Revisionsrapport December 2011 Robert Öberg, revisionskonsult Pajala Kommun Minoritetsspråklagens efterlevnad
Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning 1 2 Inledning 3 2.1 Revisionsfråga 3 2.2 Metod, material och avgränsning 3 3 Minoritetsspråklagstiftningen 5 3.1 Från erkännande till egen makt 5 4 Granskningsresultat 7 4.1 Kommunens ansvar 7 4.1.1 Enskilds rätt 8 4.1.2 Organisation 8 4.1.3 Kommunala mål för tillämpningen av minoritetsspråklagstiftningen 9 5 Ekonomi - statsbidraget 11 6 Uppföljning och utvärdering 13
1 Sammanfattning och revisionell bedömning På uppdrag av Pajala kommuns revisorer har PwC Kommunal Sektor granskat minoritetsspråklagens efterlevnad inom kommunen. Revisorernas bedömning av väsentlighet och risk har legat till grund för valet av granskningsområde. Granskningen syftar till att bedöma om kommunens olika myndigheter tillämpar minoritetsspråklagstiftningen på ett ändamålsenligt sätt. Vår bedömning redovisas nedan under respektive kontrollmål. Är organisationen ändamålsenlig? Granskningen visar att det är kultur- och utbildningsnämnden som fullgör kommunens ansvar som förvaltningskommun för minoritetsspråken finska och meänkieli. För att leva upp till lagstiftningens krav och medborgarnas behov och önskemål avseende meänkieli och finska har kommunen anställt en minoritetsspråkhandläggare. Denna handläggare verkar under kultur- och utbildningsförvaltningen men arbetar både mellan de olika förvaltningarna och kommunövergripande med diverse frågor och projekt som uppstår avseende minoritetsspråkrelaterade frågor, t.ex. samverkansråd med grupper som representerar minoritetsspråken. Socialnämnden har inte genom sitt reglemente något uttalat uppdrag avseende minoritetsspråklagsrelaterade frågor, men granskningen visar att de genom sin jämlikhetsgrupp hanterar en del av statsbidraget och bedriver olika minoritetsspråksfrämjande insatser och projekt. Nämnden har upprättat ett dokument innehållande regler för hur statsbidraget får användas. Fortsättningsvis visar granskningen att arbetet med minoritetsspråken är välkänd inom organisationen och språkkompetens finns inom samtliga förvaltningar avseende finska och meänkieli, men att generationsövergångar kan komma att skapa kunskapsluckor i framtiden då det är mest äldre som behärskar språken i tal och skrift. Vidare framgick av intervjuerna att viss oklarhet råder hos de olika förvaltningarna avseende i vilka sammanhang handläggaren kan användas/rådfrågas samt varför minoritetsspråkhandläggaren positionerats under kultur- och utbildningsförvaltningen istället för kommunens centrala funktion, då dennes arbetsuppgifter inte är avgränsat endast till kultur- och utbildningsnämnden utan kommunövergripande. Vår bedömning är att kommunen i stor utsträckning har en ändamålsenlig organisation för tillämpning av minoritetsspråklagstiftningen, men att nuvarande roll- och ansvarsfördelning för implementering och arbete med minoritetsspråklagen inte fullt ut är klarlagd inom organisationen. Finns dokumenterad plan för hur kommunen skall efterleva intentionerna i lagstiftningen? 1 av 13
Något kommunövergripande mål för arbetet med minoritetsspråken finns inte, däremot finns ett dokumentutkast för detta ändamål som ska behandlas i kulturoch utbildningsnämnden den 28 november och därefter behandlas i kommunfullmäktige. På verksamhetsnivå bedömer vi att dokument och riktlinjer finns i tillräcklig utsträckning och är tillräckligt tydligt utformade för att utgöra arbetsunderlag för ett ändamålsenligt arbete utifrån minoritetsspråklagstiftningen. Finns mål för tillämpningen av minoritetsspråklagstiftningen? Granskningen visar genom intervjuer och dokumentgranskning att ett antal mål kan utläsas genom de olika minoritetsspråkfrämjande åtgärder och projekt kommunen bedriver, den primära målsättningen för 2012 består av utbildningssatsningar inom förskola och äldreomsorg för att trygga generationsövergångar inom personalen. Hur nyttjas statsbidraget för åtgärder enligt lagen? Statsbidraget har efter beslut från kommunledningen 2010 delats upp lika mellan kommunstyrelsen, kultur- och utbildningsnämnden och socialnämnden. Det är vår bedömning att