STRATEGI FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING 2014 2020 REVIDERAD 2012 HAPARANDA STAD APRIL 2012
2 Strategi för Energieffektivisering Sofia Larsson, klimatstrateg och projektledare energieffektiviseringsstödet & arbetsgruppen för strategi för energieffektivisering Haparanda Stad April 2012 HAPARANDA STAD
3 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 4 1. INLEDNING 5 2. OMVÄRDLSANALYS 6 3. NULÄGESBESKRIVNING 7 3.1 Total energianvändning 7 3.3 Fastigheter 8 3.3 Transporter 9 3.3.3 Fordon 9 3.3.4 Drivmedel 10 3.3.5 Tjänsteresor 10 4. MÅL 12 4.1 Mål i praktiken 13 5. ÅTGÄRDER 14 5.1 Övriga åtgärder genomförda 2011 17 6. HANDLINGSPLAN 18 7. REFERENSER 19
4 SAMMANFATTNING Strategi för energieffektivisering är framtagen för att kartlägga de kommunala verksamheternas energiförbrukning samt föreslå åtgärder för att minska energianvändningen och därmed energikostnaderna. Stategin syftar även till att uppfylla EUs, Sveriges nationella, Norrbottens regionala och Haparanda Stads lokala mål om minskad klimatpåverkan genom minskad energianvändning samt ökad andel förnybar energi. Nulägesanalysen visar att överlag värms Haparanda Stads fastigheter upp med fjärrvärme. Total kostnad för Haparanda Stads energianvändning för el och värme är 30 miljoner kronor per år och förbrukningen ligger på 29 GWh. Störst andel av kostnaden står elen för som även är den dyraste energibäraren per MWh. Fjärrvärmen i sin tur har relativt låg totalkostnad trots att den står för störst andel förbrukade MWh. Nulägesanalysen visar på fastighetssidan att det finns stora möjligheter till kostnadsreduceringar. Minskad elförbrukning och utfasning av eldningsolja är de mest kostnadseffektiva åtgärderna. Överlag sker de flesta tjänstresor med i första hand bil, främst drivna av diesel och bensin. I andra hand sker tjänstresor med flyg främst sträckan Luleå- Arlanda och i tredjehand reser kommunalt anställda med privat bil i tjänst. Tåg, kollektivtrafik och förnybara drivmedel nyttjas i låg utsträckning. Total kostnad för drivmedel och tjänstresor var 2,7 miljoner och anställda reste totalt 15 500 mil. Arbetsgruppen har utarbetat åtgärder och mål till energieffektiviseringsstrategin. Den kommer även att genomföra uppföljning och vid behov revidering av strategin. Arbetsgruppen är sektorsövergripande. Målen som arbetsgruppen har utarbetat grundar sig i EUs, Sveriges och Norrbottens mål om minskad klimatpåverkan och ökad energieffektivisering. Nedan redovisas målen. Till 2014 ska reducering av energianvändning ske med 20 procent av de kommunala verksamheternas elanvändning 10 procent för uppvärmningen i de kommunala verksamheternas 20 procent i de kommunala transporterna 40 procent av fossilt bränsle i de kommunala transporterna med tjänstebilar Till 2020 ska reducering av energianvändning ske med 40 procent av de kommunala verksamheternas elanvändning 25 procent för uppvärmning i de kommunala verksamheterna 50 procent i de kommunala transporterna 100 procent av fossilt bränsle i de kommunala transporterna med tjänstebilar Beräkningar visar att under förutsättning att målen uppnås skulle det till 2014 innebära en årlig kostnadsreducering på 5,9 miljoner kronor och till 2020 en årlig kostnadsreducering på 13 miljoner kronor. För att nå uppsatta mål krävs investeringar i åtgärder. Åtgärder som utarbetats av arbetsgruppen syftar till att minska energianvändningen inom fastighetsbeståndet samt för transporterna. I huvudsak handlar de om åtgärder för minskad energianvändning i fastigheterna samt diverse åtgärder inom transporterna bland annat minskade antal resor som följd av mer flexibla mötesformer, mer energieffektiva fordon, ökat nyttjande av kollektiva resformer samt samåkning. Ett par viktiga åtgärder handlar om hur vi genom förändrat beteende och skapande av förutsättningar minska energianvändningen både vad gäller el samt transporter. Flera åtgärder har genomförts under 2011, bland annat installation av 50 m 2 solceller på stadshuset, installation av energieffektivare gatubelysning, högre krav vid upphandling och projekt i skolan som syftar till ökad kunskap om energieffektivisering.
