KALLELSE TILL KOMMUNSTYRELSENS PLANERINGS- OCH UTVECKLINGSUTSKOTT

Relevanta dokument
Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2012

Hans-Olof Hake (ersättare Jonas Kleber) Linda Svahn. Ordförande Anders Ceder. Justerare... Hans-Olof Hake

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2011

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2012

KALLELSE TILL KOMMUNSTYRELSENS PLANERINGS- OCH UTVECKLINGSUTSKOTT

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2011

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2011

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2013

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2012

Kommunens kvalitet i korthet

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Katrineholms kommuns kvalitet i korthet 2011

Kommunens Kvalitet i Korthet 2012

Hur bra är Ulricehamns kommun?

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2016

Kommunens kvalitet i korthet 2014

Säffle kommuns Kvalitet i Korthet 2012

Kommunens kvalitet i korthet 2015

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2017

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens planerings- och utvecklingsutskott

Kommunens kvalitet i korthet 2016

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner?

Kommunens kvalitet i korthet 2017

Sammanställning för KKiK

Resultat av KKiK Kommuners Kvalitet i Korthet deltog 200 kommuner 2013 deltog 220 kommuner

KALLELSE TILL BEREDANDE KOMMUNSTYRELSEN

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

ffiljusnarsbergs WKOMMUN

Hylte kommun

Hammarö kommuns kvalitet i korthet 2013

Resultat Kommunens Kvalitet i Korthet Bra OK Under medel

Trollhättan tål att jämföras

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Tillgänglighet Indikator Eda 2016 Eda 2017

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

KALLELSE TILL KOMMUNSTYRELSENS PLANERINGS- OCH UTVECKLINGSUTSKOTT

Kommunens Kvalitet i Korthet 2016

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Kommunens kvalitet i korthet 2011

KALLELSE TILL PU. Information om arbetet med den fördjupade översiktsplanen Anders Ceder (S)

Kallelse Ingemar Samuelsson. Annika Thorström

KALLELSE TILL KOMMUNSTYRELSENS PLANERINGS- OCH UTVECKLINGSUTSKOTT

Svalövs kommuns. kvalitet i korthet

Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner?

Pär-Ove Lindqvist (ersättare Inger Griberg) Linda Svahn. Ordförande Anders Ceder. Justerare... Pär-Ove Lindqvist

MARKARYDS KOMMUN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET

Kommunens Kvalitet i Korthet syftar till att synliggöra kommunens prestationer inom fem områden tillgänglighet, trygghetsaspekter, effektivitet,

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2010

RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2014

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index Antal personer. Barn/ personal

Din kommuns tillgänglighet

RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET

Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner?

Jonas Kleber (ersättare Arnold Bengtsson) Kommunstyrelsen Kanslienheten. Plats och tid Leja, kommunhuset, Lindesberg, kl

Resultat av undersökningen Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) 2015

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2015

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014

Hammarö kommuns kvalitet i korthet. = Bra resultat i Hammarö kommun = Förbättringsområden i Hammarö kommun. Tillgänglighet i Hammarö kommun 2009

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

K A L L E L S E. Information och diskussion om organisationsförändringar Peter Bring, kommunchef

År 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan.

TILLÄGGSKALLELSE TILL KOMMUNSTYRELSEN

Sammanställning av resultat för KKiK 2012 (Kommunens Kvalitet i Korthet) Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon för att få svar på en enkel fråga får kontakt med en handläggare?

KKiK s rapport 2015 noteringar och diagram

1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar?

KALLELSE TILL BEREDANDE KOMMUNSTYRELSEN

KALLELSE TILL EXTRA KOMMUNSTYRELSEN

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

KALLELSE TILL KOMMUNSTYRELSENS PLANERINGS- OCH UTVECKLINGSUTSKOTT

Tillgänglighet via telefon och e-post

Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel i Sverige) (Kommunfullmäktige)

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2016 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke.

Tillgänglighet via telefon och e-post

Tillägg 1. Kommunfullmäktiges sammanträde

KALLELSE TILL KOMMUNSTYRELSEN

KALLELSE TILL KOMMUNSTYRELSENS PLANERINGS- OCH UTVECKLINGSUTSKOTT

KKiK 2014, Heby kommun

Korthet) 2015 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Vårgårdas resultat i jämförelse

Barn och unga. Medelvärde. Indikator Eda 2018

Din kommuns tillgänglighet

KALLELSE TILL BESLUTANDE KOMMUNSTYRELSEN. Ta med handlingarna från beredande kommunstyrelsen!

Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens planeringsoch utvecklingsutskott

Kommunens Kvalitet i Korthet

Grästorps kommun Kommunförvaltningen Allmän verksamhet. Kommunens Kvalitet i Korthet 2012 (KKiK)

Kommunens Kvalitet i Korthet

MARKARYDS KOMMUN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET

Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2016 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Resultatrapport. Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) Åre kommun

SKL. Utvärdering KKiK

Transkript:

1 KALLELSE TILL KOMMUNSTYRELSENS PLANERINGS- OCH UTVECKLINGSUTSKOTT Ordinarie ledamöter kallas till sammanträde med kommunstyrelsens planerings- och utvecklingsutskott, kl. 9- i Leja, kommunhuset Ledamot som är förhindrad att delta, bör själv kalla sin personlige ersättare. OBS! Tänk på våra allergiker och använd inte starkt doftande sprayer, parfymer eller rakvatten! Anders Ceder Ordförande Linda Svahn Sekreterare Ledamöter Anders Ceder (S) ordförande Irja Gustavsson (S) 1:e vice ordförande Arnold Bengtsson (S) Inger Griberg (MP) Jonas Kleber (C) Ingrid Åberg (KD) Pär-Ove Lindqvist (M) Ersättare Hans-Olof Hake (S) Margareta Ahlm (S) Ulf Axelsson (V) Pia Gröndahl (S) Christina Pettersson (C) Göran Gustavsson (FP) Anniette Lindvall (M) Föredragningslista Nr. Ärende Dnr Föredragande 1. Lägesrapport Stadsnät i Lindesberg /199 AKK Bo Bäckman 2. Förslag från Upplev Lindesberg om en citynära camping i anslutning till Lindesberg Arena och Lindeskolan 3. Gå- eller gåfartsgata i centrala Lindesberg 13 maj - 22 september 2013/49 AKK 2013/144 AKK Jesper Almlöf Gunnar Jaxell 4. Flytt av Fritidsbyn i Lindesberg 2013/145 AKK Jesper Almlöf 1

2 5. Kompletteringstrafik i Lindesbergs kommun 2013/23 AKK 6. Marknadsföringsprogram för år 2013 2013/153 AKK Gunnar Jaxell Peter Bring 7. Ställplatser för husbilar Peter Bring 8. Information om projekt Kostutredning /341 AKK Gunilla Sandgren 9. Löneöversyn 2013 - återkoppling 2013/68 AKK Carina Fyrpihl 10. Kommunens kvalitet i korthet, KKiK, kvalitetsuppföljning 2013/30 AKK Gunilla Sandgren 11. Kris- och beredskapsutbildning kl. 13 i Kindla 2

