Föregån gsstaden Stock h olm Fler stock h olm are, fler park er Att u tv eck la Stock h olm s grön a v ärden för fler Au gu sti 2010
In n eh åll Sammanfattning 3 Inledning 3 Stockholms parkplanering 4 De lokala parkplanerna 6 Parkinvesteringar 9 Barnbänkar 9 15 000 nya träd 9 Att bygga på rätt platser 10 Stadsstrukturens betydelse 13 Slutord 15 Bilaga: Så här vill vi satsa i varje stadsdel
Sam m an fattn in g I vårt Stockholm har alla barn maximalt 300 meter från hemmet till närmsta park eller grönområde. Stockholmarna älskar sina parker och när staden växer ska avståndet till dem inte öka. Staden ska utveckla sin gröna karaktär genom att viktiga grönområden identifieras, genom att fler parker anläggs och genom att befintliga parker sköts om bättre. Under nästa mandatperiod vill moderaterna investera uppemot en kvarts miljard i stadens parker. Vi vill utveckla och göra befintliga parker tryggare genom att satsa 220 miljoner kronor fram till 2014. Vi vill också införa en trädnorm, där ett nyplanterat träd per ny bostad kommer att ge staden ytterligare 15 000 träd under de kommande fyra åren. Vi vill satsa på trygghetsskapande belysning och bättre parkmiljöer för barn. Dessutom ska nya, stora och små parker planeras och anläggas. In ledn in g Stockholm växer. År 2030 beräknas Stockholms stad ha närmare en miljon invånare och Stockholm Mälarregionen närmare 3,5 miljoner. I Stockholms Vision 2030 beskrivs hur staden planerar för att ha tillräckligt med bostäder, arbetsplatser, förskolor, skolor och offentlig service för en miljon stockholmare. Här ska även i framtiden finnas unika stadsmiljöer som förenar storstadens puls med närheten till natur och vatten. Den förra översiktsplanen (ÖP 99) liksom den gluggutredning som kom 2001 menade att staden skulle växa inåt, vilket ibland togs till intäkt för att nagga parker och grönområden i kanten, ofta med högljudda protester som följd. Förtätning har kommit att bli ett skällsord och anklagelserna om frimärksplanering allt vanligare. Någon inbyggd konflikt mellan en växande stad och bevarade eller förfinade natur- och rekreationsvärden behöver dock inte finnas. Att kombinera ny bebyggelse med parker gjordes redan på 1800-talet. För att inte underblåsa den felaktiga slutsatsen, att en växande stad innebär att uppskattade kvaliteter byggs bort, är det dock viktigt att tydligt lyfta fram att de parker vi har idag ska utvecklas, att nya parker ska anläggas som en
naturlig del av nya stadsutvecklingsområden och att vi i stadsdelar som idag har brist på parker ska anlägga mindre täppor, så kallade pocketparker, i den redan byggda miljön. Stock h olm s park plan erin g Stockholm har en lång och rik parkhistoria, även med internationella mått mätt. Ända sedan Lindhagenplanens dagar har staden arbetat aktivt med anläggandet av parker. Det nuvarande parkprogrammet antogs 2006. Där sägs att utgångspunkten i stadsplaneringen är att skapa en god bebyggd miljö som helhet, vilket innebär att tidigt behandla park- och friytefrågor integrerat i stadsplaneringen. Ansatsen är god och påminner om hur Albert Lindhagen planerade in parker som en självklar del i den växande staden. De gamla kungliga parkerna Kungsträdgården och Humlegården, som då sedan länge hade öppnats för allmänheten, skulle kompletteras med nya när staden expanderade kraftigt. Stadsborna skulle få tillgång till en landtlig naturs välgörande inverkan genom att parker skulle finnas i hvars och ens mans väg. Främst var det de bergiga delarna av malmarna som avsattes för parker, dels för att de var svåra att bebygga, men också för att de med enkla medel skulle kunna förvandlas till prunkande parker.
