens roll i den samverkan med samhället och näringslivet inte är enkel illustreras väl av ett exempel från tidig utveckling av biotekniken för nya biologiska läkemedel. Företag som Genentech och Biogen var pionjärer som omvandlade bioteknisk forskning till innovationer och till produkter som syntetetisk insulin och inferon. När Harvard 1980, försökte bli delägare i ett biotekniskt företag och i samverkan med kommersiella aktörer driva utvecklingen - forskning/innovation/produkt, så sade fakulteten nej. Samverkan där de gemensamma målen var kommersiella gagnade inte forskningen, var inte heller rättvis forskare emellan och riskerade den akademiska friheten. Idag är läget inom just bioteknik helt annorlunda. Ett universitets forskare inom 20

bioteknik bör även för akademisk framgång i sitt CV kunna visa meriter relaterade till innovation och entreprenörskap i utveckling av nya läkemedel eller andra biotekniska produkter. I USA har denna utveckling under 1980-talet betalat sig både akademiskt men också i kommersiella framgångar inom en ny teknologi. Europas biotekniska företagande motsvarar en liten del av USA:s och inga nya storföretag inom bioteknik har skapats i Europa. Samverkan med samhället, forskning och utbildning för innovationer och för ett akademiskt entreprenörskap är en del av ett nytt paradigm för universitetens roll i samhällsutvecklingen. I det nya spänningsfält där universiteten nu verkar, diskuterar vi inte antingen eller mellan vetenskaplig kvalitet och förmågan att katalysera och omvandla forskning till innovationer. Vi diskuterar kvaliteten på forskningen i ett både och perspektiv. 1.3 Olika perspektiv på kvalitet Ekonomer har visat att ny kunskap som ger innovationer och som kommersialiseras är den främsta orsaken till tillväxt i ekonomier där forskningen är i eller nära den globala forskningsfronten på området, dvs. den kan inte köpas eller lånas och enkelt kombineras med investeringar i produktion. Utbildade individer är mera produktiva och tar lättare till sig nya erfarenheter och anpassar sig lättare till förändringar. Ny kunskap samt arbetskraft som är utbildad och kunnig bidrar till ekonomisk tillväxt på ett avgörande sätt. En marknadssyn på kvalitet kan sammanfattas som att en produkts eller tjänsts kvalitet ska se till att kundens krav och behov, nu och i framtiden, infrias. Vilka är konsekvenserna för en sådan syn när vi ser till kvaliteten på forskning och utbildning vid ett universitet? Vilka är då forskningens och utbildningens produkter? Vilka är kunderna? Hur mäter vi att kundernas behov nu och i framtiden uppfylls? Varje individ har en egen 21

Inledning uppfattning av vad som är hög kvalitet. Uppfattningen om produktens eller tjänstens kvalitet baseras på hur olika egenskaper, utifrån ett helhetsperspektiv värderas och uppfylls. En student som söker en utbildning värderar så skilda kvaliteter som; är utbildningens innehåll intressant i sig, är innehållet väsentligt för ett visst yrkesval, ger utbildningen färdigheter och kompetens för den tänkta karriären, men även de sociala förutsättningarna för en stimulerande studietid. Lärandemålen för utbildningen måste vara tydliga så att studenten kan bilda sig en uppfattning om vad hon eller han kan förvänta sig och att tidigare studenters resultat och deras uppfattning om utbildningen är kända. Kvaliteten på högre utbildning och utbildningarnas lärandemål utvecklas nu i samverkan mellan universiteten, studenterna och arbetsmarknaden. Kvalitet är inte längre tråkigt och statiskt. Kvalitet är spännande och dynamiskt. Kvalitet och granskning av kvalitet är en motor för kunskapssamhället. Öppen samverkan mellan universitet, studenter och arbetsmarknad avseende kvaliteten på och utbudet av utbildningar ger motsvarande förnyelse som öppen innovation ger produkt- och tjänsteutvecklingen på den s.k. marknaden. Under de senaste årtiondena kan vi se en utveckling av lärandemålen från enbart mål avseende kunskap till mål på förmågan att tillämpa kunskapen till mål på att använda kunskapen för att skapa nya samhällsvärden inklusive kommersiella sådana. Detta är en annan konsekvens av samverkan mellan universitet, företag och arbetsmarknad. En utveckling från kunskapsbaserade till kompetensbaserade utbildningar. Vi står bara i början av denna utveckling och det är viktigt att inte uppfatta utvecklingen som en maktkamp, eller som ett utsuddande av gränserna mellan olika aktörers uppgifter och kompetens. Forskningen ger ny kunskap och kvaliteten på forskningen ges av om den nya kunskapen är användbar, dvs. att den kan tillämpas. En uppenbar tillämpning av ny kunskap är som en grund för ny forskning, dvs. en framflyttad forskningsfront. 22