statsbidraget används på ett ändamålsenligt sätt; bidraget används uteslutande för minoritetsspråksfrämjande åtgärder, under 2010 användes merparten av bidraget för personalförstärkning, utbildnings och kompetensutveckling, huvudsakligen inom förskola. Användandet av statsbidraget redovisas separat till chefen för kultur- och utbildningsförvaltningen, sammanställs sedan av kommunstyrelsen och sänds därefter till länsstyrelsen i Stockholm. Har nämnderna och kommunstyrelsen genomfört uppföljningar och utvärderingar av minoritetsspråklagstiftningens efterlevnad? Granskningen visar att det saknas en samlad utvärdering och dokumentering av mer strukturerad och systematisk karaktär för arbetet med minoritetsspråklagstiftningen och resultaten av de insatser som genomförs; det är den årliga redovisningen till Länsstyrelsen som enligt intervjuerna utgör utvärderingsunderlag men denna är snarare en redogörelse för vilka åtgärder som vidtagits samt hur dessa utförts. Vår samlade bedömning är att Pajala kommun huvudsakligen bedriver arbetet med minoritetsspråklagstiftningen på ett ändamålsenligt sätt, men att vissa områden kan förbättras och därmed rekommenderar vi att Kultur- och utbildningsnämnden verkar för att förankra och förtydliga nuvarande organisation för arbetet med minoritetsspråklagstiftningen Kommunstyrelsen verkar för en kommunövergripande handlingsplan samt att denna bör innehålla målsättningar för införlivandet och tillämpningen av minoritetsspråklagstiftningen Att kommunstyrelsen och kultur- och utbildningsnämnden verkar för att utarbeta rutiner för uppföljning och utvärdering av de åtgärder och insatser som finansieras av statsbidraget 2 av 13
2 Inledning Minoritetsspråkslagstiftningen trädde i kraft i april 2000. Sedan dess har vissa justeringar skett i lagstiftningen där den senaste skedde 1 januari 2010 (2009:724), som preciserar rättigheterna i språklagen. Inom särskilda förvaltningsområden har medborgare rätt att använda minoritetsspråk i muntlig och skriftlig kontakt med förvaltningsmyndigheter och domstolar. Lagen ger även rätt till förskoleplats i verksamhet som bedrivs på finska eller meänkieli, liksom rätt till omvårdnad inom äldreomsorgen av personal som behärskar det aktuella språket. För Pajala kommun innebär det rätt att använda finska och meänkieli hos förvaltningsmyndigheter och domstolar. Kommunens alla förvaltningar och nämnder berörs av lagstiftningen med undantag av kommunfullmäktige. Undantaget beror på att den inte bör tillämpas på myndigheter som har mycket liten kontakt med allmänheten och det därför inte är befogat att hålla t ex tolkberedskap. Inom kommunförvaltningen har en kartläggning av minoritetsspråken utförts. Syftet med kartläggningen har varit att ta reda på vilka behov kommunmedborgarna har av att använda meänkieli och/eller finska. Enkäter har riktats till kommunmedborgare, kommunanställda, skolor och äldreomsorgen. 2.1 Revisionsfråga Granskningen syftar till att bedöma om styrelsen och nämnderna i Pajala kommun tillämpar minoritetsspråkslagstiftningen på ett ändamålsenligt sätt. Följande kontrollmål är styrande för granskningen: Är organisationen ändamålsenlig? Finns dokumenterad plan för hur kommunen skall efterleva intentionerna i lagstiftningen? Finns mål för tillämpningen av minoritetsspråkslagstiftningen? Hur nyttjas statsbidraget för åtgärder enligt lagen? Har nämnderna och kommunstyrelsen genomfört uppföljningar och utvärderingar av minoritetsspråkslagstiftningens efterlevnad? Granskningen har tillkommit som en del av revisorernas risk och väsentlighetsbedömning. 2.2 Metod, material och avgränsning Vid genomförandet av denna revisionsgranskning har följande material granskats; Rapport om tillämpningen av lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk år 2010, slutrapport för kartläggningen av Pajala kommuns minoritetsspråk samt enkäterna för denna kartläggning, Socialnämndens regler för användandet av de statliga minoritetsmedlen, minnesanteckningar från samråd mellan kommunen och STR-T Pajala och Pajala finska förening, utkast till handlingsprogram för minoritetsspråken 2012 2014, dokumentet redovisning av statsbidraget till Pajala kommun 2011 och samtliga nämnders reglementen. 3 av 13