5 1. INLEDNING Strategi för energieffektivisering är framtagen för att kartlägga de kommunala verksamheternas energiförbrukning samt föreslå åtgärder för att minska energianvändningen och därmed energikostnaderna. Stategin syftar även till att uppfylla EUs, Sveriges nationella, Norrbottens regionala och Haparandas lokala mål om minskad klimatpåverkan och minskad energianvändning samt ökad andel förnybar energi. Målen beskrivs närmare i omvärldsanalysen. Stategin för energieffektivisering börjar med en omvärldsanalys där en presentation ges av mål för minskad klimatpåverkan och energieffektivisering som är antagna på olika nivåer från internationell till lokal nivå. Det ger en bakgrund och förståelse och sätter strategin i sitt sammanhang. Nulägesanalysen redovisar de kommunala verksamheternas energianvändning, baserat på statistik från år 2009. Det ger kunskap om vilken potential det finns för energibesparing och därmed besparing av kommunens utgifter. Vidare presenterar strategin de mål som arbetsgruppen för strategin utarbetat samt beräkningar på vad målen innebär ekonomiskt i praktiken. Slutligen redogörs de åtgärder för energieffektivisering som arbetsgruppen utarbetat och den handlingsplan som syftar till att förverkliga genomförandet av strategin för energieffektivisering. Arbetsgruppen har utarbetat åtgärder och mål till energieffektiviseringsstrategin. Den kommer även att genomföra uppföljning och vid behov revidering av strategin. Arbetsgruppen är verksamhetsövergripande och medverkande är: Arja Martinviita, Skolchef, Barn och Ungdomsförvaltningen Catharina Strandberg, Enhetschef, Socialförvaltningen Leif Lind, Fastighetschef, Haparanda Teknik och Fastighet Kalle Kyösti, Bovärd och förvaltare, Haparanda Teknik och Fastighet Kjell Mäki, Rektor Gränsskolan, Barn och Ungdomsförvaltningen Lena Svanberg, Ekonomiassistent, Ekonomikontoret Paula Pietinhuhta, Kost- och lokalvårdschef, Barn och Ungdomsförvaltningen Pekka Hanski, Miljö- och hälsoskyddsinspektör, Samhällsbyggnadskontoret Pirjo Pasma, biträdande Kost- och lokalvårdschef, Barn och Ungdomsförvaltningen Rolf Sannebjörk, IT-chef och IT-strateg, IT-kontoret Sofia Larsson, klimatstrateg och projektledare strategi för energieffektivisering, Kommunledningsförvaltningen
6 2. OMVÄRLDSANALYS För att minska klimatpåverkan är minskad energianvändning den viktigaste åtgärden. Mål för minskad klimatpåverkan, ökad energieffektivisering samt ökad användning av förnybar energi är fastslagna på internationell nivå av EU, på nationell nivå av Sveriges riksdag och regering, på regional nivå av Norrbottens Länsstyrelse samt på lokal nivå av Haparanda stad. EU har beslutat att utsläppen av koldioxid (CO2) skall reduceras med 20 procent till år 2020, att energieffektviseringen skall uppgå till 9 procent år 2016, 20 procent år 2020 och 50 procent i byggnader till år 2050. Den totala andelen förnybar energi skall öka med 20 procent och därmed uppgå till minst 50 procent år 2020. Vidare har EU beslutat att andelen förnybar energi i transportsektorn skall uppgå till 10 procent år 2020. Alla mål utgår från år 1990. 1 Sverige har ratificerat EUs mål och har därmed fastslagit att andelen förnybar energi skall uppgå till minst 50 procent år 2020. Sverige har även beslutat att utsläppen av CO 2 ska minska med 40 procent till år 2020 och nettoutsläppen vara noll vid 2050. Vidare är det i Sverige antaget att energieffektiviseringen skall uppgå till 20 procent år 2020 och 50 procent i byggnader till år 2050. I transportsektorn skall andelen förnybar energi uppgå till 10 procent år 2020 och transportsektorn vara helt fossilbränslefri år 2030. Samtliga mål utgår från år 1990. 2 Viktigt att poängtera är att om det politiskt antagna 2 O C målet skall nås måste utsläppen av koldioxid minska med 40 procent till 2020, 80 procent till 2030 och 95 procent till 2050. Det rimmar illa med de mål som satts upp för energieffektivisering då det i praktiken skulle krävas att energieffektiviseringen uppgår i princip till 40 procent år 2020, 80 procent år 2030 och 95 procent år 2050. Norrbottens län har i sin tur beslutat om en Klimat- och energistrategi 3 och ett åtgärdsprogram 4 som sätter upp tydliga mål för energieffektivisering. Där framgår att andelen förnybar energi ska öka till 20 procent år 2020 och att uppvärmning med fossila bränslen skall upphöra till 2020. Vidare skall energianvändningen minska med 25 procent till 2020, industrin ska energieffektivisera med 20 procent till 2020 och uppvärmning med direktverkande el ska upphöra till 2020. Inom transportsektorn skall energieffektivisering öka med 20 procent till 2020 och andelen förnybar energi skall uppgå till 10 procent år 2020. Även Norrbottens mål utgår från år 1990. På lokal nivå har Haparanda i Vision 2020 5 beslutat att HaparandaTornio skall vara en logistisk nod med persontrafik på järnväg mellan Haparanda och Boden samt Tornio och Uleåborg