Information till dig som ska opereras för hydrocefalus

Relevanta dokument
Hydrocephalus och shunt

Central venkateter CVK

Ärrbråck. Ärrbråck. Information inför operation av ärrbråck. Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona

PICC-line, perifert inlagd central venkateter

Till dig som ska opereras för tumör i centrala nervsystemet

Bukväggsbråck. Bukväggsbråck. Information inför operation av bukväggsbråck

kärlopereras i ljumske/ ben

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med titthålsmetoden

till dig som ska opereras för Gallsten

Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som ej har erhållit strålbehandling

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Information om operation av barnbråck hos flickor och pojkar Mer information: Sök under patientinformation

Höftfraktur operation med konstgjord höftled, helprotes

Navelbråck. Navelbråck. Information inför operation av navelbråck. Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation

FRÖLUNDA SPECIALISTSJUKHUS Ortopedmottagningen. Till dig som ska opereras på. Ortopedmottagningen. Doknr 2845 Ver 1

Till dig som ska opereras för tumör i centrala nervsystemet

Kai Arnell. Arbetat som barnkirurg och skött barn med vattenskalle

Opereras För Aortaaneurysm Aortaocklusion

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som har erhållit strålbehandling

OPERATION AV LÄNDRYGGS- DISKBRÅCK

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Operation vid instabil knäskål (MPFL-plastik)

till dig som ska opereras för Bråck

opereras för förträngning i halspulsådern

till dig som har en Överarmsfraktur

Till dig som ska opereras på centraloperation

OPERATION MED DISKPROTES I LÄNDRYGGEN

Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck

Instruktioner för dig som genomgår rehabilitering efter ledprotesoperation av tummens basled (CMC-leden)

Obesitaskirurgi. efter operationen. Ersta sjukhus en del av Ersta diakoni

Navelbråck. Information inför operation av navelbråck

STEL- OPERATION I LÄNDRYGGEN

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

LUCENTIS (ranibizumab) För synnedsättning till följd av diabetiskt makulaödem (DME) Din guide till behandling med LUCENTIS

OPERATION MED DISKPROTES I LÄNDRYGGEN

Information till dig som ska opereras med nerv- och ryggmärgsstimulering

Till dig som ska genomgå en operation på Dagoperation/Avdelning 49 Ortopedkliniken

OPERATION AV SPINAL STENOS I LÄNDRYGGEN

Till dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen

kärlröntgenundersökning

OPERATION AV DISKBRÅCK OCH FÖRTRÄNGNING I HALSRYGGEN

Operation vid instabil knäskål (Elmslie-Trillat)

Instruktioner för dig som genomgår rehabilitering efter knogledernas ledprotesoperation

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

Information från Ortopedkliniken

Artroskopi knäled. Anatomi. Varför artroskoperar man knäleden? Meniskskada. Symptom /JF

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad vulvacancer

Till dig som ska få en T-Port PATIENTINFORMATION

Information till dig som har opererats för höftfraktur

LUCENTIS (ranibizumab) För våt makuladegeneration (AMD)

Återbesök Inget återbesök planeras. Frågor dagen efter Ring till dagkirurgen på telefonnummer

efter knä- eller höftledsoperation

Patientinformation Pacemaker

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

Information till dig som ska opereras för en hinna över gula fläcken (epiretinalt membran)

Mastektomi med direktrekonstruktion

Lunginflammation och vaccinering

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga

Bankart. Stabilitetsoperation i axeln

FÖRE OCH EFTER LINSBYTE FÖRE OCH EFTER DIN

Viktigaste för oss det är du förstås INFORMATION INFÖR OPERATIONER. Innehållsförteckning

Senskada i axeln. Rotatorcuffskada

Till dig som ska opereras på Ortopedkliniken

Värt att veta om urinvägsinfektion

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Handledsbrott. - Patientinformation

INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA

Patientinformation hysterektomi (operera bort livmodern) med buköppning

opereras för åderbråck

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Information till dig som opererats med höftprotes efter en höftfraktur