Detalj av Lindhagenplanen. Norrmalm med förslag till St. Eriksplan och Karlbergsvägen. Planen visar också Observatorielunden och ett förslag till park ungefär motsvarande Vasaparkens senare utbredning. Vid funktionalismens genombrott i början av 1930-talet bröt planerarna med den klassiska kvartersstaden. De gröna ytorna gavs fortsatt viktiga, men utformades annorlunda. Idealet blev fristående lamellhus i park som skulle ge lägenheter och närmiljö solljus, frisk luft och utsikt mot en sparad och vårdad natur. Funktionalismens tankegods fick senare en industriell tolkning i miljonprogrammet. Grönytornas utbredning och storlek kom där delvis att bestämmas av hur stor yta arbetsmaskiner och kranbanor krävde. Gränsen mellan privata gårdar och allmän park blev diffus. Intill de nya förorterna planerades dock ibland större parkstråk som i Skärholmen och Bredäng, eller så behölls stora grönområden obebyggda, som Järvafältet och Sätraskogen. I dagens stora stadsutvecklingsprojekt integreras åter attraktiva och stora parker, som i Norra stationsområdet och vid Årstafältet, vilka kommer att tillhöra de största parksatsningarna för Stockholm i modern tid. I parkprogrammet konstateras att genom att
förnya och nyskapa parker och natur samtidigt som man bygger hus och vägar kan stadsmiljön som helhet bli kvalitativt bättre, även om kvantiteten av grönytor kanske minskar. Förslaget till den nya stadsdelen på Årstafältet är ett exempel på detta. Med ett sammanhängande gatunät kopplas Årsta och Östberga samman, medan fältet rustas upp till en stadspark som omfattar 30 av dagens 50 hektar. Samtidigt lider många redan uppförda stadsdelar brist på parker och grönytor. I parkprogrammet anges att stadens invånare bör ha tillgång till natur- och friluftsområden, stadsdelsparker och kvartersparker. EU, Boverket och Regionplane- och trafikkontoret har tagit fram råd för god parktillgång i stad. De lok ala park plan ern a Vi tycker att alla stadsdelar ska upprätta egna parkplaner, med en plan för utveckling och skötsel av stadsdelens friytor. I dagsläget har de flesta stadsdelar tagit fram och beslutat sådana lokala parkplaner, ofta med den mycket höga detaljeringsnivå som god lokalkännedom medför. Med hjälp av analyser i stadsdelarnas parkplaner går det lätt att peka ut områden som har brister i parktillgång.
Ur Parkplan Liljeholmen. Här syns tydligt vilka delar av stadsdelen som har bristfällig tillgång till kvartersparker och hur detta skulle kunna åtgärdas. Det är viktigt att verkligen använda och dra nytta av de analyser som gjorts i de lokala parkplanerna, eftersom även om fler människor kommer att vara stockholmare i framtiden och bostadsbyggandet kommer att fortgå ska det inte bli längre från bostad till park. Forskning som Folkhälsoinstitutet och Boverket hänvisar till, talar om ett avstånd på 300 meter mellan bostaden och grönområdet. Detta avstånd motsvarar en gångtid under fem minuter fågelvägen. Idag har 82 % av stockholmarna 300 meter eller kortare till en park eller ett grönområde 1. Vi vill behålla det måttet även när staden växer kraftigt som nu. Därför ska, liksom i illustrationen ovan, det undersökas om ny parkmark kan tillföras i de delar av staden där avståndet från bostad är längre än 300 meter. 1 Statistiska Centralbyrån, http://www.scb.se/statistik/_publikationer/le00001_2010k01_ti_08_a05ti1001.pdf
De lokala parkplanernas detaljeringsnivå ska som tidigare nämnts vara hög. Det betyder också att det redan finns noggranna och väl avvägda förslag till kompletteringar och förbättringar av stadens gröna ytor. Vi vill använda dessa och göra lokala parksatsningar i varje stadsdel. Ur Parkplan Bromma. Exempel på detaljering, förslag till åtgärder för Smedslättstorget. För innerstaden togs särskilda trädprogram fram under sent 1990-tal, vilka med nödvändiga uppdateringar bör kunna användas för ytterligare planteringar av gatuträd. Gatuträd är dock inte bara en fråga för dagens stenstadsbebyggelse, de kan också användas för att uppnå en klassisk urbanitet i andra delar av staden. I exempelvis Älvsjös parkplan talas om hur viktigt det är för stadsbilden att det gröna får en naturlig plats i de allt tätare, centrala delarna av Älvsjö. I likhet med Stockholms innerstad bör Älvsjö centrum få ett nät av gatuträd och parker som knyts samman på ett tydligt och naturligt sätt. Detta gäller självklart för långt fler platser än just Älvsjö. Genom alléer och trädplanterade gator kan man visuellt visa vägen till allmänna parker och binda ihop dessa. Holger Blom, stadsträdgårdsmästare i mer än 30 år, talade om värdet av gröna kedjor, hur de som ett rutnät i rutnätet låter parkstråken sila genom bebyggelsen.
