UNGDOMAR och alkohol
Innehåll Inledning...4 Bör ungdomar skyddas från alkohol?...5 Åldersgränser vid försäljning av alkoholdrycker...6 Alkoholbruk bland ungdomar...8 Nyktra...8 Ungdomar som druckit alkohol minst en gång per månad... 10 Ungdomar som druckit alkohol minst en gång per vecka... 10 Ungdomar som varit fulla minst en gång per månad... 12 Observationer av vuxna personers alkoholkonsumtion... 14 Totalkonsumtionen av alkohol i Finland och övriga Norden... 16 Ungdomar i Finland och övriga Europa... 18 Helnyktra... 18 Åldern för alkoholdebut... 20 Alkoholkonsumtion och berusningsdrickande under den senaste månaden... 22 Var får ungdomar i Finland tag i alkohol?... 24 Vilket ansvar har föräldrarna?... 28 Källor... 30 Redigering Text: Esa Österberg / Institutet för hälsa och välfärd (THL) Svensk översättning: Marina Ljungqvist, Oy Marketing Service Ab Redigering: Laura Stenbäck Illustrationer: Jenni Rope Tredje uppdaterade och omarbetade upplagan av broschyren Fakta och forskning om ungdomar och alkohol. Tryckning: Erweko / 2009 3
Inledning Alkohol är en drog som påverkar hjärnan och dess funktioner. En måttlig mängd alkohol kan minska spänningar och få hämningar att släppa. Det kan också vara stimulerande. Men i själva verket är alkohol en substans som förlamar hjärnans verksamhet. Alkohol försämrar den fysiska och psykiska prestationsförmågan. Risken för att råka ut för olyckor av olika slag ökar i takt med att alkoholhalten i blodet stiger. En för stor mängd alkohol på en gång kan leda till akut alkoholförgiftning. Om man intar alkohol regelbundet utvecklar man alkoholtolerans och behöver dricka mer och mer för att uppnå samma berusningseffekt. Medaljens baksida är att en hög alkoholkonsumtion kan leda till problem i samspelet med andra människor, i familjelivet och med den egna ekonomin samt orsaka både sjukdomar och död. Alkohol påverkar unga människor och vuxna på mycket olika sätt: Vuxna är biologiskt färdigutvecklade, medan ungdomar fortfarande växer. Om ungdomar alkoholdebuterar mycket tidigt, kan det allvarligt hämma och skada deras fysiska utveckling. Unga är mer oerfarna än vuxna och har svårare att hantera alkohol. Om unga människor dricker mycket alkohol vid ett tillfälle kan de lättare råka ut för olyckor och farliga situationer än vuxna. Unga håller på att skapa sig en framtid. En regelbunden konsumtion av alkohol kan leda till allvarliga sociala och ekonomiska problem och försämra chanserna för en ung människa att göra den karriär hon eller han drömt om. Ibland kan det räcka med en enda stor fylla. Ju tidigare en ung person börjar dricka stora mängder alkohol för att bli full, i desto yngre vuxenålder uppträder organiska skador till följd av alkohol. Hit hör till exempel alkoholrelaterade sjukdomar i lever och bukspottskörtel samt hjärnskador. Dessutom kan alkohol påverka det sociala livet och resultera i ekonomiska problem. 4
Bör ungdomar skyddas från alkohol? De som är barn och ungdomar i dag kommer i morgon att gå ut i arbetslivet, bli föräldrar, betala skatt, fatta beslut och hålla samhället i gång. Därför är det inte likgiltigt för dagens vuxna och blivande pensionärer vilka alkoholvanor ungdomarna kommer att ha i vuxen ålder. Det ligger med andra ord i de vuxnas eget intresse att ha kontroll över ungdomarna och deras alkoholvanor. Men framför allt är det både en rättighet och en skyldighet för de vuxna att ta väl hand om de unga och skydda dem för faror av olika slag. De som är föräldrar kan tillämpa detta både i sin närmaste omgivning och i samhället i stort. Ungdomarna är självfallet inte de enda som behöver skyddas av samhället. Men eftersom alkohol påverkar ungdomar i mycket högre grad än äldre, är de definitivt en av de viktigaste grupperna som bör skyddas mot alkoholen och dess skadeverkningar. 5
Åldersgränser vid försäljning av alkoholdrycker Man har försökt skjuta upp åldern för alkoholdebut i Finland, Norden och EU:s medlemsstater och de flesta andra länder i världen genom att införa åldersgränser för försäljning, innehav och konsumtion av alkoholdrycker. År 1968 sänkte Finland den lägsta åldern för köp av svaga alkoholdrycker i detaljhandeln till 18 år och för starka alkoholdrycker till 20 år. Tidigare hade åldersgränsen varit 21 år. Sedan 1977 har 18 år varit gräns för köp av alla slags drycker med en alkoholstyrka på mer än 1,2 volymprocent men högst 2,8 volymprocent, trots att de inte definieras som alkoholdrycker i lagen. Lägsta åldersgräns för köp av alkoholdrycker på ställen med utskänkningsrättigheter har varit 18 år sedan 1932 (tabell 1). Åldersgränserna för innehav av alkoholdrycker är de samma som för köp av alkohol. Det är inte straffbart för minderåriga att dricka alkohol enligt finsk lagstiftning. Finland har lägre åldersgränser för köp av alkoholdrycker i detaljhandeln än Island och Sverige, men högre än i Danmark och många andra EU-länder. Skillnaderna mellan Finland och övriga EU har dock minskat under de senaste årtiondena efter att åldersgränserna höjts i flera EU-länder. När man ser på världen som helhet märker man att det finns både högt utvecklade länder och länder som befinner sig i utveckling som inte alls har några lagstadgade åldersgränser för köp av alkoholdrycker. I alla delstater i USA kräver man däremot att en person som vill köpa alkoholdrycker, inklusive öl, ska ha fyllt 21 år. Lagen övervakas mycket effektivt. Många länder har dessutom sociala normer, ideal och värderingar som i hög grad styr uppfattningarna om hur gamla ungdomar ska vara innan de får köpa alkohol. 6