3 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsens planerings- och utvecklingsutskott 2013-05-06 KSPU Dnr. /199 Bredbandsstrategi och bolagisering av Stadsnät i Lindesberg Förslag till beslut Stadsnät i Lindesberg får för 2013 samma kostnader i driftsbudget som och kostnader i en investeringsbudget på netto 2 500 000 kr. Som intäkter på både drift- och investeringsbudget läggs en intäkt med lika stort värde som kostnaderna, som sedan tas från försäljningen av stadsnätet. Det vill säga 0 kr i såväl drifts- och investeringsbudget. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen beslutade den 23 oktober att ge kommunchefen i uppdrag att utreda samarbete med, alternativt försäljning av, Stadsnät till affärsdrivande verksamhet inom området. Kommunchef Christer Lenke, tidigare stadsnätschef Bo Bäckman och tillförordnad stadsnätschef Anders Widegren gav en lägesrapport av arbetet med den framtida organisationen för Stadsnät. Det finns ett antal fastigheter som har skrivit avtal för anslutning till Stadsnät, men där det saknas en kalkyl för kostnader och intäkter för anslutning. Det finns även ett antal fastigheter som ännu inte skrivit avtal för anslutning till Stadsnät, men som finns med i anslutarprojektet. Även i det fallet saknas en kalkyl för anslutning. Justerande Utdragsbestyrkande 3

4 ANHÅLLAN Kommunledningsstaben Bo Bäckman Tfn: 0581-810 14 bo.backman@lindesberg.se 2013-04-29 Dnr Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Budget 2013 för Stadsnät i Lindesberg Bakgrund När kommunen nu vill sälja stadsnätet måste vi visa ett växande, positivt nät för både anbudsgivare som för stadsnäts kunder, se bilaga 1. Om vi får in ett eller flera anbud till den 13 maj kommer ändå inte en avslutad försälning kunna vara på plats förrän tidigast den 1 sept 2013. Det vill säga att kommun, som ägare av stadsnätet, måste vara aktiv i ytterligare flera månader. Försäljningsprocessen kommer att pågå under maj sept 2013, d v s i minst 4 månader av år 2013 års grävsäsongen på 6,5 månader Om vi inte får göra några anslutarprojekt förrän sept/okt 2013 får vi parter, som skulle känna sig minst sagt starkt besvikna, se bilaga 2: Kunder: Företag, villor på landsbygd och i orter, Många har påskrivna avtal eller blivit utlovade anslutning. Samfälligheter/Vägföreningar. De som har fått statligt kanalisationsstöd och satt igång sin del av kanalisationsarbetet. Om stadsnät inte ansluter dessa kanalisationer under 2013 års grävsäsong kommer dessa att bli mycket besvikna. Anbudsgivarna, ev köpare av stadsnätet. Jag har talat med anbudsgivare som också starkt har tryckt på hur viktigt det är att arbetet sker kontinuerligt. Skall de kunna uppnå målet till 2020 att 90 % skall erbjudas minst 100 Mbit/s måste vi bygga varje sommar under de 8 som är kvar. Fullmäktige måste snarast bevilja Stadsnät i Lindesberg samma driftbudget som vi hade under samt en investeringsbudget på netto 2 500 000 kr. Som en intäkt på motsvarande budget kostnader kan del av försäljningens vinst av Stadsnätet stå för. Detta ger en nollsumma utgående från kommunens totala budget 2013. Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www BankGiro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Kristinavägen 24 0581-810 00 vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro 821-3134 212000-2015 711 80 Lindesberg 711 30 Lindesberg http://www.lindesberg.se 4

5 Förslag till beslut Stadsnät i Lindesberg får för 2013 samma kostnader i driftsbudget som och kostnader i en investeringsbudget på netto 2.500.000 kr, Som intäkter på både drift- och investeringsbudget läggs en intäkt med lika stort värde som kostnaderna, som sedan tas från försäljningen av stadsnätet. Det vill säga 0 kr i såväl drifts- och investeringsbudget I tjänsten Bo Bäckman projektansvarig Bilagor: 1. Statistik: Driftsatta lägenheter, Aktiva kunder, Intäkter per månad 2. Anslutarprojekt 2013. 3. Planering av anslutarprojekt under innevarande grävsäsong 2013 Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www BankGiro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Kristinavägen 24 0581-810 00 vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro 821-3134 212000-2015 711 80 Lindesberg 711 30 Lindesberg http://www.lindesberg.se 5

Avräkning från Telenor 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800 2000 Aktiva kunder Driftsatta lägh 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000 40000 45000 Intäkter/månad Totalt Bilaga 1 6 6

7 Anslutarprojekt 2013 Bilaga 2 7

8 Tidsplan Anslutarprojekt 2013 Bilaga 3 8

9 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsens planerings- och utvecklingsutskott 2013-05-06 KSPU Dnr. 2013/49 Förslag från Upplev Lindesberg om en citynära camping i anslutning till Lindesberg Arena och Lindeskolan Förslag till beslut Förvaltningen föreslår nämnden besluta Att ge Näringsliv och utveckling uppdraget att gå vidare med nedan föreslagen placering av camping. Ta fram kostnadsförutsättningar samt möjliga arrendatorer för att få till stånd en camping under sommaren. Under hösten utreda, med hjälp av BMB, om det finns andra alternativa platser för en camping för framtiden som är än mer attraktiv. En sådan utredning skulle slutföras under hösten 2013. Ärendebeskrivning Upplev Lindesberg inkom 2013-02-12 med ett förslag till Lindesbergs kommun att förlägga en Citynära camping i anslutning till Lindeskolans område i Lindesberg. Området som utpekas i fas 1 utgörs av 2 fotbollsplaner, 1 grus, 1 gräs, samt grönytor och en asfaltsyta. Idag använder Lindeskolan dessa ytor i sin idrottsundervisning samt som rekreationsytor. Utöver dessa aktiviteret utreds det idag om grusplanen kan användas som uppställningsplats för tivoli och cirkus i framtiden, samt om den även kan nyttjas som extraparkering till Lindesbergs arena vid större evenemang. Att i detta område även anlägga en citynära camping, vilken skulle inkräkta på de enda stora friytor Lindeskolan idag har att utöva utbildning i idrott bedöms inte möjligt. Lindeskolan har getts möjlighet att kommentera en eventuell camping på föreslaget område och ställer sig mycket negativt till en sådan etablering. I och med att frågan har ställts har Näringsliv och utveckling tittat på alternativa placeringar av en sådan anläggning. Utgångspunkt ha varit att den ska vara relativt centralt, vara placerad i en vacker omgivning, möjlighet till aktiviterer och allmän rekreation inom gångavstånd samt att infrastruktur (väg, parkeringsyta, VA) ska finnas i närområdet. Även den insats som krävs för markberedning har tagits i åtanke. Justerande Utdragsbestyrkande 9

10 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2 Kommunstyrelsens planerings- och utvecklingsutskott 2013-05-06 Ett område som uppfyller dessa krav är utmed Jungfruhagsvägen. Området går att iordningställa i etapper för uppställning av husvagnar. Tas ett antal träd ner ger detta en fin utsikt ut över sjöarna. Strax norrut, utmed Dalkarlshytteån kan man tänka sig att tältplatser kan två platser iordningsställas. Från området kan man enkelt ta sig via gångvägar in till staden och minigolfbana. I direkt anslutning finns Tempelbacken grillplats, Tempelbackens naturreservat, Dalkarls skatehall samt Linde Golfklubb. Följer man Lindesjön runts vandringsled utmed Lilla Lindesjön så finns tillgång till ett mindre badområde, Lingon och mjölk. Det kan tänkas sig att de som driver campingen kan samutnyttja personal samt befintliga duschutrymmen med Lindesbergs Golfklubb. Golfklubben har även anlagt en stugby, varför det i anslutning till campingen kommer finnas boendealternativ för besökare utan tillgång till husvagn eller tält. Justerande Utdragsbestyrkande 10

