Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar



Relevanta dokument
Tillgänglighetsplan för allmänna platser i tätorterna Edsbyn och Alfta

Shared space tredje generationen. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla. Roger Johansson SWECO Infrastructure.

Vi anpassar gatumiljön för alla

Tillgänglighets plan. Inriktningsdokument för enkelt avhjälpta hinder på allmän plats. Antagen i Teknik och samhällsbyggnadsnämnden

Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö Bilaga 2 Riktlinjer för utformning

TRAFIK, INRE HAMNEN NORRKÖPING

Landskrona kommun. Tillgänglighet förutsätter framkomlighet...

TILLGÄNGLIG STAD ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN

Tillgänglig utemiljö

Tillgänglighetsplan för Gator och parker

Skolgårdar - trafiksäkerhet

PM Trafik Detaljplan. Uppdragsnr: (7) Uppsala WSP Sverige AB. Gunilla Sortti

Gestaltningsprinciper för allmän platsmark Vita Korset. Gestaltningsprinciper

Riktlinjer för passager i Västerås

Kap 5 MÖBLERING. Reviderat sommar 2015

Gestaltningsprinciper Svartbäcksgatan

Tillgänglighet för alla. Myt eller verklighet?

TIERPS KOMMUN. Ett tillgängligt Tierp

Handlingsplan för HIN i. Mariestad Töreboda och Gullspång

Lars Cedergrund och Ingegerd Forss Tillgänglighetsprojektet Trafikkontoret Stockholm. Draft Only

Gårdstånga. Inventering och åtgärdsförslag enligt Enkelt avhjälpta hinder

SHARED SPACE. Samrum. Bergen 20 september 2007

3. Checklista för allmänna platser

Enkelt avhjälpta hinder

Ökad tillgänglighet för funktionshindrade med fokus på Botkyrkas centrumområden. September 2005

Kap 5 MÖBLERING. Reviderad HANDBOK KSF Gatu- och trafiksektionen, NBF Natur- och gatudriftsavdelningen Huddinge Kommun

Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast

PM Integrerad barnkonsekvensanalys för Stockholmshems huvudkontor. Del av kv Måsholmen 21 steg 2

Förbättrad tillgänglighet i centrala Trosa. Förslag till åtgärder för ökad tillgänglighet Februari 2007

EVA BJÖRKLUND ARKITEKTKONTOR AB Stockholm

Enkelt avhjälpta hinder

Tillgänglighetsplan för Stockholms stadsdelsområden

Integrerad Barnkonsekvensanalys - fokusområde Söderholmen

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson

GÄLLANDE BYGGLAGSTIFTNING (UTEMILJÖ)

TRYGGHETSVANDRING LIT

PM TRAFIK HUS 13. Dp Hus 13, Nacka strand Trafik

Tillgänglighetsprogram för Malmö Krav och riktlinjer för god tillgänglighet för funktionshindrade vid ny- och ombyggnad av allmän plats

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

Guide och riktlinjer. för uteserveringar i Falkenberg

Flyinge. Inventering och åtgärdsförslag enligt Enkelt avhjälpta hinder

Kv. Rosen. Trafik. Utredare. Iterio AB Östgötagatan Stockholm Therese Nyman Linda Lundberg

Näsåker - en tillgänglighetsinventering. Susanna Rudehill och Linda Åberg, Samhällsbyggnadskontoret juli 2006

Tillgängliga verksamheter i en stad för alla

Norr Mälarstrands kajpromenad, Genomförandebeslut. 1. Trafiknämnden ger kontoret i uppdrag att bygga om kajpromenaden enligt redovisat förslag.

I föreliggande detaljplaneförslag uppfylls nedanstående ambitioner enligt stadens riktlinjer:

Förvalta och bygga tillgängligt boende. Bra för äldre bra för alla!

Mars 2004 GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET. Tillgänglighetsplan. för Skarpnäcks stadsdelsområde

EAH - Enkelt Avhjälpta Hinder. Vanliga brister. Saker att tänka på

Beskrivning av riktlinjer och standarder för fysisk tillgänglighet och användbarhet

Policydokument om tillgänglig närmiljö - framtaget av SRF:s tillgänglighetsnätverk efter principer fastställda av SRF:s förbundsstyrelse

Detaljplan för fastigheterna Hunnebostrand, Sotenäs kommun 1(9)

Boverkets författningssamling

Fittja äng och Alby ängspark

Lösningar i Norden Likheter och olikheter

KS-Plan 12/2006 Antagandehandling GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Söderby Huvudgård 2:43 m.fl.