Vidare har intervjuer genomförts med följande representanter för Pajala kommun; kommunchef, kommunens minoritetsspråkhandläggare, chef för jämlikhetsgrupp tillika avdelningschef för individ & myndighetsenheten, förvaltningscheferna för plan- och miljöenheten, socialtjänsten, samt kultur- och utbildningsområdet. 4 av 13
3 Minoritetsspråklagstiftningen I samband med minoritetsspråkslagens ikraftträdande godkändes även Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den europeiska minoritetsspråkskonventionen gällande stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. Det övergripande syftet med minoritetsspråkskonventionen är kulturellt. Syftet är att bidra till bevarandet och utvecklingen av Europas mångkulturella arv och flerspråkighet inom nationsgränserna. Bestämmelserna i dessa nämnda konventioner har bildat en grund för den svenska minoritetspolitiken. Målet är att ge skydd för de nationella minoriteterna, stärka deras möjligheter till inflytande samt stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande. En viktig grund i minoritetsspråkskonventionen är att de som använder minoritetsspråk skall kunna använda dessa språk i samband med utövandet av både sina medborgerliga rättigheter och fullgörande av sina skyldigheter. Språklagarna skall även ses som en rätt för nationella minoriteter att använda sitt språk vid myndighetskontakter, men även som en del av en större satsning för att öka deras inflytande och minska diskrimineringen av dem. 3.1 Från erkännande till egen makt Från erkännande till egen makt så benämns regeringens strategi för de nationella minoriteterna liksom propositionen som låg till grund för de senaste lagändringarna. Strategin omfattar ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk samt att ändringar i sametingslagen och socialtjänstlagen har utarbetats. Lagändringarna har trätt i kraft den 1 januari 2010 och utgör alltså regeringens samlade strategi för minoritetspolitiken innehållande bland annat åtgärder för att: säkerställa en bättre tillämpning av Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- och minoritetsspråk samt uppföljning av vidtagna minoritetspolitiska åtgärder motverka diskriminering och utsatthet av de nationella minoriteterna stärka de nationella minoriteternas egenmakt och inflytande främja bevarandet av de nationella minoritetsspråken Syftet med lagen är även att den rättsliga regleringen av de nationella minoriteternas rättigheter förtydligas genom en sammanhållen lag som gäller i hela landet och inte enbart som tidigare i en viss region av landet. Den nya lagen ersätter nuvarande lagar om rätt att använda samiska, finska och meänkieli. Dessutom införs allmänna bestämmelser för att förtydliga samhällets ansvar. 5 av 13
Det svenska teckenspråket togs inte med när Sverige undertecknade Europarådets minoritetsspråkskonvention. Språkrådet och företrädare för teckenspråksgruppen delar inte den slutsats som utredningen kom fram till. Men i dag är läget det att det svenska teckenspråket inte betraktas som nationellt minoritetsspråk i svensk lagstiftning. Däremot precis som med de nationella minoritetsspråken ska aktiva åtgärder vidtas för att stärka teckenspråket, så att det bevaras som ett levande språk i Sverige. Med aktiva åtgärder kan avses förutom undervisning i och på teckenspråket även åtgärder som innebär att det synliggörs, exempelvis i kulturlivet, på tv och i myndigheters information på webbplatser. Förvaltningsområde för finska språket utvidgades till 18 nya kommuner. Dessa kommuner är; Botkyrka, Eskilstuna, Hallstahammar, Haninge, Huddinge, Håbo, Köping, Sigtuna, Solna, Stockholm, Södertälje, Tierp, UpplandsVäsby, Upplands- Bro, Uppsala, Älvkarleby, Österåker och Östhammar. Tidigare ingick i förvaltningsområdet Gällivare, Haparanda, Kiruna, Pajala och Övertorneå. Utvidgat förvaltningsområde för samiska språket gäller 13 nya kommuner. Dessa kommuner är Arvidsjaur, Berg, Härjedalen, Lycksele, Malå, Sorsele, Storuman, Strömsund, Umeå, Vilhelmina, Åre, Älvdalen och Östersund. Kommuner som sedan tidigare ingick i förvaltningsområdet är Arjeplog, Gällivare, Jokkmokk och Kiruna. Förvaltningsområdet för meänkieli utvidgas inte och gäller därför kommunerna Gällivare, Haparanda, Kiruna, Pajala och Övertorneå. I nya lagen är fastställt att kommunen ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska, meänkieli eller samiska där detta behövs i omvårdnaden om äldre människor. Detta innebär samtidigt en ändring i socialtjänstlagen. 6 av 13
