1 (3) SJÖFARTSVERKET Generaldirektören 2000-06-05 0402-0005033 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Sjöfartsverket har regeringens uppdrag att följa upp och redovisa utvecklingen av den svenska sjöfartsnäringens konkurrenskraft. Sjöfartsverket har lämnat tre sådan årliga rapporter till regeringen. Verket har därutöver inför avvecklingen av den skattefria försäljningen inom BU lämnat en särskild redovisning avseende f årjemarknaden. Riksdagens sjöfartspolitiska beslut syftar i korthet till att ge den svenska handelsflottan rimliga konkurrensförutsättningar. För svenskt vidkommande har jämförande studier av skillnader i konkurrenskraft i första hand omfattat bemanningskostnaderna för fartyg registrerade i det norska respektive det danska internationella registret och fartyg under nederländsk flagg. Det svenska statliga stödet omfattar i nonnalfallet endast lastfartyg. Passagerarfartyg och kombinerade last- och passagerarfartyg, d. v.s.. färjor har undantagits. Den ursprungliga orsaken till detta har varit att färjetrafiken tidigare i huvudsak arbetade i nordisk konkurrens och möjligheten till skattefri försäljning. Som emellertid verket framhöll i sin tidigare rapport om fårjenäringen är situationen numera en annan. Färjor i det norska ordinarie registret omfattas av statligt stöd. Dessutom kan den norska regeringen, om konkurrensläget kräver det, tillåta färjor att registreras i det norska intemationella registret. Färjor registrerade i det danska intemationella registret får för närvarande inte bedriva trafik mellan dansk och utländsk hamn i det nordiska närområdet. Sådan färjetrafik som utgår från dansk hamn men vars linjesträckning huvudsakligen går mellan utländska hamnar t.ex. Sverige och Norge kan därmed operera under DIS flagg och därigenom få sänkta bemanningskostnader genom att personalen ombord befrias från inkomstskatt. -" ~.- > ~ o ~ N o o a- " ~ ~ > ~ H:\GD\Regeringsuppdrag\Sv Postadress Sedan drygt ett år tillbaka gäller nya sjöfartspolitiska förutsättningar i Tyskland. Reduktion av inkomstskatt, möjlighet att betala tonnageskatt och därutöver frihet att anställa även icke EES-medborgare som är färjenär kk-kraft.doc Besöksadress Telefon (växel) Telefax Telex 60178 NORRKOPING Slottsgatan 82 011-191000 011-101949 64380 SHIPADM S Telegram civilmarin Norrköping
2 (3) Datum 2000-06-05 vår beteckning 0402-0005033 skattebefriade ger den tyska fårjenäringen nya konkurrensmöjligheter. Därtill skall noteras att konkurrensen från östeuropeiska fartyg ökar och att taxfreeförsäljning fortfarande är tillåtet på vissa relationer. Sammantaget innebär detta att den svenska fårjenäringen arbetar i en allt hårdare internationell konkurrens som delvis förklaras av olika former av statligt stöd. En hårdnande konkurrens beroende på stora skillnader i bemanningskostnader och statliga stödinsatser påverkar marknadsandelar och utgör sammantaget ett starkt motiv för utflaggning av svenska färjor. Därtill har näringen genom den slopade taxfreeförsäljningen drabbats av en omfattande intäktsminskning. För att få ett underlag för en samlad bedömning av läget för fårjenäringen nära ett år efter slopande av taxfreeförsäljningen inom EV har Sjöfartsverket uppdragit åt Shippax och Sjöfartens Analys Institut att göra en uppföljning av färjemarknadens utveckling. Rapporten benämnd "Svensk fårjemarknad" bifogas denna skrivelse. A v rapporten framgår att antalet svenskflaggade färjor i internationell trafik uppgår till 20 fartyg i maj 2000. Totalt transporterades under år 1999 ca 38,4 miljoner passagerare, 5,1 miljoner personbilar och 1,7 miljoner lastbilar varav de svenska färjorna svarade för runt 30% av den tillgängliga passagerar- och personbilskapaciteten och nästan 40% av lastbilskapaciteten. Antalet sysselsatta på de svenska färjorna uppgår till ca 5000 