P ark in v esterin gar Kommunfullmäktige fördelar anslag för större parkinvesteringar och Trafikkontoret, med stadsträdgårdsmästaren, planerar och leder genomförandet av dessa investeringar. Trafikkontoret ansvarar för drift, underhåll och investeringar i de kommuncentrala parkerna Kungsträdgården, Strömparterren, Berzelii park, Norra Bantorget, Årstafältet och Järvafältet, medan övriga parker i staden sköts av respektive stadsdelsnämnd. För att skapa en effektiv prioritering och administration av stadens parkinvesteringar har varje stadsdelsnämnd utvärderat var investeringarna behövs bäst tillsammans med Trafikkontoret. Med dessa som grund vill moderaterna göra en stor satsning på stadens parker. Under kommande mandatperiod, åren 2011-2014, vill vi satsa 220 miljoner kronor för att göra Stockholms befintliga parker vackrare, mer tillgängliga och trygga. Barn bän k ar Inte sedan tidigt 1900-tal har det bott så många barn i Stockholm som det gör idag. Det är viktigt att barn och unga känner att parker och gator tillhör dem i lika stor utsträckning som vuxna. Under det senaste året har vi därför placerat ut 200 bänkar i barnstorlek på olika platser i Stockholm. Vi vill fortsätta att göra Stockholm barnvänligare under nästa mandatperiod, bland annat genom att placera ut fler barnbänkar i våra parker. 15 000 n y a träd Moderaterna har inför höstens val ställt som vallöfte att plantera ett träd per ny lägenhet, vilket innebär att 15 000 nya träd ska planteras i staden nästa mandatperiod. Träden, som bekostas av byggherrarna, kommer inte alltid att kunna placeras intill den nyproduktion de hör samman med. Dessa 15 000 tillkommande träd kommer varje år att ta upp lika mycket koldioxid som 300 stockholmare producerar exempelvis genom sina resor, sin konsumtion och energiförbrukning. Dessutom producerar träden syre som skapar bättre luft i trafikutsatta gatumiljöer. Parkplaner och trädprogram bör användas för att plantera dessa träd på platser där de kan ge största möjliga nytta för stockholmarna
och bidra till stadens grönska. Det kan handla om förstärkningar av befintliga parker och grönområden, om att plantera allé- och gatuträd, eller vid anläggning av nya parker. I de stora stadsutvecklingsområdena Norra stationsområdet och Årstafältet ingår anläggandet av stora parker av klassisk stockholmsmodell. Samtidigt finns, som antytts ovan, många stadsdelar som har bristfällig tillgång till kvartersparker. Parkplanerna visar ofta tydligt var parker saknas. Genom att anlägga mindre täppor, så kallade Pocket parks i den redan byggda miljön kommer avståndet till park att kunna minska eller åtminstone behållas även i en kraftigt expanderande stad. Pocket parks, eller fickparker som de ibland kallas på svenska, är mindre parker om några hundra kvadratmeter upp till dryga 1000 kvadratmeter, ofta med en omsorgsfull utformning. I och med att fickparker inte upptar stora ytor kan de därför lättare placeras i områden där det är ont om ledig mark. Fickparker bör bilda ett rum i staden och ha tydlig avgränsning, med hjälp av växtlighet eller murar 2. Den tydliga avgränsningen har ett stort egenvärde och grönytor som idag uppfattas som halvprivata i ytterstaden måste i framtiden avgränsas som antingen enskild eller offentlig mark. På så sätt blir fler platser och mer parkmark tillgängliga för fler stockholmare. Att by gga på rätt platser För att kunna spara rätt platser för nyanläggande av parker i befintlig stadsmiljö är det viktigt att inventera var nybyggnationer kan göra störst nytta. Tjänstemän på stadsbyggnads- och exploateringskontoren har gjort ett experiment i form av en analys av lämpliga platser för nya bostäder i Aspudden och Midsommarkransen. Detta bör kompletteras med platser för framtida parker och förtydliganden om vilka grönområden 2 Karin Manner, Examensarbete: Fickparker, liten yta stora kvaliteter, Fysisk planering/blekinge Tekniska Högskola 2007
