Strategi för energieffektivisering 2020
Beslutande organ: Styrgrupp: Arbetsgrupp: Strategin kommer att antas av Kommunstyrelsen (KS). Enligt reglemente för KS 2 skall KS besluta om energiplaner samt enl 3 har KS ansvar för Koncernövergripande frågor. Kommundirektörens ledningsgrupp. Energikontoret Skåne (sammankallande) Kristina Forslund, Göran Axberg, Lars Frostemark, Christel Mårtensson, Lars Kroon, Anna-Karin Olsson
Innehållsförteckning Inledning... 4 Inrapportering och årlig uppföljning... 4 Kommunens arbete med energieffektivisering... 5 Omfattning och avgränsning... 5 Energieffektivisering 2009-2014... 6 Energianvändning i Höörs kommun... 6 100 % Fossilbränslefri kommun 2020... 9 Genomförda åtgärder 2009-2014... 9 Målsättningar och målstrukturer... 10 Övergripande mål... 10 Kommunala mål för Höörs kommun... 12 Effektmål för övergripande åtgärder... 13 Effektmål för byggnader... 13 Effektmål för fordon och transporter... 14 Effektmål för utbildnings- och informationsåtgärder... 15 Effektmål för åtgärder inom upphandling... 15 Effektmål för övrig energianvändning... 15 Handlingsplan... 16 Övergripande åtgärder... 17 Åtgärder för effektiv energianvändning i byggnader... 17 Åtgärder för effektiv energianvändning i fordon och transporter... 20 Utbildnings- och informationsåtgärder... 23 Åtgärder inom upphandling... 24 Åtgärder inom övrig energianvändning... 25
4 (27) Inledning Denna strategi för energieffektivisering för Höörs kommun siktar på att bli ett ledande dokument i arbetet med att göra verksamhet mer energieffektiv. Strategin är en uppdatering av strategi för energieffektivisering 2010 2014 som antogs 2011-03-31 och reviderades 2012-03-30. Den tidigare framtagna strategin utgjorde en del av arbete inom ramen för det statliga stödet för energieffektivisering i kommuner och landsting som var möjligt att söka mellan 2010 och 2014. Då den ursprungliga strategin sträckte sig fram till 2014 syftar denna uppdatering till att ge stöd och riktning i det fortsatta arbetet. Uppdateringen tar utgångspunkt i de årliga uppföljningar som genomförts inom ramen för det statliga stödet från energimyndigheten. Dessa uppföljningar innefattar energistatistik i form av energianvändning i framförallt fastigheter och transporter och status för de åtgärder som finns i strategin. Med stöd i den nulägesbild som finns för energianvändning formuleras mål och föreslås ett antal åtgärder i syfte att energieffektivisera energianvändningen i verksamhet. Syftet med arbetet är; att uppnå verklig energieffektivisering i verksamhet, som i sin tur leder till lägre energianvändning, minskad miljöbelastning och förhoppningsvis även lägre kostnader Den tidigare strategin utgick från programperioden 2010-2014 utifrån det nationella stödet men den kommunala ambitionen är att energieffektiviseringsarbetet ska drivas kontinuerligt mot ständiga förbättringar. Därför är denna uppdatering av strategin en viktig del i långsiktiga arbete mot minskad energianvändning genom att ta avstamp framtill 2020. Inrapportering och årlig uppföljning Under perioden 2010-2014 genomfördes en årlig uppföljning och rapportering till Energimyndigheten innehållande energianvändning och status för handlingsplanens åtgärder. Uppföljningen sammanställdes i årliga rapporter som lagts ut på hemsida tillsammans med en kortare populärversion av rapporten. Det är viktigt att kommunicera energianvändning och det energieffektiviseringsarbete som bedrivs både internt inom kommunorganisation och utåt till medborgare även i fortsättningen. Intentionen är att det även fortsättningsvis ska genomföras en årlig uppföljning av energianvändningen och status för handlingsplanens åtgärder inom kommunen.
5 (27) Kommunens arbete med energieffektivisering I kommunen Kommunen har sedan flera år tillbaka arbetat aktivt med energieffektivisering. Man betraktar alla sektorers arbete med energieffektivisering i ett gemensamt sammanhang och med en större överblick. I samverkan I arbetet med att ta fram denna energistrategi med nuläge, mål och åtgärder har ett nära samarbete skett med Energikontoret Skåne, som är en del av Kommunförbundet i Skåne, där Anna Evander och Magnus Strand främst varit ansvariga och genomfört delar av arbetet. Genom Kommunförbundet Skåne bedrivs ett antal nätverk för kommunala fastighetschefer, tekniska chefer och VA-chefer där kommunen deltar. Kommunen kommer också att delta i andra former av aktiviteter och seminarier för erfarenhetsutbyte och nätverk för energieffektvisering som finns i Skåne. Det kommunala bostadsbolaget deltar i Skåneinitiativet som är en ambitiös energieffektiviseringssatsning och ett nätverk inom SABO. Dessutom deltar bostadsbolagets ansvarige drifttekniker i det nätverk för energieffektivisering i kommunala lokaler som Energikontoret sedan våren 2014 samordnar med stöd från Länsstyrelsen Skåne. Alla dessa nätverk och aktiviteter i kombination med det praktiska arbetet i kommunen blir komponenter i arbetet för strategisk kommunal energieffektivisering 2020. Omfattning och avgränsning I det strategiska arbetet för energieffektivisering i Höörs kommun arbetas det bland annat med att effektivisera energianvändningen i de kommunala byggnaderna, att minska energiåtgången för fordon och transporter, arbeta för att minska energianvändningen i övrig energianvändning i kommunen och att ha energifokus i fysisk planering. Det utförs också utbildnings- och informationsinsatser för att höja medvetenheten om energieffektiviseringsfrågor för anställda i kommunen. Betydande energiaspekter För en kommun är betydande energiaspekter knutna till materialanvändning samt till transporters, byggnaders och verksamheters energianvändning. Förordningen och stödet från Energimyndigheten under perioden 2009-2014 fokuserade bara på den direkta energianvändningen i transporter och i byggnader samt energianvändning för övriga verksamheter så som gatubelysning etc. Materialanvändningen ingick därför inte i strategin och man har valt att utforma energieffektiviseringsstrategin likvärdigt förra upplägget beroende på bland annat inväntande av direktiv för den nya perioden 2020 från Energimyndigheten.