personer. Trafiken på Östeuropa och Norge har ökat medan trafiken på Danmark, Tyskland och över Nordsjön har minskat. Trafiken på Norge har ökat med nära 20 % samtidigt som trafiken på Nordsjön har gått ned med ca 27 %. Totalt sett redovisas en minskning av resandet med ca 1 procent vilket motsvarar ungefår 0,4 miljoner passagerare. Antalet transporterade personbilar redovisar en ökning med 2 % och antalet lastbilar en ökning med 5 %. Taxfreeavvecklingen har lett till avgörande intäktsminskningar för fårjeföretagen. Kapaciteten har dragits ner på olika linjer vilket lett till minskad transportkapacitet och neddragning av antalet sysselsatta. För fårjelinjen mellan Umeå och Vaasa har regeringarna i Finland och Sverige gått in med ekonomiskt stöd under en tvåårsperiod. Resultatet hittills visar på fortsatt dålig lönsamhet och en uppenbar risk för att trafiken inte kan göras självbärande. Totalt sett uppgår intäktsminskningen till ca 500 miljoner kronor, men variationerna är stora beroende på trafikområde. För trafiken tilloch från Skåne redovisas en intäktsökning om ca 330 miljoner kronor. För trafiken på västkusten uppgår intäktsminskningen efter att hänsyn tagits till ökade intäkter från passagerare och last om ca 200 miljoner kronor till drygt 700 H:\GD\Regerlngsuppdrag\Sv färjenär kk-kraft.doc
3 (3) Datum 2000-06-05 vår beteckning 0402-0005033 miljoner kronor räknat på helårsbasis. För färjetrafiken över Östersjön redovisas en intäktsminskning om ca 40 miljoner kronor. I SAI:s och Shippax rapport konstateras vidare att trafiken på västkusten befinner sig i ett utsatt läge. Underskotten i trafiken är av sådan omfattning att det kommer att krävas ytterligare linjenedläggningar och andra kostnadssänkande åtgärder under innevarande år. Man framhåller att trafiken över västkusten därmed riskerar en markant försämrad servicenivå som i sin tur leder till en omfördelning av både person- och Jasttrafiken mot Skåne. Färjelinjer har lagts ner. Limhamn -Dragör i oktober 1999- en trafik som omfattade 1,5 miljoner passagerare och ca 30000 lastbilar. Ca 100 personer miste sina jobb i samband med detta. Trafiken mellan Malmö och Kastrup läggs ner kommande sommar. Trafiken mellan Halmstad-Grenå har tidigare upphört. Neddragningarna i trafiken de senaste åren berör hittills ca 1500 personer varav 1200 gäller svensk arbetskraft Regeringen i Danmark har nyligen presenterat ett förslag till Folketinget som innebär utvidgade möjligheter att bedriva färjetrafik under DIS-flagg. Enligt förslaget som beräknas kunna beslutas inom kort skulle det bli möjligt att bedriva trafikmed DIS-färjor mellan danska och utländska hamnar. Det innebär t.ex. att färjor registrerade i DIS kan gå i trafik t.ex. mellan Göteborg och Fredrikshamn och i hela det nordiska närområdet. Detta betyder att färjor med betydande statliga subventioner, i form av befrielse av de ombordanställda från inkomstskatt, kan etablera sig i trafik direkt på svenska hamnar från annan nordisk hamn. Det dubbelbeskattningsavtal som gäller mellan de nordiska länderna medför att anställda bosatta i Sverige ~om arbetar på ett DIS-fartyg får betala inkomstskatt i Sverige på den nettolön som följer av anställningen. I praktiken innebär detta att arbetsgivaren enbart anställer personer bosatta i Danmark ombord. Risken för en utflaggning av svenskflaggade färjor till det danska internationella registret är överhängande. Enbart för trafiken på västkusten som gäller Norge, Danmark och Tyskland berörs ca 1 500 anställda bosatta i Sverige Mot den här bakgrunden anser Sjöfartsverket att frågan om den svenska fårjenäringens konkurrenssituation och behovet av statliga åtgärder inriktade på att stärka denna del av sjöfartsnäringen behöver tas upp till förnyad prövning. Anders Lindström H:\GD\Regerin9suppdra9\Sv färjenär kk-kraft.doc