Stöd till planarbete och projektering - Brevikshalvön. 1 Bakgrund. Uppdragsnr: (9)

Tipsa om din kandidat till S:t Julianpriset på eller ring tipstelefonen

Godkänt dokument - Stefan Modig, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr

Dnr B Ankom

Riktlinjer för fysisk tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Mariehamn för alla. Resultat från tillgänglighetsinventering 2015

Sari & Bjarne hälsar välkomna till föredrag om SHARED SPACE

BYGG IKAPP. För ökad tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionsnedsättning. Elisabet Svensson

Fördjupningsmaterial för studiecirkelledare till filmen. Attans! en film om tillgänglighet

BILAGA 4: Boverkets författningssamling HIN 1

Tillgänglighetsplan för trafiknät i Flen och Malmköping

ot2 Tillgänglighet för barn, äldre och funktionshindrade Ett samhälle för alla

Socialt konsekvensanalysverktyg (SKA) i Uppsala kommun. Stadsbyggnadsförvaltningen

Karin Renström Seniorkonsult Trafikplanering, Vectura Consulting AB

ANTAGANDEUPPLAGA JUNI 2001

Principer för utformning inför upprustning av Drottning Kristinas väg.

UTEMILJÖNS PÅVERKAN PÅ BRUKAREN- SÅ SKAPAR DU EN MILJÖ SOM BIDRAR TILL HÖGRE LEVNADSVILLKOR

Handikappolitiskt program

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson

Bättre för alla. Grundutformningsprogram för nybyggnation av flerbostadshus I Tomelilla kommun. Antaget av kommunfullmäktige Kf 138

2. Checklista för publika lokaler

Exempelkatalog för enkelt avhjälpta Hinder

Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen

Ökad tillgänglighet. i centrala Piteå. Ett arbete med stöd av idéskriften Tillgänglig stad. Antagen av kommunfullmäktige

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

SHARED SPACE Attraktiva stadsrum för alla. Malin Rosén, SWECO

Riktlinjer för en tillgänglig och användbar utemiljö

Utlåtande avseende tillgänglighet och användbarhet

Tillgänglighet för funktionshindrade Inventering på gångvägar till och från hållplats i stadsdelen Kortedala

Ale för alla. Hur ska alla människor kunna vara med i samhället? De saker som ska göra det bättre finns med i en plan.

V Boulevarden S Kaserngatan (alt 10)

V A L B O K Ö P S T A D U T F O R M N I N G S P R O G R A M

Informationsmöte inför byggstart. Väg 323 genom Hammarstrand. Samarbetsprojekt mellan Trafikverket och Ragunda Kommun. Entreprenör Svevia

Trafikutredning för Åsa 4:144 m.fl. Förvaltningen för Teknik

Handikappparkering: måla ny parkering med spärrlinjer på båda sidor

Riktlinjer för utformning av vägar och gator

Ombyggnation av gågatudelen på Nybrogatan på Östermalm. Genomförandebeslut

Handbok för en tillgängligare utemiljö

Trafikförslag Syster Estrids gata. Dnr: 3043/

Hur Göteborgs Stad arbetar för att alla ska kunna resa och röra sig i staden

Livsrumsindelning. Transportrum. Integrerat transportrum. Mjuktrafikrum. Integrerat frirum. Frirum. Integrerat transportrum.

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem

Trygghetsvandring i Östberga 21 januari 2016

GESTALTNINGSFÖRSLAG Norra och södra torget, Kristinehamn 4 oktober 2016, Marie Janäng

Transkript:

1 (6) Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar Inledning För att få med tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar tidigt i byggprocessen så görs en tillgänglighetsanalys redan i förprövningen. Utifrån den genomförda tillgänglighetsanalysen fastställs en tillgänglighetsnivå som skall uppnås i projektet. Tillgänglighetsnivån kan fastställas under detaljplanerskedet eller i trafikförslagsskedet beroende på projektets storlek och omfattning. När trafikförslaget upprättas görs en tillgänglighetsplan parallellt. Tillgänglighetsplanen upprättas enligt beskriven arbetsgång under steg 3. Steg 1 Tillgänglighetsanalys En tillgänglighetsanalys görs i förprövningen utifrån områdets karaktär, topografi och vilka målpunkter som finns att beakta i området. Nedan finns frågor som kan vara utgångspunkt i analysen. Vad har området för karaktär? Är området lämpligt för sitt ändamål? Vilka aktiviteter finns i området? Vilka funktioner har området? Exempelvis bostäder, industrier/verksamheter, handel, offentliga/ publika inrättningar och kulturvärden. Hur ser topografin ut? Vilka nivåskillnader finns som kan utgöra ett hinder för personer med begränsad rörelseförmåga? Är det möjligt att göra ombyggnader för att åtgärda lutningar? Länk till dokument med lutningar Vilka identifierade målpunkter finns inom området? Exempelvis offentliga inrättningar som skolor, förskolor, vårdcentraler, bibliotek, stadsdelskontor, äldreboende, dagcenter, hållplatser för kollektivtrafik, bostäder eller handel.

2 (6) Steg 2 Tillgänglighetsnivå Utifrån tillgänglighetsanalysen fastställs i planprocessen vilken tillgänglighetsnivå som ska uppnås i området efter färdigställande. Nivå 1: Nivå 2: Nivå 3: Personer med nedsatt rörelseförmåga och personer med synnedsättning ska kunna nå alla identifierade målpunkter längs huvuddelen av gångvägnätet. Exempel på områden: Områden med viktiga målpunkter, till exempel skolor, vårdinrättningar samt områden kring hållplats och kollektivtrafikterminaler inklusive dess närområde. Nybyggnation ska alltid eftersträvas att utföras med högsta tillgänglighetsnivå där topografin tillåter. Personer med nedsatt rörelseförmåga och personer med synnedsättning ska kunna nå alla identifierade målpunkter längs utvalda identifierade gångstråk. Exempel på områden: ombyggnationer och kompletteringar i befintliga områden med målpunkter som till exempel skolor, vårdinrättningar samt områden kring hållplats. Personer med nedsatt rörelseförmåga har begränsad framkomlighet på grund av topografin och når målpunkterna endast via ett begränsat antal stråk i området. I anslutning till målpunkter anläggs därför angöringsplatser för färdtjänst samt handikapparkering. En tydlighet i stråk för synskadade eftersträvas dock alltid. Exempel på områden: områden där inte kraven för tillgänglighet kan tillfredsställas på grund av topografin eller kulturvärden.

3 (6) Steg 3 Tillgänglighetsplan I samband med arbetet med trafikförslaget upprättas en tillgänglighetsplan utifrån den bestämda tillgänglighetsnivån som beslutats i steg 2. I tillgänglighetsplanen redovisas vilka stråk mellan de identifierade målpunkterna som är tillgängliga för fotgängare med funktionsnedsättningar. Olika grupper av funktionshindrade har olika behov och därför identifieras dels stråk som ger god tillgänglighet/framkomlighet för personer med nedsatt rörelseförmåga och dels stråk med god tillgänglighet/framkomlighet för personer med synnedsättning. De olika stråken kan ha olika sträckning mellan målpunkterna. I tillgänglighetsplanen redovisas nivån av tillgänglighet: Nivå 1: Nivå 2: Huvuddelen av gångvägnätet utförs tillgängligt för personer med nedsatt rörelseförmåga och tydliga naturliga eller ordnade stråk finns för personer med synnedsättning. Målpunkter kan vara till exempel skolor, vårdinrättningar samt områden i närheten av och omkring hållplatser och kollektivtrafikterminaler. Utvalda identifierade gångstråk till och mellan målpunkter utförs tillgängliga för personer med nedsatt rörelseförmåga och tydliga naturliga eller ordnade stråk finns för personer med synnedsättning. Målpunkter kan vara till exempel skolor, vårdinrättningar samt områden i närheten av hållplatser och kollektivtrafikterminaler. Nivå 3: Ett begränsat antal stråk i området är möjliga att utföras tillgängliga för personer med nedsatt rörelseförmåga. En tydlighet i stråk för synskadade eftersträvas dock alltid. Då topografin inte tillåter annat än färd med fordon för rörelsehindrade, anordnas bra möjligheter med angöring för färdtjänst samt handikapparkeringar.

