Evidensbaserade praktiker



Relevanta dokument
Implementering och att leda en evidensbaserad praktik. Kristin Marklund Ulrika Bergström

Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken Infoga och klicka

Evidensbaserad praktik, implementering och webbstöd. Ulrika Bergström

ASI i Trelleborg. Implementering Politiken Sammanställningar. Program

Evidensbaserad praktik, implementering och webbstöd

Om implementering och förändringsarbete

Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Länsstyrelsen i Skåne län Sociala enheten Malmö

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Välkomna till basutbildningen i riskbruk, missbruk och beroende dag 3

Stöd för systematisk användning av en standardiserad bedömningsmetod i missbrukarvården

En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus gunborg.brannstrom@skl.se

Har samhällets insatser för vuxna med missbruk effekt?

EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ

Implementering hur gör man (inte)?

Individ och familjeomsorgen Hällefors kommun. Daniel Åhnberg Områdeschef Individ- och familjeomsorgen

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård

Delrapport Systematisk uppföljning UIV Dalarna

Utredning av alkohol- och drogproblem

Kartläggning av kompetens och metodanvändning inom missbruks- och beroendeområdet hos personal inom Individ- och familjeomsorgen

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Skåne

Individbaserad systematisk uppföljning

Utveckling av strukturerade kartläggnings - och bedömningsmetoder inom Stockholms stads ungdomsvård.

Standardiserade bedömnings. mnings- metoder

Att sammanställa och återkoppla en strukturerad intervju. IKM (Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården)

Implementering. Robert Holmberg Institutionen för psykologi Lunds universitet

Socialstyrelsens chefsstödsmanual

Individbaserad systematisk uppföljning

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete

Problemförändringar och brukarskattningar för

Kunskap och verktyg för arbetet med försörjningsstöd (som tagits fram på enheten för kunskapsutveckling / IMS)

Handlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri

Ubåtsnytt nr 10: Att mäta problem med boende

Stöd för initial vårdplanering

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård i Blekinge Län 2010

Vem är jag? Styrning och ledning.. Knivstamodellen första omgången Varför coachning? Praktisk tillämpning så här gjorde vi Viktigt!

Om att införa obligatoriska föräldrasamtal mot ungdomars alkoholmissbruk

Våldsutsatthet och misshandel hos missbrukande kvinnor resultat från ASI-intervjuer med 4290 kvinnor

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem. Nationell basutbildning i Värmland 24 maj 2010

Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården

Implementering av socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Slutrapport

Utvärdering av regionala stödresurser för ASI/DOK Göteborgsregionens kommunalförbund

Kunskapsbaserad verksamhet & Evidensbaserad praktik MDH

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Kvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården.

Delaktiga barn mår bättre och blir friskare som vuxna!

FREDA. Standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer

SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN

Vad säger ASI om missbrukare i Malmö?

Evidensbaserad praktik

Protokoll 111:6 vid regeringssammanträde S2008/3957/ST (delvis) REGERINGEN

Feedback informed treatment Arbete med feedback ORS/SRS. PHUG AB/ Gun-Eva Andersson

Kränkande särbehandling

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

Aktivering av socialbidragstagare - om stöd och kontroll i socialtjänsten

Södermalmsprojektet. ett försök att implementera evidensbaserad praktik inom socialtjänsten

N Y T T F R Å N SIKTA

U T V E C K L I N G S L E D A R E

standardiserade bedömningsmetoder

Evidensbaserad praktik i praktiken

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Allmän information (1 av 1) A10 Intervjuarkod. A11 Enhetskod

Samhällsekonomiska aspekter av missbruk. Kari Jess Fil dr i socialt arbete Mälardalens högskola

Systematisk Uppföljning i Ekonomiskt bistånd

ASI-stad: Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI-metoden

ASI-manualen anvisningar till ASI Grund och ASI Uppföljning. Siv Nyström, David Zingmark & Anneli Jäderland

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks och beroendevården i Norrbottens län

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer

N Y T T F R Å N SIKTA

BBIC i Örebroregionen slutrapport..

Beslut på bättre grund.

och omsorgsavdelningen / beställare N ORRMALMS S TADSDELSFÖRVALTNING

ASIDEMO JÄMFÖRT MED ÖVRIGA EN VERKSAMHETSRAPPORT SKAPAD I NET-ANALYS

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011

Södertälje: Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI-metod

Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun

En rimlig teori räcker inte

Kraften i kunskap stöd för en evidensbaserad socialtjänst

Utbildning i FREDA. - Standardiserade bedömningsmetoder i arbetet mot våld i nära relationer

N Y T T F R Å N SIKTA

Ubåtsnytt nr 6 ASI och Ubåt: Förbättringar kopplade till åtgärder

Håll i och håll ut! Om hållbarhetsaspekten vid implementering

Framgångsrik implementering av evidensbaserad praktik inom socialtjänsten

Change management effectiveness.