11 TJÄNSTESKRIVELSE 2013-04-23 Dnr 2013/49 Näringsliv och Utveckling Jesper Almlöf 0581-811 27 jesper.almlof@lindesberg.se Planerings och utvecklingsutskott Citynära Camping Förslag till beslut Förvaltningen föreslår nämnden besluta Att ge Näringsliv och utveckling uppdraget att gå vidare med nedan föreslagen placering av camping. Ta fram kostnadsförutsättningar samt möjliga arrendatorer för att få till stånd en camping under sommaren. Under hösten utreda, med hjälp av BMB, om det finns andra alternativa platser för en camping för framtiden som är än mer attraktiv. En sådan utredning skulle slutföras under hösten 2013. Ärendebeskrivning Upplev Lindesberg inkom 2013-02-12 med ett förslag till Lindesbergs Kommun att förlägga en Citynära camping i anslutning till Lindeskolans område i Lindesberg. Området som utpekas i fas 1 utgörs av 2 fotbollsplaner, 1 grus, 1 gräs, samt grönytor och en asfaltsyta. Idag använder Lindeskolan dessa ytor i sin idrottsundervisning samt som rekreationsytor. Utöver dessa aktiviteret utreds det idag om grusplanen kan användas som uppställningsplats för tivoli och cirkus i framtiden, samt om den även kan nyttjas som extraparkering till Lindesbergs arena vid större evenemang. Att i detta område även anlägga en citynära camping, vilken skulle inkräkta på de enda stora friytor Lindeskolan idag har att utöva utbildning i idrott bedöms inte möjligt. Lindeskolan har getts möjlighet att kommentera en eventuell camping på föreslaget område och ställer sig mycket negativt till en sådan etablering. I och med att frågan har ställts har Näringsliv och utveckkling tittat på alternativa placeringar av en sådan anläggning. Utgångspunkt ha varit att den ska vara relativt centralt, vara placerad i en vacker omgivning, möjlighet till aktiviterer och allmän rekreation inom gångavstånd samt att infrastruktur (väg, parkeringsyta, VA) ska finnas i närområdet. Även den insats som krävs för markberedning har tagits i åtanke. Ett område som uppfyller dessa krav är utmed Jungfruhagsvägen. Området går att iordningställa i etapper för uppställning av husvagnar. Tas ett antal träd ner ger detta en fin utsikt ut över sjöarna. Strax norrut, utmed Dalkarlshytteån kan man tänka sig att tältplatser kan Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan 5 0581-810 00 vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro 821-3134 212000-2015 711 80 Lindesberg 711 35 Lindesberg 0581-131 29 fax http://www.lindesberg.se 11

12 2 iordningsställas. Från området kan man enkelt ta sig via gångvägar in till staden och minigolfbana. I direkt anslutning finns Tempelbacken grillplats, Tempelbackens naturreservat, Dalkarls skatehall samt Linde Golfklubb. Följer man Lindesjön runts vandringsled utmed Lilla Lindesjön så finns tillgång till ett mindre badområde, Lingon och mjölk. Det kan tänkas sig att de som driver campingen kan samutnyttja personal samt befintliga duschutrymmen med Lindesbergs Golfklubb. Golfklubben har även anlagt en stugby, varför det i anslutning till campingen kommer finnas boendealternativ för besökare utan tillgång till husvagn eller tält. Ärendets beredning Ärendet har handhavits av näringsliv och utveckling i samarbete med Bergslagens mark och byggförvaltning. Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutet Då Lindesbergs tätort idag inte har en citynära camping bör förutsättningar för en sådan utredas. Föreslaget område har förutsättningar att bli en bra citynära camping, med en kort iordningställande fas samt med relativt små ekonomiska medel. Därför förordar Näringsliv och utveckling att ett beslut tas i enlighet med detta förslag. Peter Bring Förvaltningschef Jesper Almlöf Handläggare Meddelas för åtgärd: Jesper Almlöf. För kännedom: Peter Bring Jesper Almlöf Per Axelsson Bilagor: Bilaga 1. Orienteringskarta över området. Upplev Lindesbergs förslag 12

13 Bilaga 1 1. Aktuellt område 2. Linde GK, stugby 3. Linde GK, omklädning, dusch restaurang 4. Skatehall 5. Minigolf 3 5 4 1 2 3 13

14 14

15 15

16 16

17 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsens planerings- och utvecklingsutskott 2013-05-06 KSPU Dnr. 2013/144 Gå- eller gåfartsgata i centrala Lindesberg 13 maj - 22 september Förslag till beslut Kungsgatan stängs av från Smedjegatan i norr till Skolgatan i söder för fordonstrafik från 13 maj till och med den 22 september, vilket är söndagen efter Lindemarken. Kungsgatan, mellan Skolgatan och Köpmangatan, omvandlar till gåfartsgata under samma tidsperiod som ovan vilket innebär att bilar kan trafikera hela eller delar av dygnet i enlighet med skyltning. Vidare kan viss del av parkeringen utanför Handelsbanken prydas med blomsteruppsättningar och eller marknadsstånd. Ärendebeskrivning Varje sommar brukar delar av Kungsgatan vikas för antingen bara gångtrafikanter eller så omvandlar man delar av gatan till en gåfartsgata, dvs bilar och gångtrafikanter får samsas om gatan med ömsesidig respekt och hänsynstagande. Inför sommaren 2013 finns ännu inga beslut om status på Kungsgatan och då Bergslagens miljö- och byggförvaltnings trafikenhet endast fattar beslut om denna typ av ärenden efter politisk vägledning lämnar Näringslivsavdelningen förslag till KSPU enligt ovanstående. Näringslivsavdelningen föreslår även att man i KSPU tar upp diskussionen inför sommaren 2014. Enligt Näringslivsavdelningen syftar samtliga åtgärder till att framhäva den småstadsidyll som Lindesberg utgör och därmed höja attraktiviteten för att få besökare att stanna till och ta del av det utbud som orten erbjuder. Sådana åtgärder skulle gynna både den lokala handeln men även hotell och restauranger som finns på orten. Justerande Utdragsbestyrkande 17

18 18

19 19

20 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsens planerings- och utvecklingsutskott 2013-05-06 KSPU Dnr. 2013/145 Flytt av Fritidsbyn i Lindesberg Förslag till beslut Förvaltningen föreslår nämnden besluta Att ge näringsliv och utveckling i uppdrag, tillsammans med Bergslagens miljö- och byggförvaltning och kultur- och ritidsförvaltningen, att utreda möjligheten att flytta fritidsbyns entré sydöst samt de ekonomiska förutsättningarna för en sådan flytt. Ta fram förutsättningar för en ny detaljplan, där nuvarande entré planläggs som industriområde, samt mark som åtgår till nya Fritidsbyn planläggs för idrottssyfte. Ärendebeskrivning I samband med den planerade nya dragningen för Fotbollsgatan kommer området som fritidsbyn huserar att minska, vilket leder till att minst två byggnader behöver rivas. Övriga stugor kommer att hamna närmare Fotbollsgatan än idag. Då Fotbollsgatan är trafikerad med tung trafik och ett antal yngre trafikanter, företrädesvis på cykel, rör sig till och från området bör en förändring av entrén utföras. Ett förslag som diskuterats är att flytta entrén sydöst, där en ny stugby tillskapas. Huruvida de befintliga stugorna ska användas eller om nya stugor byggs ingår i tänkt utredning. För att ytmässigt få plats med tänkt entré kommer en del markförvärv att krävas samt att en av broarna över Torphyttebäcken flyttas, alternativt en ny byggs. Frågan har behandlats i kultur- och fritidsnämnden, där de sett positivt på en sådan förändring. Även IFK Lindesberg tycker att en förändring vore positiv. Hur orienteringsklubben samt skidklubben ställer sig vid en eventuell flytt av deras klubblokal är oklart. Justerande Utdragsbestyrkande 20