samt att ett nytt resecentrum skall byggas på gränsen. En av de kritiska framgångsfaktorerna är att regionen skall ha en gränslös lokal och regional kollektivtrafik. Dessa målsättningar ger goda förutsättningar för mer klimatsmarta och energieffektiva transporter. Visionen har även slagit fast att regionen skall ha en hållbar livsmiljö med den kritiska framgångsfaktorn hållbar utveckling och begränsad klimatpåverkan. Som målsättning framgår att regionen skall ha minskande och hållbar energianvändning. Haparandas lokala miljömål Begränsad klimatpåverkan fastslår att kommunen skall verka för energieffektivisering i byggnader, ökad biobränsleanvändning, minskad biltrafik och vid upphandling välja teknik som minskar koldioxidutsläppen. Miljömålen skall vara uppfyllda inom en generation och har indikatorerna klimatpåverkande utsläpp och energianvändning. 6 1 Naturvårdsverket (2010) EU:s klimat och energipaket 2 Naturvårdsverket (2010) Sveriges klimatpolitik 3 Länsstyrelsen Norrbotten (2009) Klimat- och energistrategi för Norrbottens län 4 Länsstyrelsen Norrbotten (2009) Åtgärdsprogram för klimat- och energiarbete i Norrbottens län 2010-2012 5 Haparanda Stad (2010) Vision 2020 6 Haparanda Stad (2007) Haparandas miljömål
7 3. NULÄGESANALYS Nulägesanalysen syftar till att kartlägga energianvändningen i Haparanda Stads verksamheter. Den utgör basen för att mäta förändringar under kommande år då åtgärder skall genomföras för att minska energianvändningen. Nulägesanalysen presenterar energidata dels inom el- och värme och dels inom transporter. Under varje rubrik preciseras varifrån statistik har erhållits. Nulägesanalysen presenterar i huvudsak statistik från år 2009 och 2011. Uppgiftslämnare ansvarar för eventuella felrapporteringar. 3.1 Total energianvändning Haparanda Stads verksamheters energianvändning som procentuella andelar redovisas i diagram 1 och 2 nedan. Diagram 1 och 2 visar kostnad i kronor per energibärare för 2009 och 2011och diagram 3 och 4 visar energianvändning i MWh per energibärare för respektive år. Diagram 5 visar kostnad per MWh per energibärare. Diagram 1. Kostnad per energibärare, 2009 Diagram 2. Kostnad per energibärare, 2011 2% 2% 1% 0% 0% el 0% 3% 1% 2% 0% fjärrvärme biobränsle 32% 63% eldningsolja Blyfri 95 Diesel E85 40% 54% Diagram 3. MWh per energibärare, 2009 Diagram 4. MWh per energibärare, 2011 0% 2% 1% 2% 0% 1% 2% 1% 1% 0% el 40% fjärrvärme biobränsle eldningsolja 43% 55% Blyfri 95 Diesel 52% E85 Diagram 1 och 2 visar tydligt att den största utgiftsposten av alla energibärare är elen. Elen står för 64 procent av kostnaderna trots att den endast står för 32 procent av energianvändningen år 2009 och 54 procent av kostanden och 43 procent av energianvändningen år 2011. Att elen står för högst kostnad per MWh framgår även tydligt av diagram 5. Diagram 5 visar även att eldningsoljan och bensinen är de näst dyraste energibärarna per MWh. Etanolen är även den dyr per MWh, det kan bero på att mängden upphandlad etanol är väldigt låg. Etanolen kan därmed vara en felkälla. Biobränsle är den
8 energibärare med lägst kostnad per MWh, fjärrvärmen har näst lägst kostnad. Diagram 1-5 visar att det mest kostnadseffektiva är att minska elanvändningen och det näst kostnadseffektivaste är att minska användning av eldningsolja och bensin. 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 Diagram 5. Kostnad per MWh 2009 (staplarna till vänster) och 2011 (staplarna till höger), kr 0 el fjärrvärme biobränsle eldningsolja Blyfri 95 Diesel E85 3.2 Fastigheter Data för energianvändning inom el och uppvärmning kommer från Haparanda Teknik och Fastighet AB (HTF AB). För eventuella felrapporteringar ansvarar HTF AB. Statistik redovisas både i tabell och i diagram. Tabell 1 visar kronor och MWH per energibärare för 2009 och 2011. Tabell 1. Kronor och MWh per energibärare 2009 och 2011 2009 2011 kr MWh kr MWh el 19 598 463 12 200 14 102 000 12 500 fjärrvärme 9 916 849 16 600 10 296 000 15 100 biobränsle 82 852 150 120 000 188 eldningsolja 718 264 574 767 000 617 Totalt 30 316 428 29 524 25 285 000 28 405 Totalt spenderade staden cirka 5 miljoner mindre på energikostnader under 2011 än 2009, medan använd mängd energi är i princip samma. Diagram 6 visar förbrukat antal MWh per energibärare för 2009 och 2011. Tydligt framgår att det energislag med högst energianvändning är fjärrvärmen. Kommunen har konverterat alla centralt belägna fastigheter till fjärrvärme. Av de längre bort belägna fastigheterna har en, Nikkala skola, konverterats till pelletspanna och står därmed ensam för kommunens konsumtion av bioenergi. En fastighet, Seskarö skola, får fortfarande sin värme från en oljepanna och Karungi skola har konverterats till bergvärme. Alla energislag ligger på ungefär samma nivå 2011 som de gjorde 2009. Elen har ökat något och fjärrvärmen minskat något, men detta skulle vid en normalårskorrigering eventuellt korrigeras bort.