Denna tillämpning ses av forskarna vid universiteten som den som skapar den excellens och det fokus som är nödvändigt för att vetenskapen ska utvecklas. Det är den som ligger till grund för att avgörande vetenskapliga framsteg görs och vars resultat publiceras i Nature och Science och som ger nobelpris. Andra tillämpningar av forskningen är att utbilda studenter med kunskap nära forskningsfronten och som kan tillämpa den eller att forskningen katalyseras och omvandlas till innovationer som bas för nya samhällsvärden, ekonomiskt, socio-ekonomiskt och kulturellt. Ett universitet som forskar och utbildar och som genom samverkan med olika sektorer i samhället förstår och respekterar deras syn på studenternas kompetenser och deras syn på forskningens potential för innovationer, implicit eller explicit, är också en motor i samhällsutvecklingen och för den samhällsutvecklingen. Europas företag inom forsknings- och innovationsintensiva sektorer är stora företag. De är nöjda, när europeiska och nationella, forskningsresurser ges till områden där ny kunskap och ny arbetskraft är viktig för deras framtida verksamhet. Företagen engagerar sig inte i universitetens forskning i en samverkan där forskning, innovation och produkt- eller infrastrukturutveckling drivs gemensamt. Universiteten är nöjda med att forska efter sin syn på olika områdens framtida vetenskapliga och samhälleliga potential. Denna karakteristik av samverkan blir uppenbar när vi studerar europeisk och nationellt finansierad forskning för att utveckla olika sektorer av samhället. Den görs nästan alltid vid universitet och statliga forskningsinstitut. Företagen använder sina ekonomiska och intellektuella resurser och sitt engagemang till egen forskning och utveckling av nya produkter och tjänster i både ett kort och långt perspektiv. Inom vissa områden som bio-, nano-, och energiteknik finansierar Europas skattebetalare väl så mycket forskning som de amerikanska. Europeiskt näringsliv, från små till stora företag, ser forskningen vid universiteten som viktig för att ny kunskap 23

Inledning genereras, men dock inte tillräckligt ofta som en möjlighet till direkt samverkan för att skapa innovationer. Har universiteten i Europa blivit en resurs för entreprenörskap och för utbildning av entreprenörer? Ja! Vi utbildar idag knappt hälften av alla ungdomar vid universiteten och ger dem på så sätt den kunskap och kunnande som möjliggör för dem att bli entreprenörer i det nya kunskapssamhället. Nej! Vi utbildar dem idag väsentligen på samma sätt som för flera tiotal år sedan. De har alldeles för få möjligheter, att utveckla sin kreativitet och förmåga till innovation genom att använda sin nya kunskap i praktik och verklighet. I en tid när yrkesrollerna var mer stabila och när den nya innehållsliga kunskap som studenterna bar med sig var mer begränsad så fanns tiden till inskolning i företagen på ett annat sätt och inskolningen kunde ses som början på ett livslångt arbete. Idag är det väsentligt att de under utbildningen får dessa möjligheter. Universiteten måste för att behålla sin ledande position inom högre utbildning bli bättre på att utveckla utbildningarna och deras kvalitet efter de nya krav som ställs. Universitetens förmåga att inte bara utbilda till kunskap utan också till kreativitet och entreprenörskap ifrågasätts. Unga entreprenörer ges idag stipendier av andra aktörer för att ägna tid och intellektuell förmåga att utveckla sina idéer, istället för att studera vid universitetet och högskolor och kunna utveckla sina idéer där Forskningens kvalitet är inte endimensionell. Den är inte längre bara vetenskaplig kvalitet för vetenskaplig utveckling. Andra dimensioner är hur ny forskning utvecklar universitetens utbildningar och studenternas lärande och hur ny forskning leder till innovationer så att universitetens samverkan med samhälle och näringsliv får den dynamik som krävs för att vi ska kunna möta de utmaningar som samhället står inför. Dessa dimensioners växelverkan illustreras av kunskapstriangeln och som är det senaste paradigmet för universitetens verksamhet. En tydlig integration mellan forskning, utbildning och innovation för utvecklingen av nya idéer med genomslag och påverkan samt 24