6 (27) Avgränsning Strategin för energieffektivisering omfattar inte kommunen som geografiskt område utan bara kommunen som organisation. Därför är t.ex. åtgärderna främst riktade till anställda och inte mot medborgare etc. Ett undantag från detta är skolelever som kan omfattas av informations- och utbildningsåtgärder då de i detta avseende är brukare i lokaler etc. Kollektivtrafiken omfattas inte av denna strategi med undantag av de resor som företas i tjänsten av kommunalt anställd personal. Skånetrafiken genom Region Skåne redovisar kollektivtrafiken. Detta innebär att köpt eller använd energi inom ägda och hyrda byggnader, ägda och leasade fordon, arbetsmaskiner och köpta rese- och transporttjänster samt energianvändning inom VA-verksamhet och gatubelysning ingår. Strategin syftar även till att förbättra och följa upp arbete med att efterfråga och ställa krav på energieffektiva produkter och tjänster vid upphandling och inköp. Även energiaspekter vid kommunal planering kan i begränsad omfattning ingå. Genomförande En arbetsgrupp tillsätts med representanter från olika sektorer. Respektive verksamhetsoch bolagschefer är ansvariga för genomförandet av sina respektive åtgärder och ska årligen rapportera till arbetsgruppen i erforderlig omfattning. I dagsläget har det inte kommit något direktiv från Energimyndigheten gällande fortsatt bidrag till kommunerna för perioden 2020. Genomförandetakten med strategi för energieffektivisering 2020 i Höörs kommun kommer att vara beroende av Energimyndighetens beslut om fortsatt bidrag till kommunernas arbete med energieffektivisering. Energieffektivisering 2009-2014 Arbetet med energieffektivisering i Höörs kommun har under de senaste åren utgått från det statliga energieffektiviseringsstöd som getts till kommuner och landsting mellan perioden 2010 och 2014. Stödet syftade till att stärka det strategiska arbetet med energieffektivisering i den egna organisationen. Pengarna kunde användas till olika informationsinsatser, utbildningar och kartläggningar men kunde däremot inte användas till investeringar och operativt arbete. Som del i arbetet med stödet tog Höörs kommun fram en strategi för energieffektivisering för perioden 2010 2014 vilken antogs den 2011-03-31 och reviderades 2012-03-30. Energianvändning i Höörs kommun Energieffektiviseringsstrategin följdes upp för vart år, under åren 2010-2014 och energianvändning och genomförda åtgärder rapporterades årligen till Energimyndigheten. Här nedan är en kort sammanfattning av nuläget och utvecklingen sedan 2010 i Höörs kommun vad gäller energianvändning i fastigheter och transporter. För mer detaljerad energistatistik och uppföljning av åtgärdsstatus hänvisas till den årliga uppföljningsrapporten för energieffektivisering som finns att hämta på hemsida.
7 (27) Energianvändning i byggnader Energieffektivisering av de kommunala fastigheterna har handlat om att minska den totala energianvändningen och om att fasa ut den olja som finns kvar i ett par fastigheter. En annan viktig del i arbetet har även varit att få bättre statistikinsamling och kvalitet över energianvändningen i olika fastigheter. Kommunägda fastigheter Det kommunalt ägda beståndet av fastigheter är relativt litet sedan mitten av 2009 då de flesta kommunala byggnaderna övergick i Höörs Fastighets AB:s ägo. Kvar finns i byggnadsbeståndet bland annat idrottsplatser och badplatser. Energianvändningen omfattar ca 650 tusen kwh, ca 740 000 kronor. I figuren nedan visas total energianvändning för de kommunala lokalerna med en förändring i 2013 statistikinsamling då det framkommit att olja används till uppvärmning i en av fastigheter. Något som inte varit känt i tidigare års uppföljningar. 700000 600000 500000 Total energianvändning (kwh) kommunägda fastigheter (ej normalårskorrigerade uppgifter). 400000 300000 200000 Olja [kwh] El [kwh] 100000 0 2009 2010 2011 2012 2013 Höörs Fastighets AB (HFAB) Höörs kommun äger 100 % av det kommunala fastighetsbolaget Höörs Fastighets AB (HFAB) som äger och förvaltar lokaler för kommunal verksamhet, bostäder och en mindre andel industrifastigheter. Energianvändningen omfattar ca 15 miljoner kwh, ca 15 miljoner kronor. Nedan visas den totala energianvändningen för hela HFAB. Tabell 1 Energianvändning HFAB 2010-2013 HFAB 2010 2011 2012 2013 Total yta [m 2 BRA] 96 513 96 184 96 184 95 846 Olja [kwh] 642 673 505 131 322 354 51 296 Fjärrvärme [kwh] 8 758 541 9 163 665 9 073 779 8 388 517 Pellets [kwh] 922 207 966 296 1 090 693 1 257 701 El värme +övrigt [kwh] 5 601 668 5 481 264 5 312 439 5 073 936 Summa energi [kwh] 15 925 089 16 116 356 15 799 265 14 771 450 kwh/m 2 165 168 164 154