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Till dig som ska opereras på Ortopedkliniken

BILAGA 1 PATIENTINFORMATION EX. FRÅN KIRURGKLINIKEN LUND TILL DIG SOM SKA OPERERAS FÖR EN HUDTUMÖR VID KIRURGISKA KLINIKEN I LUND

till dig som har en Armbågsfraktur

Information till dig som ska opereras för ett hål i gula fläcken (makulahål)

Om din behandling med Xiapex

Till dig som patient. Inför operation vid misstänkt eller konstaterad livmoderkroppscancer

Fri från tobak i samband med operation. Information för patienter

Till dig som ska opereras på Ortopedkliniken

Till dig som ska genomgå en operation mot bukhinnecancer

ALLT OM TRÖTTHET. Solutions with you in mind

Instruktioner för dig som genomgår rehabilitering efter handledens steloperation

PATIENTINFORMATION RYGG

Apotekets råd om. Huvudvärk

CRT-Cardiac Resynchronization Therapy (Hjärtsviktspacemaker)

Dina medicinska uppgifter och behandlingsöversikt. Om dig

Din värdering av operationen (ca 8 veckor) Dr Mats Barrqvist

Fri från tobak i samband med operation

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Frisk utan antibiotika

Tobak och operation. Du kan minska risken för komplikationer av ditt tobaksbruk! Skaraborgs Sjukhus

Transkript:

Information till dig som ska opereras för hydrocefalus

Information inför förestående operation för hydrocefalus Du har nu fått diagnosen hydrocefalus och ska opereras med inläggning av en shunt. Du kommer att få en kallelse hemskickad till dig där det framgår när du ska läggas in för operationen. Vanligtvis skrivs du in dagen före operationen och utskrivning sker dagen efter operationen. Nedan följer några råd och anvisningar som ger dig bästa möjliga förutsättningar för att undvika komplikationer vid din operation. Du får inte ha någon pågående infektion när du ska opereras. o Hudsår: Har du ett hudsår skall det kontrolleras av din vårdcentralsläkare i första hand eftersom det ökar risken för infektion i samband med Din shuntoperation. Helst skall såret vara helt läkt och det får absolut inte vara infekterat. Tecken på sårinfektion är att det kommer var från såret, att sårkanterna eller omgivande hud är rodnad eller att du har feber. I sådana fall skall såret kontrolleras på vårdcentral och infektionen behandlas för att minska risken för shuntinfektion i samband med Din operation. o Urinvägsinfektion: Har du sveda vid vattenkastning eller ökad frekvens av vattenkastningen med eller utan feber skall du kontakta din vårdcentral för att utesluta eller behandla urinvägsinfektion. Du skall ha varit färdigbehandlad för en urinvägsinfektion senast en vecka före planerad operation. o Förkylning: Blir du förkyld dagarna före du ska opereras skall du snarast ta kontakt med operationskoordinatorn (se nedan).

Ditt blodtryck ska vara välkontrollerat. Har du högt blodtryck skall du kontrollera att ditt blodtryck är väl inställt via din vårdcentral före operationen. Du bör ha ett övertryck under 160 och ett undertryck lägra än 100. Tar du Metformin mot diabetes måste den sättas ut 2 dagar för operationen. Du skall då i god tid före kontakta din vårdcentral som ger dig annan diabetesbehandling. Allergier. Har du några allergier mot något läkemedel eller födoämne är det viktigt att du uppger detta. Vid operationen kommer du att få penicillin. Blodförtunnande läkemedel. Det är viktigt att du inte tagit någon blodförtunnande läkemedel senast en vecka före Din shuntoperation. De vanligaste blodförtunnande läkemedlen är Magnecyl/Trombyl, Voltaren/Diklofenak, Waran och Ipren. Även alkohol verkar blodförtunnande och du rekommenderas att avstå från detta sista veckan före operationen. I samband med kallelsen till operationen kommer du att få en lista över de flesta läkemedel som är blodförtunnande. Om du tagit blodförtunnande läkemedel inom en vecka före operationen ökar det risken för hjärnblödning som är en allvarlig komplikation vid Din shuntoperation. Blodförtunnande läkemedel kan återinsättas tidigast 2 veckor efter genomgången shuntoperationen. Du kan med fördel ta med denna informationsbroschyr vid kontakt med din läkare på vårdcentralen i samband med utsättning eller återinsättning av blodförtunnande läkemedel i samband med operationen.

