Tillgänglighetsplan för trafiknät i Flen och Malmköping

Transkript

1 ANTAGANDEHANDLING Tillgänglighetsplan för trafiknät i Flen och Malmköping Landsvägsgatan i Malmköping Götgatan i Flen Handläggare Britt-Marie Andersson, Plan- och byggkontoret Lina Gustavsson, Utvecklingskontoret Antaget av KF

2 INLEDNING 3 BAKGRUND 3 SYFTE 3 LÄSHÄNVISNING 3 AVGRÄNSNING 3 METOD 4 GÅNGSTRÅK I FLEN 4 GÅNGSTRÅK I MALMKÖPING 5 TILLGÄNGLIGHETSPLANERING 6 FUNKTIONSHINDRADE I SAMHÄLLET 6 ÅTGÄRDSFÖRSLAG 6 ÖVERGÅNGSSTÄLLEN OCH GÅNGPASSAGER 6 HUR KAN EN ÅTGÄRD SE UT? 7 LEDSTRÅK 7 ÖVERGÅNGSSTÄLLEN 7 BUSSHÅLLPLATSER 7 VILPLATSER 8 RESULTAT AV INVENTERING 9 FÄLTINVENTERING 9 FLEN 9 MALMKÖPING 9 INVENTERING AV KOMMUNALA REGELVERK 9 INVENTERING AV KOMMUNALA REGELVERK 10 VÄGHÅLLNING 10 TILLFÄLLIGA HINDER OCH UTESERVERINGAR 10 INVENTERING AV ÖVRIGA KOMMUNALA PLANER 11 TRAFIKPLAN FÖR TÄTORTERNA I FLENS KOMMUN 11 ÖVERSIKTSPLAN 11 DETALJPLAN 11 INVENTERING AV FORUM FÖR TILLGÄNGLIGHETSFRÅGOR 11 TRAFIKSÄKERHETSRÅDET 11 HANDIKAPPRÅDET 11 INKOMNA SYNPUNKTER FRÅN ALLMÄNHETEN 12 FRAMTIDA VISIONER 13 2

3 Inledning Bakgrund Skälen för att arbeta med en förbättrad tillgänglighet är många, inte minst är tillgänglighet en viktig demokratifråga. I maj 2000 antog regeringen en proposition; Från patient till medborgare en nationell handlingsplan för handikappolitiken 1. Ett av målen i denna proposition är att samhället ska utformas så att personer med funktionshinder blir fullt delaktiga i samhällslivet vid utgången av år Det handikappolitiska arbetet ska inriktas på att identifiera och undanröja hinder för sådan delaktighet. En viktig uppgift är att göra det möjligt för alla människor att kunna förflytta sig mellan olika målpunkter på egen hand. Under 2001 fastställde riksdagen ändringar i Plan- och Bygglagen som bland annat innebär att tydliga krav på tillgänglighet ska ställas vid färdigställande och ändring av allmänna platser. Dessutom ska enkelt avhjälpta hinder för personer med nedsatt rörelse- och eller orienteringsförmåga undanröjas på bland annat allmänna platser. Vid de senaste årens ombyggnationer av trafiknätet i Flen har kommunen lagt stor vikt vid anpassningar för funktionshindrade. Några exempel är gång- och cykeltunneln under järnvägen, den nya busstationen, cirkulationsplatsen vid Kungsvägen samt övergångsställen vid Bildningscentrum och Brogatan. För att arbetet med att förbättra tillgängligheten i kommunen ska bli mer effektivt beslutade Bygg-, miljö- och räddningsnämnden i augusti 2003 om en tillgänglighetsplan. Planen kommer dels att användas för riktade åtgärder för att öka tillgängligheten men också för så kallade passa på åtgärder. Exempelvis då ombyggnad ändå ska ske på grund av VA-arbeten. Under 2004 fick Flens kommun medel av vägverket för att genomföra en inventering av tillgängligheten på utvalda stråk. Inventeringen genomfördes under hösten Syfte Syftet med tillgänglighetsplanen är att kartlägga och förbättra tillgängligheten i trafiknätet för funktionshindrade i Flens kommun. Läshänvisning Förutom denna inledande del består tillgänglighetsplanen av åtgärdsplaner för varje tätort. För närvarande finns åtgärdsplaner framtagna för Flens tätort och Malmköping Avgränsning En avgränsning av projektet har gjorts eftersom det inte varit möjligt att innefatta hela kommunens vägnät. I denna tillgänglighetsplan behandlas därför endast valda delar av Flens tätort och Malmköping eftersom dessa orter har flest invånare. 1 proposition 1999/2000:79 3