nyttiggörande i icke-akademisk verksamhet. I nästan alla europeiska länder får universiteten en ökad autonomi för att själva kunna skapa just sin bästa utveckling. Samhällets roll är att granska om universiteten håller hög kvalitet och genom ökade resurser eller på annat sätt stimulera de bästa till ännu högre kvalitet. Universitetens forsknings, utbildnings- och samverkan kvaliteter bör därför inte granskas och stimuleras var för sig av olika myndigheter. Varje autonomt universitet har sin profil, sina mål och sin strategi och helhetens kvalitet bör därför granskas av en myndighet. I England, det landet i Europa med störst framgång i sitt arbete med att skapa forskning av högsta vetenskapliga kvalitet och som nu som första europeiska land avser att på allvar granska kvaliteten på samverkan har The Higher Education Funding Council for England (HEFCE) detta ansvar. 1.4 Mångfald i fokus I det nya rollspelet mellan universitet och högskolor och samhälle är det uppenbart att den akademiska yrkesrollen som forskare och lärare vid ett lärosäte förändras. Färdigheter och förmågor som, ledarskap, entreprenörskap, kreativitet och social kompetens måste utvecklas. Om vi akademiker inte visar dessa egenskaper i arbetet med forskning, utbildning och innovation kan vi inte förvänta sig att studenter, doktorander och partners i näringsliv och samhälle ser oss som förebilder. Idag beskrivs snarast synen på utbildning av följande anekdot från sjuttiotalet. När Einar Lindholm, professor i atomfysik vid KTH, mötte sina assistenter och doktorander vid terminens början, brukade han vända sig till doktoranderna med orden: Du är duktig du får forska. Du är inte så duktig, du får undervisa. Många lärosäten kommer dock inte att ha de akademiska, personella och ekonomiska resurserna att skapa excellens i alla discipliner och områden, inom forskning och innovation, 25

Inledning utbildning och samverkan. Att välja, att fokusera och prioritera mellan olika strategier kommer alltså att bli alltmer nödvändigt. Varje lärosäte behöver söka sin profil utifrån de villkor som råder för bästa möjliga utveckling. Valen kommer då vägledas av en ny syn på forskningen och dess kvaliteter från andra aspekter än den rent vetenskapliga utvecklingen, där värderingen av helheten som bygger på växelverkan mellan forskning, utbildning, innovation och samverkan av hög kvalitet är viktig. Tydliga verksamhetsprofiler ger också en resursanvändning som inte onödigtvis dubblerar verksamheter. Fokus måste för kunskapstriangelns lärosäten väljas strategiskt och smart. Vilket utmärkt varumärke det vore för ett universitet det smarta universitetet? En förutsättning för smarta universitet är självklart att det lönar sig att vara smart. Men vad innebär det att vara smart? Räcker belöningar i form av erkännande och den samverkan som näringsliv och samhälle kommer att erbjuda? Knappast. Att vara smart innebär förmåga att ta sig fram i det system man befinner sig i. Det är därmed självklart att staten som finansierar ca 90 procent av universitetens verksamhet också måste dela synen på smarta universitet. Direkta statliga anslag och anslag från andra statliga finansiärer som forskningsråd, Vinnova och andra myndigheter måste premiera och förstärka universitetens ambitioner att prioritera och fokusera för att detta ska löna sig. 1.5 Prestationsbaserad tilldelning Regeringar världen över har åsett de ovan beskrivna förändringarna av samhället och för universitet och högskolor infört olika prestationsbaserade system för tilldelningen av basresurser. I den officiella retoriken förekommer ofta excellens och ökad kvalitet, men också internationell jämförbarhet. Likaså synlighet och att för allmänheten motivera resurser till forskning. Beroende på valda indikatorer nämns även nyttiggörande och resursfokusering. 26