8 (27) Transporter De transporter som sker i olika verksamheter omsätter årligen stora mängder drivmedel. Höörs kommun har i sin inköpspolicy kriterier om att nya fordon ska vara miljöklassade. 2013 ägde och leasade kommunen totalt 72 stycken personbilar och lätta lastbilar varav 57 % av dessa klassades som miljöbilar enligt 2007 och 2013 års miljöbilsdefinition. Det är kraftig ökning sedan 2009 då enbart 5 % var miljöbilar. Energianvändningen omfattar ca 700 tusen kwh, ca 900 000 kronor. Nedan visas hur bränsleförbrukningen och körd sträcka har förändrats sedan 2009. Tabell 2, Total inköpt drivmedel i Höörs kommun 2009-2013 2009 2010 2011 2012 2013 Bensin [liter] 60 210 53 857 53 198 22 664 11 794 Diesel [liter] 38 332 46 727 39 094 57 168 59 636 - varav Evolution Diesel [liter] 23 909 Etanol [liter] 2 347 3 046 1 934 1 906 2 403 kwh/km 0,74 0,73 1,26 0,67 0,64 Körsträcka [km] 1 259 461* 1 311 584* 690 221 1 154 810 1 104 820 Övrig energianvändning Gatubelysning och energianvändning i den kommunala VA-verksamheten är två andra kommunala verksamhetsområden som är energikrävande. Det utförs kontinuerligt arbete med att byta ut gammal belysningsarmatur och uttjänta pumpar. Energianvändningen omfattar ca 4,5 miljoner kwh, ca 5 miljoner kronor. Tabell 3, Energianvändning i VA-verksamhet och gatubelysning 2009-2013, Höörs kommun VA-verksamhet El [kwh] Gas [kwh] Olja [kwh] Gatubelysning El [kwh] 2009 2 163 000 344 000 139 300 2009 1 477 000 2010 2 323 000 330 000 139 300 2010 1 622 000 2011 2 334 000 420 000 89 550 2011 1 550 000 2012 2 503 000 542 000 105 470 2012 1 670 000 2013 2 445 092 789 000 111 440 2013 1 227 493* * Elanvändningen har räknats fram utirån totala elkostnaden med ett antaget elpris på 1,2 kr/kwh.
9 (27) 100 % Fossilbränslefri kommun 2020 Klimatsamverkan Skåne driver satsningen 100 % fossilbränslefritt Skåne 2020 i syfte att kommuner, organisationer, företag och privatpersoner i Skåne ska minska sin klimatpåverkan. De som ansluter sig ska aktivt arbeta för: Ingen fossil energianvändning i byggnader Inget fossilt bränsle i transporter Ingen användning av fossil el Kommunstyrelsen i Höör antog den 16 maj 2013 utmaningen att bli fossilbränslefri till 2020 (KSF 2013/59). Det finns flera beröringspunkter med övriga mål inom klimat- och energiområdet i kommunen, bl.a. arbetet med energieffektiviseringsstrategin. Diagrammet nedan visar status för andel fossil respektive fossilfri energi använd till uppvärmning i fastigheter, inköpt drivmedel för personbilar och lätta lastbilar samt elanvändning. Uppvärmning Drivmedel Elanvändning 15% 85% 89% 11% 100% Fossilbränslefritt Fossilt Genomförda åtgärder 2009-2014 Handlingsplanen i energieffektiviseringsstrategin 2010-2014 innefattade ett 20-tal åtgärder inom olika åtgärdsområden. Flertalet av dessa har genomförts under perioden, andra åtgärder är pågående då de bygger på kontinuerligt arbete och ett par åtgärder har inte genomförts eller avstannat då de stött på problem i genomförandet. Här nedan lyfts några exempel på genomförda åtgärder under perioden 2010-2014. För ytterligare information om utförda åtgärder hänvisas till dokumentet strategi för energieffektivisering, uppföljning 2009-2013.
10 (27) Åtgärd 2.4 Besiktningar för tekniska energieffektiviseringsåtgärder HFAB arbetar kontinuerligt med energieffektiviseringsåtgärder, under 2012 gjordes en prioriteringsordning för genomförande av energieffektiviseringsåtgärder för HBABs samtliga fastigheter utifrån den kartläggning som tidigare genomförts. Under 2013 har det projekterats för solcellsanläggningar på tre av HFABs fastigheter och anläggningarna planeras att komma på plats under 2014. Åtgärd 3.2 Rese- och mötespolicy Under 2013 togs en ny rese- och mötespolicy fram för kommunen. Arbetet skedde i samverkan med ett antal andra kommuner inom ramen för ett projekt som samordnas av Hållbar Mobilitet Skåne. En workshop anordnades av Energikontoret Skåne och Hållbar Mobilitet Skåne under hösten 2013 för ledningsgrupp där material till den nya policyn diskuterades. Den nya policyn antogs i kommunstyrelsen den 14 november 2013. Åtgärd 4.2 och 4.3 Energiinformation till personal och beslutsfattare Energiinformationsträffar där ämnet energieffektivisering och arbetet med energieffektiviseringsstrategin presenterats har hållits för olika personalgrupper vid åtta tillfällen under 2013 och totalt har 110 personer deltagit vid träffarna. Energiinformation har även getts vid ett chefs- och arbetsledarmöte där arbetet med energieffektiviseringsstrategin presenterades för 50 deltagare. Målsättningar och målstrukturer I allt förändringsarbete är det nödvändigt att formulera mål för verksamheten. När det gäller energieffektivisering finns det många olika målsättningar att förhålla sig till på olika nivåer, från globala till lokala och vidare ner på bolags- och fastighetsnivå. För att mål ska fungera väl bör de vara precisa, mätbara, möjligt att jobba emot och motiverande på de olika nivåerna. Man kan inte bara kopiera ett EU-mål och sätta samma typ av mål för exempelvis ett bostadsbolag. Övergripande mål Globala mål Förenta nationernas klimatkonvention UNFCCC trädde i kraft 1994. Klimatkonventionen är ett internationellt miljöfördrag som antogs på Rio-konferensen i Brasilien 1992 och trädde i kraft 1994. Syftet är att "stabilisera halterna av växthusgaser i atmosfären på en nivå som förhindrar att mänsklig verksamhet påverkar klimatsystemet på ett farligt sätt". Klimatkonventionen ligger till grund för det lagligt bindande Kyotoprotokollet som trädde i kraft den 16 februari 2005. Överenskommelsen har som mål att de årliga globala utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 5,2 procent från året 1990 till perioden 2008-2012. Kyotoprotokollet ska omförhandlas i UNFCCC:s klimatkonferens i Paris 2015. EU-mål Svensk energi- och klimatpolitik påverkas i allt större utsträckning av beslut på EU-nivå. Ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet är ledord som används.