som avses bevaras, men därefter snarast få fler efterföljare. Förslag till helhetsbild av stadsutveckling i Midsommarkransen-Aspudden. Denna typ av helhetsbild har nämligen flera fördelar. Medan gluggutredningen letade gluggar att bygga i, kan en sådan sammanställning visa platser där ny bebyggelse kan göra nytta. Det påminner också om hur tidigare stadsplaner pekade ut var bebyggelse skulle tillkomma under lång tid och är därmed en hjälp vid markanvisningar. Det är lätt att peka ut platser som ska bebyggas och vilka som ska sparas, risken att en exploatering idag låser en bättre framtida idé minskar när hela bilden finns. Den är också lättare att kommunicera gentemot medborgarna. Det blir helt enkelt tydligt vilka gröna kvaliteter som avses bevaras, vilka som kan utvecklas, vilken urbanitet som kan uppnås och vilka platser som kan komma att bebyggas för en lång period framåt. Detta gör att acceptansen för
nya projekt kan öka och att den transparens och förutsägbarhet som vissa idag säger sig sakna i planprocessen förstärks. I Stockholms nya översiktsplan Promenadstaden pekas nio tyngdpunkter ut. Tyngdpunkterna betecknar platser som är viktiga att utveckla för att stadens delar ska kopplas samman på ett bättre sätt. I översiktsplanen slås fast att dessa stadsdelar ska utredas för en mer omfattande stadsutveckling. Att i detta arbete ta fram helhetsbilder av förslag till kompletteringar och bevarande i dessa stadsdelar och i de stråk som förbinder dem är viktigt och ligger i Lindhagens anda. De nio tyngdpunkterna i Promenadstaden Översiktsplan för Stockholm
Stadsstru k tu ren s bety delse Att ha fem minuter eller drygt 300 meter till en park, anses både i planeringsunderlag, i debatter och även här ha ett egenvärde. Landskapsarkitekten Alexander Ståhle har i sin licentiatavhandling Mer park i tätare stad problematiserat bilden. Han tar där upp en enkätundersökning från 2001 (TEMO) som visar att invånarna i vissa innerstadsstadsdelar, Skarpnäck och Årsta alla upplever mindre brist på parker och naturområden än de som bor i 50-talsförorter och småhusområden.
Ur Parkplan Norrmalm. Stora områden i stadsdelen lider brist på kvartersparker inom 200 meters avstånd (vänster) och lekparker (höger) 79 % av de boende på Norrmalm kände ingen brist på grönområden, trots att stadsdelen är relativt hårdexploaterad och att det i absoluta mått ofta är långt till både kvartersparker och lekplatser. Som en jämförelse kände en mindre andel, 67 procent av de boende i Gamla Enskede ingen brist på grönområden. Gamla Enskede är relativt glesbebyggt och är för en trädgårdsstadsdel välförsett med offentliga grönytor. Däremot finns få stora friytor som är lätta att nå. Ur Parkplan Enskede-Årsta-Vantör. Villaområdena i stadsdelen lider viss brist på kvartersparker Möjligheten att nå grönområden är avgörande för hur många besökare de får och hur attraktiva de blir. Stureby, Enskedefältet, Enskede gård och Gamla Enskede är alla mycket gröna stadsdelar, men de är också avskurna från resten av staden genom kraftiga barriärer. Alexander Ståhle konstaterar att den dåligt integrerade stadsstrukturen kring Gamla Enskede kan vara det som gör att upplevelsen av närhet till grönområden är lägre här än på Norrmalm.