21 TJÄNSTESKRIVELSE 2013-04-23 Dnr 2013/145 Näringsliv och Utveckling Jesper Almlöf 0581-811 27 Jesper.almlof@lindesberg.se Planerings och utvecklingsutskottet Flytt av fritidsbyn Förslag till beslut Förvaltningen föreslår nämnden besluta Att ge näringsliv och utveckling i uppdrag, tillsammans med BMB och kultur och Fritid, att utreda möjligheten att flytta fritidsbyns entré sydöst samt de ekonomiska förutsättningarna för en sådan flytt. Ta fram förutsättningar för en ny detaljplan, där nuvarande entré planläggs som industriområde, samt mark som åtgår till nya Fritidsbyn planläggs för idrottssyfte. Ärendebeskrivning I samband med den planerade nya dragningen för Fotbollsgatan kommer området som fritidsbyn huserar att minska, vilket leder till att minst två byggnader behöver rivas. Övriga stugor kommer att hamna närmare Fotbollsgatan än idag. Då Fotbollsgatan är trafikerad med tung trafik och ett antal yngre trafikanter, företrädesvis på cykel, rör sig till och från området bör en förändring av entrén utföras. Ett förslag som diskuterats är att flytta entrén sydöst, där en ny stugby tillskapas. Huruvida de befintliga stugorna ska användas eller om nya stugor byggs ingår i tänkt utredning. För att ytmässigt få plats med tänkt entré kommer en del markförvärv att krävas samt att en av broarna över Torphyttebäcken flyttas, alternativt en ny byggs. Frågan har varit uppe i Kultur och Fritidsnämnden, där de sett positivt på en sådan förändring. Även IFK Lindesberg tycker att en förändring vore positiv. Hur Orienteringsklubben samt skidklubben ställer sig vid en eventuell flytt av deras klubblokal är oklart. Ärendets beredning Näringsliv och utveckling i samarbete med BMB och Kultur och Fritid. Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutet Då en ny detaljplan är under framtagande gällande Fotbollsgatan så är det nästan ofrånkomligt att något görs med Fritidsbyn och dess entré. För att inte skjuta problemet framåt och ta fram snabbhandläggning av Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan 5 0581-810 00 vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro 821-3134 212000-2015 711 80 Lindesberg 711 35 Lindesberg 0581-131 29 fax http://www.lindesberg.se 21

22 ett viktigt ärende bör en utredning utföras nu för att möjliggöra en bra och genomtänkt omdisponering av området. 2 Peter Bring Förvaltningschef Jesper Almlöf Handläggare Meddelas för åtgärd: Jesper Almlöf Johan Tranqvist Per Axelsson För kännedom: Peter Bring Bilagor: Karta över området. 22

23 Bilaga 1 3 1 2 1. Fritidsbyn idag, tänkt industriområde 2. Möjlig ny placering, planläggs för idrottsändamål 23

24 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsens planerings- och utvecklingsutskott 2013-05-06 KSPU Dnr. 2013/23 Kompletteringstrafik i Lindesbergs kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsens planerings- och utvecklingsutskott föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta Kommunen upphör med Kompletteringstrafik från och med samma datum i augusti som den nya tidtabellen för Kollektivtrafiken börjar gälla, samt Kollektivtrafikmyndigheten uppmanas att se över möjligheten att anordna anropsstyrd kollektivtrafik i Lindesbergs kommun där vanliga busslinjer saknas. Ärendebeskrivning Kompletteringstrafiken är en frivillig kommunal service som egentligen skulle ha överförts till landstinget i samband med skatteväxlingen av kollektivtrafiken. Ett nyvaknat intresse för verksamheten verkar ha uppkommit, framförallt efter information från länstrafikens sida. Anslaget i den av kommunfullmäktige antagna budgeten för år 2013 täcker en efterfrågan på kompletteringstrafik i samma omfattning som åren före 2013, men inte den ökade efterfrågan som är nu. De regler som gäller för kompletteringstrafiken beslutades under 1992 och gäller från den 1 maj 1992. Delar av innehållet i de reglerna är nu inaktuellt eller felaktigt. Exempel på felaktigheter är att i informationsbroschyren finns tidtabeller där det anges vilket taxiföretag som är trafikutövarare. Denna information är felaktig då det antingen är ett felaktigt företag då nya avtal tecknats eller så existerar det namngivna företaget inte längre. Med tanke på den ökade efterfrågan och statusen på bestämmelserna för kompletteringstrafiken behöver en översyn genomföras. Av den anledningen önskar näringslivs- och utvecklingsavdelningen att kommunstyrelsens planerings- och utvecklingsutskott tar ställning till i vilken riktning kompletteringstrafiken skall utvecklas alternativt avvecklas under år 2013. Näringslivschefen fick den 4 februari 2013 i uppdrag att se över olika alternativ för kompletteringstrafiken, däribland att avveckla verksamheten. Justerande Utdragsbestyrkande 24

25 2013-04-23 Dnr 2013/23 Näringsliv och Utveckling Gunnar Jaxell Tfn: 0581-812 03 gunnar.jaxell@lindesberg.se Till Kommunstyrelsens Planerings- och Utvecklingsutskott Kompletteringstrafikens framtid i Lindesberg I beslut fattat den 4 februari i år uppdrog KSPU till Näringslivschefen att se över olika alternativ för kompletteringstrafiken, däribland att avveckla verksamheten. Man önskade vidare få belyst följande aspekter: Vilka personer tillhör målgruppen för användande av kompletteringstrafiken och vem som nyttjar den idag. Konsekvenser av de i tidigare presenterad skrivelse 3 alternativ som kan komma ifråga för kompletteringstrafiken i framtiden. En redovisning av hur övriga kommuner i länet ställer sig till kompletteringstrafiken. Andra kommuner i Länet Till att börja med kan redovisas vilka kommuner som hanterar kompletteringstrafiken med hjälp av Länstrafiken (ÖLL). Det är Lindesberg, Örebro och Karlskoga. Av dessa faktureras Karlskoga med under 1 tkr per månad, Örebro drygt 2 tkr och Lindesberg mellan 20 och 25 tkr per månad. Utöver dessa kommuner har Nora, Degerfors, Kumla och Askersund/Laxå någon form av Kompletteringstrafik för närvarande. Hallsberg har ingen kompletteringstrafik men däremot några tillköpta busslinjer. Hallsberg har haft en tur som man delat kostnaden med Sydnerikes Utbildningsförbund men den kommer att upphöra och resorna övergår till den allmänna kollektivtrafiken. Årskostnaden innan fördelning var ca 90 tkr. I övrigt har man tre linjer som man köper till av KTM. De är inte kompletteringstrafikresor utan köps till av arbetsmarknadsskäl. Utöver dessa köper Hallsberg till några natturer för att Hallsbergsbor skall kunna delta i nöjeslivet i Örebro utan att flytta dit. Personer beställer resor via Länstrafiken där det finns i förväg definierade natturer med taxi som fylls allt eftersom personer anmäler deltagande. Taxiresorna är förlängningar av vanliga busslinjer sen kväll och natt efter överenskommelse mellan Hallsbergs kommun och Länstrafiken. 25