9 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 Diagram 6. MWh per energibärare, 2009 och 2011 0 25 000 000 20 000 000 15 000 000 10 000 000 5 000 000 Diagram 7. Kostnad per eneribärare 2009 och 2011, kr 0 Diagram 7 visar kostnaden per energibärare. Som tydligt framgår står elförbrukningen för högst totalkostnad trots att den inte står för högst antal förbrukade MWh. Fjärrvärmen som svarar för högst antal förbrukade MWh står för betydligt lägre del av kostnaden. Fjärrvärmen har därmed ett lägre pris per MWh än el. Respektive energibärares kostnad per MWh visas i diagram 5 ovan. Av samma diagram framgår tydligt att el och olja är de tveklöst dyraste energislagen. Det mest kostnadseffektiva är att minska elförbrukningen samt eldningsolja. Bioenergi är det billigaste energislaget. 3.3 Transporter Överlag sker de flesta tjänstresor med i första hand bil, främst drivna av diesel och bensin. I andra hand sker tjänstresor med flyg främst sträckan Luleå- Arlanda och i tredjehand reser kommunalt anställda med privat bil i tjänst. Tåg, kollektivtrafik och förnybara drivmedel nyttjas i låg utsträckning. En viktig felkälla på redovisat antal kilometer i tjänst med privat bil är att många inte ansöker om reseersättning och därmed kommer dessa kilometrar ej med i statistiken. 3.3.1 Fordon Fordonsstatistik har erhållits från respektive förvaltnings fordonsansvarige. Redovisade fordon avser personbilar, leasade och ägda. Nedan redovisas antalet fordon, per fordonstyp, totalt samt som andel i procent. Tabell 2. Bilar per drivmedel Drivmedel Antal fordon Andel fordon 2009 2011 2009 2011 Bensin 17 20 30 33 Diesel 33 33 58 55 Etanol 2 0 4 0 Elhybrid 5 7 9 12 Totalt 57 60 100 100 Tabell 3. Antal bilar per fordonstyp Fordonstyp Antal Andel 2009 2011 2009 2011 Miljöbil 14 14 25 23 Ej miljöbil 43 46 75 77 Totalt 57 60 100 100 35 30 25 20 15 10 5 0 Diagram 8. Fordon per drivmedel, 2009 och 2011 Bensin Diesel Etanol Elhybrid
10 3.3.2 Drivmedel Nedan redovisas förbrukad mängd drivmedel för 2009 och 2011. Kostnad har erhållits från kommunens ekonomisystem Aditro och antalet liter för bensin och diesel har räknats ut med hjälp av årsgenomsnittspriset för bensin och diesel 7. Etanolen kan vara en felkälla då det i kommunens ekonomisystem framgår en lägre summa än den som Shell rapporterat. Därför har Shells statistik från 2009 valts att användas. För övriga drivmedel, bensin och diesel, har inte Shells statistik kunnat användas då tankning skett på fler ställen än Shell. Diagram 8 visar kostnad per drivmedel och diagram 9 liter per drivmedel. Bensin svarar för högsta kostnaden och diesel för högst antal förbrukade lite. Etanol används till låg del. Tabell 4. Kostnad och volym per drivmedel Drivmedel Kr Liter 2009 2011 2009 2011 Bensin 473 401 283 832 40 872 22 369 Diesel 442 060 626 321 46 476 3 298 Etanol 46 383 43 021 4 836 5 629 Totalt 961 844 953 174 92 183 31 296 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 Diagram 9. Total kostnad per drivmedel 2009 och 2011, kr 0 Bensin Diesel Etanol 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 Diagram 10. Total volym per drivmedel, liter 0 Bensin Diesel Etanol 3.3.3 Tjänsteresor Nedan redovisas antalet resor per färdmedel i kronor och kilometer. Antalet körda kilometer med tjänstebilarna är framräknat genom att dividera drivmedelsförbrukningen med genomsnittsförbrukningen 8 för en medelbil för respektive drivmedel i Haparanda, statistik från SCB. Det har inte funnits bättre sätt att få fram antalet körda km då körjournal inte förs och inrapporterade kvantiteter från Shell innehåller stora felkällor då fel sifferföljd ofta skrivs in vid tankning. Tåg är år 2009 justerat till noll då tåg och flyg låg på samma konto och antalet tågresor ansågs vara i princip obefintligt. Det har därmed bedömts resursineffektivt att studera varje faktura för att kunna ta fram antalet tågresor. År 2011 är tåg och flyg redovisade på separata konton. Bussresorna är uppköpta bussar och resor med kollektivtrafik. Tjänsteresor i den stadens organisation sker i antal kilometer räknat första hand med flyg främst sträckan Kallax - Arlanda, i andra hand med privat bil i tjänst och i tredje hand med tjänstebil. Tåg och kollektivtrafik nyttjas i väldigt låg utsträckning. 7 Svenska Petroleum och Biodrivmedelinstitutet (2012) Priser & Skatter http://spbi.se/statistik/priser 8 SCB (2012) Körsträckor och bränsleförbrukning