Innerstadens kontinuerliga och integrerade stadsväv gör att de offentliga friytorna inte bara används av de som bor i stadsdelen, utan de som bor i kanten på en stadsdel använder lika mycket andras friytor som sina egna, t.o.m. mer om tillgängligheten och attraktiviteten är sådan. En slutsats av detta är att ju tätare ett stadsområde är desto viktigare blir en effektiv stadsstruktur. Den glesa ytterstaden, särskilt lamellhusområdena, har idag ändå en god tillgång, men den skulle kunna vara mycket högre om stadsstrukturen var effektivare. Denna slutsats har stöd i Stockholms Parkprogram som konstaterat att parker i knutpunkter och huvudstråk är lättare att hitta och har bättre orienterbarhet. Alliansens mål om att införa en kvartersstruktur i hela staden, speciellt i funktionalismens uppbrutna stadsstruktur, kan därmed inte endast bidra till ett bättre stadsliv, utan kan också öka upplevelsen av närhet till parker och grönområden. Slu tord Stockholms parker är världsunika och parkplaneringen har historiskt sett skapat mycket fina gröna rum som prisats internationellt. I en växande stad är det nu dags att ta nästa steg och säkra fler och bättre parker för framtiden. Parkfattiga stadsdelar bör kompletteras med fickparker, tillkommande bebyggelse ska ses i ett större sammanhang så att inte uppskattade eller utvecklingsbara parker och grönområden exploateras. När fler människor upptäcker värdet med Stockholms parker utsätts de även för ett allt hårdare tryck. Skötselprogrammen för många av stadens parker måste uppdateras. Stadens grönstruktur måste också kontinuerligt kunna utvecklas och förändras. Möjligheten att utveckla nya och bättre parker och torgrum ska inte hämmas av att strukturen av grönytor ligger fast. Parkprogrammets ord måste tas på allvar:
I stadsplanering och parkplaner måste vi se att även grönområdena är föränderliga, att de kan göras om, flyttas och nyskapas. Genom att förnya och nyskapa parker och natur samtidigt som man bygger hus och vägar kan stadsmiljön som helhet bli kvalitativt bättre, även om kvantiteten av grönytor kanske minskar. Faktum är att hus kan öka folklivet i parkerna, men också rofylldheten, om husen utgör bullerskydd längs motorleder. Det handlar om att skapa en urbanare och värdetätare stad.
Så h är v ill v i satsa i v arje stadsdel För 2011-2013 är satsningarna av 165 miljoner kronor specificerade i skarpa projekt nedan. För 2014 vill vi satsa ytterligare 55 miljoner kronor. Farsta Plats 2011 2012 2013 Forsängen, parklek 5 0 0 Vi vill satsa på fler aktivitetsoch lekmöjligheter för större barn och ungdomar bl. a. genom att anlägga en bollplan/multisportarena. Farstaängen 0,5 2,1 2,9 Vi vill satsa på en tryggare park med ny och bättre belysning. Dessutom vill vi skapa mer plats för aktiviteter. Nybygget 0 0 0,5 Vi vill satsa på nya lekredskap som är stimulerande för barn. Dessutom vill vi satsa på nyplantering av blommor och växter. Eklunds Hage 0 0 2,1 Vi vill satsa på nya lekredskap, en tryggare lekplats och nya ytor för t.ex. bollspel. Totalt Farsta: 13,1 m iljoner k r 5,5 2,1 5,5
Hägersten - Liljeh olm en Plats 2011 2012 2013 Sannadalsparken 7,2 3,3 0 Vi vill satsa på en ny fräsch fritidsgård, göra parken tryggare och bygga om plaskdammen så att den kan användas av fler barn. Svandammsparken 0 0 1 Vi vill skapa bättre entréer till parken och satsa på fler blommor och växter, bl.a. marktäckande perenner. Vi vill också satsa på fler lekredskap. Anlägga ytor med blommande marktäckare/perenner under träden/buskageytorna. Komplettera med lekredskap för äldre barn, byta ut sopställ mot enhetligare varianter. Totalt Hägersten - Liljeh olm en : 11,5 m iljon er k r 7,2 3,3 1,0