ASI-manualen. Anvisningar till ASI Grund och ASI Uppföljning Reviderad version 2017

Socialstyrelsen god hälsa, social välfärd vård och omsorg på lika villkor socialtjänst hälso- och sjukvård hälsoskydd smittskydd epidemiologi

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västerbottens län.

Lågaffektivt förhållningssätt och implementering i organisationer. Terése Österholm och Helena Almén

UTREDNING, BEDÖMNING OCH UPPFÖLJNING INOM SOCIALPSYKIATRIN SLUTRAPPORT

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg

Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län

Evidensbaserad praktik och vårdplanering

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Ledarutveckling för ökad samsyn

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Transkript:

SoS uppdrag Standardiserade bedömningsmetoder (SDM) Kvalitetsgranskning av bedömningsmetoder Publiceras i Metodguiden ADDIS, ASI, Home Utveckling av nya bedömningsmetoder - flera uppdrag Försörjningsstöd Vårdnad, boende och umgänge riskbedömning i vårdnadstvister Rekrytering av familjehem Home bedömning av föräldraförmåga Bedömning av äldres behov av kommunal omsorg (nytt uppdrag) Implementeringsstöd ASI för dokumentation och bedömning av klienters hjälpbehov i missbruksvården Långsiktigt arbetet som påbörjades 1996 Evidensbaserade praktiker Använda behandlingsmetoder som visat sig ha goda effekter Lokal kunskap om klienternas behov - för att välja rätt insats om klientens erfarenheter av insatsen upplevs som meningsfulla om insatsen har hjälpt en klient eller en klientgrupp uppföljning av enskilda och grupper Socialarbetarens kunskapsbas beprövad erfarenhet

Behov av dokumenation Fram till mitten av 1990-talet saknades dokumentation som kunde ge kunskap om klienternas behov och vårdens resultat Vilka är klienterna? Vilka hjälpbehov har klienterna? Blir klienterna bättre? Får klienterna rätt insatser? Saknades kunskap om vilka som sökte hjälpt, vilken hjälp de fick eller vilka resultat som uppnåddes Antal intervjuer i ASI-net databasen 2000-2010

Tabell 1. Bakgrundsuppgifter i % för män och kvinnor och totalt. *baseras enbart på version 2 ** både de som tidigare varit gifta/sambo och de som alltid varit ensamstående ***senaste 3 åren Område Män Kvinnor Totalt Utlandsfödd 18 14 16 Ålder (medelvärde) 40 40 40 Boendeort Storstad 65 65 65 Mellanstor stad 28 27 28 Landsbygd 7 7 7 Utbildning* Ej avslutad grundskola 7 6 6 Grundskola 35 32 34 Gymnasium 44 42 44 Högskola/universitet 14 21 16 Boende Egen lägenhet 57 72 62 Bostadslös 10 5 8 Civilstånd Ensamstående** 74 69 66 Försörjning Arbete heltid/regb.deltid*** 46 44 45 Arbete 30 dagar någon dag 29 29 29 Försäkringskassa (30 dagar) 28 40 31 Socialbidrag (30 dagar) 35 29 33 a-kassa (30 dagar) 7 6 6 Kriminalitet 30 dagar Villkorligt frigiven 16 6 13 Olaglig verksamhet 12 7 10 Fysisk misshandel 30 dagar 2 5 3 Fysisk misshandel tidigare 27 52 35 Totalt antal 9603 4290 14079

14079 klienter 9603 män 4290 kvinnor 2008 Missbruksvårdens klienter jämfört med normalbefolkning -intervjuarskattning

Socialtjänstens missbruksvård: Problemdagar förändring 2 926 klienter 12 10 8 6 Grundintervju Uppföljningsintervju 4 2 0 Fysisk hälsa Arbete/försörjning Alkohol Narkotika Kriminaliet Familj/umgänge Psykisk hälsa Andel som uppfattar att skolk är förbjudet 100 95 80 84 85 83 % 60 40 74 61 60 20 0 lärare 4 5 6 7 8 9 Årskurs

Eleverna ser fram mot att gå till lektionerna 100 % 80 60 40 79 71 60 52 43 44 20 31 0 Lärare 4 5 6 7 8 9 Årskurs Lärare använder samma regler 100 80 86 84 76 % 60 40 64 65 61 52 20 0 Lärare 4 5 6 7 8 9 Årskurs