Bedömning av forskningens kvalitet förekommer också i ökande grad i myndigheters och finansiärers utvärderingar och granskningar av forskningsprogram, institutioner, områden och discipliner. Den ökade användningen av granskningar av forskning tillsammans med en relativt utbredd skepticism bland forskarna om möjligheten att uppnå opartiskhet gör att behovet att mer på djupet förstå bedömningsprocesserna har ökat 1. Statliga medel till forskning vid universitet och högskolor har antingen gått direkt till lärosätet eller via någon offentlig forskningsfinansiär. Den senare kanalen har ofta byggt på projekt och ansökningar om projektmedel som kollegialt granskats och bedömts. Detta har vanligen administrerats av forskningsråd och gjorts med externa experter varit begränsad till ett visst område. Projektbaserad finansiering har sedan 1970- talet ökat i de flesta länder både i reala termer och andelsmässigt. Andelen direkta anslag varierar mellan olika länder. Tyskland, Nya Zeeland, Österrike och Nederländerna har alla 80 procent och mer, medan Belgien och Korea ligger under 40 procent. Vid jämförelse mellan länder måste man också beakta institutssektorns storlek. I Sverige har basfinansieringen, tidigare kallad fakultetsmedel, haft en minskande andel från över 60 procent vid mitten av 1980- talet till runt 45 procent under 2000-talet. Variationen mellan de svenska lärosätena är också stor. Lärosäten med inslag av medicin och teknik som Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan, Chalmers tekniska högskola, Luleå tekniska universitet och Mälardalens högskola ligger alla under 40 procent, medan lärosäten med humaniora och samhällsvetenskap, några av de mindre högskolorna samt de konstnärliga högskolorna har mer än 50 procent direkta anslag Det första s.k. prestationsbaserade resurstilldelningssystemet avseende basanslag infördes i England 1986 och 2010 har 13 länder infört liknande system (kap 4). Systemen har orsakat viss 1 http://www.wjh.harvard.edu/~mlamont/sshrc-peer.pdf 27

Inledning spänning medan autonomi och kontroll och anses inom forskarvärlden delvis vara kontraproduktiva. I Sverige har basanslaget fördelats till lärosätena på historiska och politiska grunder, men 2009 infördes indikatorer i form av mängden erhållna externa medel och en kombination av publiceringar och citeringar. Det finns också länder som har infört en del indikatorer, som skulle kunna leda till prestationsbaserade system, om utfallet kopplas till resurser. 28

2 Indikatorer En indikator är ett enkelt mått, med vars hjälp information kan koncentreras i ett siffervärde, som sedan kan behandlas med statistiska metoder. Indikatorer mäter givetvis inte alltid precis det man önskar, utan ibland bara det som är lätt eller möjligt att mäta. Intresset för felanalys brukar ofta vara ringa. Indikatorn i sig avslöjar inte något om orsakerna till en eventuell förändring, varför slutsatser måste dras med försiktighet. Bra indikatorer är robusta över tid vilket gör det möjligt att följa utvecklingen, men också att jämföra forskningen mellan sektorer och med andra inom och utom landet. En indikator måste därför möjliggöra jämförelser, vara relevant och upplevas legitim. En indikator ska helst vara lätt att förstå, underlaget ska vara lätt tillgängligt och helst inte kräva stora resurser att ta fram. Dessutom bör indikatorn vara lätt att konstruera. En mycket välkänd indikator inom nationalekonomin är bruttonationalprodukten (BNP) som anses säga något om ett lands ekonomiska tillväxt. Inom forskningsområdet utgav OECD den första versionen av Frascatimanualen, redan 1963. Den ligger till grund för definitioner inom OECD:s forskningsstatistik. Den ger riktlinjer för utvärdering av FoUsektorn och används av alltfler länder, men också av Eurostat, Unesco m.fl. Manualen har utvecklats löpande och finns nu i version 6. Vindarna skiftar inom forskningspolitiken och exempelvis har inslag som innovation och nyttiggörande skapat behov av nya indikatorer och Frascatimanualen har därför fått 29