Tabell 1. Åldersgränser för köp av alkoholdrycker i detaljhandeln och ställen med utskänkningsrättigheter i Norden och i vissa europeiska länder 2008. Land Detaljhandeln Utskänkningsställen Öl Vin Starksprit Öl Vin Starksprit Bulgarien 18 18 18 18 18 18 Danmark 16 16 16 18 18 18 Estland 18 18 18 18 18 18 Finland 18 18 20 18 18 18 Frankrike 16 16 16 16 16 16 Grekland 18 18 18 17 17 17 Irland 18 18 18 18 18 18 Island 20 20 20 20 20 20 Lettland 18 18 18 18 18 18 Litauen 18 18 18 18 18 18 Nederländerna 16 16 18 16 16 18 Norge 18 18 20 18 18 20 Polen 18 18 18 18 18 18 Portugal 16 16 16 16 16 16 Schweiz 16 16 18 16 16 18 Slovakien 18 18 18 18 18 18 Slovenien 18 18 18 18 18 18 Storbritannien 18 18 18 18 18 18 Sverige 20 20 20 18 18 18 Tjeckien 18 18 18 18 18 18 Tyskland 16 16 18 16 16 18 Ungern 18 18 18 18 18 18 Österrike 16 16 18 16 16 18 7
Alkoholbruk bland ungdomar Alla som är föräldrar till ungdomar i dag oroar sig ständigt för både egna barn och andras. Oron gäller också de ungas alkoholvanor, även om dessa kanske inte skiljer sig så mycket från hur det var när föräldrarna eller far- och morföräldrarna var unga. Många av dem som i dag är i fyrtio femtioårsåldern gjorde sin alkoholdebut på 1970-talet. Nu har en del av dem egna ungdomar som börjat dricka alkohol. Våra bedömningar av ungdomars alkoholvanor igår och i dag och av skillnaderna mellan dem behöver dock inte baseras enbart på egna observationer och minnesbilder eller andras berättelser. Det finns samlade forskningsrön som hjälper oss att beskriva ungdomars alkoholvanor och de förändringar som inträffat bland annat mellan åren 1977 och 2007 tack vare en studie av ungdomars hälsovanor. Helnyktra Studien visar att antalet helnyktra ungdomar minskade från slutet av 1970-talet till slutet av 1990-talet (diagram 1 och 2). Efter det har antalet helnyktra ungdomar ökat både bland pojkar och flickor och framför allt i de yngsta åldersgrupperna. År 2007 hade nykterheten bland unga kommit upp ur den vågdal där den befann sig under 1990-talets sista år och nått samma nivå som i slutet av 1970-talet. Det finns med andra ord lika många helnyktra bland dagens unga som på deras föräldrars tid. I stort sett lika många flickor som jämnåriga pojkar var helnyktra 2007. Fast strängt taget var det lite fler pojkar än flickor som var helnyktra i olika åldersgrupper. Av 18-åringarna som alltså är på väg att bli unga vuxna uppgav 11 procent av flickorna och 14 procent av pojkarna att 8
Diagram 1. Helnyktra pojkar på 12, 14, 16 och 18 år 1977 2007 enligt studier om ungdomars hälsovanor. Andelar i procent. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 12 år gamla 14 år gamla 16 år gamla 18 år gamla Diagram 2. Helnyktra flickor på 12, 14, 16 och 18 år enligt studier om ungdomars hälsovanor 1977 2007. Andelar i procent. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 12 år gamla 14 år gamla 16 år gamla 18 år gamla 9
de var helnyktra. Drygt mer än hälften var helnyktra av dem som var fyra år yngre. Den yngsta åldersgruppen som undersöktes var 12-åringarna. Av dem svarade över 90 procent att de aldrig smakat alkohol. Vi har inga jämförbara forskningsresultat om alkoholvanorna hos föräldrarna till dem som idag är fyrtio femtio år. År 1960 samlade man in data enbart om pojkar i Helsingfors. Resultaten visar att de som var pojkar i Helsingfors 1960 hade börjat dricka alkohol betydligt senare än vad fallet var med pojkar i mitten av 1970-talet. Man ansåg det inte motiverat att samla in information om flickor år 1960, för man utgick ifrån att det stora flertalet av dem inte rörde alkohol. Ungdomar som druckit alkohol minst en gång per månad År 2007 uppgav omkring tre av fyra 18-åringar att de drack alkohol minst en gång per månad. Motsvarande andel hos två år yngre ungdomar var lite över 40 procent. Hos 14-åriga flickor var andelen 19 procent, hos jämnåriga pojkar 13 procent. Ytterst få 12-åriga flickor och pojkar drack alkohol minst en gång per månad (diagram 3 och 4). När de som i dag är femtioåringar var 16 år gamla drack praktiskt taget lika många av dem alkohol minst en gång per månad som 16-åriga ungdomar gjorde 2007. Bara bland 18-åringarna var det fler som drack alkohol