11 Tabell 5. Tjänsteresor, kostnad och kilometer per transportmedel 2009 2009 2011 2011 kr km kr km Tjänstebil 961 845 107 130 953 174 96 081 Privat bil i tjänst 183 360 252 083 678 293 2 535 89 Flyg 1 427 427 713 713 642 219 428 146 Tåg 0 0 54 473 20 300 Buss 81 360 4 822 35 524 8 710 Taxi 94 506 4 725 43 500 165 300 Totalt 2 748 499 1 082 474 2 416 275 972 308 Diagram 11. Tjänsteresor, kronor per transportmedel 2009 och 2011 1 600 000 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 0 Tjänstebil Privat bil i tjänst Flyg Tåg Buss Taxi Diagram 12. Tjänsteresor, kilometer per transportmedel 2009 och 2011 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 Tjänstebil Privat bil i tjänst Flyg Tåg Buss Taxi
12 4. MÅL Mål är utarbetade av arbetsgruppen för Energieffektiviseringsstrategin. Det är en verksamhetsövergripande grupp och består av representanter från Haparanda Teknik och Fastighet AB, Socialförvaltningen, Barn och ungdomsförvaltningen, Ekonomikontoret, IT-avdelningen och kommunledningsförvaltningen. Strategins mål grundar sig i EUs, Sveriges och Norrbottens mål om energieffektivisering. Basåret är 2009 för samtliga mål. Följande mål har arbetats fram: Till 2014 ska reducering av energianvändning ske med 20 procent i de kommunala transporterna räknat i MWh per kommunalt anställd 40 procent av fossilt bränsle i de kommunala transporterna med tjänstebilar 20 procent av de kommunala verksamheternas elanvändning och därmed 2 440 MWh, räknat i kwh/m2 10 procent för uppvärmningen i de kommunala verksamheternas och därmed 1 660 MWh, räknat i kwh/m2 Till 2020 ska reducering av energianvändning ske med 50 procent i de kommunala transporterna räknat i MWh per kommunalt anställd 100 procent av fossilt bränsle i de kommunala transporterna med tjänstebilar 40 procent av de kommunala verksamheternas elanvändning och därmed 4 880 MWh, räknat i kwh/m2 25 procent för uppvärmning i de kommunala verksamheterna och därmed 4 150 MWh, räknat i kwh/m2 Tabell 6. Mål för energieffektivisering till 2014 och 2020 Mål Transporter Fossilt bränsle Basår 2009, MWh - 828 Nyckeltal MWh/ kommunalt anställd och år Reduktion till 2014 Reduktion till 2020 MWh % MWh % Elanvändning 12 200 kwh/m 2 och år -2 440-20 -4 880-40 Uppvärmning 16 600 kwh/m 2 och år -1 660-10 -4 150-25 - -331-20 -40 - -828-50 - 100
13 4.1 Mål i praktiken Vad innebär målen i praktiken? Nedan görs en beräkning på vad målen innebär i årliga kostnadsreduceringar. Viktigt att åter poängtera i sammanhanget är att kostnadsreduceringarna är beräknade på 2009 års energipriser. I framtiden kommer samtliga energipriser att stiga kraftigt vilket innebär att kostnadsreduceringarna blir betydligt större. Besparingarna är beräknade på Haparanda Stads 2009 års energikostnader. Mål 2014 Energireduktion, procent Kostnadsreducering, kronor per år Kommentar Transporter 20 % 549 700 Stigande framtida energipriser gör besparingen större. Fossilt bränsle 40 % 366 185 Till detta kommer en kostnadsökning för förnybar energi, men då total mängd energi skall minska kommer kostnadsökningen vara lägre än kostnadsreduceringen. Framtida stigande energipriser gör kostnadsreduceringen större. Elanvändning 20% 4 miljoner Stigande framtida energipriser gör besparingen större. Uppvärming 10% 1 miljon Stigande framtida energipriser gör besparingen större. Totalt årlig kostnadsreducering 5,9 miljoner per år Stigande framtida energipriser gör besparingen större. Mål 2020 Energireduktion, procent Kostnadsreducering, kronor per år Kommentar Transporter 50 % 1,4 miljoner Stigande framtida energipriser gör besparingen större. Fossilt bränsle 100 % 915 462 Till detta kommer en kostnadsökning för förnybar energi, men då total mängd energi skall minska kommer kostnadsökningen vara lägre än kostnadsreduceringen. Framtida stigande energipriser gör kostnadsreduceringen större. Elanvändning 40% 8 miljoner Stigande framtida energipriser gör besparingen större. Uppvärming 25% 2,7 miljon Stigande framtida energipriser gör besparingen större. Totalt årlig kostnadsreducering 13 miljoner per år Stigande framtida energipriser gör besparingen större.