Indikatorer två syskon; Oslomanualen som behandlar innovation och Canberramanualen som behandlar mänskliga resurser. I en rapport från OECD 2, som beskriver s.k. resultatbaserad medelstilldelning för universitetens basresurser för forskning, görs en indelning i tre kategorier. kategori 1 försöker mäta prestationer genom input, processer, struktur och resultat; kategori 2 försöker mäta effekter genom enkla mått som Journal Impact Factor (JIF) och h-index; kategori 3 innebär kollegial bedömning för att ranka institutioner En mer detaljerad beskrivning finns i bilaga 4. 2.1 Kollegial bedömning eller peer review och statistiska metoder som indikatorer på vetenskaplig kvalitet Universiteten tar allt oftare steget ut i samhället och tillåter studenter, arbetsmarknad, företag och verksamheter som vård, omsorg, kultur, skola, transport, media och kommunikation säga sitt om kvaliteten på forskning, utbildning, innovation och på samverkan med aktörer utanför universitetet och den påverkan som denna ger. Syftet med en kollegial bedömning eller en bedömning med statistiska metoder skiljer sig inte, båda ska spegla och ge information om den verkliga kvaliteten. Vad är hög kvalitet i forskning eller hellre, vilka är resultat visar att forskningen är av hög kvalitet? All forskning värd namnet har en (internationell) forskningsfront. Forskningsfronten skiljer det kända från det icke kända. En forskare vet när resultatet av forskningen, 2 Performance-based Funding for Public Research in Tertiary Education Institutions. Workshop Proceedings OECD (2010). 30

Indikatorer experimentellt eller teoretiskt, gör att gränsen för vårt vetande flyttas fram en bit in i det icke kända. När forskarna når nya insikter är upplevelsen densamma för alla discipliner och områden och bygger på samma uppfattning vad som är forskning och forskningens kvalitet. För att forskningen ska bli forskning för andra forskare så måste upplevelsen kodifieras, dvs. skrivas ned, rapporteras och publiceras. Den bedömning som sker av kollegor av de publicerade resultaten är en förutsättning för att forskningsfrontens landvinningar är så riktiga som möjligt. Bedömningen som sker är inte bara ett ja eller nej. Publiceringen sker i tidskrifter med krav inte bara på nyhet och sanning utan också med krav på påverkan, som kan härledas till resultatets originalitet och betydelse för framtida forskning. Olika tidskrifter har olika impactfaktorer av skiftande skäl som resulterar i att vissa tidskrifter citeras oftare och har ett rykte om sig att de publicerar vetenskapliga upptäckter av större betydelse. Dessa tidskrifter har ett större genomslag och blir därmed attraktiva att publicera i. Detta medför att forskningen betygsätts av forskarnas uppfattning om tidskriftens, bokens eller rapportens betydelse. Att använda publikationens impactfaktor som ett betyg är därmed mer kvalitetsdrivande än att räkna citeringar. Detta hindrar inte att då och då publiceras banbrytande forskning i tidskrifter som inte har hög impactfaktor. Alla granskningar av forskningens kvalitet och jämförelser av denna mellan olika lärosäten innefattar problemet att jämföra resultaten av forskningen från olika vetenskapliga kulturer. Sättet att kodifiera och kommunicera de resultat som flyttar fram forskningsfronten är olika mellan skilda discipliner och vetenskapsområden. Detta gäller i ännu högre grad när vi önskar jämföra hur forskningen i skilda discipliner och områden påverkar samhället. I fallet forskningens vetenskapliga kvalitet är åtminstone mekanismen given. Vi jämför olika publikationers genomslag i form av spridning och betydelse. I fallet samverkan och påverkan av samhället är mekanismerna många flera och 31

Indikatorer olika, men även här kan kvalitet mätas genom att forskningens påverkan på samhällsutvecklingen bedöms efter hur stor spridning och vilken betydelse som påverkan har haft. Granskningen måste vara valid, transparent och rättvis, dvs. den måste ha tydliga bedömningsgrunder och bedömningskriterier för dessa. Kriterierna skiljer sig för olika områden, även inom samma fakultet. De tolkas också olika om flera expertgrupper används inom samma område. Vilket kan ge problem när dessa områden ska bidra till ett gemensamt betyg för exempelvis forskningen inom en fakultet eller ett lärosäte. Utöver definierade bedömningsgrunder och bedömningskriterier för hög reliabilitet och validitet blir den kollegiala granskningen av forskningens excellens bättre när granskarens kunskap är i eller nära den forskning som bedöms. Kollegial granskning av forskningsprojekt inom begränsade områden har därför ett mycket gott renommé. Om forskningens kvalitet vid ett universitet eller en högskola ska bedömas måste forskningen brytas ned i områden som enskilda kan bedöma. Bedömningen görs med olika bedömningsgrunder, och oftast är den enda bedömningsgrunden vetenskaplig kvalitet, dvs. hur nära är forskningen en internationell vetenskaplig forskningsfront. Detta till skillnad från en kollegial bedömning av en utbildnings kvalitet, där bedömningsgrunderna är flera och säger vad en student ska ha lärt sig i form av kunskap, färdigheter och attityd. En granskning med hjälp av statistiska metoder ska på motsvarande sätt spänna över samtliga discipliner och områden för att ge en rättvis bild. De indikatorerna som då väljs ska vara nära korrelerade med de aktiviteter vars kvalitet som granskas och ska ha ett rimligt statistiskt underlag. Många forskare är överens om att publikationer är ett viktigt resultat från forskningen inom alla områden, konstnärlig forskning undantagen. Forskningens kvalitet mäts ofta genom att räkna antalet citeringar av forskarnas enskilda publikationer och addera dessa. Detta kan ses som en kollegial granskning gjord av många bedömare och att detta speglar en vetenskaplig kvalitet är 32