Shunten består av två slangar och en shuntventil som alla är placerade strax under huden. Den ena slangen går från hjärnans hålrum till shuntventilen, den andra går från shuntventilen till bukhålan. Shuntventilen är placerad på huvudet. Under den första veckan efter operationen är detta område ofta svullet, men svullnaden avtar efterhand. Kvar blir då en fast oval utbuktning. Utbuktningen beror på att huden formar sig efter den underliggande ventilen, vilket är helt normalt. För att minska risken för infektion är det viktigt att du undviker att ta på operationssåret med fingrarna. Detta gäller fram till de första veckorna efter det att stygnen tagits bort. Såret på huvudet och det på buken skall vid duschning enbart tvättas med vatten, mild tvål och ren handflata. De skall inte gnuggas eller rengöras med tops eller liknande.

När du opererats kommer en skiktröntgen att utföras som kontroll samma dag efter att du väckts. Normalt kommer du att skrivas ut från avdelningen dagen efter operationen men du kommer att erbjudas utskrivning samma dag efter operationen, förutsatt att skiktröntgenkontrollen varit normal och att ditt tillstånd medger detta. Under den första tiden efter operationen är det vanligt att man har ont i buken i anslutning till ärret. Smärtorna har ofta en huggande karaktär och brukar förvärras vid rörelse, hostning, krystning. Detta är normalt efter operationen och avtar under de närmaste veckorna. VIKTIGT! Om du får tilltagande rodnad över såret, om såret varar eller läcker, eller om du får feber och frossa utan annan känd orsak ska du i första hand kontakta din vårdcentral för akut bedömning. Sjukgymnastik efter shuntoperationen Din gång och balansförmåga blir påverkad vid sjukdomen hydrocefalus. För att optimera förutsättningarna för förbättring efter shuntoperationen är det viktigt att du kommer igång med träning. Påbörja träningen enligt programmet, som du får på avdelningen i samband med operationen, så snart du kommer hem från sjukhuset. Det är bra med regelbunden träning för både hjärtat och kroppens celler - det gör det lättare att hålla vikten och bidrar till ett godare humör. Kontroll av shuntventilen efter MR undersökning När du fått din shunt kommer du efter ca 3 månader att kallas för en klinisk kontroll och i samband med det görs också en MR undersökning av hjärnan. Vissa shunttyper har en ventil som ställs om efter en MR undersökning och därför behöver man kontrollera shuntinställningen efteråt.

Metalldetektor vid flygning Shunten ger inte utslag på metalldetektorer som används på flygplatser. Kontakt Operationskoordinator neurokirurgen: 031-342 61 42, telefontid måndag onsdag kl 10-12 och torsdag fredag kl 10-11. Kontaktsjuksköterska NPH dagvården: 031-342 35 51, måndag-fredag kl 14-16. Följande har medverkat vid utformning av broschyren: Dan Farahmand, Vårdenhetsöverläkare hydrocefalusenheten, Neurokirurgen, Sahlgrenska universitetssjukhuset Magnus Tisell, Sektionschef, Neurokirurgen, Sahlgrenska universitetssjukhuset Lena Kollén, Specialistsjukgymnast, Neurologen/Neurokirurgen, Sahlgrenska universitetssjukhuset Carsten Wikkelsö, Professor, Neurologen, Sahlgrenska universitetssjukhuset

grafisk form & produktion Regiontryckeriet Göteborg Bruna stråket 21 Februari _ 2015