minst en gång per månad 2007 än 1977. I de två yngsta åldersgrupperna har andelen som dricker alkohol minst en gång per månad minskat under de senaste trettio åren, bland både flickor och pojkar. Ungdomar som druckit alkohol minst en gång per vecka Studien av ungdomars hälsovanor visar att andelen ungdomar som konsumerar alkohol minst en gång per vecka var märkbart högre vid millennieskiftet än i slutet av 1970-talet och början av 1980-talet. I början av 2000-talet meddelade 41 procent av 18-åriga pojkar att de drack alkohol varje vecka. År 1977 var motsvarande andel 32 procent. Andelen var som lägst 1983, då den låg på 21 procent. Motsvarande andelar bland jämnåriga flickor var 23 procent 1977 och 31 procent 2001. Andelen ungdomar som drack alkohol varje vecka var som lägst omkring 1983 i alla åldersgrupper. Under det första årtiondet på detta millennium har andelen ungdomar som dricker alkohol minst en gång per vecka minskat i alla åldersgrupper utom bland 18-åringarna. År 2007 svarade 13 procent av 16-åriga flickor och pojkar att de drack alkohol minst en gång per vecka. Motsvarande andel 2001 var 18 procent bland flickor och 21 procent bland pojkar. Andelen 14-åriga 10
Diagram 3. Pojkar på 12, 14, 16 och 18 år som använt alkohol minst en gång per månad 1977 2007 enligt studier om ungdomars hälsovanor. Andelar i procent. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 12 år gamla 14 år gamla 16 år gamla 18 år gamla Diagram 4. Flickor på 12, 14, 16 och 18 år som använt alkohol minst en gång per månad enligt studier om ungdomars hälsovanor 1977 2007. Andelar i procent. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 12 år gamla 14 år gamla 16 år gamla 18 år gamla 11
flickor som drack alkohol minst en gång per vecka minskade från 11 procent till 5 procent mellan 1999 och 2007. Bland pojkar gick andelen ned från 9 procent till 3 procent. Ungdomar som varit fulla minst en gång per månad Studien om ungdomars hälsovanor har innehållit frågor om fylledrickande sedan 1981. Betydligt fler 18-åriga pojkar än jämnåriga flickor hade enligt egen uppgift druckit sig fulla i slutet av 1990-talet. Även bland 16-åringar var pojkarna i majoritet. Däremot uppgav 16 procent av 14-åriga flickor att de varit fulla minst en gång per månad, medan motsvarande andel hos pojkar var cirka 10 procent (diagram 5 och 6). Under 1980- och 1990-talet blev det vanligare bland både flickor och pojkar i alla åldersgrupper att dricka sig full minst en gång per månad. Andelen 18-åriga pojkar som varit fulla steg från 22 procent till 43 procent mellan 1981 och 1997 och bland jämnåriga flickor från 7 procent till 28 procent. Bland två år yngre pojkar ökade andelen som varit fulla minst en gång per månad med det dubbla, medan andelen jämnåriga flickor mer är tredubblades. Under 1980-talet och 1990-talet fyrdubblades andelen 14-åringar som druckit sig fulla bland både pojkar och flickor. Andelen 18-åriga flickor och pojkar som varit fulla har slutat att öka under de senaste åren. Den har hållit sig kring 40 procent bland pojkar och 30 procent bland flickor. Sedan slutet av 1990-talet har det i stället blivit allt sällsyntare att 16- och 14-åringar dricker sig fulla. Andelen 16-åriga pojkar som varit fulla har minskat från 30 procent till 18 procent och bland 14-åriga pojkar från 11 procent till 4 procent mellan 1999 och 2007. Motsvarande andel bland 16-åriga flickor har sjunkit från 22 till 18 procent och bland 14-åriga flickor från 16 till 6 procent. Andelen som druckit sig fulla var högre 2007 än 1981 bland både pojkar och flickor. Det gällde i synnerhet bland 18-åriga pojkar och flickor samt 16-åriga flickor. År 2007 drack var femte flicka i Finland på 14 18 år minst en gång per månad i avsikt att bli full. När deras mammor var i samma ålder var motsvarande andel mindre än tio procent. Även bland pojkar är det betydligt fler i dag som super sig fulla minst en gång i månaden än när deras pappor var i samma ålder. 12
Diagram 5. Pojkar på 14, 16 och 18 år som druckit alkohol minst en gång per månad i avsikt att bli full enligt studier om ungdomars hälsovanor 1981 2007. Andelar i procent. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 14 år gamla 16 år gamla 18 år gamla Diagram 6. Flickor på 14, 16 och 18 år som druckit alkohol minst en gång per månad i avsikt att bli full enligt studier om ungdomars hälsovanor 1981 2007. Andelar i procent. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 14 år gamla 16 år gamla 18 år gamla 13