4 Granskningsresultat 4.1 Kommunens ansvar Minoritetsspråklagens tillämpning gäller kommunala, statliga, regionala och lokala förvaltningsmyndigheter i ett geografiskt verksamhetsområde som helt eller delvis omfattar ett så kallat förvaltningsområde. För Pajalas medborgares del innebär detta, som nämnds i inledningen, vissa rättigheter avseende finska och meänkieli. Det innebär även att alla kommunförvaltningar och nämnder berörs av lagstiftningen. Undantaget är kommunfullmäktige och det beror på, som nämns inledningsvis i rapporten, att lagen inte bör tillämpas på myndigheter som har mycket liten kontakt med allmänheten. I detta avseende är det inte heller befogat att hålla tolkberedskap 1. Däremot krävs tolkberedskap för kommunens alla förvaltningar och nämnder. Auktoriserade tolkar utses av Kammarkollegiet och skall användas vid myndighetsutövning. Pajala kommun har ingen auktoriserad tolk i dagsläget, däremot fungerar minoritetsspråkhandläggaren vid förfrågan från kommunanställda som tolk. Exempel på situationer då tolkinsats behövs är vid bidragsförfaranden och kontakt med finska grannkommuner. En kartläggning utfördes mellan september och november 2011 inom Pajala kommun avseende minoritetsspråken. Denna kartläggning genomfördes gemensamt med övriga berörda förvaltningsområden i Norrbotten på uppdrag av Länsstyrelsen, som utgör tillsynsmyndighet i minoritetsspråksfrågor. Kartläggningen som genomfördes genom enkäter och riktades till kommunens personal, förskolan, äldreomsorgen och allmänheten syftade till att ta reda på bl.a. följande: Befintlig språkkompetens inom kommunen Hur synliggörs minoriteterna i kommunen? Vilka behov och önskemål finns inom barnomsorg och äldreomsorg? Kommunen anställde tillfälligt en person för att hantera kartläggningen. Handlingsplanen för minoritetsspråk som utarbetas i dagsläget utgår bl a från resultaten av kartläggningen. Svarsfrekvensen för enkäten avseende kommunanställda var 33 %, 274 av 818 utskickade. Av de personer som svarat på enkäten förstår 28 % meänkieli och 25 % finska. Enkätresultaten visar även att 24 % talar meänkieli och 18 % talar finska. Vidare visade enkätresultaten att kompetens finns inom meänkieli och finska inom alla förvaltningar. 1 Prop 1998/99:143, s. 78 7 av 13
Inom barnomsorgen talar 61 % av de anställda som svarat på enkäten meänkieli och/eller finska i hemmet. Inom äldreomsorgen talar 75 % av de anställda som svarat på enkäten meänkieli, 10 % talar finska och 11 % talar både och. Med tanke på den låga svarsfrekvensen på enkäten så får dock dessa resultat ses som förhållandevis osäkra. Vid skrivande stund pågår ny kartläggning genom enkätutskick. Denna kartläggning ska komplettera den tidigare kartläggningen och avgränsas till förskoleverksamheten. Syftet är att kommunen ska få tydligare uppfattning om vilken språkkompetens som finns inom förskolans verksamhetsområde avseende finska och meänkieli. Det är minoritetsspråkhandläggaren som utför arbetet med kartläggningen i samråd med minoritetsspråkgrupperna STR-T och Pajala finska förening. 4.1.1 Enskilds rätt Lagen ger den enskilde kommunmedborgaren rätt att använda sitt språk, finska och meänkieli, vid skriftliga och muntliga kontakter med kommunen i ärenden som rör myndighetsutövning. Rätten att använda sitt språk gäller oberoende av om personen som använder finska eller meänkieli är svensk medborgare eller inte och oberoende av var den enskilde är bosatt. Ärendet måste dock ha anknytning till förvaltningsområdet. Rätten gäller inte vid samråd med annan eller för den som har rätt att yttra sig i ärendet men däremot för ställföreträdare 2 som t.ex. god man. Med begreppet enskild avses inte bara fysiska personer utan även föreningar, aktiebolag och andra organisationer men däremot inte myndigheter. 