26 Degerfors har för närvarande ingen ambition att driva frågan om anropsstyrd kollektivtrafik som ersättning för kompletteringstrafiken. Karlskoga har en mindre kvarleva av kompletteringstrafiken som man har fört en dialog med Kollektivtrafikmyndigheten om. Det finns för närvarande två alternativ, antingen att KTM övertar ansvaret eller att man fasar ut verksamheten. Årskostnaden är ca 10 tkr. I Kumla kommer troligtvis genomförandet av MerKoll under året. I likhet med vad som genomfördes i Lindesberg, innebär det att flera skolskjutslinjer öppnas för allmänheten. I Kumla, till skillnad mot i Lindesberg, kommer det att innebära att kompletteringstrafiken avvecklas/inte behövs längre. I Laxå finns kompletteringstrafik som består av Laxåturen (Ger möjlighet för äldre att åka in till centralorten för att handla), Hasselfors Laxå turen och Tived/Finnerödja Laxå. Troligtvis bekostar Laxå kommun dessa turer själv. I övrigt finns taxiresor kväll och natt, Fredagar och Lördagar mellan Örebro och Laxå enligt samma upplägg som Hallsberg. Även i Laxå bekostas nattresorna med egenavgift och resterande faktureras Laxå kommun. Nora har kompletteringstrafik som administreras av kommunen själv. Verksamheten är ganska omfattande och kostar kommunen drygt 400 tkr per år. Önskemål finns att se över det frivilliga åtagandet. Lindesberg nuläge De tre senaste åren har den kommunala kostnaden för kompletteringstrafiken varit mellan 235 och 300 tkr per år. Antalet resor låg tidigare på ca 1450 resor per år men har sjunkit till ca 1000 resor. Antalet resenärer har tidigare varit inom intervallet 15 20 men är numera mellan 10 15 resenärer. Detta innan ÖLL börjat upplysa om möjligheten. Resenärerna är födda mellan 1918 och 1950 varav ett fåtal födda efter 1935. Samtliga resor är inköpsresor till livsmedelsaffärer. Möjliga resenärer Möjliga resenärer är de kommuninvånare som har mer än en kilometer till närmaste busshållplats. Det torde vara ett större antal kommuninvånare som bor i ytterkanterna av kommunen. Det finns ingen åldersgräns i de nu gällande reglerna. 26

27 Konsekvenser av nedläggning 1. Förhandling med ÖLL om ett övertagande a. Alla kommuner har inte kompletteringstrafik b. Någon kommun vill inte göra något i dagsläget c. Några kommun kommuner kommer att avsluta kompletteringstrafiken utan att förhandla om övertagande, man lägger bara ner den d. Någon kommun har inte bestämt sig för vilken handlingslinje man önskar ta 2. Lindesberg tar fram och fastställer nya regler och ny taxa a. Man skulle troligtvis vara ensam i länet om detta alternativ b. Man går in och övertar Länstrafikens ansvar i vissa delar av kommunen trots att man tidigare skatteväxlat på hela kollektivtrafiken c. Kostnaden kan beroende på ny taxa och nya regler bli rätt omfattande. 3. Ett beslut om omedelbar eller inom nära framtid nedläggning av kompletteringstrafiken a. 10 15 personer kommer att behöva alternativt sätt att sköta sin veckohandling, antingen genom privat taxiresa, ansöka om färdtjänst eller kontakta affär för hemkörning av varor. b. Länstrafiken bör kontaktas för att ta upp en dialog om anropsstyrd kollektivtrafik t ex en dag per vecka på 3-4 områden i kommunen c. De för verksamheten avsatta budgetmedlen kan omfördelas till annan kommunal verksamhet. Slutsatser Kollektivtrafik är sedan mer än ett år sedan en angelägenhet för Landstinget genom den nyinrättade Kollektivtrafikmyndigheten efter att man skatteväxlat verksamheten. Statens skatteutjämningssystem kommer att ta hänsyn till detta. Kompletteringstrafik finns i några kommuner i Örebro län. Samtidigt håller Kollektivtrafikmyndigheten på att anordna Anropsstyrd kollektivtrafik till sådan orter/adresser där underlaget är för litet för regelbunden busstrafik. Samtidigt håller allt fler kommuner på att anpassa sin verksamhet efter de slutsatser som erhölls efter projektet MerKoll, där Lindesbergs kommun var en föregångare. Det Lindesbergs kommun gjorde och som andra kommuner tar efter var att så långt möjligt var sammanföra olika kategorier av resenärer (färdtjänst, riksfärdtjänst, skolskjutsar m m) för att på så sätt kunna öppna flera busslinjer för allmänheten. I Lindesberg öppnades 5 nya busslinjer för allmänheten under de tider som skolan är öppen under året. Bland annat Kumla kommer att göra på samma sätt. Där tar man i samband med den åtgärder bort kompletteringstrafiken. Förslag till beslut Kompletteringstrafiken är en del av kollektivtrafiken i en kommun. Kollektivtrafiken är numera en Landstingsangelägenhet. Om särskilda skäl föreligger kan kommunen köpa till vissa delar som man anser vara speciellt angelägna ur kommunens egen synvinkel, trots att Kollektivtrafikmyndigheten valt 27

28 att inte prioritera sådana resor. Det gäller oftast resor till och från arbetsplatser samt återresor till vissa orter i länet efter deltagande i nöjesarrangemang m m i Örebro. Med tanke på att Kommunen inte aktivt valt att prioritera Kompletteringstrafiken utan det mer var ett förbiseende att den inte inkluderades i skatteväxlingen föreslås att Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige Att Att Kommunen upphör med Kompletteringstrafik från och med samma datum i augusti som den nya tidtabellen för Kollektivtrafiken börjar gälla, samt man uppmanar Kollektivtrafikmyndigheten att se över möjligheten att anordna anropsstyrd kollektivtrafik i Lindesbergs kommun där vanliga busslinjer saknas. I tjänsten Peter Bring Näringslivschef Gunnar Jaxell Stabsekonom 28

29 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsens planerings- och utvecklingsutskott 2013-05-06 KSPU Dnr. 2013/153 Marknadsföringsmaterial för 2013 Förslag till beslut Ärendebeskrivning Näringslivschef Peter Bring informerade den 4 mars 2013 om att det pågår ett arbete tillsammans med några personer ur det lokala näringslivet för att ta fram ett 10-punktsprogram med åtgärder som ska färdigställas 2013. Materialet ska användas som ett marknadsföringsmaterial för kommunen under året. Ärendet återkommer för behandling på sammanträdet i april 2013. Justerande Utdragsbestyrkande 29