Observationer av vuxna personers alkoholkonsumtion Alkoholvanorna hos den vuxna befolkningen i Finland har undersökts regelbundet vart åttonde år sedan 1968 genom enkäter. Resultaten visar att andelen helnyktra män inte har förändrats nämnvärt under åren. Redan i den första enkäten var det så få som 5 procent av yngre och medelålders män som uppgav att de var helnyktra. Antalet helnyktra kvinnor har däremot minskat dramatiskt i alla åldersgrupper sedan 1968, då cirka 40 procent av finländska kvinnor inte drack en droppe alkohol. I dag är det ungefär lika många män och kvinnor som är helnyktra. Konsumtionsfrekvensen har sedan 1968 ökat inom alla åldersgrupper bland både män och kvinnor. År 1968 drack 34 procent av männen alkohol minst en gång i veckan, medan andelen hade ökat till 56 procent år 2000 (tabell 2). Motsvarande andelar bland kvinnor var 8 procent respektive 35 procent. Cirka två män av tre i åldern 20 49 år och närmare hälften av kvinnor mellan 30 och 49 år drack alkohol minst en gång i veckan år 2000. År 1968 meddelade 14 procent av männen och en procent av kvinnorna att de varit fulla minst en gång per månad. Motsvarande andelar år 2000 var 29 procent bland män respektive 8 procent bland kvinnor (tabell 3). Alkohol är inte särskilt populärt som måltidsdryck i Finland. Bara 5 procent drack öl till maten oftare än en gång per vecka år 2000. Andelen bland dem som drack vin som måltidsdryck oftare än en gång per vecka utgjorde 3 procent. År 2008 drack vi finländare cirka 10,4 liter ren alkohol per person. Om alkoholkonsumtionen beräknas per person i åldern 15 år och äldre uppgick den till 12,5 liter. Ingendera siffran ger en rättvis bild av den mängd alkohol som en genomsnittsfinländare faktiskt konsumerar per år. Skillnaderna är mycket stora mellan olika individer. Den tiondel av befolkningen som dricker mest alkohol står för nästan hälften av all alkoholkonsumtion i Finland. Den andra ytterligheten representeras av finländare som inte rört alkohol under det senaste året. 14
Tabell 2. Män och kvinnor per åldersgrupp som druckit alkohol minst en gång per vecka åren 1968, 1976, 1984, 1992 och 2000 enligt en undersökning av alkoholvanorna. Andelar i procent. Kön och åldersgrupp 1968 1976 1984 1992 2000 Män, alla 34 51 50 59 56 Män, 15 19 år gamla 14 34 29 37 28 Män, 20 29 år gamla 42 65 54 67 61 Män, 30 49 år gamla 40 55 59 69 63 Män, 50 69 år gamla 31 36 41 46 52 Kvinnor, alla 8 24 22 35 35 Kvinnor, 15 19 år gamla 5 23 18 27 26 Kvinnor, 20 29 år gamla 12 37 32 43 28 Kvinnor, 30 49 år gamla 8 26 27 42 44 Kvinnor, 50 69 år gamla 7 10 11 23 29 Tabell 3. Män och kvinnor per åldersgrupp som varit fulla minst en gång per vecka åren 1968, 1984, 1992, 2000 enligt en undersökning av alkoholvanorna. Andelar i procent. Kön och åldersgrupp 1968 1984 1992 2000 Män, alla 14 26 27 29 Män, 15 19 år gamla 8 24 33 35 Män, 20 29 år gamla 23 34 38 51 Män, 30 49 år gamla 15 29 28 29 Män, 50 69 år gam 9 13 17 17 Kvinnor, alla 1 4 8 8 Kvinnor, 15 19 år gamla 0 13 20 24 Kvinnor, 20 29 år gamla 1 6 15 13 Kvinnor, 30 49 år gamla 3 4 5 8 Kvinnor, 50 69 år gamla 0 0 2 3 15
Totalkonsumtionen av alkohol i Finland och övriga Norden Alkoholkonsumtionen enligt officiell statistik består av alkohol som sålts via lagliga distributionskanaler Alkos butiker, Alkoombud, dagligvarubutiker, gårdsbutiker (vin och sahti), kiosker, bensin- och servicebutiker samt restauranger och caféer. Den registrerade konsumtionen uppgick till 8,5 liter per invånare under 2008 (diagram 7). Uppskattad konsumtion av alkohol enligt inofficiell statistik baseras på undersökningar av privat framställd alkohol, privatinförd alkohol samt smuggelalkohol. Konsumtionen av alkohol som faller utanför statistiken beräknades uppgå till cirka 1,8 liter per invånare under 2008, vilket motsvarar cirka 17 procent av totalkonsumtionen. För femtio år sedan räknade man med en alkoholkonsumtion på cirka 2,5 liter per finländare. Då var Finland fortfarande ett brännvinsland och över 70 procent av all konsumerad alkohol utgjordes av starksprit. Fram till år 1975 steg genomsnittskonsumtionen av alkohol till cirka 7 liter. Närmare hälften av den totala alkoholkonsumtionen bestod av starksprit och en dryg tredjedel av öl. År 2008 svarade öl för cirka 40 procent av den totala konsumtionen av alkohol. Konsumtionen av vin hade ökat till cirka 16 procent, medan andelen starksprit minskat till cirka 30 procent. Den ökade alkoholkonsumtionen beror på högre levnadsstandard, förändringar i livsmiljö, vanor och värderingar samt en släpphäntare alkoholkontroll. Faktorer som bidragit till den oregistrerade alkoholkonsumtionen under de senaste årtiondena är högre kvoter för införsel av alkohol för privat konsumtion, som helt slopades vid gemenskapsintern trafik 2004, och Estlands medlemskap i EU samma år. Finland passerade Danmark år 2007 i fråga om alkoholkonsumtion och i dag ligger vi högst av alla nordiska länder (diagram 8). Europa förbrukar mest alkohol av alla världsdelar. Finlands alkoholkonsumtion ligger på en högre genomsnittsnivå enligt europeisk måttstock. Vi konsumerar mer alkohol per person än Italien och Grekland och nästan lika mycket som Frankrike. Länder med en högre alkoholförbrukning än Finland är bland annat Tjeckien, Ungern och Irland. 16