Hässelby - Vällin gby Plats 2011 2012 2013 Nälsta, lekplats 5 0 0 Vi vill satsa på en tryggare lekplats med plats för både barn och vuxna och skapa en mötesplats för alla åldrar. Plaskdammen vid Grötfaten 0 3,5 0 Vi vill satsa på en fräschare plaskdamm. Vi vet att många barn från omkringliggande förskolor uppskattar dammen. Genom att satsa på en modernare damm få fler barn plats att bada. Nälstastråket 0 0,5 4,5 Vi vill satsa på att bygga om i Nälstastråket till vackert parklandskap där dagens dike blir en vacker å med öppna vattenytor. Vi vill ta hand om dagvattnet på ett klimatsmart sätt genom en s.k. LODanläggning. Vi vill stärka tryggheten med bättre överblickbarhet genom att ta bort staketet och den höga vassen. Melonparken 0 0 0,5 Vi vill satsa på en stor uppfräschning av parken eftersom många flyttar in i närheten och parken får allt fler besökare. Totalt Hässelby - V ällin gby : 14 m iljon er k r 5,0 4,0 5,0
K u n gsh olm en Plats 2011 2012 2013 Rålambshovsparken 2 0 0 Vi vill fortsätta satsningarna på Kungsholmens mest besökta park. Vi vill skapa fler platser för spontanidrott och lek med skate, streetbasket, löparbanor och längdhopp. Nästa satsning blir s.k. Bouldering (klätterblock) satsningen utförs 2011. Pontonjärparken 3,5 0 0 Vi vill satsa på en fräschare park med större trygghet och tillgänglighet. Kronobergsparken 0,5 5 0 Vi vill satsa på förstärkt trygghet i parken med ny och bättre belysning. Vi vill också bygga en ny paviljong i parkens nordöstra del och förnya parkens topplats. Stora Essingen, parkstråk 0 0,5 5 Vi vill göra Stora Essingens parkstråk tryggare med ny och bättre belysning. Vi vill också öka tillgängligheten för alla genom att bl.a. bygga om gamla trappor så att funktionshindrade har samma tillgänglighet som andra stockholmare. Dessutom vill vi ta bort skymmande buskage, öka genomsiktlighet och skapa fina utsiktsplatser med nya sittplatser. Totalt K u n gsh olm en: 16,5 m iljon er k r 6,0 5,5 5,0
Norrm alm Plats 2011 2012 2013 Bellevueparken 3 3 3 Vi vill satsa på att återupprätta den historiska engelska parken så som Piper tänkt sig den. Vi vill också satsa på att parken tydligare ska bli en fin entré till resten av nationalstadsparken. Totalt Norrm alm : 9 m iljon er k r 3,0 3,0 3,0
R in k eby - K ista Plats 2011 2012 2013 Hinderstorpsparken, Rinkeby, öster om Kvarnbyvägen Akalla by, del av Igelbäckens kulturreservat Husby gård, del av Igelbäckens naturrreservat Husbyparken, ovanför "Laxtrappan" 2 0 0 Vi vill satsa på bättre, fräschare och roligare lekparker med nya lekredskap och genom att plantera nya växter och blommor. 0 0 1,5 Vi vill satsa på att återställa parkytorna till hur de historiskt sett ut. Dessutom vill vi satsa på att göra området mer tillgängligt och minska andelen bilar som kör på platsen. 0 0 1,5 Vi vill satsa på att återställa parkytorna till hur de historiskt sett ut. Dessutom vill vi satsa på att göra området mer tillgängligt och minska andelen bilar som kör på platsen.. 0,5 3 0 Vi vill satsa rejält på en ny fräsch park med vattenkonst, en ny lekpark och många nya blommor och växter. I Husbydialogen var det många kringboende som lyfte fram just behovet av att göra något bättre av denna plats.. Totalt R in k eby - K ista: 8,5 m iljon er k r 2,5 3,0 3,0
Sk arpnäck Plats 2011 2012 2013 Tidaholms- / Tingelingparken, Hammarbyhöjden Indianparken, grönyta vid Skarpnäcks allé 8, Skarpnäcks gård Ronnebyparken, Ronnebyvägen i Björkhagen Skärgårdsskogen i Skarpnäcks gård, gångväg Bagarmossenparken, Bagarmossen 2,7 0 0 Vi vill skapa större trygghet i den här mycket välbesökta parken genom att satsa på ny trygghetsbelysning, asfalterade gångar och ökad genomsiktlighet. 1,8 0 0 Vi vill satsa på större trygghet med ny och bättre belysning. Dessutom vill vi satsa på nya parkmöbler och nyplantering av blommor och växter. 0 0 2 Vi vill satsa på ny trygghetsbelysning, nya sittplatser, en ny lekplats och bättre tillgänglighet för alla. 0 0 2 Vi vill satsa på att skapa en trygg gångväg genom Skärgårdsskogen genom att asfaltera stigen och sätta upp trygghetsbelysning. 0 1,3 0 Vi vill satsa på en grönare park med nyplantering av blommor och växter. Dessutom vill vi se över möjligheten att anordna en gångväg till Rusthållarvägen. Totalt Sk arpnäck : 9,8 m iljon er k r 4,5 1,3 4,0