100 Vuxna ingriper om någon blir trakasserad eller mobbad 80 95 90 88 83 % 60 75 70 64 40 20 0 lärare 4 5 6 7 8 9 Årskurs Andel som uppfattar att det är hög ljudnivå och stökigt på lektionerna 100 80 % 60 40 49 51 57 61 53 55 20 31 0 lärare 4 5 6 7 8 9 Årskurs

100 Lärarna tar elevernas åsikter på allvar 80 84 % 60 40 20 68 63 53 45 42 36 0 Lärare 4 5 6 7 8 9 Årskurs Innehåll 1.Problem/behov 2. Metod/arbetssätt 3.Förbered förändringsarbetet 4. Planera införandet Vem, vad, när, hur och varför Utbilda medarbetarna 5.Införa metoden Stöd och handledning Chefernas ansvar 6.En lång(sam) process 7. Långsiktig förändring Ska det vara så svårt?

Erfarenheter ASI en standardiserad bedömningsmetod Alkohol och narkotika Fysisk hälsa Psykisk hälsa Arbete och försörjning Familj och umgänge Rättsliga problem 180 frågor Klientskattningar Intervjuarskattningar MI - Motiverande samtal En samtalsmetod för förändringsinriktade samtal SSD Single System design En metod för uppföljning av enskilda klienters mål Implementering Vad betyder det? kunna metoden Sprida kunskaper om en metod/arbetssätt Alla de aktiviteter som bidrar till att en ny metod accepteras och tillämpas som en del i det reguljära arbetet och använda den kontinuerligt införa en metod

Identifiera problemet och lösningen Varför behövs en förändring? Hur kan den nya metoden bidra till lösningen? Vilket problem ska förändring lösa? Vad vill vi åstadkomma på längre sikt? Formulera och kommunicera visionen Skaffa information om metoden Var och hur? Sök information riktlinjer, metodguiden utvärderingar Utbildningar, utbildare Hemsidor Undersök intresset bland personalen

Förbered förändringen Vilka förändringar kan bli aktuella? Vad skiljer det tidigare arbetssättet från det nya? Är metoden komplex inför en del i taget Arbetsrutiner Chefernas arbetssätt Organisatoriska förändringar Utbildningsbehov Exempel: ASI en metod men många funktioner Varje funktion kräver sin implementeringsplan Klientarbetet Bedömning av hjälpbehov Vårdplanering Uppföljning av planer Verksamheten Klientgruppernas behov av insatser Planering av insatser Uppföljning av resultat Uppföljning av insatserna

MI Motiverande samtal 1. Träning av coachning 2. Träning i arbetsgrupper a n v ä n d a Inspelning in samtal Feedback i grupp Kvalitetssäkring av samtal i kodningslab Planera införandet Vilka ska driva förändringsarbetet? 1. Tänk igenom varför förändringen är nödvändig 2. Formulera en vision vill åstadkomma pålång sikt 3. Informera chefer och medarbetare 4. Välj en projektgrupp 5. Välj eventuellt projektledare 6. Motivera förändring

Detaljplanera: Vem ska göra vad, när, hur och varför Förankra förändringen bland ledning och personal Engagerade intresserade medarbetarna Utbildningsplan för chefer och medarbetare Tidplan för införandet Var lyhörd för invändningar men Medarbetarnas beredskap för förändring varierar Tvekar inför förändringen 100% 0 Aktiva förstår snabbt behovet av förändring Nyckelpersoner förstår problemet och ivriga att komma igång med lösningar Majoriteten behöver feedback Tid Ängsliga och osäkra Fokuserar på svårigheter Inser fördelarna snabbt Snabba och kreativa (E. Rogers, 2003)

Utbilda medarbetarna och ge stöd och handledning Utbildning nödvändig- men räcker inte Utbildning ett första steg men för att lyckas krävs också Stöd och feedback från chefer Dialog omkring förändringen Handledning på arbetsplatsen META-ANALYS AV OLIKA TRÄNINGSKOMPONENTER FÖR LÄRARUTBILDNING (Joyce & Showers, 2002) TRÄNINGS- KOMPONENTER Besitter kunskap Demonstrerar färdigheten Använder i klassrummet Teori och diskussion + Demonstration av utbildare + Rollspel med feedback + Coachning i Klassrummet 10% 5% 0% 30% 20% 0% 60% 60% 5% 95% 95% 95%

Lära sig en metod och att tillämpa den olika saker Lära sig metoden 1 Kännedom om information 2 Metodkompetens utbildning 3 Träningstillfällen behålla kunnandet Varför räcker inte utbildning? Integrera metoden i arbetet 4 Kunna tillämpa metoden -stöd och handledning 5 Upprätthålla användningen - ledning och organisation 6 Utveckla arbetssättet - tillåtande klimat (Holton m.fl. 2003) Chefernas ansvar Formulera visionen Förklara Motivera Ge stöd och feedback Föra en ständigt pågående dialog Besluta om de förändringar rutiner och organisation Kan inte en projektledare göra jobbet?