Diagram 7. Total alkoholkonsumtion i Finland 1965 2008 räknat i liter ren alkohol per invånare enligt inofficiell och officiell statistik samt enligt registrerad försäljning i detaljhandeln och på utskänkningsställen. 14 l 13 l 12 l 10 l 8 l 6 l 4 l 2 l 0 l 1965 1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Registrerad försäljning i utskänkningslokaler Registrerad detaljförsäljning Oregistrerad konsumtion Diagram 8. Den totala alkoholkonsumtionen i Norden år 2007 i antal ren (100%) alkohol per invånare, uppdelad i registrerad och oregistrerad alkoholkonsumtion. 14 l 13 l 12 l 10 l 8 l 6 l 1,8 0,9 2,4 1,3 0,5 4 l 2 l 8,7 9 5,8 5,3 6 0 l Finland 10,5 Danmark 9,9 l Sverige 8,2 l Norge 6,6 l Island 6,5 l Registrerad konsumtion Oregistrerad konsumtion 17
Ungdomar i Finland och övriga Europa Alkoholvanorna är inte de samma i hela Europa och ungdomar i olika europeiska länder förhåller sig på olika sätt till alkohol. Nedanstående data om alkoholvanorna hos europeiska skolelever mellan 15 och 16 år har samlats in inom ramen för projektet ESPAD, European School Survey Project on Alcohol and other Drugs. Studien som upprepas vart fjärde år har gjorts 1995, 1999, 2003 och 2007. Helnyktra År 2007 hade 14 procent av finländska flickor mellan 15 och 16 år aldrig smakat alkohol enligt egen uppgift. Det samma gällde 15 procent av jämnåriga pojkar. Bland pojkarna hade 22 procent varit helnyktra under det senaste året, bland flickorna 25 procent (tabell 4). I vinlandet Portugal ligger andelen på samma nivå som i Finland. Sifforna för Italien och Frankrike skiljer sig inte heller särskilt mycket från de finländska. Centraleuropa och de baltiska staterna hade minsta antalet helnyktra ungdomar. Andelen ungdomar mellan 15 och 16 år som aldrig hade druckit en droppe sprit i sitt liv låg betydligt under 10 procent och de ungdomar som uppgav att de varit helnyktra under det senaste året utgjorde omkring 10 procent. Däremot fanns det fler helnyktra ungdomar på Island, i Norge och i Sverige än i Finland. Hela hälften av de isländska ungdomarna svarade år 2007 att de varit helnyktra under det senaste året och en tredjedel meddelade att de aldrig druckit alkohol. 18
Tabell 4. Helnyktra skolelever mellan 15 och 16 år i vissa europeiska länder år 2007 enligt studien ESPAD. Andelar i procent. Land Har aldrig Har inte druckit druckit alkohol alkohol under det senaste året Alla Pojkar Flickor Alla Pojkar Flickor Lettland 3 4 3 11 12 9 Tjeckien 3 3 2 7 8 5 Österrike 4 4 5 8 8 7 Litauen 5 5 4 13 14 11 Slovakien 5 5 4 12 13 11 Slovenien 6 7 3 13 14 13 Estland 6 6 5 13 16 10 Grekland 7 6 7 13 11 14 Kroatien 7 7 7 16 17 16 Ungern 7 7 7 16 17 15 England 8 7 8 12 12 12 Nederländerna 10 11 9 16 17 14 Italien 10 9 12 19 16 21 Schweiz 10 9 9 15 15 16 Polen 12 11 12 22 21 22 Frankrike 12 12 12 19 20 19 Bulgarien 13 11 16 17 16 19 Irland 14 13 14 22 21 23 Finland 15 15 14 23 25 22 Portugal 16 14 19 22 21 22 Sverige 19 21 17 29 33 26 Norge 23 25 22 34 37 30 Island 34 35 32 44 48 40 19
Åldern för alkoholdebut En femtedel av flickor och pojkar mellan 15 och 16 år i Finland uppgav i ESPADenkäten 2007 att de hade varit berusade när de varit yngre än 14 år. Omkring en tredjedel meddelade att de druckit öl och cider före 14 års ålder, en fjärdedel hade konsumerat vin och alkoläsk och var sjunde hade smakat på sprit (tabell 5). I alla undersökta länder hade flertalet av de skolelever som alkoholdebuterat före 14 års ålder druckit öl och vin, inte starksprit. I så gott som alla studerade länder i Syd-, Öst- och Centraleuropa hade fler ungdomar än i Finland gjort sin alkoholdebut genom att dricka öl och vin före 14 års ålder. Fler skolelever i dessa länder hade också smakat på starksprit före 14 års ålder än finländska skolelever. Jämfört med Finland hade däremot färre ungdomar i de flesta syd- och centraleuropeiska länder och i många östeuropeiska länder druckit sig berusade före 14 års ålder. Färre skolelever på Island, i Norge och i Sverige än i Finland hade alkoholdebuterat genom att dricka öl, vin, alkoläsk och starksprit före 14 års ålder. Var tredje svarsperson i Finland och Sverige hade druckit cider före 14 års ålder, jämfört med var fjärde i Norge och var tionde på Island. År 2007 hade Danmark den högsta andelen ungdomar av de nordiska länderna som uppgav att de varit berusade före 14 års ålder, 25 procent. I Finland var motsvarande siffra 19 procent. Andelen för Norge och Island låg under 10 procent. En väsentlig del av ungdomarna i de länder som deltog i ESPAD-undersökningen och i de flesta andra länder alkoholdebuterar redan innan de har nått den ålder då lagen ger dem rätt att köpa alkohol. Detta är i och för sig ingenting konstigt, för det finns många andra faktorer förutom åldersgränser som spelar in när ungdomar dricker alkohol för första gången. I många länder anser till exempel föräldrarna att det är deras skyldighet som fostrare att låta barnen smaka på små mängder alkohol i festliga sammanhang eller att låta dem dricka vin utspätt med vatten till vardagsmåltiderna. 20