14 5. ÅTGÄRDER Följande åtgärder har arbetats fram av arbetsgruppen för strategi för energieffektivisering. Vad respektive åtgärd innebär i besparing och kostnader är svårt att beräkna då vidare utredningar måste genomföras. Men uppskattningar har gjorts och framgår under rubrikerna minskad energianvändning samt kostnad nedan. Nr Åtgärd Ansvarig Minskad energianvändning per år, Åtgärdsbeskrivning Tidsplan Kostnad förvaltning MWh och kr Status 1. EPC HTF AB Upphandling av EPC projekt under en 10 Upphandli Kostnad för Projektet skall uppfylla strategins mål Kommer troligen års period för att energieffektivisera ng framtagning av och ger därmed kostnadsreduceringar inte genomföras fastighetsbeståndet. påbörjas upphandlingsunderlag för el med 20 % och uppvärmning då EPC företag under samt för genomförande med 10% till 2014 samt för el 40% visat svalt 2011. och värme med 25 % till 2020. intresse. 2. Grön IT IT-kontoret Paketet består av olika åtgärder för att 2011-2012 Ingen extra kostnad LED skärmar: När alla skärmar är Utbyte av LED göra IT mer energieffektivt. utöver ordinarie utbytta minskar energianvändningen skärmar, Utfasning av LCD skärmar till LED inköpskostnad för LED med 28 MWh per år, vilket minskar utfasning av skärmar. skärmarna. Mjukvara energikostnaderna med ungefär 28 kopieringsmaskiner Minska antalet kopieringsmaskiner för avstängning av 000 kr/ år när alla skärmar är utbytta. och Utresa möjligheter att använda datorer ingår virtuall-isering är mjukvara för automatisk avstängning förmodligen i ordinarie påbörjad. av datorer vid vissa klockslag licenskostnad. Virtuellisering av servrar 3. Virtuella möten IT-kontoret Paket med olika former av virtuella möten. Marknadsföring av befintlig utrustning för telefonmöten och eventuellt inköp av videokonferensutrustning för 8-10 pers. 4. Resvaneunder sökning KLK Resvaneundersökning kommer att göras i samband med en CERO-process som ska utmynna i åtgärder och resepolicy. 5. Resepolicy KLK Framtagande av resepolicy för tjänsteresor för ökad samåkning, nyttjande av kollektivtrafik och tåg samt cykla och gå mer i tjänst. 6. Miljöbilar Upphandlings samordnare 7. Samordning av resor IT-kontoret och klimatstrateg Utarbeta upphandlingsunderlag för inköp/ leasing av endast miljöbilar, med fokus på förnybara drivmedel. Ta fram lösning för samåkning av tjänsteresor. 2011-2013 40 100 000 kr. Koldioxidutsläpp minskar med 4,5 ton per år om 50 resor á 20 mil t.o.r. ersätts med video eller telefonmöte. Energianvändningen minskar med 7,3 MWh för samma antal resor. 2012 130 000 kr för CEROpaketet. Ingen direkt reducering, men en kartläggning medför möjligheter till åtgärder i syfte att förändra. 2012 Ingår i åtgärd nr 4. Åtgärden är beteendepåverkande och beräkning är därmed svårt men åtgärden kommer leda till minskade kostnader för tjänstresor. 2010-2011 Miljöbilar kan ha dyrare leasing- och inköpspris. 2011-2012 40 000 startavgift, 60 000 kr årlig licenskostnad plus 60 kr per användare och år. Chefer har utökat användning av virtuella möten, arbetet fortskrider. Process pågår. Process pågår. Minskade drivmedelskostnader. Miljöbil är skallkrav i upphandlingsund erlag. Minskade drivmedelskostnader och Utredning pågår. minskade kostnader för förlorad arbetstid.
15 Ansvarig Nr Åtgärd förvaltning 8. Egen påverkan HTF AB och Klimatstrateg 9. Energieffektivare gatubelysning 10. Energieffektiv upphandling 11. Uppföljning transporter 12. Sparsam körning HTF AB Upphandlings samordnare och klimatstrateg Ekonomikontoret, klimatstrateg, upphandlingss amordnare SOC 13. Solceller HFT AB samt klimatstrateg 14. Biogas HTF AB och klimatstrateg 15. Påverka för tåganslutning till Haparanda Politiker, SBK, KLF Åtgärdsbeskrivning Tidsplan Kostnad Minskad energianvändning per år, MWh och kr Status Paket med information till kommunalt 2011 Kostnad för tryck av Elmätare kan ge energibesparingar Ej påbörjad. anställda om det energieffektiva kontoret broschyr, inköp av på 25 %. och hur alla kan påverka grenkontakter samt Studier visar på att medvetenhet kring energianvändningen på sin arbetsplats. elmätare (2500 kr/ egenpåverkan ger stora Informationsmaterial styck). energibesparingar. Inköp av grenkontaktakter med strömbrytare till kontoren Elmätare till fikarummet/en Utfasning av gatubelysning från 125 watts Pågår enligt plan. till 35 watts. Ställa hårdare och tydligare krav på energieffektivitet och miljöhänsyn vid all upphandling. I övergripande upphandlingspolicy, på transporter och fordon samt övrig upphandling. Implementera system för uppföljning av drivmedel, körda kilometer samt resor. Anlita sparcoach för utbildning av i första hand hemtjänstpersonal i eco-driving och eventuellt andra grupper som kör mycket i tjänst. Utreda möjligheter till installation av solceller på stadshustaket. Utredning för möjligheter och förutsättningar för biogasproduktion i HaparandaTornio regionen. Arbete för bra anslutningstrafik med buss till tåg och flyg kortsiktigt i Haparanda och tåganslutning för persontrafik till Haparanda långsiktigt. Genom samverkan Område 2: 2010, 3: 2011, 4: 2012, 1: 2013 3 miljoner kr per år och område, totalt 12 kr miljoner. 