Implementering är en process som tar tid Ska det behöva ta så lång tid? Många medarbetare olika beredskap Förklara, lyssna och ge feedback Rutiner och organisation påverkas Implementeringsstegen (Fixsen m fl, 2005) 2-4 år 1. Inventering av behov (finns ett problem?) 2. Förankring 3. Planering 4. Utbildning 5. Handledning när metoden börjar användas 6. Säkra att metoden vidmakthålls över tid (ev. revidering metod)

Implementering ett långsiktigt och uthålligt arbete Ledning och chefer centrala i arbetet Ta reda påom behov finns Motivera förändring visa vad problemet Formulera en långsiktig vision om hur metoden löser problemet Ge tydliga, samstämmiga besked om målen, förklara och anpassa dem vid behov Överlåt inte ansvaret till entusiastiska medarbetare, projektledare, utbildare Våga föra dialogen även när det finns motstånd Ge stöd och uppbackning till medarbetare Visa medarbetarna att arbete går framåt Nationellt implementeringsstöd 1996-2010 ökning av antal intervjuer i ASI-net databasen Vårdöverenskommelse SKL Kunskap till praktik konferenser Utbildning för utbildare SIS Dok Riktlinjer missbruksvård 2007 Mobilisering mot narkotika Tunga missbrukare Handbok Metodbok Datorprogram Försökskommuner ASI-gruppen EuroASI Impl stöd enskilda kommuner ASI-Utbildningar Revidering ASI -manual Regionala metodstödjare Reliabilitetsstudie Modellkommuner Normeringsstudie Implementeringsstudie ASI-intervjun 1996 Dokumentation i missbrukarvården, 1996 Ims implementeringsstöd Ims produkter Andra nationella aktörer Forskningsinsatser

Socialstyrelsen ansvar för ASI idag Utbildning för metodstödjare och utbildare Förvaltning, information och kunskap om metoden. SKL Kunskap till praktik Utveckling av regionalt stöd till implementering av bedömningsoch behandlingsmetoder som ingår i riktlinjerna däribland ASI, DOK Underlättar förändring Burke Hutchins (2007) Training transfer. An integrative Literature Review Insatser som har har tydliga mål ett relevant innehåll är möjliga att praktisera och få feedback på ger goda rollmodeller Arbetsmiljö Gott förändringsklimat Stöd från ledningens Kollegernas stöd Möjligheter att träna Handledning Personer som självgående motiverade öppna för nya erfarenheter upplever nyttan (även i karriären) är engagerade i organisationen

Implementering Den implementerande enhetens ansvar Privata aktörer Komplex metod varje funktion kräver sin egen plan Nytt arbetssätt tar tid att implementera Nyckelpersoner, kunskap om metoden, handledning och träning på arbetsplatsen Cheferna måste ta ansvar (visionen, planering, organiseringen, genomförande) Utbildning och tekniskt support Stöd i implementeringsarbete SKL och regionala aktörer Socialstyrelsen Kvalitetsgranskning, tillhandahålla material och information, instrumentets och utbildningens kvalitet En förvaltare Kvalitetssäkring i praktiken Instrumentets kvalitet Tillämpningens kvalitet Implementeringskvalitet Reliabilitet, validitet, sensitivitet m.m. Manualer Utbildning Handböcker, Handledning Tekniska lösningar Chefernas kunskap och viljeinriktning Implementeringsmetoder Organisation Stödsystem (nationella, privata och andra aktörer) Utbildning av utbildare. Databaser. Forskning och utveckling. Utvinnas kunskap ur databaserna.

Många aktiviteter, många inblandade och en nya metod, arbetssätt tt betyder förändringar f för r medarbetare och i organisationen Vad är det som är så svårt? Innehåll: Chefsutbildning EBP ett grundtänk Evidens, etik och effektivitet Mellanchefer i fokus Risk- och skyddsfaktorer Bedömningsinstrument Studiematerial + introduktion Ett exempel på ett bedömningsinstrument SAVRY Kunskapsöversikter Implementering EBP och kostnadseffektivitet Till paketet hör: DVD-filmer Boken Evidensbaserad praktik i socialt arbete Boken Att förändra socialt arbete PowerPoint material Ord- och litteraturlista Information om IMS + hemsidan