Tabell 5. Skolelever mellan 15 och 16 år per land som uppgivit att de varit berusade och druckit öl, vin eller starksprit före 14 års ålder enligt ESPAD 2007. Andelar i procent. Land Varit Druckit Druckit Druckit Druckit berusad öl alkoläsk vin sprit Estland 30 56 45 48 30 Danmark 25 52 45 38 33 England 24 47 48 49 27 Lettland 21 71 40 56 20 Slovakien 19 59 25 56 32 Finland 19 34 23 27 15 Bulgarien 18 63 28 53 28 Tjeckien 18 66 34 52 30 Österrike 17 45 40 52 24 Litauen 17 60 32 37 22 Irland 16 33 23 31 16 Slovenien 16 57 49 52 26 Kroatien 14 54 21 46 22 Sverige 13 32 19 19 14 Ungern 11 50 49 45 22 Norge 10 25 20 16 9 Island 9 22 14 13 10 Polen 9 43 4 31 18 Frankrike 9 42 24 40 17 Schweiz 9 40 22 35 19 Nederländerna 8 39 39 21 13 Italien 7 44 31 41 20 Portugal 7 39 23 29 22 Grekland 6 45 37 50 16 21
Alkoholkonsumtion och berusningsdrickande under den senaste månaden Man brukar hävda att ungdomar som bor i vinländerna har måttliga och relativt normala alkoholvanor. I de nordiska länderna dricker de unga i stället sällan men i syfte att bli berusade, heter det. Av tabell 6 framgår det att andelen ungdomar som druckit alkohol under den senaste månaden är mindre i Norden än i Syd- och Östeuropa och framför allt Centraleuropa. Resultaten av ESPAD 2007 visar att andelen unga i de nordiska länderna som varit berusade under den senaste månaden inte ligger i Europatoppen, med undantag för Danmark. Andelen är dock något större än för vinländerna i genomsnitt. Berusningsfrekvensen bland ungdomar i Finland hamnar alltså i det europeiska mittfältet, medan antalet konsumtionstillfällen intar jumboplatsen. Enligt ESPAD-studien har var femte ung person i Finland druckit sig berusad före 14 års ålder och var femte skolelev mellan 15 och 16 år har varit berusad under den senaste månaden. Det är svårt att tänka sig att framför allt ungdomar under 14 år skulle ha druckit sig berusade av alkohol som föräldrarna bjudit på hemma eller att föräldrarna skulle ha vetat om det. Hur och var får minderåriga ungdomar tag i så stora mängder alkohol att många av dem kunnat berusa sig flera gånger innan de nått den ålder då det är lagligt att köpa alkohol? 22
Tabell 6. Skolelever mellan 15 och 16 år som druckit alkohol och varit berusade under de senaste 30 dagarna i vissa europeiska länder enligt ESPAD 2007. Resultaten är uppdelade på pojkar och flickor. Andelar i procent. Land Druckit alkohol under de Varit berusad under de senaste 30 dagarna senaste 30 dagarna Alla Pojkar Flickor Alla Pojkar Flickor Österrike 80 80 80 31 34 78 Danmark 80 82 78 49 51 47 Tjeckien 76 75 76 20 21 19 Grekland 71 75 67 12 14 10 England 70 69 71 13 31 34 Nederländerna 69 69 69 16 17 15 Schweiz 67 70 64 20 23 16 Bulgarien 66 71 61 21 25 18 Lettland 65 66 65 18 22 14 Litauen 65 65 65 20 21 19 Slovenien 65 68 63 20 22 18 Kroatien 64 66 62 21 25 16 Frankrike 64 66 62 18 20 16 Italien 63 69 58 12 14 11 Slovakien 63 62 63 25 26 24 Portugal 60 62 58 11 12 10 Estland 60 58 62 12 14 10 Ungern 59 59 58 19 21 18 Polen 57 61 54 13 16 11 Finland 48 46 49 21 19 23 Sverige 44 41 47 17 16 19 Norge 42 39 46 20 17 22 23
Var får ungdomar i Finland tag i alkohol? Hela 97 procent av alla finländare i åldern 15 år och äldre uppgav i början av 2009 att en åldersgräns på 18 år är lagom eller för låg för köp av alkohol. Bland intervjupersoner mellan 15 och 25 år var 94 procent av samma åsikt. ESPAD 2007 visade att finländska skolelever mellan 15 och 16 år hade fått tag i den alkohol som de hade druckit vid senaste konsumtionstillfälle genom främst äldre syskon eller kompisar. Syskonen eller kompisarna hade antingen köpt ut alkohol till dem eller bjudit dem på det. Det här sättet att få tag i alkohol var fortfarande lika vanligt 2007 som 1999 bland både flickor och pojkar. Att ta alkohol hemifrån sker oftare än tidigare. Andelen ungdomar som låter en okänd person langa alkohol åt dem var i stort sett oförändrad (tabell 7). År 1999 meddelade ungefär var tionde skolelev mellan 15 och 16 år att den alkohol de druckit vid senaste konsumtionstillfälle hade köpts av pappa eller mamma. Andelen hade minskat till 5 procent bland pojkar och till 9 procent bland flickor 2007. Däremot hade andelen fall då pappa eller mamma bjudit på alkohol ökat något. År 2007 var det lite fler än var tionde skolelev vars pappa eller mamma hade bjudit på en del av eller all den alkohol som druckits vid senaste konsumtionstillfälle. Resultaten från ESPAD visar att det är en mycket liten andel skolelever som köper sin alkohol på lagliga försäljningsställen. Skärpta ålderskontroller under de senaste åren tycks dessutom ha lett till att ungdomar allt mer sällan lyckas köpa alkohol på detta sätt. Det kan ge ännu större utslag 24