4 (6) Arbetsgång vid upprättande av tillgänglighetsplan: 1 Identifiera vilka målpunkter som finns i området. Till exempel entréer till bostäder, offentliga inrättningar såsom skolor, vårdcentraler och bibliotek samt hållplatser, lekplatser och handel. 2 Identifiera möjliga angöringslägen för färdtjänst/taxi samt lämpliga lägen för handikapparkering för att nå offentliga platser och lokaler och bedöm grovt om det verkar rimligt att anordna angöringslägen till privata målpunkter på privata fastigheter. 3 Beskriv hur rörelserna för fotgängare ser ut i området mellan de olika målpunkterna. 4 Identifiera lämpliga stråk mellan målpunkterna som i möjligaste mån är fria från konflikt med andra trafikantgrupper. Identifiering sker av både primära gångstråk som ska utföras tillgängliga för personer med nedsatt rörelseförmåga och primära gångstråk som ska utföras tillgängliga för personer med synnedsättning. Dessa gångstråk kan ha olika sträckning och placering eftersom behoven för de olika grupperna är olika. Viktigt att beakta och ta hänsyn till för: Personer med nedsatt rörelseförmåga: de släta stråken för rullstol och rollatorer får inte brytas av nivåskillnad. Vid varje plats där gående korsar körbana skall det finnas en del utan nivåskillnad med minst en meters bredd där rullstolar och rollatorer kan passera. Var uppmärksam på att det går att ordna vilplatser utmed gångstråken, hur tätt dessa placeras är beroende av lutningen på gångvägen. För placering läs vidare i Riktlinjer för val och placering av möbler i Stadens Möbler (länk) Personer med synnedsättning: Där synskadade korsar en körbana skall finns en tydlig kantsten eller pollare för att tydliggöra gränsen mellan gångyta och köryta. För att göra det möjligt för synskadade att orientera sig är det viktigt att ha en tydlighet i form av naturliga ledstråk såsom kännbara höjd- eller materialskillnader samt fasader, murar och räcken med underliggare och en tydlighet i materialval. Särskilt viktigt är en tydlig möblering på öppna ytor så att en synskadad har möjlighet att orientera sig. Där ledning i form av naturliga ledstråk inte kan ske kompletteras med ledstråk i form av kantstenar, murar, sinusplattor eller pollare med taktil ovansida. Generellt är det viktigt att det finns en tydlighet i färgspråk, belysning och skyltning. Skapa en tydlighet i materialvalen, blanda inte för många material och mönster utan eftersträva en igenkänningsfaktor. Generellt är det viktigt att skapa tydliga siktlinjer i området som styrker gångriktningar och att belysningen är tillräcklig av strategiskt viktiga stråk och punkter.

5 (6) 4 Identifiera var konfliktpunkter uppstår där fotgängare korsar fordonsflöden. En konfliktpunkt kan till exempel vara en gångpassage eller övergångställen. Det kan även vara platser där cykel korsar stråk för fotgängare. På öppna ytor som torg eller så kallade shared space krävs en extra tydlighet för synskadade. 5 Kan konfliktpunkterna minimeras eller tas bort genom att alternativa gångstråk för fotgängare väljs? För att helt undvika ett övergångsställe kanske kan man välja en alternativ väg för synskadade, vägen kan vara lite längre. 6 Markera konfliktpunkter/områden som inte är lösta i trafikförslagsskedet och särskilt måste beaktas i projekteringsstadiet. Eller punkter där medvetna avsteg gjorts. De konfliktpunkter som man inte kan undvika markeras för att särskilt utredas i projekteringsstadiet. I korsningspunkterna/konfliktpunkterna för olika flöden är det extra viktigt att ha en tydlighet för synskadade/blinda i form av exempelvis kantsten, pollare med taktil ovansida etc. De släta stråken för rullstol och rollatorer får inte brytas av nivåskillnad, i dessa konfliktpunkter måste allas behov tillgodoses. På platser där fullgod tillgänglighet inte kan uppnås utmed de identifierade stråken för synskadade i form av naturliga ledstråk ska kompletterande ledning i form av ordnade ledstråk, murar eller kantstenar ordnas. Exempel på Tillgänglighetsplan

6 (6)