4 Kommunens handläggare har tillsammans med företrädare för handikapp- och pensionärsorganisationer valt ut de viktigaste och mest använda stråken, de primära stråken. De stråk som inventerades hittar du på kartorna i åtgärdsplanerna för respektive tätort. Endast gångstråk omfattades av inventeringen. Avsikten är att tillgänglighetsplanen steg för steg ska revideras för att på sikt innefatta alla tätorter och alla viktiga målpunkter och stråk samt även kollektivtrafik. Metod En arbetsgrupp bestående av Britt-Marie Andersson (Bygg- miljö- och räddningsförvaltningen) Lina Gustavsson (Utvecklingskontoret) Per Sjöholm (Utvecklingskontoret) och Olle Skantz (Tekniska förvaltningen) tillsattes. För att inhämta synpunkter och kunskaper från allmänheten har dialog förts i kommunens trafiksäkerhetsråd och handikappråd. Medlemmarna i råden fick lämna in synpunkter på viktiga målpunkter och stråk samt vad man upplevde som hinder. Synpunkterna som inkom redovisas under rubriken Forum för tillgänglighetsfrågor längre fram i dokumentet. Dessutom inhämtades muntliga synpunkter från länstrafikens trafikplanerare och kommunens färdtjänsthandläggare. I medlen från vägverket ingick också konsultstöd. Under hösten 2004 genomfördes fältinventering av de utvalda stråken. Med hjälp av handdator, mätutrustning och kamera gicks alla stråk igenom och dokumenterades. Materialet har sedan sammanställts i en databas. Nästa steg i arbetet har varit att analysera materialet, ta fram förslag på åtgärder och uppskatta kostnaderna för de olika åtgärdsförslagen. Slutligen gjordes en prioriteringsordning för de olika åtgärderna. Gångstråk i Flen De viktigaste målpunkterna: Buss- och tågstation Stadshuset Smedjan och Drejskivan Affärscentrum Violen, Coop och ICA Bildningscentrum Prins Wilhelm Söderskolan Hammarvallen Vårdcentralen Gångstråken utgörs av 1. Salstagatan- Vasagatan- Sveaparken- gång-och cykeltunneln- Coop- Lästen- ICA- Smedjan-Drejskivan 2. Söderskolan- Stadshuset- Prins Wilhelms torg- N Kungsgatan- Lästen 3. Storgatan- BCPW- Norra Järnvägsgatan- gång-och cykeltunneln 4. Lötenskolan-Rundvägen-Brogatan Södra Kungsgatan- Södra Järnvägsgatan - Salstagatan- Söderskolan 5. Vårdcentralen- Orrögatan- Amazonplan- N Kungsgatan- Drejskivan 6. Hammarvallen-Drottninggatan- BCPW 4

5 Gångstråk i Malmköping De viktigaste målpunkterna: Malmaskolan Busstation Torget med stadshuset och butikerna runt omkring Heden Coop Butikerna utefter Landsvägsgatan Vårdcentralen Gångstråken utgörs av: 1 Parkgatan-Sundbyvägen-Landvägsgatan-Tingsgatan-Storgatan-Stadshuset- Siegrothsvägen-Vårdcentralen 2 Källgatan- Malmagatan-Rusthållsgatan- Landsvägsgatan 3 Landvägsgatan mellan korsningen mot Järnvägsgatan och korsningen mot Tingsgatan. 4 Korsningen Siegrothsvägen/Kungsgatan Kungsgatan Källgatan till korsningen mot Landsvägsgatan 5