Indikatorer vedertaget. Dock publicerar forskarna från olika områden på olika sätt; tidskrifter med kollegial bedömning, konferensbidrag med eller utan sådan, utredningar och rapporter, monografier och böcker, för att nämna de viktigaste. Hur forskarna publicerar är dynamiskt och växer fram ur hur forskarna uppfattar att de når största möjliga effekt för sig själva och för sin vetenskap. Vissa områden, särskilt inom teknik, naturvetenskap och medicin, är globala och en forskare som önskar få vetenskaplig uppmärksamhet måste publicera i tidskrifter med hög impactfaktor, dvs. tidskrifter vars artiklar citeras ofta. Områden som inte har nått status som disciplin har ofta färre forskare, och då kan konferensbidrag vara vanliga. Vetenskapligt arbete inom samhällsvetenskapen och humaniora är ofta enskilt och granskning av kvalitet sker ofta genom seminarier och symposier. Det nationella språket, kulturen, samhället och politiken spelar ofta en viktig roll vilket leder till att rapporter, monografier och böcker är vanliga som publikationer av vetenskapliga resultat. Globaliseringen gör dock att nationella skeenden får allt större globalt intresse. Ett exempel är den medie- och kommunikationskultur som omfattas av de nya generationerna som är sant global. Något tillspetsat kan vi i säga att en japansk tonåring nog känner större samhörighet med en svensk, än hon eller han gör med äldre generationer i Japan. Kanske kommer nya generationer av forskare också omfattas av motsvarande globalisering. Trenden är att samhällsvetenskapen och humaniora i ökande utsträckning publicerar sig i engelskspråkiga tidskrifter för att kunna påverka den vetenskapliga utvecklingen. Trenden har dock inte resulterat i att det idag kan ses som motiverat att tvinga samhällsvetenskapen och humaniora att mätas med en indikator som baserar sig enbart på publikationer i tidskrifter från Web of Science 3 (WoS). Det finns ett behov för en svensk databas för lärosätenas publikationer. En sådan databas skulle kunna 3 http://thomsonreuters.com/products_services/science/science_products/az/web_of_science/ 33

Indikatorer utvecklas från SwePub 4 och på sikt kunna samordnas med motsvarande databaser i Norge, Finland och Danmark. Konstnärlig forskning som arbetar med många uttryckssätt eller artefakter behöver en databas över dessa om en prestationsbaserad resursfördelning ska kunna göras. En sådan är under uppbyggnad och bör ges stöd för att ge den konstnärliga forskningen ändå större genomslag. Tillgången på Internet till publikationsdatabaser som Google Scholar 5 har skapat en ranking av enskilda forskares i vetenskapliga prestationer. Titel och adress på visitkort med det s.k. h-index, dvs. det antal av forskarens artiklar som har ett visst antal citeringar. Universitet och högskolor konkurrerar med varandra genom rankinglistor som databaser som WoS och där forskare konkurrerar med varandra genom CV:n, där främsta komponenten är vetenskapliga publikationer och h-index. Det förvånar inte att detta väcker motkrafter då en forskares främsta tillgång hans eller hennes nyfikenhet, kreativitet och intellekt inte kan mätas mekanistiskt utan endast uppfattas när andra forskare ser resultaten. 2.2 Forskningens vetenskapliga kvalitet mätt från en publikationsdatabas När forskningens kvalitet mäts bibliometriskt, baserat på ett statistiskt underlag från en publikationsdatabas, görs det i huvudsak på två sätt. Endera mäts kvaliteten genom hur många gånger publikationen citerats i andra publikationer eller så används en impactfaktor för tidskriften där publiceringen sker. Impactfaktorerna ges för WoS tidskrifter av antalet citeringar i medeltal för tidskriftens publikationer över två år. Båda metoderna har sina för- och nackdelar. Antalet citeringar finns 4 http://www.swepub.se/help.jsp 5 http://scholar.google.se/intl/sv/scholar/about.html 34

