Grontmij AB
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 1.1 Administrativa uppgifter... 3 1.2 Bakgrund... 3 2 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 5 2.1 Nuvarande verksamhet... 5 2.2 Farligt avfall... 7 2.3 Kemikaliehantering... 7 2.4 Slamhantering... 7 2.5 Energianvändning, luftutsläpp, mm... 8 2.6 Utsläpp av renat avloppsvatten... 8 2.7 Planerad verksamhet... 8 3 PLANFÖRHÅLLANDEN... 10 3.1 Lokalisering... 10 3.2 Natur och kulturvärden... 12 3.3 Ringsjön... 12 4 ALTERNATIV... 12 4.1 Nollalternativ... 12 4.2 Sökt alternativ... 13 5 FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN OCH KONSEKVENSER... 13 5.1 Miljömål... 13 5.2 Övrig miljöpåverkan och konsekvens... 14 5.3 Miljökvalitetsnormer... 14 5.4 Vattendirektivet... 15 5.5 Miljökonsekvensbeskrivning... 15 6 ÖVERSIKTLIG RISKINVENTERING... 15 7 REFERENSER... 16 8 BILAGOR:... 16 Grontmij AB Besök Norra Bulltoftavägen 65 A E-post ewa.bergwall@grontmij.com Org nr 556563-7237 Direktnr 010-480 14 51 Styrelsens säte Stockholm Fax www.grontmij.se
1 INLEDNING 1.1 Administrativa uppgifter Verksamhetsutövare: Tekniska nämnden Adress: Södergatan 28 Box 50 243 21 HÖÖR Telefon: 0413-280 00 Organisationsnummer: 212000-1116 Huvudman: Höörs kommun Kontaktperson: Lars Sparrhult, VA-verkschef Verksamhetskod: 90.10 Avloppsreningsanläggning med en anslutning av fler än 2 000 personer eller som tar emot avloppsvatten med en förorenings mängd som motsvarar mer än 2000 personekvivalenter. Platsnummer: 1267-50-001 Prövningsnivå: Tillståndsgivande myndighet: Tillsynsmyndighet: B Länsstyrelsen i Skåne Miljö- och Byggmyndigheten Höör 1.2 Bakgrund Höörs kommun, Tekniska förvaltningen, avser att söka nytt tillstånd hos Länsstyrelsen i Skåne län för fortsatt verksamhet vid Ormanäs avloppsreningsverk i Höör. Ansökan görs för att befintligt tillstånd, daterat 1994-06-23, är lämnat efter den tidigare miljöskyddslagen och behöver uppdateras enligt den nu gällande miljöbalken, kapitel 9. 1.2.1 Gällande tillstånd Utsläppet från verket är tidigare tillståndsprövat, varvid villkoren fastställts i koncessionsnämdsbeslut 92/74 (Dnr Ä102/73), meddelat 1974-07-09. Nytt tillstånd tillkom 1994. 1.2.2 Nytt miljötillstånd och sökta villkor Anledning till att nytt miljötillstånds sökes är i huvudsak kravet på att samtliga tillstånd för miljöfarlig verksamhet, beslutade på miljöskyddslagens tid, ska inom en snar framtid vara omprövade och härigenom anpassade till miljöbalkens hänsynsregler. Vid ombyggnaden 2002/2003 dimensionerades verket för att klara av en ökad belastning. Tolkning görs att nuvarande tillstånd gäller för 13 500 pe, nytt tillstånd söks för 15 000 pe, vilket motsvarar verklig kapacitet. Verkets drift har under senare år ingående studerats för att dels avgöra nuvarande belastning och kapacitet och dels för att avgöra vilken normal maximal genomsnittlig veckobelastning (max GVB) av flöden och föroreningar verket högst kan hantera. Grontmij AB 3 (19)
Fastställt är att inga åtgärder behöver göras. Nytt tillstånd söks därför utifrån verkets nuvarande kapacitet. Tabell 1 visar de sökta villkoren. Tabell 1. Nya villkor i sökt tillstånd Parameter Enhet Begränsningsvärde (årsmedel) BOD 7 mg/l 10 Tot-P mg/l 0,3 Tot-N mg/l 15 Grontmij AB 4 (19)