6 Tillgänglighetsplanering Idéskriften En tillgänglig stad som tagits fram av kommunförbundet har använts som utgångspunkt för både det praktiska inventeringsarbetet och som grund för framtagandet av tillgänglighetsplanen. Funktionshindrade i samhället I En tillgänglig stad delas funktionshindrade in i åtta olika kategorier med olika begränsningar vad gäller tillgänglighet. Vad som upplevs som ett hinder för en kategori behöver inte vara ett hinder för en annan kategori. Ibland är det till och med så att det som skapar tillgänglighet för en kategori är till hinder för en annan kategori, exempelvis kan kantsten som ledstråk för synskadade skapa problem för rullstolsburna personer. De kategorier som vägverket använder sig av är följande: 1. Personer som använder manuell rullstol 2. Personer som använder elrullstol 3. Personer som använder rollator, käpp eller liknande 4. Personer med nedsatt syn 5. Personer som är gravt synsvaga eller blinda 6. Personer med nedsatt hörsel 7. Personer med kognitiv funktionsnedsättning 8. Personer med allergi eller överkänslighet Enligt vägverket är den största gruppen allergiker, cirka svenskar har någon form av allergi. Därefter kommer hörselskadade, med cirka personer följt av rörelsehindrade, cirka personer och synskadade och blinda, ca personer. Arbetsgruppen har dock bedömt att den största gruppen med mest begränsning i tillgänglighet i trafiknätet i Flens kommun är de personer som har olika typer av rörelsehinder följt av synskadade och blinda. Åtgärdsförslag För att komma tillrätta med de problem som beskrivs i föregående avsnitt har åtgärder föreslagits för varje inventerat objekt. Strategin vid åtgärdsförslagen har varit att konsekvent följa riktlinjerna och gränsvärdena En tillgänglig stad. En brist enligt En tillgänglig stad har lett till en åtgärd för att uppfylla bristen. Åtgärderna har kostnadsbedömts översiktligt. Kostnaden avser material och arbetskostnad. Kostnader för projektering, trafikomläggning och skyltning, administration och arbetsledning tillkommer. Övergångsställen och gångpassager Ett övergångsställe är en skyltad plats där gångtrafik passerar över en gata. Övergångsstället ska vara markerat med vita streck över gatan. Vid övergångsställe måste biltrafiken lämna företräde för gångtrafikanterna. En gångpassage är en plats där gångtrafiken passerar över en gata, men till skillnad från övergångsställe är inte gångpassagen skyltad eller markerad med vita streck i gatan. Biltrafiken har ej heller skyldighet att lämna företräde åt 6

7 gångtrafikanterna. Gångpassagen är ofta angiven med en vägavsmalning, en upphöjning av vägen eller av annat vägmaterial. Säkerheten bygger på ett samspel mellan bilisten och gångtrafikanten. När biltrafik passerar en gångväg t ex infart till en parkering är detta egentligen ingen gångpassage. På några ställen i åtgärdsplanerna benämns sådana platser ändå som gångpassager eftersom det inte finns något annat bra uttryck. Vid nybyggnad av infarter låter man numera kantsten mellan gångbanan och gatan finnas kvar. Det innebär att de synskadade inte riskerar att förlora riktningen och komma ut i gatan vid sådana platser. Hur kan en åtgärd se ut? Det finns ännu inga gemensamma riktlinjer för utformning av ledstråk, övergångsställen/gångpassager, busshållplatser m m. I huvudsak har vägverkets rekommendationer använts i de åtgärdsförslag som presenteras i planen. Ledstråk Ledstråk används för att leda och orientera. För att kunna identifiera stråket bör ytan vara ca 0,7 m bred Stråket ska utformas så att det är kännbart med skor och käpp samt med bra färgkontrast. Utformningen måste vara enkel, logisk och konsekvent. Kostnad: Ledstråk med sinusplattor = 500 kr m Visuell sidoavgränsning med målad linje = 12 kr per meter Flytta skyltar och liknande hinder i gatan = 500 kr per objekt Övergångsställen Trottoarer ska ha en kantstenshöjd vid rampen på 0 cm och i övrigt 5 cm. Trottoaren vid övergångsstället ska utformas med material som har tydlig ytstruktur och kontrasterande färg mot omgivande beläggning samt en väl synlig vit bård vid kantstenen. Övergångsstället ska vara väl skyltat och upplyst för att synas både för fotgängare och för andra trafikanter. För att riktningen ska bli tydlig kan man även placera ut särskilda pollare med piktogram. För gångpassager gäller samma åtgärder förutom att dessa inte förses med skyltning. Kostnad: Signalyta med grå kupolplattor =500 kr per m 2 Pollare = 3000 kr per styck inkl arbete Busshållplatser Busshållplatser ska utgöra ett tydligt markerat hållplatsområde som är skyddat från cykeltrafik och dylikt. Hållplatsen ska vara försedd med taktil 7

8 markbeläggning, kontrastmarkering, god belysning och tidtabell med stor text. Kantstenshöjden ska vara 17 cm. Vilplatser Vilplatser bör placeras med en viss frekvens, där miljön och antalet personer som rör sig i området ska styra. Det är speciellt viktigt att det finns vilplatser före och efter backar, på vilplan, på torgytor och vid affärer. Vilplatsen dras in från gångbanan och det ska finnas plats för rullstol eller rollator bredvid. För synsvaga är det viktigt att sofforna har kontrasterande färg mot omgivning för att de ska vara lätta att hitta. Soffan ska vara utformad så att personer med funktionshinder ska kunna använda dem vilket innebär att sitthöjden ska vara ca 0,5 m och att de ska vara försedda med greppvänligt armstöd. Kostnad: Ny bänk inklusive hårdgjord yta = 5000 kr 8