Indikatorer endast för publikationer i WoS tidskrifter där citeringarna är indexerade. Impactfaktorer kan ges alla typer av publikationer. För tidskrifter i WoS redovisas impactfaktorer och för icke WoS publikationer dvs. andra tidskrifter, rapporter, monografier, böcker etc. kan impactfaktorer sättas efter ett resonemang om publikationens spridning och signifikans. I den s.k. norska modellen så tilldelar bedömningskommittéer för olika vetenskapsområden alla publikationer en impactfaktor efter publikationsform och nivå (kap 4). För att sätta impactfaktorer för icke WoS tidskrifter måste en bedömning ske som kan ifrågasättas och som kan manipuleras. Skämtsamt kan sägas att ett transparent sätt att sätta en boks impactfaktorer är att väga den och jämföra detta med medelvikten för tidskrifts publikation. Förfarandet uppmuntrar också till att publicera många (för) korta artiklar då alla publikationer ändå ges en impactfaktor och därmed räknas. Eftersom vi på detta sätt mäter kvaliteten för varje publikation, måste en multiplikation med antalet publikationer göras för att få ett mått på lärosätets vetenskapliga kapacitet. Om citeringar används räknas enbart publikationer som har citerats. Något som kan ses som renande. Publikationer bör baseras på ett tillräckligt bra och omfattande vetenskapligt material för att bli citerat. Med användningen av Waringmetoden fältnormaliseras citeringarna, dvs. vi tar hänsyn till hur effektiva forskarna inom ett visst område är att publicera i WoS tidskrifter. Normaliseringen medför att de forskare som publicerar på annat sätt än WoS lyfter sitt område då de räknas som om de inte publicerar. Metoden med impactfaktorer har fördelen att bygga på en fullständig publikationsdatabas och alla författarna till en publikation syns och produktiviteten per forskare framgår direkt. 35

Indikatorer 2.3 Enkla begrundanden Att bedöma forskningens verkliga kvalitet från endera en peer review granskning eller från en publikationsdatabas är omöjligt. Båda sätten ger resultat som är proxies (ställföreträdare) för den verkliga kvaliteten. Vi anser att om ett lärosätes samlade vetenskapliga kapacitet ska mätas och resultatet användas för att fördela resurser är numeriska indikatorer baserade på det statistiska underlaget från en publikationsdatabas att föredra. Detta hindrar inte att en peer review granskning kan ge en information som är mer mångfacetterad och med mer framtidsperspektiv. En peer review bedömning av ett lärosäte blir sålunda kvalitetsdrivande genom sin information. De numeriska indikatorerna, baserade på det statistiska underlaget från publikationsdatabasen, blir kvalitetsdrivande genom möjligheten att jämföra olika universitets och högskolors vetenskapliga kvalitet. Båda metoderna har för- och nackdelar när det gäller att jämföra den vetenskapliga kvaliteten mellan olika vetenskapsområden, beroende på hur området väljer att visa sina vetenskapliga eller konstnärliga resultat och på hur området säkrar kvaliteten för dessa. Medicin, naturvetenskap och teknik visar och diskuterar sina forskningsresultat i tidskrifter med en peer review bedömning, vilket garanterar en lägsta nivå på kvaliteten. Referenserna (citeringarna) i publikationerna i WoS är indexerade, vilket gör det möjligt att mäta den uppmärksamhet och spridning artikelns vetenskapliga resultat fått. Vissa tidskrifter lyckas att publicera artiklar som oftare blir citerade och därmed får impactvärde. Forskare söker publicera i sådana tidskrifter, eftersom de har större prestige, något som medför att konkurrensen att bli accepterad för publicering ökar och därmed kvaliteten. Samhällsvetenskapen till stora delar och nästan all humaniora däremot, väljer att visa upp sin forskning i monografier av olika slag och i böcker. Publiceringskulturen utvecklas redan på forskarutbildningsnivå. Inom medicin, naturvetenskap och 36