Tabell 7. Sätt att få tag i alkohol som finländska skolelever mellan 15 och 16 år hade druckit vid det senaste konsumtionstillfället enligt ESPAD 1999 och 2007. Andelar i procent. Sätt att få tag i alkohol Pojkar Flickor 1999 2007 1999 2007 Köpte själv på Alko 2 1 1 0 Köpte själv i en livsmedelsaffär 7 4 4 2 Köpte själv i en kiosk 5 2 3 1 Köpte själv på en servicestation 1 1 1 0 Blev serverad på bar 3 2 3 3 Blev serverad på restaurang 2 1 2 1 Tog hemifrån 8 10 7 10 Pappa eller mamma köpte ut 10 5 12 9 Syskon eller kompisar köpte ut 34 27 39 38 Pappa eller mamma bjöd 8 12 9 11 Syskon eller kompisar bjöd 17 18 24 22 En okänd person köpte eller bjöd 7 8 6 8 Annat sätt 12 8 13 8 Slutsumman blir högre än 100 procent på grund av att svarspersonerna kan ha fått tag i den alkohol som de druckit vid ett konsumtionstillfälle på flera olika sätt. 25
på längre sikt. Ur den finländska studien om ungdomars hälsovanor 1991 framgår det nämligen att var fjärde person på 16 år hade druckit alkohol på restaurang, var femte hade köpt mellanöl i en livsmedelsaffär, nästan var femte hade druckit mellanöl på en bar eller ett café och var tjugonde hade köpt alkohol på Alko under det senaste året. Får ungdomar tag i alkohol på sätt som till en del är lagstridiga? Det är enligt finländsk lag förbjudet att sälja alkohol till minderåriga i detaljhandeln eller på utskänkningsställen. Också personer som langar alkohol till minderåriga bryter mot lagen, även om langningen skulle ske utan ersättning. Det betyder att föräldrar eller äldre syskon som köper ut alkohol till ungdomar under 18 år gör sig skyldiga till lagbrott också när det gäller mellanöl, cider eller longdrinks som säljs i dagligvarubutiker. Däremot är det inte olagligt att servera alkohol till barn och unga i hemmet. Ungdomar får också tag i illegal och hemtillverkad alkohol förutom alkohol som säljs lagligt. I det fallet är det givetvis ingen som ber om legitimation för att kontrollera att köparen har åldern inne. Studierna om alkohol- och drogvanor hos europeiska skolelever visar att konsumtionen av både illegal och laglig hemtillverkad alkohol minskade mellan 1999 och 2007 (tabell 8). År 2007 hade högst 6 procent av pojkar eller flickor som druckit alkohol under de senaste 30 dagarna konsumerat hemtillverkad alkohol och 4 procent av både pojkar och flickor hade druckit smuggelsprit. Vid ESPAD-undersökningen frågade man också skoleleverna hur lätt de tyckte det var att komma över alkohol. År 2007 menade omkring hälften av svarspersonerna att det varit lätt eller ganska lätt att få tag i starksprit och vin. Tre av fyra var av den åsikten att det var mycket eller ganska lätt att komma över öl och cider, medan två av tre ansåg det samma om longdrinks. Men även om skoleleverna själva tycker att det fortfarande är mycket lätt att få tag i alkohol, har det blivit svårare att komma över det efter 1999. År 1999 uppgav 90 procent att det var mycket eller ganska lätt att komma över öl. Motsvarande procenttal för vin var 82 procent och för starksprit 65 procent. Pojkarnas och flickornas bedömningar var mycket lika både 1999 och 2007. 26
Tabell 8. Typer av alkohol som skolelever i Finland mellan 15 och 16 år druckit under de senaste 30 dagarna enligt ESPAD 1999 och 2007. Andelar i procent. Typ av alkoholdryck Pojkar Flickor 1999 2007 1999 2007 Ospecificerad alkoholdryck 59 46 63 49 Öl 51 43 34 33 Vin 26 14 32 18 Cider 42 22 59 38 Longdrink 24 22 31 28 Starksprit 44 29 41 32 Hembryggt öl 8 6 5 3 Hemvin 14 6 14 5 Hembränt 6 3 4 2 S.k. sahti 3 2 1 1 S.k. kilju 10 6 6 3 Smuggelöl 5 4 2 3 Smuggelvin 1 1 1 1 Smuggelsprit 5 4 2 4 S.k. pirtu 8 3 6 2 27
Vilket ansvar har föräldrarna? Alkohol påverkar ungdomar i mycket högre grad än äldre personer och därför bör de unga skyddas mot alkoholen och dess skadeverkningar. Rent konkret innebär det att staten har lagstiftat om åldersgränser för försäljning och innehav av alkoholdrycker. Dagens ungdomar är i stort sett lika nyktra som deras föräldrar var i deras ålder. Det finns inte heller några nämnvärda skillnader mellan de unga i dag och deras föräldrar på sin tid när det gäller konsumtionsfrekvens. Däremot är det vanligare att dagens ungdomar dricker alkohol för att bli berusade än det var när deras föräldrar var unga. Vi som är vuxna nu tror att vi är klokare och tar mer ansvar än den yngre generationen. Kanske det är så, kanske inte. Vi har åtminstone mer erfarenhet av alkohol än de unga. Att ta ansvar betyder också förmåga att prata om svåra saker och fundera över sina egna vanor. Ungdomar har rätt att få veta vad alkohol är och hur man umgås med det. Vi bör också tala om för dem vilka problem alkohol kan ställa till med utifrån våra egna föräldrars erfarenheter. Därför är det viktigt att de som är föräldrar samtalar med varandra och lever på ett sätt som gör dem till ett