11 (27) Förnybarhetsdirektivet, handelsdirektivet och energieffektiviseringsdirektivet är exempel på direktiv som påverkar Sveriges politik. Energieffektiviseringsdirektivet trädde i kraft i december 2012 och nya beslut kom till 2014. Kommissionens uppskattningar visar att EU endast kommer att nå upp till hälften av EU:s 2020-mål med befintliga styrmedel. Det nya direktivet ställer hårdare krav på energieffektivisering. Den europeiska energipolitikens mål i korthet: 20 % minskade utsläpp av CO2, 20 % förnybar energi; 20 % energieffektivisering; för hela EU. Bindande kraven på Sverige blev 17 %, 49 %, samt 20 %. Basår är 1990 och målår är 2020, mätmetodiken för framförallt effektiviseringsmålet är oklar. Nationella mål Den svenska energipolitiken ska enligt regeringen bygga på samma grundpelare som energisamarbetet i EU. Under år 2009 beslutade riksdagen om en ny klimat- och energipolitik utifrån regeringens propositioner 2008/09:162 och 2008/09:163. Propositionerna går under det gemensamma namnet En sammanhållen klimat - och energipolitik. Den nya klimat- och energipolitiken innebär att ett antal mål och strategier satts upp. Andelen förnybar energi år 2020 ska uppgå till minst 50 % av den totala energianvändningen. Detta är i linje med EG-direktivet 2009/28/EG. Den långsiktiga ambitionen är en svensk fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen år 2030. Riksdagen har även tagit ett beslut om ett effektiviseringsmål, med sektorövergripande mål om 20 % minskad energiintensitet mellan åren 2008 2020. Visionen för år 2050 är att Sverige inte har några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Regionala mål för Skåne Länsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att samordna det regionala arbetet för att uppnå de svenska 16 miljökvalitetsmålen som regional miljömyndighet. Länsstyrelsen arbetar tillsammans med kommuner, näringsliv, frivilliga organisationer och andra aktörer för att se till att miljökvalitetsmålen och delmålen får genomslag. För strategisk energieffektivisering är målen; 1: Begränsad klimatpåverkan, 2: Frisk luft, 3: Bara naturlig försurning och 15: God bebyggd miljö, relevanta. Den 18 november 2009 beslutade Länsstyrelsen om följande delmål för Skåne: Utsläpp av växthusgaser: Utsläppen av växthusgaser i Skåne ska år 2020 vara minst 30 procent lägre än 1990. Målet gäller verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter. Utsläppen ska räknas som koldioxidekvivalenter och omfatta de växthusgaser som ingår i EU:s klimatbeslut. Upptag och utsläpp till och från skogsbruk eller annan markanvändning ingår inte i målet. Effektivare energianvändning: Energianvändningen i Skåne ska år 2020 vara 10 % lägre än genomsnittet för åren 2001-2005. Målet avser slutlig energianvändning. Förnybar el: Produktionen av förnybar el i Skåne ska år 2020 vara 6 terawattimmar högre än år 2002.
12 (27) Biogas: Biogasproduktionen i Skåne ska vara 3 terawattimmar år 2020. Transporter: Utsläppen av växthusgaser från transporter i Skåne ska år 2015 vara 10 % lägre än år 2007. Alla ovanstående mål från Förenta nationerna, via EU till nationella och regionala mål kan för Höörs kommuns verksamhet sammanfattas till: att man skyndsamt bör avveckla all användning av fossila bränslen, att man därefter effektiviserar all energianvändning Kommunala mål för Höörs kommun Övergripande kommunala mål När det gäller energieffektivisering inom den kommunala organisationen och dess bolag, som detta projekt omfattar, berörs följande tidigare författade måldokument: Lokala miljömål för Höörs kommun (antagna av kommunfullmäktige 2008-01-31) Mål 1A. Andelen miljöfordon enligt Vägverkets miljöfordonsdefinition vid inköp av fordon till personbilpark skall för 2009 vara 50 % samt från 2010 100 %. Mål 1B. Utsläpp av koldioxid/invånare i Höörs kommun ska till 2015, som medelvärde, ha minskat jämfört med basåret 1990. Mål 1C. Minska energiåtgången per m 2 i kommunalt ägda och de kommunala bolagens fastighetsbestånd. Mål 1D. Snarast värms samtliga fastigheter som ägs av kommunen och de kommunala fastighetsbolagen upp med förnybar energi. Mål 15E. En ökad del av den använda energin ska baseras på förnybar energi och miljöpåverkan från uppvärmning skall begränsas. De lokala miljömålen ska revideras för att antas och börja gälla från år 2016. Vision 2025 I samband med arbetet med kommunal översiktsplan antogs en vision för Höörs kommun år 2025. I visionen formuleras ett antal punkter som är viktiga framtidsfrågor för kommunen, bland annat Hållbar utveckling, vilket i visionen definieras som: Hållbar utveckling innebär att vi tänker på miljö, ekonomi och det sociala ansvaret och agerar långsiktigt. Att agera långsiktigt i syfte att främja god ekonomi och miljö är själva kärnan i allt energieffektiviseringsarbete. Det strategiska arbetet med energieffektivisering bidrar därför till arbetet i enlighet med Vision 2025.