3 Av intervjuerna och dokument framgår att insatser genomförts på samtliga förvaltningar för att kunna erbjuda den enskilde kommunmedborgaren rätten att använda sitt språk vid muntliga och skriftliga kontakter med kommunen i ärenden som rör myndighetsutövning. I den processen har ingått kartläggning av personer med språkkunskaper i de två minoritetsspråken. 4.1.2 Organisation Granskningen visar att kommunens arbete med minoritetsspråkrelaterade frågor är välkänt i förvaltningarna; kommunikation på finska och meänkieli har under lång tid skett mellan både kommunens personal sinsemellan och mellan kommun och medborgare. Många identifierar sig med språken och är stolta över sitt språkliga arv. Av reglementet för kultur- och utbildningsnämnden (kommunfullmäktige 2004-02- 23) framgår att nämnden fullgör kommunens ansvar som förvaltningskommun för 2 Person som företräder någon som själv saknar rättslig handlingsförmåga, exempelvis förmyndare, förvaltare och god man 3 Proposition 1998/99:143, s. 79 8 av 13
minoritetsspråken finska och meänkieli. För att leva upp till lagstiftningens krav och medborgarnas behov och önskemål avseende meänkieli och finska har kommunen anställt en minoritetsspråkhandläggare. Minoritetsspråkhandläggaren är anställd under kultur- och utbildningsnämnden och fungerar som spindeln i nätet ; samtliga förvaltningar kan kontakta handläggaren för assistans i frågor som relaterar till något av minoritetsspråken, exempelvis vid samråd med minoritetsspråkgrupper (Pajala finska förening och STR-T riksorgan för svenska tornedalingar med lokala kontor i Pajala), behov av översättning, framtagande av Pajala kommuns minoritetsspråkspolitiska handlingsprogram, arbetsmaterial, utbildning av personal etc. Samarbetet med ovan nämnda samrådsgrupper, genom öppna möten och personliga kontakter, utgör enligt intervjuerna en av grundpelarna i kommunens arbete med minoritetsspråken. Det är även en arbetsform kommunen avser utveckla genom tätare träffar i specifika frågor. Socialnämnden har inte, utöver den generella bestämmelsen om att nämnden fullgör kommunens uppgifter om vad som i lag och författning sägs om socialnämnd, genom sitt reglemente något uttalat ansvar gällande minoritetsspråken. Däremot visar granskningen att socialnämnden bedriver många projekt avseende minoritetsspråken och hanterar en stor del av statsbidraget, mer om detta i avsnitt 5. Värt att nämna i sammanhanget är att det från kommunens olika förvaltningar råder viss oklarhet avseende vilka situationer man kan tillgå råd och hjälp av minoritetsspråkhandläggaren, samt att funderingar finns kring varför handläggaren verkar under kultur- och utbildningsnämnden istället för att ha en centraliserad position, med tanke på att handläggarens uppgifter är kommunövergripande. På kommunens hemsida finns en sektion för minoritetsspråk, denna är dock under arbete; kommunen har nyligen anställt en informatör som ansvarar för information relaterat till minoritetsspråken. Hemsidan har stått stilla länge på grund av att ingen informatör funnits anställd. Minoritetsspråkhandläggaren har förberett och lämnat över material till informatören för att komplettera hemsidan. På hemsidan finns information om minoritetsspråklagstiftningen översatt till finska och meänkieli samt länkar till relevanta sidor om nationella minoriteter, såsom kommunförbundet, länsstyrelsen och STR-T. 4.1.3 Kommunala mål för tillämpningen av minoritetsspråklagstiftningen Minoritetsspråkhandläggaren arbetar tillsammans med övriga förvaltningar och samrådsgrupperna Pajala finska förening och STR T med att upprätta ett handlingsprogram för minoritetsspråken. Ur detta handlingsprogram kan utläsas ett antal övergripande målsättningar för kommunens tillämpning av minoritetsspråklagstiftningen; Säkerställa grundskyddet för samtliga nationella minoriteter 9 av 13
Finna nya vägar för att revitalisera meänkieli Trygga finskans ställning och tillhandahålla service på finska Synliggöra båda minoritetsspråken för att höja dess status Handlingsprogram har behandlats i kultur- och utbildningsnämnden den 28 november och ska behandlas i kommunfullmäktige i december. Några övriga politiskt antagna måldokument kring arbetet med minoritetsspråklagstiftningens efterlevnad finns inte. Däremot visar granskningen att de projekt och åtgärder socialnämnden och kultur- och utbildningsnämnden bedriver inom sina verksamheter till stor del drivs i enlighet med ovan nämnda mål. 10 av 13