2011 Ingen direkt kostnad. Men effektivare transporter och produkter kan kosta mer i inköp. 2011 Eventuell mjukvarukostnad. Elförbrukningen minskar med 900 MWh / år vilket är ungefär 0,9 miljoner kr per år. Minskade kostnader för drivmedel och energianvändning. Minskade kostnader för transporter då ökad kontroll och översikt uppnås. 2011-2013 Kostnad för sparcoach. Cirka 10 % minskade drivmedelskostnader varje år. Bidragsan sökan våren 2011. Installation under höst 2011. 60% finansieras genom stöd från Energimyndigheten. Egeninsats 80 000 kr och 120 000 kr i stöd. 2012 Kostnad för framtagning av utredning. Toppeffekt 7 kw. Ger 5-6 000 kwh per år och därmed 5-6 000 kr minskade kostnader. Krav på energieffektivitet inskrivet i upphandlingspolic y. Inget lämpligt system påträffat. Ej påbörjad. Solceller installerade på stadshustaket, toppeffekt på 7 kw. Nyttor fört vid implementering av plan. Ej påbörjad. 2011-2014 Minskade utgifter för tjänsteresor då tåg ofta är ett väldigt kostnadseffektivt färdmedel. Staden tog initiativ till möte med berörda kommuner juni
16 med Länstrafiken och andra relevanta samarbetspartners. Nr Åtgärd Ansvarig förvaltning Åtgärdsbeskrivning Tidsplan Kostnad 16. VA- utredning HTF AB Utredning av VAs potentialer för 2012 Konsult- och energieffektivisering. investeringskostnad. Minskad energianvändning per år, MWh och kr Minskade energikostnader efter utbyte av gamla system. 2011, med positivt utfall. Process pågår. Status Ej påbörjad. 17. Cykelpaket SBK och KLF Verka för ökat cyklande i tjänsten. Införa bokningssystem för cyklarna Köpa in fler cyklar Bygga cykelgarage Påbörjas under 2011-2012 Cirka 0,5 miljoner för byggnation av cykelgarage och inköp av cyklar. Minskade utgifter för drivmedel. Cyklar ligger i bokningssystem. En cykel designad med logotyp.
17 5.1 Övriga åtgärder genomförda under 2011 Kommunchef Patrik Oja testar Haparanda stads nya elmoped, juni 2011. 1. Inköp av elmoped Efter att Elmopedturnén hade sin målgång i Haparanda den 18:e juni 2011 köpte Haparanda stad en av elmopederna. Den har blivit ett populärt inslag för stadens tjänstemän och används till tjänsteresor inom staden. Kostnad 25 000 kr. 2. Klimatkampen Klimatkampen var en tävling som genomfördes hösten 2010 och syftade till att uppmuntra klimatsmart resande till och från arbetet i hela den kommunala organisationen. Priser delades ut till vinnarna. 3. Deltagit i ramupphandling för elbilsupphandling Haparanda stad deltog i SKLs ramupphandling för elbilar som genomfördes under 2011. Staden har ännu inte köpt någon elbil men utreder vilken verksamhet som är lämpligast för nyttjandet av en elbil. 4. Futurize Futurize är ett projekt framtaget och ägt av Norrbottens Energikontor AB (Nenet). Projektet är ett samarbete mellan Teknikens Hus, Kommunförbundet Norrboten, Energi- & klimatrådgivning Lapplands kommunförbund och Nenet och finansieras av Energimyndigheten. Projekt syftar till att öka kunskap om klimat och energifrågor och delaktighet hos unga inom politiken. Futurize är ämnesövergripande och har påbörjats på Gränsskolan i Haparanda i årskurs 6-9, som är pilotskola. Får det ett lyckat utfall ska projektet drivas på fler skolor i kommunen. 5. Ombyggnationer för ett energieffektivare stadshus Stadshuset har genomgått omfattande ombyggnationer för att konstruera öppna kontorslandskap i syfte att minska förvaltningens lokalanvändning och därmed minska energianvändningen per m 2. I samband med detta arbete har även rörelsesensorer för belysningen installerats. 6. CERO En CERO - analys av organisationens transporter och resor ska genomföras för att utmynna i ett åtgärdspaket som tar ett brett grepp om organisationens transporter och resor. Först görs en djupgående nulägesanalys av resor och transporter och sedan görs ett åtgärdspaketet genom backcasting av de mål om energieffektivisering som fastslagits i Strategin för Energieffektivisering. 7. Gröna kommuner Gröna kommuner är ett projekt drivet av KYAB. Projektet syftar till att genom visualisering av energianvändningen minska energianvändningen. Projektet har startat på Gränsskolan som ett pilotprojekt och drivs som en av åtgärderna inom Futurize projektet. Kostnad: 106 855 kr. Klimatstrateg, Fastighetsförvaltning och Barn- och ungdomsförvaltmingen delar på kostnaden.