Sk ärh olm en Plats 2011 2012 2013 Granholmens parklek 1 6 0 Vi vill satsa på att skapa en fräschare och grönare park med mer plats för lek och andra aktiviteter. Idleken, Vårberg 0 0 1,7 Vi vill satsa på att skapa en fräschare och grönare park med mer plats för lek och andra aktiviteter. Totalt Sk ärh olm en: 8,7 m iljon er k r 1,0 6,0 1,7
Spån ga- Ten sta Plats 2011 2012 2013 på parkområden i Tensta Ny parkplan Tensta- Hjulsta Ny park vid Kronofogdevägen i Spånga Gungpark vid Hjulsta torg Plaskdamm Erikslunds parklek 0,4 1,5 1,6 Vi vill satsa brett på fler träd och nyplantering av grönska. Dessutom vill vi trygghetssatsa på ny och bättre belysning. 0,6 0 0 Vi vill satsa på att ta fram en ny parkplan för hela området där de boende görs mer delaktiga i framtagandet. 0 0 1,5 Vi vill satsa på att anlägga en ny trygg och grön park i Spånga Centrum i samband med upprustningen av centrumet. 0 0,5 2,5 Vi vill satsa på att anlägga en speciell gungpark på den långsmala plattytan vid Hjulsta torg. Ett sfäriskt format klätternät omgivet av ett stort antal gungor ska placeras ut. Dessutom vill vi satsa på trygghetsbelysning och ett finare torg med fler blommor och växter. 0 2,8 0 Vi vill satsa på en fräschare plaskdamm. Vi vet att plaskdammen är mycket välbesökt och att många barn uppskattar dammen. Genom att satsa på en modernare damm få fler barn plats att bada. Totalt Spån ga- Ten sta: 11,4 m iljoner k r 1,0 4,8 5,6
Söderm alm Plats 2011 2012 2013 Södermalmsallén 5 6,5 0,5 Vi vill satsa på en upprustning av hela allén inklusive den angränsande Timmermansparken. Vi vill ge Timmermansparken ett mer publikt innehåll med bl.a. bättre möjligheter till lek för barn. Vitabergsparken 0 0 2 Vi vill göra entréerna tillgängligare, satsa på bättre trappor och sätta upp ny trygghetsbelysning i parken. Lilla Blecktornsparken 0,5 0 0 Vi vill satsa på plats för mer spontan aktivitet i parken. Dessutom vill vi satsa på nyplantering av blommor och växter för att lyfta parken ännu mer. Drakenbergsparken 0 0,5 3 Vi vill satsa på en tryggare park. Intill gångvägen längs parkens norra sida finns häckomgärdade tidigare sittplatser som tas bort för att skapa bättre överblick och därmed större trygghet. Vi vill också plantera med blommor och förbättra gräsmattorna. Totalt Söderm alm : 16 m iljon er k r 5,5 7,0 5,5
Älv sjö Plats 2011 2012 2013 Sjöängens vattenpark 0 0 2 Vi vill satsa på att återskapa delar av den sjö som tidigare legat här. Det innebär en öppen vattenyta omgiven av våtmark. Vi vill också bygga gångstigar, bryggor och spänger som gör vattenområdet tillgängligt. Vivelparken 1 0 0 Vi vill skapa en attraktiv lekplats som kan komplettera natur- och kulturmiljön i den närbelägna Långbrogårdsparken. Långbrogårdsparken 0,5 0 0 Vi vill satsa på en varsam restaurering som tar hänsyn till de kulturhistoriska värdena. En trädgårdshistorisk dokumentation tas fram. Vi vill göra entrén med välkomnande och utveckla förutsättningarna för mulleverksamhet i skogsdelen av parken. Bergtorpskärret 0,5 3,5 0 Vi vill satsa på bättre och tryggare parkvägas ska byggas och lekparken rustas. Ofta översvämmas parken på våren och det har funnits lokala önskemål om att satsa här. Totalt Älv sjö: 7,2 m iljon er k r 2,0 3,5 2,0
Österm alm Plats 2011 2012 2013 Tessinparken 6 2,6 0 Vi vill utveckla Tessinparken till en trygg och snygg park genom att successivt föryngra alléerna, plantera nya träd och sätta upp trygghetsskapande belysning. Eriksbergsparken 0 0,4 4,5 Vi vill lägga om gräsytorna skapa nya blomsterrabatter, köpa in nya blomsterurnor och plantera nya växter. Ny belysning som öka tryggheten ska sättas upp. Totalt Österm alm : 13,5 m iljon er k r 6,0 3,0 4,5