30 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsen -06-19 KS 156 Dnr. /61 Rapport om förslag till tillfällig ställplats för husbilar i Lindesberg sommaren Beslut Kommunchefen får i uppdrag att anordna en temporär ställplats för husbilar under sommaren vid grusplanen vid Lindeskolan. Platsen behöver inte ha avgiftsuttag, anvisning av uppställningsplats, anvisning och åtkomst av wc/duschar eller tillgång till el. Platsen ska ha en container för skräp samt det ska vara skyltat från riksväg 50. Ärendebeskrivning Gunilla och Per Ivar Åkerlind lämnade den 6 mars in ett medborgarförslag om att det borde finnas en ställplats för husbilar i Lindesberg. I förslaget förklarar de att en ställplats kan locka till fler turister om husbilsägarna vet om att det finns någonstans de kan ställa upp sin husbil. Kommunfullmäktige beslutade den 20 mars att medborgarförslaget överlämnas till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen beslutade den 24 april att förslaget om ställplats för husbilar i Lindesberg överlämnas till arbetet med den fördjupade översiktsplanen. Kommunstyrelsen gav dessutom utveckling och tillväxt i uppdrag att till kommunstyrelsen i maj utreda möjligheterna till inrättande av en temporär ställplats för husbilar. Näringslivschef Peter Bring redovisade ett förslag till provisorisk ställplats för husbilar på grusplanen vid Lindeskolan för beredande kommunstyrelsen den 21 maj. Kommunstyrelsen beslutade den 29 maj att näringsliv och utveckling får i uppdrag att inom befintlig budgetram anordna en temporär ställplats för husbilar på grusplanen vid Lindeskolan till sommaren. Medborgarförslaget är därmed besvarat. Mark- och exploateringsingenjör Mats Larsson inkom den 14 juni med en rapport om att det inte är möjligt att inrätta en temporär ställplats för husbilar till sommaren på grund av att det inte finns personal som kan sköta driften. Justerande Utdragsbestyrkande 30

31 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2 Kommunstyrelsen -06-19 Forts. KS 156 Ledamöternas förslag till beslut Jan Hansson (M) föreslog att det ska bli en temporär ställplats för husbilar under sommaren vid grusplanen vid Lindeskolan. Platsen behöver inte ha avgiftsuttag, anvisning av uppställningsplats, anvisning och åtkomst av wc/duschar eller tillgång till el. Platsen ska ha en container för skräp samt det ska vara skyltat från riksväg 50. Snorre Hermansson (M) föreslog bifall till Jan Hanssons förslag. Beslutsgång Ordförande tog upp Jan Hanssons förslag och fann att kommunstyrelsen beslutat enligt förslaget. Meddelas för åtgärd: Kommunchefen Meddelas för kännedom: Gunilla och Per Ivar Åkerlind Justerande Utdragsbestyrkande 31

32 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsens planerings- och utvecklingsutskott 2013-05-06 KSPU Dnr. /341 Information om Projekt Kostutredning I uppdraget ingår att projektet ska delrapporteras i maj 2013. Justerande Utdragsbestyrkande 32

33 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsens planerings- och utvecklingsutskott 2013-05-06 KSPU Dnr. 2013/68 Löneöversyn 2013 - återkoppling Återkoppling av löneöversynen 2013. Justerande Utdragsbestyrkande 33

34 LINDESBERGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsens planerings- och utvecklingsutskott 2013-05-06 KSPU Dnr. 2013/30 Kommunens kvalitet i korthet, KKiK, kvalitetsuppföljning Beslut Planerings- och utvecklingsutskottet överlämnar kommunkontorets och kommunledningsstabens svar på remissen om Kommunens kvalitet i korthet till kommunstyrelsen. Ärendebeskrivning Sveriges Kommuner och Landstings projekt Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) är ett verktyg för att ta fram information som ger den förtroendevalde en god kännedom om kommunens kvalitet i förhållande till sig själv över tid och i jämförelse med andra kommuner. Syftet med projektet är att stärka den kommunala ledningen, såväl förtroendevalda som ledande tjänstemän, i deras skyldighet att utveckla styrningen och uppföljningen av verksamheten. De områden som projektet berör är: kommunens tillgänglighet, trygghetsaspekter i kommunen, delaktighet och kommunens information, kommunens kostnadseffektivitet samt kommunen som samhällsbyggare. Projektet påbörjades under våren 2010 och pågår tills vidare. Kvalitetsuppföljningen för är klar och en populärversion för Lindesbergs kommun har utarbetats. Planerare Ingemar Wegfors presenterade Lindesbergs kommuns resultat i projektet för kommunstyrelsen i februari 2013 varefter kommunstyrelsen beslutade att remittera populärversionen av Lindesbergs Kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) till berörda nämnder för yttrande och förslag till åtgärder till kommunstyrelsen i maj 2013. Justerande Utdragsbestyrkande 34

35 TJÄNSTESKRIVELSE 2013-04-15 Dnr 2013/30 Kommunkontoret Linda Svahn 0581-810 30 linda.svahn@lindesberg.se Kommunstyrelsen Kommunkontorets och kommunledningsstabens svar på remissen av Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) Förslag till beslut Planerings- och utvecklingsutskottet överlämnar kommunkontorets och kommunledningsstabens svar på remissen om Kommunens kvalitet i korthet till kommunstyrelsen. Ärendebeskrivning Sveriges Kommuner och Landstings projekt Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) är ett verktyg för att ta fram information som ger den förtroendevalde en god kännedom om kommunens kvalitet i förhållande till sig själv över tid och i jämförelse med andra kommuner. Syftet med projektet är att stärka den kommunala ledningen, såväl förtroendevalda som ledande tjänstemän, i deras skyldighet att utveckla styrningen och uppföljningen av verksamheten. De områden som projektet berör är: kommunens tillgänglighet, trygghetsaspekter i kommunen, delaktighet och kommunens information, kommunens kostnadseffektivitet samt kommunen som samhällsbyggare. Projektet påbörjades under våren 2010 och pågår tills vidare. Kvalitetsuppföljningen för är klar och en populärversion för Lindesbergs kommun har utarbetats. Planerare Ingemar Wegfors presenterade Lindesbergs kommuns resultat i projektet för kommunstyrelsen i februari 2013 varefter kommunstyrelsen beslutade att remittera populärversionen av Lindesbergs Kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) till berörda nämnder för yttrande och förslag till åtgärder till kommunstyrelsen i maj 2013. Områden som är aktuella för kommunkontoret och kommunledningsstaben De områden som är aktuella för kommunkontoret att arbeta med är i huvudsak Tillgänglighet, Delaktighet och kommunens information samt Lindesbergs kommun som samhällsutvecklare. Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Giro Organisationsnr: Lindesbergs kommun Stentäppsgatan 5 0581-810 00 vxl kommun@lindesberg.se Bankgiro 821-3134 212000-2015 711 80 Lindesberg 711 35 Lindesberg 0581-131 29 fax http://www.lindesberg.se 35