13 (27) Effektmål för övergripande åtgärder Övergripande åtgärder 1. Den totala kunskapen för energieffektivisering inom kommunen ökar under perioden 2020. Målet mäts genom att redovisa deltagande i antalet externa samverkansträffar. Effektmål för byggnader HFAB HFAB följer målsättningen som satts inom ramen för Sveriges allmännyttiga bostadsföretags (SABO) energiutmaning Skåneinitiativet. Målet som satts inom Skåneinitiativet är: 1. Att minska energianvändningen med 20 % till utgången av år 2016, jämfört med energianvändning år 2007. Målet mäts som normalårskorrigerad energianvändning per kvadratmeter och följs upp i den årliga uppföljningen av detta dokument och genom rapportering till SABO. Målet är ursprungligen tänkt att gälla enbart för bostäder, men beslutat är att målet skall gälla alla HFABs byggnader. HFAB har också som målsättning att fasa ut användning av fossil olja för uppvärmning. Målet är: 2. Senast vid slutet av år 2016 skall alla byggnader som använder olja som primär uppvärmning vara konverterade till förnybart bränsle. 3. Senast vid slutet av år 2020 skall all användning av olja för uppvärmning även för spetsvärme och/eller reservändamål vara ersatt med förnybart bränsle. Kommunägda byggnader För de kommunägda byggnaderna gäller samma målsättning för energieffektivisering som för HFAB, alltså Skåneinitiativets mål, som är: 1. Att minska energianvändningen med 20 % till utgången av år 2016, jämfört med energianvändning år 2007. Målet mäts som normalårskorrigerad energianvändning per kvadratmeter och följs upp i en årliga uppföljningen av detta dokument.
14 (27) Effektmål för fordon och transporter Höörs kommun För Höörs kommun är målen att: 1. Alla personbilar som köps in eller leasas av kommunen skall vara miljöbilar och andelen bilar som drivs med förnybara drivmedel eller el ska öka. 2. Energieffektiviteten i fordon ska kontinuerligt förbättras genom inköp eller leasing av bränslesnåla fordon. 3. Andelen förnybara drivmedel och/eller el som drivmedel till personbilar och lätta lastbilar skall öka i den kommunala fordonsparken och utgöra minst 15 % vid utgången av år 2015 och 100 % vid utgången av år 2020. 4. Andelen resor i tjänsten med bil skall minska till förmån för resor med kollektivtrafik i tjänsten. Mål 1; mäts som andel av nyanskaffade bilar som är miljöbilar enligt regeringens definition och bilar som drivs med förnybara bränslen eller el. Mål 2; kan mätas som bränsleförbrukning l/mil, kwh/km alternativt g CO2/km. Mål 3; mäts som andel energi i köpt drivmedel som är förnybart. Mål 4; mäts genom uppföljning av körda kilometer med bil och resor med kollektivtrafik. Målen följs upp i den årliga uppföljningen av denna strategi. Kommunens reviderade rese- och mötespolicy antogs av kommunstyrelsen, 2013-11-14. I denna policy anges riktlinjer för resor och möten. Mötes- och resepolicy är en del av arbete för en långsiktigt ekonomisk, ekologisk, och social hållbar utveckling. HFAB För HFAB gäller följande antagna policy som rör fordon och transporter. Fordonspolicy med användarinstruktioner. Antagen av styrelsen i HFAB, HBAB och HIBAB den 2011-09-15. Rese- och representationspolicy. Antagen i styrelsen för HFAB, HBAB och HIBAB 2012-02-23. I dessa policydokument anges riktlinjer med fokus på bland annat miljöpåverkan, ekonomi och säkerhet vid resor och transporter. Dessutom finns riktlinjer om vilka fordon som skall köpas eller leasas.
15 (27) Effektmål för Utbildnings- och informationsåtgärder Utbildnings och informationsåtgärder 1. Den totala kunskapen för energieffektivisering inom kommunen ökar under perioden 2020. Målet mäts genom att redovisa antalet deltagare i utbildnings- och informationsinsatser. Effektmål för åtgärder inom upphandling Åtgärder inom upphandling 1. Den totala kunskapen för energieffektivisering inom upphandling i kommunen ökar under perioden 2020. Målet mäts genom att redovisa antalet möten av inköpsgruppen och deltagare i utbildnings- och informationsinsatser. Effektmål för övrig energianvändning Gatubelysning För energianvändning (el) i gatubelysning är målet att: 1. Arbeta för att energieffektivisera gatubelysningen i kommunen vid utbyte och uppsättning av ny belysning. Målet kan mätas som total årlig elanvändning (kwh) till gatubelysning. Målet följs upp inom ramen för den årliga uppföljningen av denna strategi. VA-verksamhet 1. Den totala årliga elanvändningen i VA-verksamheten minskar under perioden 2015 till 2020. Målet kan, om möjligt, med fördel mätas i förhållande till verksamhetens omfattning t.ex. som total årlig elanvändning per årligen levererat dricksvatten och årligen behandlat avloppsvatten. Alternativt kan målet mätas enbart som total årlig elanvändning i VAverksamheten.
16 (27) Handlingsplan I syfte att uppnå målen om ökad energieffektivitet och minskad klimatpåverkan i Höörs kommun har en handlingsplan för arbetet utarbetats. Åtgärder är indelade i följande kategorier. 1. Övergripande åtgärder 2. Åtgärder för effektiv energianvändning i byggnader 3. Åtgärder för effektiv energianvändning i fordon och transporter 4. Utbildnings och informationsåtgärder 5. Åtgärder inom upphandling 6. Åtgärder inom övrig energianvändning Åtgärderna är förklarade med en beskrivning av åtgärdens innehåll, tidplan, ansvarig för genomförande, förväntat resultat samt vilken uppföljning och redovisning som skall genomföras.