2 VERKSAMHETSBESKRIVNING 2.1 Nuvarande verksamhet Ormanäsverket togs i drift 1978 och 1995 renoverades verket samt kompletterades med en anläggning för kvävereduktion. Under de följande åren förändrades avloppsvattnets egenskaper successivt, vilket medförde att bioflockningen och den kemiska fällningen försämrades. För att säkerställa den befintliga driften och för att klara en framtida belastningsökning byggdes verket ut under år 2002/2003. Avloppsreningsverket reningsprocess baseras på en aktivslamprocess för avskiljning av BOD (ett mått på hur mycket biologiskt nedbrytbart material avloppsvattnet innehåller) och näringsämnen. För att beskriva verkets funktion har det delats in i 4 processteg; mekanisk, biologisk och kemisk rening samt sandfilter. 2.1.1 Mekanisk rening I den mekaniska reningen avlägsnas fasta föremål, sand och grus samt avsättbara slampartiklar från avloppsvattnet genom avskiljning och sedimentering. Rensgaller: I rensgallret avskiljs fasta föremål som överstiger en spaltvidd på 2 mm. Det fasta avfallet skrapas sedan av från rensgallret, tvättas och därefter pressas det i renspress för att minska kvittblivningsvolymen innan det slutligen körs till förbränning. Sandfång: I sandfånget sedimenterar i huvudsak sand och grus, men även andra tyngre partiklar, ur avloppsvattnet. Det avskiljda materialet förs till renspress. Sandoch renstvätt har installerats 2010. Försedimentering: I försedimenteringen sedimenterar avsättbara slampartiklar i en cirkulär bassäng med konisk botten. En cirkulerande slamskrapa för slammet (primärslam) till centrum av bassängen varifrån det pumpas till slamhanteringen för vidare behandling i rötkammare. 2.1.2 Biologisk rening Den biologiska reningen baseras på en aktiv slamprocess där mikroorganismer bryter ner löst organiskt material, som inte sedimenterar i sedimenteringsbassängerna. Det är det aktiva slammet som innehåller mikroorganismer och för att öka mängden mikroorganismer i biosteget återförs en del av slammet. I Höör sker kvävereningen i en aktiv slamprocess där avloppsvattnet renas på kvävenärsalterna ammonium (NH 4 ) och nitrat (NO 3 ) genom nitrifikation och denitrifikation. Kvävet avgår som ofarlig kvävgas (N2) i processen. I mellansedimenteringen sedimenterar merparten av det aktiva slammet från avloppsvattnet i 2 parallella bassänger. Returslammet innehåller mycket mikroorganismer och genom att recirkulera det ökar nedbrytningskapaciteten i processen. Överskottet av det producerade slammet tas ut som överskottsslam och rötas tillsammans med primärslam i rötkammarna. Avloppsvattnet går vidare till den kemiska reningen. Grontmij AB 5 (19)
2.1.3 Kemisk rening Efter den mekaniska och biologiska reningen kvarstår i huvudsak fosfater i avloppsvattnet. Dessa tas bort genom flockning/flotation i två parallella bassänger. I flockningssteget tillsätts en fällningskemikalie under omrörning, vilket får fosfatpartiklar att bilda flockar. I Ormanäs används polyaluminiumklorid, förkortat PAX som binder fosfor. I flotationssteget överförs de suspenderade flockarna till flytslam genom tillsats av små luftbubblor, så kallad flotation. Det bildade flytslammet skrapas av ytan och förs bort som så kallat kemslam till slambehandling. 2.1.4 Sandfilter Innan avloppsvattnet släpps ut till recipienten passerar det 4 parallella sandfilter där eventuellt kvarvarande lösta partiklar i avloppsvattnet avskiljs. Grontmij AB 6 (19)
2.1.5 Dimensionering och belastning Antalet anslutna personer, var under året ca 11 000. Räknat som personekvivalenter baserat på SNV s schablon 70 g BOD/pe*d var anslutningen 4 540 pe år 2008 (Miljörapport, 2009). Följande belastningsparametrar redovisas som årsmedelvärden: Flöde: 2 683 m 3 /d BOD 7 : 318 kg/d Tot-P 14,9 kg/d Tot-N: 92,7 kg/d Genomsnittlig veckobelastning under år 2009: Högst: 8 592 pe Lägst: 1 096 pe Medel: 3 627 pe Reningsverkets dimensionering är högre än vad som framgår av befintliga miljörapporter och verket har därmed en högre dimensionerande belastningskapacitet för rening av exempelvis kväve och BOD. Även för totalfosfor (Tot-P) är dimensionering lägre än vad som framgår av miljörapporten 2005-2009 så det finns fortfarande gott om utrymme för en ökad belastning. Dessutom är utgående vattenkvalitet avseende Tot-P klart under riktvärdet på 0,2 mg/l (och gränsvärdet på 0,3 mg/l). Belastning från BOD 7 och Tot-P ligger klart under dimensioneringsförutsättningar (59 % respektive 35 %) medan belastningen från Tot-N under femårsperioden motsvarar 68 %. 