36 Nedan följer de frågor som är aktuella för kommunkontorets verksamhet. Frågorna är numrerade på samma sätt som i populärversionen av Kommunens kvalitet i kortet 2011 med kommentarer och förslag till åtgärder. Förbättringsmöjligheter Tillgänglighet 1. Hur många medborgare får svar på en enkel e-postfråga inom två arbetsdagar? 2 Ett sätt att förbättra resultatet på den här punkten är att införa kommungemensamma riktlinjer för hur e-post ska hanteras. Exempel på riktlinjer skulle kunna vara: svarstider, hur hanterar vi kopior ska vi skicka för kännedom till varandra inom kommunen. konkreta förslag på hur ett bra svar till en medborgare är formulerat. En del frågor ställs ofta och för att underlätta kan kommunen sammanställa en svarsbank med svar på de vanligaste frågorna. Denna kan antingen finnas på kommunens hemsida och handläggarna kan hänvisa dit eller på intranätet och svaret ges i e-posten till frågeställaren. En gemensam e-postsignatur är nu framtagen och information om detta har gått ut till förvaltningarna. 2. Hur stor del av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga? De allra flesta frågorna besvaras redan i växeln. Har inte växeln kunskap i det aktuella ärendet kopplar de vidare till en handläggare som förhoppningsvis har rätt kunskap och information. Det är viktigt att tjänstemän och politiker är tydliga med när de är tillgängliga och inte det behövs tydliga rutiner för att ställa bort telefoner vid frånvaro och möten för att undvika att medborgare bollas fram och tillbaka. Säkra att växeln kan nå personer i verksamheten, som har som uppgift att ta emot samtal. Telefontider bör undvikas, det är bättre att ha en telefon för inkommande samtal som cirkulerar mellan personal på den aktuella enheten om det upplevs som störande med telefonsamtal. Den dagen en person ansvarar för att svara i den gemensamma telefonen ska den personen inte boka in möten eller annat som försvårar framkomligheten. Gör kontinuerliga intervjuer med växeln för att finna problemområden sammanställ och följ upp. 36

37 3. Hur stor andel av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställer en enkel fråga till kommunen? Detta är ett område där kommunen försämrat sitt resultat. 3 Ett sätt att komma tillrätta med detta är kommungemensamma riktlinjer på hur telefonsamtal ska hanteras med exempelvis hur man svarar och avslutar. Sättet att svara i telefon är väldigt olika, allt ifrån att svara med arbetsplats och för- och efternamn till att bara svara med för- eller efternamn. Interna utbildningar kring bemötande i telefon med utgångspunkt i praktisk träning - Inget ramlar från himlen kan genomföras. Personalen kan behöva påminnas om att vi arbetar för medborgarna och att svara i telefon är en del av jobbet. Hitta bra rutiner för att ta emot samtal inom enheten om det är mycket samtal som upplevs störande. Ha exempelvis en jourtelefon som alltid är bemannad. Goda exempel lyfts fram och uppmuntras. Personer, arbetsgrupper eller enheter som utmärkt sig med ett gott bemötande lyfts fram och uppmuntras på lämpligt sätt. Kom ihåg: ett första trevligt intryck tar man med sig och man tror att alla är lika trevliga i hela kommunen. Förbättringsmöjligheter Delaktighet och kommunens information 14. Hur god är kommunens information till medborgarna? Information som saknas på hemsidan är bland annat en förenklad version av budgeten samt årsredovisningen för medborgarna att läsa. Detta skulle kunna tas fram för att göra kommunens verksamhet mer genomskinlig. Information på lättläst svenska är viktig för att öka tillgängligheten på hemsidan liksom möjligheten att lyssna på informationen. Sidansvariga och redaktörer för kommunens hemsida ansvarar för att informationen på kommunens webbplats uppdateras kontinuerligt. Kvaliteten av kommunens information till medborgarna skulle öka om det fanns en informatör som kunde arbeta mer aktivt med att utforma informationen till medborgarna. 37

38 15. Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? Det finns idag en styrgrupp för medborgardialog som arbetar med att ta fram en strategi eller riktlinjer för hur medborgardialog kan användas i styrprocesserna i kommunen. Tanken är att på sikt ge medborgarna större inflytande och delaktighet i kommunens utveckling och att det arbete med olika former av medborgardialog ska användas mer strategiskt. 16. Hur väl upplever medborgarna att de har inflytande över kommunens verksamhet? 4 Informationen till medborgarna om de olika möjligheter att påverka som faktiskt finns behöver spridas bättre. De kommunanställda kan användas som ambassadörer för kommunen och informera om möjligheten att exempelvis lämna medborgarförslag, kontakta en politiker eller delta i olika former av medborgardialog. Förbättringsmöjligheter Lindesbergs kommun som samhällsutvecklare 34. Hur många nya företag har startats per 1 000 invånare i kommunen? För att öka antalet nya företag anordnas informationsträffar, utbildning och personligt stöd till de personer i kommunen som är intresserade av att starta företag. Näringslivsenheten samarbetar med Almi Företagspartner som har som huvudsaklig uppgift att hjälpa nya företagare att komma igång. 37. Hur stor är kommunorganisationens andel miljöbilar av totala antalet bilar? 48,5 % av kommunens bilar är miljöbilar enligt den klassificering som gällde under. Det pågår ett arbete i samråd med miljöberedningen om att andelen hybridbilar i bilpoolen ska öka. Några av de dieselbilar som nu ska bytas ut byts mot hybridbilar för att se hur det fungerar och ge möjlighet att utvärdera innan beslut om inriktning för bilpoolen tas. 38. Hur stor är andelen inköpta ekologiska livsmedel? Andelen inköpta ekologiska livsmedel var 16 % år. För år 2013 är målet 20 %. För att nå detta ska inköpen av andra ekologiska livsmedelsprodukter än dem vi redan köper in öka. Gunilla Sandgren Förvaltningschef Linda Svahn Nämndsekreterare 38

39 39

40 40

41 1 Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) = Bra resultat för Lindesbergs kommun 1) = Medelresultat för Lindesbergs kommun 2) = Förbättringsområde för Lindesbergs kommun 3) Tillgänglighet i Lindesbergs kommun Måttstock 1. Hur många medborgare får svar på en enkel e-postfråga inom två arbetsdagar? 2. Hur stor del av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga? 3. Hur stor andel av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställer en enkel fråga till kommunen? 4. Hur många timmar per vecka har huvudbiblioteket i kommunen öppet utöver tiden 08-17 på vardagar? Indikatorer KKiK 2010 Lindesberg KKiK 2011 Lindesberg KKiK Lindesberg Genomsnitt nätverket Spridning nätverket Medelvärde Jämförbara kommuner 1 Procent 74 79 74 72 22-100 70 Procent 48 48 46 2 39 41 19-78 48 Procent 70 86 76 82 60-100 82 Antal timmar/ vecka 12 14 12 12 1-49 12 Trend 2011-1) Resultatet ligger inom den högsta kvartilen (25 procent bästa) 2) Resultatet ligger inom de två kvartilerna på var sida om genomsnittet 3) Resultatet ligger inom den lägsta kvartilen (25 procent sämsta) 1 De jämförbara kommunerna ingår i nätverket Mellannyckeln och består av Avesta, Finspång, Flen, Katrineholm, Kristinehamn, Köping, Lindesberg, Sala, Strängnäs och Säffle. 2 En skärpning gjordes i 2011 års mätning av väntetiden för telefonsvar till 60 sekunders väntan innan svar. 41