föredöme för sina barn. De bör också prata om sina förväntningar på barnens liv och leverne. Även de unga bör få veta vad föräldrarna förväntar sig av dem. Man kan diskutera sig fram till tydliga och gemensamma spelregler som gör livet lättare för alla parter. Kommunicera med ungdomar på ett rakt och öppet sätt. Säg att sprit är sprit, vin är vin och öl är öl. De innehåller alla alkohol. När man dricker alkohol blir man påverkad och börjar bete sig på ett annat sätt. Det är faktiskt det som är meningen med alkohol. Alkohol kan konsumeras i måttliga mängder och man behöver inte supa sig fördärvad. De flesta finländare har övervägande positiva erfarenheter av alkohol, men om vi ska vara riktigt ärliga så vet många av oss att alkohol ibland kan vara förknippat med tråkiga upplevelser. Flertalet hälften enligt undersökningar har personer i sin närmaste omgivning som kommit på fallrepet på grund av alkohol. Det finns inga allmängiltiga råd att ge för hur och när man ska prata med ungdomar om alkohol. Om man alltför tidigt börjar varna för riskerna med alkohol kan det ha helt motsatt verkan. Det kan tvärtom skapa nyfikenhet och lust att smaka på förbjuden frukt. När föräldrar märker att deras barn druckit alkohol eller kommit hem berusade är det hög tid att ta tjuren vid hornen och prata ut. Hur bör man handla i en sådan situation? Hur ska man kunna ge de unga rätt vägledning om hur de bör förhålla sig till alkohol utan att samtidigt höja ett varningens finger om det öde som kan drabba dem som tittar för djupt i flaskan? Å andra sidan ska man inte heller ge dem den bilden att det är 28
lätt att handskas med alkohol. Det är en svår uppgift, för de flesta föräldrar som blir tagna på sängen har inte fått någon utbildning i hur de ska hantera situationen. Trots allt ska föräldrar lita på sig själva och sina möjligheter att påverka barnen. De är rimligtvis bäst på att vägleda sina egna barn. Förklara för ätteläggen att barn och unga inte ska syssla med alkohol, inte ens fast de är 18 år gamla. Föräldrar bör också göra klart för sig vilken roll alkoholen spelar i deras eget liv och hur vuxna bör använda alkohol på ett ansvarsfullt sätt både i umgänget med andra vuxna och i sällskap med ungdomar. Hur ofta hör man inte föräldrar säga: Jag har minsann också prövat på alkohol och druckit en del i min ungdom, men trots det blev det folk av mig! Det är bara att gratulera dem som klarat sig med hedern i behåll. För alla andra som alkoholdebuterat tidigt har det kanske inte gått lika bra. Också den informationen bör ungdomar få och helst på ett sådant sätt att de kan räknas till vinnarna ännu många årtionden efter det. Antalet helnyktra ungdomar har ökat under de senaste tio åren och de dricker inte alkohol lika ofta som förut. Det är färre i de allra yngsta åldersgrupperna som dricker sig berusade eller fulla. Faktorer som troligtvis bidragit till denna utveckling är att myndigheterna skärpt ålderskontrollen och att föräldrarna ändrat sina attityder till alkohol. Det framgår särskilt av svaren på frågorna hur unga minderåriga kommer över alkohol och hur lätt de tycker det är att få tag i det. Allting talar för att vi bör fortsätta den nuvarande politiken. Det officiella systemet bör dessutom stödja föräldrarna så att den nedåtgående trenden i ungdomars alkoholkonsumtion stärks ytterligare. 29
Källor: Hibell, Björn & Andersson, Barbro & Ahlström, Salme & Balakireva, Olga & Bjarnason, Thoroddur & Kokkevi, Anna & Morgan, Mark (1999) The 1999 ESPAD Report. Alcohol and Other Drug Use Among Students in 30 European Countries. The Swedish Council for Information on Alcohol and Other Drugs (CAN), Modin Tryck AB, Stockholm. Metso, Leena & Mustonen, Heli & Mäkelä, Pia & Tuovinen, Eeva-Liisa (2002) Suomalaisten juomatavat vuonna 2000. Taulukkoraportti vuoden 2000 tutkimuksen perustuloksista ja vertailuja aiempiin juomatapatutkimuksiin. STAKES, Aiheita 3, Helsinki. Hibell, Björn & Guttormsson, Ulf & Ahlström, Salme & Balakireva, Olga & Bjarnason, Thoroddur & Kokkevi, Anna & Kraus, Ludwig (2009): The 2007 ESPAD Report. Substance Use Among Students in 35 European Countries. The Swedish Council for Information on Alcohol and other Drugs (CAN), Modintryckoffset, Stockholm. Metso, Leena & Ahlström, Salme & Huhtanen, Petri & Leppänen, Minna & Pietilä, Eija (2009): Nuorten päihteiden käyttö Suomessa vuosina 1995 2007 (Användning av alkohol och droger bland ungdomar 1995 2007). Resultat från ESPAD-undersökningar. Institutet för hälsa och välfärd, Rapport 6/2009, Gummerus Tryckeri, Jyväskylä. Rimpelä, Arja & Rainio, Susanne & Huhtala, Heini & Lavikainen, Hanna & Pere, Lasse & Rimpelä, Matti (2007): Hälsoundersökning bland unga 2007. Konsumtionen av tobak, alkohol och droger bland unga 1977 2007. Socialoch hälsovårdsministeriets rapporter 2007:63, Social- och hälsovårdsministeriet, Helsingfors 2007. 30
www.alko.fi