5 Ekonomi - statsbidraget Länsstyrelsen är den myndighet som årligen tilldelar medel för kommunens kostnader i samband med åtgärder för de nationella minoriteterna. Statsbidraget utgör riktade medel och därför kan överskott överföras till kommande år. Länsstyrelsen framhåller bland annat följande som åtgärdsexempel statsbidraget kan användas till: Samråd med minoritetsspråkgrupper Kartläggningar Handlingsplan Kultur- och språkinsatser Kommunens användning av statsbidraget med tillhörande intäkter och utgifter redovisas genom två separata objekt; ett för socialnämndens kostnader och ett gemensamt för kultur- och utbildningsnämnden och kommunstyrelsens kostnader. År 2010 användes merparten av statsbidraget på 1 250 000 kr för personalkostnader; minoritetsspråkhandläggare 500 tkr och personalförstärkning inom förskola 300 tkr. Andra ändamål som utgjorde minoritetsspråkrelaterade åtgärder och således kostnadstäcktes genom statsbidraget är Informationsmaterial, inklusive kostnad för kartläggningen 179 tusen kronor (tkr) Översättning 100 tkr Kompetensutveckling av personal 75 tkr Tolkar 67 tkr Språk- och minnesträning 23 tkr Vikariepersonal inom äldreomsorg 6 tkr Användandet av statsbidraget redovisas till chefen för kultur- och utbildningsförvaltningen, sammanställs sedan av kommunstyrelsen och sänds därefter till länsstyrelsen i Stockholm. År 2011 respektive år 2010 tilldelades Pajala kommun 1 250 000 kr. Kommunledningen har under år 2010 beslutat att de statliga minoritetsmedlen fördelas lika mellan kommunstyrelsen, kultur- och utbildningsnämnden samt socialnämnden. Med anledning av detta har socialtjänstens ledningsgrupp 2010-01- 17 beslutat att socialnämndens jämlikhetsgrupp ansvarar för fördelning av 11 av 13
socialnämndens del av statsbidraget (375 tkr); denna fördelning kan ges till sökande och/eller för aktiviteter som jämlikhetsgruppen planerar. Därefter har jämlikhetsgruppen upprättat regler för användandet av statsbidraget; tillgång till socialnämndens medel för åtgärder till förmån för minoritetsspråk har: Medarbetare inom kommunal verksamhet Enskilda eller organisationer som vill utföra något som kommer till nytta för Enskilda i deras kontakter med socialtjänsten eller För brukare 65 år eller äldre eller Som kan öka personalens språkkunskaper eller förståelse för de finska och/eller tornedalska kulturerna Av regelsamlingen framgår även att jämlikhetsgruppen har möjlighet att använda minoritetsmedlen för aktiviteter som den själv planerar. Redovisning för användandet av statsbidraget år 2011 sammanställs i februari 2012. Riktlinjer finns för redovisning och uppföljning, har skickats till kommunerna i mars. Där står att LS följer upp primärt samråd och kartläggningar. Denna uppföljning sker årligen. Statsbidraget skickas ut i februari, uppföljning januari året därpå. 12 av 13
6 Uppföljning och utvärdering Granskningen visar att kommunens utvärdering av åtgärder för minoritetsspråk består av den sammanfattande redovisning över vad som genomförts med anledning av minoritetsspråklagen; det saknas således en samlad utvärdering och dokumentering av mer strukturerad och systematisk karaktär. Här kan nämnas en utgångspunkt och definition som Statistiska centralbyrån använder; Utvärdering är en systematiskt genomförd undersökning av värdet eller förtjänsterna hos ett givet föremål/aktivitet, som kan vara exempelvis ett åtgärdsprogram, ett projekt eller en produkt. Nämnas bör dock att kommunen planerar en mer systematisk utvärdering av de åtgärder handlingsplanen som utarbetas kommer innehålla, samt att denna utvärdering ska utföras vart tredje år. Viss uppföljning får kommunen även genom länsstyrelsens rapporter om tillämpningen av lagen och om nationella minoriteter och minoritetsspråk; länsstyrelsen har i uppdrag att följa upp hur minoritetsspråklagstiftningen tillämpas av berörda förvaltningsområden. 2011-12-02 Hans Forsström, projektledare Robert Öberg, projektmedarbetare 13 av 13