42 Tillgänglighet i Lindesbergs kommun Måttstock 5. Hur många timmar per vecka har kommunen öppet i simhallen utöver tiden 08-17 på vardagar? 6. Hur stor andel av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten har fått plats på önskat placeringsdatum? 7. Hur lång är väntetiden för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum? 8. Hur lång är väntetiden i snitt för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats? 9. Hur lång är handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök? (Tid för utbetalning) Indikatorer Antal timmar/ vecka KKiK 2010 Lindesberg KKiK 2011 Lindesberg KKiK Lindesberg Genomsnitt nätverket Spridning nätverket Medelvärde Jämförbara kommuner 44242 47 47 25 0-53 30 Procent 100 100 90 72 22-100 68 Antal dagar Antal dagar Antal dagar 0 0 44 21 0-100 27 70 105 57 52 5-169 58 14 16 17 16 1-65 24 2 Trend 2011-42

43 Trygghetsaspekter i Lindesbergs kommun Måttstock Indikatorer KKiK 2010 Lindesberg KKiK 2011 Lindesberg KKiK Lindesberg Genomsnitt nätverket Spridning nätverket Medelvärde Jämförbara kommuner 10. Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? Procent Deltog ej. 55 57 61 37-85 54 11. Hur många olika vårdare besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommun, under 14 dagar? 12. Hur många barn per personal är det i kommunens förskolor enligt planering? 13. Hur många barn per personal är det i kommunens förskolor i verkligheten? Antal vårdare Barn/ personal Barn/ personal 14 12 15 13 3-22 15 5,0 5,6 5,2 5,4 3,9 7,4 5,2 Måttet fanns inte år 2010. 3,5 4,2 4,3 3,1 6,6 4,1 3 Trend 2011-43

44 Delaktighet och kommunens information i Lindesbergs kommun Måttstock 14. Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? 15. Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? 16. Hur väl upplever medborgarna att de har inflytande över kommunens verksamhet? Indikatorer KKiK 2010 Lindesberg KKiK 2011 Lindesberg KKiK Lindesberg Genomsnitt nätverket Spridning nätverket Medelvärde Jämförbara kommuner Procent 66 72 71 3 74 47-91 77 Procent 45 47 51 49 13-77 50 Index Deltog ej. 35 35 40 27-54 36 4 Trend 2011-3 År gjorde Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en skärpning i granskningen av kommunernas webbplatser. 44

45 Effektivitet i Lindesbergs kommun Måttstock 17. Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan? 18 A. Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven? 18 B. Vilka resultat når elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven? 19. Andelen behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet. Indikatorer KKiK 2010 Lindesberg KKiK 2011 Lindesberg KKiK Lindesberg Genomsnitt nätverket Kronor/ år 128 872 123 181 127 543 119 578 Procent Procent Måttet fanns inte år 2010. Måttet fanns inte år 2010. Måttet fanns inte år 2011. Spridning nätverket Medelvärde Jämförbara kommuner 94 548-163 519 123 875 83 4 80 42-95 78 60,4 78 5 69 33-89 68 Procent 79,8 79,2 81,1 6 87,7 68,6-99,3 85,1 5 Trend 2011-20. Elevernas syn på skolan och undervisningen i årskurs 8. Procent Måttet fanns inte år 2010. Måttet fanns inte år 2011. 75 7 77 49-91 76 21. Hur effektiva är kommunens grundskolor i förhållande till övriga kommuner? Kostnad per betygspoäng. 22. Vilket resultat når elever studerande i gymnasieskolan boende i kommunen? Andel som fullföljer gymnasiet. Kronor 356 360 360 353 230-483 345 Procent 74 72 75 78 58-89 76 4 Mått 18A och 18B kan skilja sig något från det Skolverket publicerar då SKL redovisar kommunala + fristående skolor i kommunen. 5 Se fotnot 4. 6 Nya behörighetskrav till gymnasieskolan från och med läsåret. 7 Nytt mått 45

46 Effektivitet i Lindesbergs kommun Måttstock 23. Vad är kostnaden för gymnasieskolan i förhållande till den andel som inte fullföljer gymnasiet? 24. Vilket serviceutbud finns inom särskilt boende finansierat av kommunen? 25. Vad kostar en plats i kommunens särskilda boende? 26. Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende. Indikatorer Kronor/ elev Andel av maxpoäng KKiK 2010 Lindesberg KKiK 2011 Lindesberg KKiK Lindesberg Genomsnitt nätverket Spridning nätverket 24 418 27 736 28 104 24 224 10 648-55 279 Det fanns ingen samlad redovisning 2010. Medelvärde Jämförbara kommuner 25 500 68 51 70 36-96 64 Kronor/ år 368 588 375 807 460 299 565 904 269 818-898 077 527 796 Procent 77 72 81 8 81 53-98 82 6 Trend 2011-27. Vilket omsorgs- och serviceutbud har hemtjänst finansierad av kommunen? 28. Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen? 29. Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst. Procent Det fanns ingen samlad redovisning 2010. 33 61 69 39-94 64 Kronor/ år 230 071 195 929 143 190 143 374 49 189-315 828 130 762 Procent 77 76 89 9 90 73-100 91 8 Måttet är helt omgjort av Socialstyreslen och kan därför inte jämföras med tidigare år. 9 Måttet är helt omgjort av Socialstyreslen och kan därför inte jämföras med tidigare år. 46

47 7 Effektivitet i Lindesbergs kommun Måttstock 30. Vilket serviceutbud finns inom LSS grupp- och serviceboende? 31. Andelen inte återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad insats/utredning. Indikatorer Andel av maxpoäng Procent KKiK 2010 Lindesberg Måttet fanns inte år 2010. KKiK 2011 Lindesberg KKiK Lindesberg Genomsnitt nätverket Spridning nätverket Medelvärde Jämförbara kommuner 91 89 83 24-100 81 Måttet fanns inte år 2010. 78 81 78 22-100 77 Trend 2011-47

48 8 Lindesbergs kommun som samhällsutvecklare Måttstock Indikatorer KKiK 2010 Lindesberg KKiK 2011 Lindesberg KKiK Lindesberg Genomsnitt nätverket Spridning nätverket Medelvärde Jämförbara kommuner 32. Andel av kommunens invånare 20-64 år som förvärvsarbetar. Procent 74,4 76 77,4 78,4 63,1-87,3 76,7 33. Hur många fler/färre förvärvsarbetande har tillkommit/ försvunnit i kommunen? 34. Hur många nya företag har startats per 1 000 invånare i kommunen? Antal/ 1 000 invån. Antal/ 1 000 invån. - 41,5 10,7 18,1 13,7-2,4-43,1 11,7 3,5 3,7 4,2 5,5 2,0-14,9 4,6 Trend 2011-35. Hur högt är sjukpenningtalet bland kommunens invånare Dagar 36,3 6,9 7,5 10 7,5 3,8-12,5 6,9 36. Hur effektiv är kommunens hantering och återvinning av Procent 47 51 40 11 35 15-71 30 hushållsavfall? 37. Hur stor är kommunorganisationens andel miljöbilar av Procent 18 44 45 44 0-99 36 totala antalet bilar? 38. Hur stor är andelen inköpta ekologiska livsmedel? Procent 5 14 16 14 0-44 13 39. Upplever medborgarna att kommunen är en attraktiv plats att Index Deltog ej. 52 51 60 41-79 55 leva och bo i? 10 Försäkringskassan har ändrat definitionerna sjukpenningtalet. I år ingår även rehabiliteringspenningen vilket medför att man får ett högre värde än 2011. 11 Från och med hämtas resultatet från Avfall Sverige. Uppgifterna går inte att jämföras med tidigare år. 48