17 (27) Övergripande åtgärder Nr Åtgärdsnamn och beskrivning Tidplan Ansvarig för genomförande Förväntat resultat Uppföljning/redovisning 1.1 Samverkan Att i tillämpliga delar av arbetet samverka med andra kommuner och/eller organisationer för att utbyta erfarenheter, lära av varandras styrkor och jämföra arbetssätt och resultat i arbetet med energieffektivisering. 2020 Ledningsgruppen och arbetsgruppen. Kunskapsutbyte och synergieffekter av aktiva samarbeten. Deltagande i nätverksträffar, kommunövergripande samarbetsprojekt, eller liknande. Antal (och beskrivning av de) samverkansformer som kommunen är aktiv inom. Nr Åtgärder för effektiv energianvändning i byggnader Åtgärdsnamn och beskrivning 2.1 Energiuppföljning byggnader Åstadkomma en bättre uppföljning av energianvändning i och de kommunala bolagens byggnader, med en detaljering som tillåter att visa den specifika energianvändningen för varje byggnad årsvis. Vid renovering och underhåll ska energieffektivisering beaktas. Specifika energiberäkningar ska utföras. Tidplan Start 2015 Ansvarig för genomförande HFAB, samhällsbyggnadssektor samt fastighetsförvaltare var för sig. Förväntat resultat Bättre uppföljning av energianvändning i byggnaderna. Identifiering av vilka byggnader som har högst specifik energianvändning samt högre medvetenhet kring förändringar i byggnaderna över tid. Uppföljning/redovisning Redovisning av specifik energianvändning per byggnad årsvis.
18 (27) 2.2 Fossilbränslefri uppvärmning Konvertera kommunala byggnader som värms med fossila bränslen till uppvärmning från förnybara energikällor. Prioritet läggs på de fastigheter som idag har olja som huvudsaklig uppvärmning. 2.3 Fossilbränslefri uppvärmning Utreda alternativ till fossilbränslefri uppvärmning i den kommunala fastigheten Förrådet 4 och Ormanäs reningsverk. 2.4 Kommunikation och information till verksamheter I de kommunala verksamhetslokalerna kommunicera uppgifter om aktuell energianvändning till byggnadernas verksamheter. Informationen om byggnadens energianvändning bör utformas på ett lättförståeligt och informativt sätt och gärna kompletteras med energispartips. Kan kombineras med åtgärd 4.2. Start 2015 HFAB samt samhällsbyggnadssektor var för sig. Minskad miljöpåverkan från uppvärmning samt ökad energieffektivitet i kommunala byggnader. Redovisningen av tidplan för konvertering av de byggnader som i dagsläget värms med fossila bränslen samt uppföljning av genomförda konverteringar. 2016 Samhällsbyggnadssektor. Minskad miljöpåverkan från uppvärmning samt ökad energieffektivitet i kommunala byggnader. Redovisningen av tidplan för konvertering av de byggnader som i dagsläget värms med fossila bränslen samt uppföljning av genomförda konverteringar. Redovisning av genomförda informationsinsatser, samt eventuell utvärdering och andra noterade följdeffekter. Start 2015 Kommunlednings kansli genom fastighetsförvaltare. Bättre ömsesidig förståelse mellan fastighetsägare och hyresgäst. Bättre kunskap hos hyresgäster om byggnadernas energianvändning och den egna möjligheten att påverka.
19 (27) 2.5 Tekniska effektiviseringsåtgärder Genomföra besiktningar av kommunala byggnader för att identifiera möjliga tekniska energieffektiviseringsåtgärder. Besiktningarna bör genomföras i en prioritetsordning där byggnader med högst specifik och faktisk energianvändning utförs först. Möjliga tekniska åtgärder att genomföra kan vara uppvärmnings- och ventilationsåtgärder, åtgärder inom belysning samt lokal tillförsel av energi exempelvis solenergi. 2.6 Utbildning av driftpersonal Genomföra utbildning för personalen som ansvarar för driften av de kommunala byggnaderna. 2.7 Kommunen som aktiv hyresgäst I de lokaler eller byggnader som kommunen hyr av externa fastighetsägare (ej HFAB) samverka med fastighetsägaren för att verka för att byggnaden är så energieffektiv som möjligt. Bör speciellt beaktas vid ingång av nya eller vid förlängning av befintliga hyresavtal. Start 2015 Identifiering av energieffektiviserings åtgärder som kan minska energianvändningen och ge lönsamhet enligt LCCberäkning. 2020 Start 2015 HFAB samt fastighetsförvaltare var för sig. HFAB samt fastighetsförvaltare. Kommunlednings kansli genom fastighetsförvaltare. Bättre drift av byggnaderna och förbättrad arbetsmiljö för personalen. Tydliggöra roll som hyresgäst i syfte att både veta vad man betalar för, och om möjligt bidra till sänkt energianvändning. Resultat av energibesiktningar samt utvärdering av specifik energianvändning före och efter åtgärd, samt övriga erfarenheter från energibesiktningar och genomförda åtgärder. Utvärdering efter genomförda utbildningsinsatser, samt eventuella följdeffekter i form av identifierade energibesparingar. Redovisning av genomgång av kommunalt hyrda lokaler, samt beskrivning av upprättad dialog.