18 6. HANDLINGSPLAN Nr Handling Tidsplan Ansvarig Utfört 1. Nulägesanalys Hösten 2010 Projektledare Ja 2. Skapa verksamhetsövergripande arbetsgrupp Hösten 2010 Projektledare Ja 3. Framtagande av mål och handlingsplan December Arbetsgrupp Ja 2010 4. Färdigställande av strategi Januari 2011 Projektledare Ja 5. Synpunkter från arbetsgruppen Januari 2011 Arbetsgruppen Ja 6. Kommunikation av strategin i nämnderna för Slutet av Projektledare Ja synpunkter. Revidera efter sammanställning av synpunkter. februari 2011 7. Strategin i KSAU 7 Mars 2011 Projektledare Ja Revidera efter synpunkter från KSAU. 8. Strategin i KS 4 april 2011 Projektledare Ja Revidera efter synpunkter från KS. 9. Strategin i KF 18 april 2011 Projektledare Ja Revidera efter synpunkter från KF. 10. Påbörja genomförande av åtgärder Höst 2011 Förvaltningar Ja och bolagen 11. Inarbetning av åtgärder i 2012 års budget och Hösten 2011 Förvaltningar Ja verksamhetsplan och bolagen 12. Uppföljning och revidering av strategin och 2011 års Mars 2012 Arbetsgruppen Ja åtgärder 13. Uppföljning av 2011 års arbete med strategin och Mars 2012 Projektledare Ja åtgärder hos nämnderna 14. Inrapportering av 2011 års statistik till Mars 2012 Projektledare Ja Energimyndigheten 15. Inarbetning av åtgärder i 2013 års budget och verksamhetsplan Hösten 2012 Förvaltningar och bolagen 16. Uppföljning och revidering av strategin och åtgärder Januari 2013 Arbetsgruppen 17. Uppföljning av 2012 års arbete med strategin och Februari Projektledare åtgärder hos nämnderna 2013 18. Inrapportering av 2012 års statistik till Mars 2013 Arbetsgruppen Energimyndigheten 19. Inarbetning av åtgärder i 2014 års budget och verksamhetsplan Hösten 2013 Förvaltningar och bolagen 20. Uppföljning och revidering av strategin och åtgärder Januari 2014 Arbetsgruppen 21. Uppföljning av 2013 års arbete med strategin och Februari Projektledare åtgärder hos nämnderna 2014 22. Inrapportering av 2013 års statistik till Mars 2014 Projektledare Energimyndigheten 23. Uppföljning av 2014 års åtgärder Januari 2015 Arbetsgruppen 24. Uppföljning av 2014 års arbete med strategin och Januari 2015 Projektledare åtgärder hos nämnderna 25. Inrapportering av 2014 års statistik till Mars 2015 Projektledare Energimyndigheten 26. Slutredovisning av stöd för energieffektivisering April 2015 Projektledare 27. Utvärdering Vår 2015 Arbetsgruppen 28. Presentation av utvärdering i nämnderna och KF Vår 2015 Projektledare och arbetsgrupp
19 7. REFERENSER Haparanda Stad (2007) Haparandas miljömål Haparanda Stad (2010) Vision 2020 Länsstyrelsen Norrbotten (2009) Klimat- och energistrategi för Norrbottens län Länsstyrelsen Norrbotten (2009) Åtgärdsprogram för klimat- och energiarbete i Norrbottens län 2010-2012 Naturvårdsverket (2009) Conversion factors for different energy units Naturvårdsverket (2010) EU:s klimatpolitik http://www.naturvardsverket.se/sv/klimat-i-forandring/klimatpolitik/eusklimatpolitik/ (2011-01-21) Naturvårdsverket (2010) EU:s klimat och energipaket http://www.naturvardsverket.se/sv/klimat-i-forandring/klimatpolitik/eusklimatpolitik/eus-klimat--och-energipaket/ (2011-01-21) Naturvårdsverket (2010) Sveriges klimatmål http://www.naturvardsverket.se/sv/klimat-i-forandring/klimatpolitik/sverigesklimatpolitik/sveriges-klimatmal/ (2011-01-21) Naturvårdsverket (2010) Sveriges klimatpolitik http://www.naturvardsverket.se/sv/klimat-i-forandring/klimatpolitik/sverigesklimatpolitik/ (2011-01-21) SCB (2010) Körsträckor och bränsleförbrukning http://www.scb.se/pages/standard 132382.aspx (2011-01-21) SCB (2012) Körsträckor och bränsleförbrukning Svenska Petroleum Institutet (2010) Priser & Skatter http://spi.se/statistik/priser/bensin (2011-01-21) Svenska Petroleum Institutet (2010) Priser & Skatter http://spi.se/statistik/priser/diesel (2011-01-21) Svenska Petroleum Institutet (2012) Priser & Skatter http://spbi.se/statistik/priser (2012-04-18) Intern statistik Energistatistik har erhållits från HTF AB. Drivmedelstatistik för blyfri 95 och diesel har erhållits från kommunens ekonomisystem Aditro. Uppgifter om etanolvolym och kostnad har erhållits från Shell. Fordonsstatistik har erhållits från Haparanda Stads upphandlingssamordnare och förvaltningarnas fordonsansvariga. Tjänsteresestatistik har erhållits från kommunens ekonomisystem Aditro. Uppgifter kring användandet av privat bil i tjänst har erhållits från personalkontoret. Mål är framtagna i arbetsgruppen för strategi för energieffektivisering som är en verksamhetsövergripande grupp och har representanter från Haparanda Teknik och Fastighet AB, skolan, Socialförvaltningen, Barn och ungdomsförvaltningen, Ekonomikontoret, IT-avdelningen och kommunledningsförvaltningen.
20