9 Resultat av inventering Under denna rubrik presenteras resultatet av de inventeringar som gjorts. Fältinventering Nedan ges en mycket kort beskrivning av de största problemområdena i de inventerade tätorterna, resultatet av inventeringen samt åtgärdsförslag finns i dokumenten Tillgänglighetsplan för trafiknät - åtgärdsplan för Flen samt Tillgänglighetsplan för trafiknät - åtgärdsplan för Malmköping. Flen Trots att Flen är en liten ort är bebyggelsen utspridd vilket skapar förhållandevis långa avstånd. Detta skapar svårigheter för flera grupper av funktionshindrade. Det förekommer också en del höjdskillnader vilket bidrar till att försämra tillgängligheten för många grupper. Malmköping Eftersom Malmköping ligger på en ås är det största problemet i orten de stora höjdskillnaderna. För att ta sig från Malmagatan till Landsvägsgatan måste man klara en lutning på 10 %. Där det är som brantast uppgår lutningen till hela 27%. Gränsvärdet för om lutningen ska anses vara besvärlig för funktionshindrade ligger på 4%. Bilden är tagen vid inventering av Landsvägsgatan i Malmköping. 9

10 Inventering av kommunala regelverk Väghållning På huvudgator utföres snöröjning vid 10 cm torrsnö eller 5 cm blötsnö. På gång- och cykelvägar utföres snöröjning vid 6 cm torrsnö eller 4 cm blötsnö Halkbekämpning utförs när halka uppstår. Borttransport av snö sker vid behov. På de vägar där vägverket ansvarar för skötseln gäller vägverkets regelverk vilka kan avvika något från kommunens regler. Tillfälliga hinder och uteserveringar För att nyttja gatumark för skyltning, servering och försäljning krävs polistillstånd och godkännande av väghållare och/eller markägare. För att tekniska förvaltningen ska lämna sitt medgivande gäller följande regler: Trottoarpratare får vara högst 80 cm breda och försedd med en minst 10 cm hög sarg runt benen. Den ska placeras mot vägg direkt vid verksamhetslokalen om det inte är lämpligare att ställa den vid exemepelvis ett träd eller en belysningsstolpe. Trottoarpratare får endast vara utställd under den tid då verksamheten är öppen. Trottoarpratare får bara placeras där minst 140 cm återstår av gångbanan för passage. Uteservering eller stånd för utomhusfösäljning ska placeras mot vägg direkt vid verksamhetslokalen om det inte är lämpligare på någon annan plats, exempelvis vid grönyta eller träd. Uteservering eller stånd för utomhusförsäljning får bara placeras där minst 140 cm återstår av gångbana för passage. Stånd för utomhusförsäljning får endast vara uppställd under den tid verksamheten är öppen. Uteservering får endast finnas under perioden 15 april-15 september. Uteservering ska vara försedd med moterings- och demonteringsbart staket runt hela sin yta, utanför staket ska det finna minst 140 cm bred del av gångbanan. Staketet ska vara minst 60 cm högt och försett med en minst 10 cm hög sarg mot mark. Staketet får bara finnas under samma period som serveringsmöblerna. På privatägd mark där allmänheten har tillträde bör fastighetsägaren rekommenderas att följa samma regler. Gäller från och med