20 (27) 2.8 IT-åtgärder Utreda möjligheten att minska elanvändningen i IT-utrustningen och därtill tillhörande installationer såsom kylning av datorrum och serverhallar. Utredningen bör fokusera på både tekniska åtgärder såväl som beteenderelaterade åtgärder. Start 2015 Kommunförvaltning i samverkan med arbetsgruppen. Höjd medvetenhet om energianvändning i ITutrustning, samt i förlängningen sänkt energianvändning. Redovisning av genomförd utredning samt plan för genomförande av åtgärder. Åtgärder för effektiv energianvändning i fordon och transporter Nr Åtgärdsnamn och beskrivning Tidplan Ansvarig för genomförande Förväntat resultat Uppföljning/redovisning 3.1 Samordning av internklimatkompensation för bilar. Arbeta för att uppnå en uppföljning av förvaltningarnas påverkan på klimatet. 2018 Servicechef. Bättre uppföljning av vilka fordon som finns, samt körsträckor och bränsleförbrukning. Redovisning från var förvaltning som visar om behov funnits under året för klimatkompensation samt var pengarna klimatkompenserats. 3.2 Samordning av internklimatkompensation för resor av flyg-tåg. Arbeta för att uppnå en uppföljning av förvaltningarnas påverkan på klimatet. 2018 Servicechef. Bättre uppföljning av vilka resesätt kommunen nyttjar. Redovisning från var förvaltning som visar om behov funnits under året för klimatkompensation samt var pengarna klimatkompenserats. 3.3 Riktlinjer för hyrbilar Uppdatera rese- och mötespolicyn med riktlinjer för korttidshyra av bilar. Arbeta för att uppnå en uppföljning av förvaltningarnas påverkan på klimatet. 2018 Personalkontoret och servicechef. Bättre uppföljning av de hyrbilar som nyttjas av kommunen. Redovisning av den uppdaterade rese- och mötespolicyn.
21 (27) 3.4 Uppföljning av reseoch mötespolicy för kommunen och de kommunala bolagen i syfte att minska energianvändning och negativ miljöpåverkan från resor, samt att i möjlig mån ersätta eller komplettera fysiska möten med telefon- /videomöten. Arbeta med genomförande av uppföljningen. Utreda teknikbehov för att klara videokonferenser samt utbildning för användande av tekniken. 3.5 Samordnad hantering av inköp av arbetsredskap för att övergå till fossilfritt drivmedel. 3.6 Cykel för resor i tjänsten Uppmana personal att använda tjänstecyklar som färdmedel vid (korta) resor i tjänsten. Kan med fördel kombineras med kampanjer om att cykla till och från arbetet såsom Skåne trampar och att förvaltningarna utmanar varandra. 2017 Personalkontoret och HFAB var för sig. Minskad miljöpåverkan och minskade kostnader för resor och möten. Uppföljning av hur antagen policy förankras och efterlevs i hela kommunorganisationen. Antal telefon- och videomöten, samt förändrade resmönster. 2018 Samhällsbyggnadssektor, kultur- och fritid och Växthuset. Minskad miljöpåverkan. Redovisning av utförda inköp. Start 2015 Kommunförvaltning och HFAB var för sig. Minskad bilkörning vid (korta) resor i tjänsten. Positiva hälsoeffekter genom ökad fysisk aktivitet. Bedömning av användningsgrad av tjänstecyklar, samt om möjligt bedömningar av minskad bilkörning och därav sänkta koldioxidutsläpp.
22 (27) 3.7 Utredning om ansvar och kostnad för cyklar, elcyklar, cykelgarage och omkostnader för eventuella reparationer tas upp i 2016 års budget. 2018 Kommunlednings kansli, Växthuset och servicechef. Samordning av ansvarig är med fördel Växthuset. För själva cykelbokningen via bokningssystemet ansvarar receptionen för. Minskad bilkörning vid (korta) resor i tjänsten. Positiva hälsoeffekter genom ökad fysisk aktivitet. Bedömning av användningsgrad av tjänstecyklar, samt om möjligt bedömningar av minskad bilkörning och därav sänkta koldioxidutsläpp. 3.8 Utbildning i sparsam körning Genom ett mer sparsamt körsätt kan man åstadkomma både lägre bränsleförbrukning och kortare körtid. Åtgärden bör kombineras med utbildning i trafiksäkerhetsfrågor och bör riktas mot personal som i sitt dagliga arbete kör mycket bil. 3.9 Fordon och arbetsredskap Utreda kostnader och möjligheter att använda eldrivna fordon och arbetsredskap. 2015 Kommunförvaltning och Servicechef. Minskad bränsleförbrukning samt kortare restider. Redovisning av genomförda utbildningar samt uppföljning av bränsleförbrukning före och efter genomförd åtgärd. 2015 Samhällsbyggnadssektor och Växthuset. Minskad fossil bränsleförbrukning. Redovisning av utredning av kostnader och möjligheter för elfordon av maskinpark.
23 (27) Utbildnings- och informationsåtgärder Nr Åtgärdsnamn och beskrivning Tidplan Ansvarig för genomförande Förväntat resultat Uppföljning/redovisning 4.1 Energi i skolan Informationsinsats riktad till lärare och skolelever om energianvändning, dess miljöpåverkan samt vilka beteenderelaterade och andra faktorer som påverkar energianvändningen. Start 2015 Barn- och utbildningssektor. Höjd kunskapsnivå hos lärare och elever om energieffektivisering och miljöpåverkan från energianvändning. Redovisning av utvärdering av genomförd insats. 4.2 Beteendefrågor Arbeta med information mot verksamheterna som bedrivs i de kommunala lokalerna i syfte att höja medvetenheten om energieffektiviseringsfrågor och vilken betydelse det egna beteendet har för byggnadens/ verksamhetens energianvändning. Start 2015 Arbetsgruppen. Högre medvetenhet hos personal och brukare i verksamheterna samt minskad verksamhetsenergi. Utvärdering av genomförda informationsinsatser samt om möjligt mätningar av verksamhetsel före och efter genomförd insats. 4.3 Information till beslutsfattare Utbilda nytillsatta politiker inom den kommunala organisationen och kommunala bolag i energieffektivisering. Start 2015 Arbetsgruppen. Ökad medvetenhet om energieffektivisering och pågående arbete inom området. Redovisning av genomförda informationsinsatser/ utbildningar.
24 (27) Åtgärder inom upphandling Nr Åtgärdsnamn och beskrivning 5.1 Information om upphandling och anskaffning Informationsinsats riktad mot personal i organisation i syfte att öka kunskapen och medvetenheten och upphandling som ett verktyg för energieffektivitet och kostnadseffektivitet. 5.2 Uppföljning av information om upphandling och anskaffning Uppföljning av den informationsinsats som riktades mot personal i organisation år 2012. Syftet var att öka kunskapen och medvetenheten och upphandling som ett verktyg för energieffektivitet och kostnadseffektivitet. 5.3 Uppföljning av inköpspolicy Inköpsansvariga bildar tillsammans med inköpssamordnaren en inköpsgrupp. Syftet med inköpsgruppen är att ha ett forum för aktuella inköpsfrågor, att sprida inköpsinformation såsom t.ex. nya avtal. Tidplan Ansvarig för genomförande Förväntat resultat 2015 Ekonomichef. Ökad medvetenhet i organisation om hur upphandling fungerar och hur det kan användas för att gynna energieffektivitet. 2015 Ekonomichef. Ökad medvetenhet i organisation om hur upphandling fungerar och hur det kan användas för att gynna energieffektivitet. Start 2015 Ekonomichef. Ökad medvetenhet i organisation om upphandling och hur det kan användas för att gynna energieffektivitet. Uppföljning/redovisning Redovisning av genomförd informationsinsats. Redovisning av 2012 års genomförda informationsinsats. Utvärdering av genomförda gruppmöten.
25 (27) 5.4 Miljövänlig och energieffektiv upphandling Arbeta med kriterier för miljövänlig och energieffektivupphandling vid entreprenadupphandling och senaste miljöklassning som kriterium då det är tillämpligt. 2020 Samhällsbyggnadssektor, Upphandlingsansvarig och HFAB. Ökad medvetenhet hos kommunen som upphandlare samt hos anbudsgivare/ leverantörer av tjänster till kommunen samt bättre energieffektivitet vid upphandlade entreprenader. Redovisning av uppsatta kriterier för miljövänlig och energieffektiv upphandling. Nr Åtgärder inom övrig energianvändning Åtgärdsnamn och beskrivning 6.1 Gatubelysning Arbeta med utbyte av ljuskällor, och/eller armaturer. 6.2 Gatubelysning Utreda möjligheten till bättre styrning (tidsstyrning, dimning, m.m.) för att åstadkomma lägre energianvändning. 6.3 Gatubelysning Förankra en belysningspolicy som reglerar ställningstagande till energieffektivisering av gatubelysning. 6.4 VA-Verksamhet Genomföra tekniska energieffektiviseringsåtgärder såsom varvtalsstyrning och/eller utbyte av pumpar m.m. Tidplan Start 2015 Start 2016 Ansvarig för genomförande Samhällsbyggnadssektor. Samhällsbyggnadssektor. 2015 Samhällsbyggnadssektor. 2020 Samhällsbyggnadssektor. Förväntat resultat Sänkt energianvändning per belysningspunkt för gatubelysning. Sänkt energianvändning och sänkta kostnader för gatubelysning. Förväntat resultat är samordning och samsyn av gatubelysning. Sänkt energianvändning i VAverksamheten. Uppföljning/redovisning Redovisning av kostnader, samt energianvändning före och efter genomförda åtgärder. Redovisning av kostnader, samt energianvändning före och efter genomförda åtgärder. Redovisning av antagen policy. Redovisning av energianvändning före och efter genomförda åtgärder.
26 (27) 6.5 Tankställe för biogas i kommunen Inrätta ett tankställe för biogas i kommunen. 6.6 Utredning av biogasproduktion i kommunen. Utreda möjligheter till utökad biogasproduktion, eventuellt i samverkan med andra kommuner och organisationer. 6.7 Utreda möjligheterna att upprätta flera laddningsstolpar vid kommunhuset och andra platser i kommunen till eldrivna fordon och till kommuninvånare och besökare till Höörs kommun. 6.8 Utreda behov av elförsörjning till laddningsstolpar vid utbyggnad av parkeringsplats för verksamhetsfordon, personalfordon och besökare till kommunhuset. 6.9 Energifokus i fysisk planering Kommunen arbetar aktivt för att integrera energifrågor i arbetet med fysisk planering i kommunen. 2020 Kommunledningskansli. 2015 Kommunledningskansli. 2015 Samhällsbyggnadssektor. 2015 Samhällsbyggnadssektor och HFAB. 2020 Planerings- och utvecklingsenhet samt Plan- och GIS-enhet. Tillkomst av ett tankställe för biogas och till följd av detta sänkta utsläpp av koldioxid från bilkörning. Minskad miljöpåverkan och ökad energieffektivisering genom biogasproduktion. Minskad miljöpåverkan. Ökad insikt om möjligheterna att upprätta flera laddningsstolpar för verksamhetsfordon, personalfordon och besökare till kommunhuset. Ökat fokus på energifrågor i arbetet med fysisk planering samt på lång sikt bättre energieffektivitet i kommunen. Färdigställt tankställe för biogas. Redovisning av färdigställd utredning inklusive förslag till handlingsplan. Redovisning av utredning av laddningsstolpar för elfordon. Redovisning av utredning för extra elbehov av laddningsstolpar vid kommunhuset. Redovisning av på vilket sätt energifrågor integreras i den fysiska planeringen i kommunen.
27 (27) 6.10 Utreda nyttjandet av ett energieffektiviseringsprogram som spårar de åtgärder som skulle kunna göras inom kommunen för att ytterligare energieffektivisera. 2018 Arbetsgruppen. Minskad klimatpåverkan. Redovisning av energieffektivisering.