11 Inventering av övriga kommunala planer Trafikplan för tätorterna i Flens kommun I december 2001 antog kommunstyrelsen en trafikplan för trafiknätet i kommunens tätorter. Denna trafiknätsanalys är en del av den så kallade Lugna gatan modellen. Planen innehåller bland annat förslag till åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten som en del av det nationella arbetet med Nollvisionen. Tekniska kontoret använder planen när de prioriterar vilka åtgärder som ska göras på trafiknätet varje år. För att undvika motverkande åtgärder ska arbetet enligt de båda planerna samordnas. Översiktsplan För närvarande pågår arbete med att revidera kommunens översiktsplan, den nya översiktsplanen beräknas vara färdig under slutet av Översiktsplanen tar upp tillgänglighetsfrågorna inom ett flertal områden. Bland annat fastslås att alla ska ha tillgång till bra och tillgängliga bostäder i attraktiva lägen. Även när det gäller rekreation och friluftsliv tas tillgängligheten upp, översiktsplanen fastslår att alla ska ha möjlighet till rekreations- och friluftsmöjligheter. Detaljplan I enlighet med nya bestämmelser i Plan- och bygglagen måste tillgänglighetsfrågorna framöver få större plats i detaljplaneringen och tas större hänsyn till än vad som gjorts tidigare. Inventering av forum för tillgänglighetsfrågor Trafiksäkerhetsrådet Flens kommun har ett trafiksäkerhetsråd vars syfte är att vara ett organ för samråd och ömsesidig information mellan kommunen och andra intressenter inom trafikområdet angående trafiksäkerhetsfrågor. Kommunen skall informera och inhämta synpunkter från rådet om planer som berör trafiksäkerheten i ett så tidigt skede så att synpunkter och förslag kan påverka ärendets handläggning i aktuell nämnd eller styrelse. Rådet ska ha en bred sammansättning av representanter för olika intresseorganisationer, yrkesförare, polisen, vägverket, länstrafiken med flera. Till grund för rådets arbete ligger bland annat Nollvisonen med det långsiktiga målet för trafiksäkerheten att ingen skall dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor inom vägtransportsystemet. Trafiksäkerhetsrådet har möte fyra gånger per år. Handikapprådet Dessutom finns ett handikappråd med representanter från olika handikapporganisationer samt representanter från kommunen. Rådet ska bland annat vara ett remissorgan i planeringsfrågor som rör de funktionshindrade och verka för att funktionshindrades frågor beaktas i kommunen i olika sammanhang. Handikapprådet har möte fyra gånger per år. 11

12 Inkomna synpunkter från allmänheten Arbetsgruppen för tillgänglighetsplanen använde de båda råden för att inhämta synpunkter från allmänheten. Följande synpunkter kom in: Flen Problem för synskadade med avfasade trottoarkanter och avsaknad av markering i gångbanan som gör det svårt eller helt omöjligt att orientera sig i trafikmiljön. Malmköping Vildvuxna buskar och träd: Skolgatan Ringvägen. Hedgatan. Landsvägsgatan 4 och 12. Brunnsgatan Hörnet Badhusgatan 15 - Hedgatan 11. Badhusgatan Tältgatan. Höga trottoarkanter: Landsvägsgatan Brunnsgatan Skolgatan Övergångsstället Landsvägsgatan-Tingsgatan. Vänster sida vid Gustaf Adolfs torg-storgatan. Storgatan-Köpmangatan och Vikingens vårdhem. Landsvägsgatan Källargatan. Badhusgatan Tältgatan. Smal trottoar: Hedgatan Skolgatan Landsvägsgatan Ojämn beläggning: Siegrothsvägen mot vårdcentralen Hörnet Badhusgatan 15- Hedgatan 11. Vid PRO-villan Landsvägsgatan Badhusgatan Tältgatan. Övrigt: Djup rännsten vid Torggatan vid caféet, kan fyllas upp en sträcka av ca 4-5 meter med asfalt. Det saknas helt färgmarkeringar för synskadade i Malmköping. Sittmöjlighet vid korsningsen Malmgatan - Rusthållsgatan. Teleskåp på trottoaren, ojämn beläggning Sundbyvägen Landsvägsgatan En bänk behövs vid Kaffe Ottilia Sparreholm Synpunkter på förbättrad tillgänglighet till kollektivtrafiken då de flesta målpunkterna ligger utanför samhället. En snöröjd gångbana mellan Källgatan och Skarvnäsvägen önskas. 12

13 Framtida visioner Planen bör successivt utökas för att innefatta fler delar av trafiknätet i kommunen. Till detta hör även kollektivtrafiken, där man främst bör titta på hållplatser men även utbud mm, här är det viktigt att samarbeta med länstrafiken. Dessutom måste man se över tillgängligheten till allmänna lokaler med tanke på den nya 21 7 kap PBL som trädde i kraft den 1:a juli Lagändringen innebär att det numera ställs krav på att enkelt avhjälpta hinder mot tillgänglighet och användbarhet ska undanröjas på befintliga allmänna platser. Därför är det viktigt att ha en plan för hur man systematiskt ska arbeta med detta. Planen är i nuläget delvis avgränsad vad gäller olika typer av funktionsnedsättningar även här bör ambitionen vara att utöka så att tillgängligheten tillgodoses även för övriga grupper. Ett exempel är åtgärder för personer med nedsatt kognitiv förmåga. Ytterligare en viktig sak att arbeta vidare med är tillgänglig information ut till olika grupper av handikappade vid förändringar i trafiknätet. Bland annat kommer kommunen att vidareutveckla sin hemsida för att nå exempelvis synskadade med hjälp av så kallad talsyntes. 13