2.2 Farligt avfall Farligt avfall typ analyskemikalier i små mängder genererades under 2009 dessa samlas i behållare för leverans till HACH-LANGE. Leverans har ej utförts under 2009. 2.3 Kemikaliehantering Ormanäs ARV har en hög kapacitet på både försedimentering och sandfilter och det krävs varken förfällning i försedimenteringen eller efterfällning på sandfilter för att hålla utgående halter. I flotationssteget används polyaluminiumklorid, PAX, som fällningskemikalie. Övriga kemikalier är släkt kalk (slamstabilisering) och mosstanol (som kolkälla i biosteget). År 2009 uppgick mängderna till: 141 ton PAX 245 ton släckt kalk 27 ton mosstanol 2.4 Slamhantering Vid Ormanäs reningsverk stabiliseras slammet genom rötning (anaerob behandling) och kalkning. Rötningen sker för att minska slammets volym, reducera halterna av smittoämnen och generera energi (värme). Innan avvattning tillsätts kalk för att ytterligare stabilisera och hygienisera slammet samt för att och minska luktproblem vid hantering. Slammet lagras i 6 Grontmij AB 7 (19)
månader innan spridning på åkermark för att säkerställa att inga smittoämnen hamnar på åkermark. Externslam tas emot i en separat linje och förtjockas i en slamförtjockare innan slammet behandlas. Slammets innehåll av tungmetaller är för samtliga år lägre än riktvärden angivna i SNFS 1994:2. Slammet är därmed lämpligt att sprida på åkermark som jordförbättringsmedel. År 2009 producerades 459 ton TS från rötslam och 6 671 m 3 externslam behandlades i avloppsreningsverket. 2.5 Energianvändning, luftutsläpp, mm På reningsverket produceras biogas (98 000 m 3 under 2009, vilket motsvarar ca 588 000 kwh) som används till uppvärmning av reningsverkets lokaler. Överskott på biogas facklas för att förhindra utsläpp av metan till atmosfären. Vid behov används eldningsolja till uppvärmning. På Ormanäs finns tre stycken värmepannor, två på 210 kw och en på 130 kw. Den mindre är försedd med gasbrännare och sedan våren 2010 är även oljebrännaren på en av de stora värmepannorna utbytt till en gasbrännare. Luftutsläpp kopplade till verksamheten kan kopplas fram för allt till de transporter som sker till och från verket. Mängden transporter till Ormarnäs ARV uppgår till följande: Lastbilar med externslam Lastbilar med kemikalier, kalk Utförsel av slam Persontransporter 1-3 ggr/d 2 ggr/v 2 ggr/v 5 st/d 2.6 Utsläpp av renat avloppsvatten Årsmedelvärdet för fosfor är 0,026 mg/l och 1,5 mg/l för BOD 7. Båda dessa medelvärden visar på en utomordentligt god reningseffekt vid verket (avser drift vid låg belastning). Årsmedelvärdet för kväve ligger på 9,62 mg/l och får inte överstiga 12 mg/l, vilket innebär att verket klarar aktuella krav. Under perioden maj-oktober finns även ett riktvärde avseende ammoniumkväve (NH4-N). Resthalten får högst uppgå till 5 mg/l. Under månaderna maj t.o.m. oktober då riktvärdet för NH 4 -N gäller, ligger halterna väl under villkoret på 5 mg/l. 2.7 Planerad verksamhet Antal anslutna har under perioden, 2005-2009 har varit ca 11 000 fysiska personer. Antal personekvivalenter har beräknats utifrån BOD7-belastning (70 g BOD7/pe*d). Medel för perioden 2005-2009 är ~5 000 pe, vilket är klart under vad verket är dimensionerat för enligt tidigare villkor (13 500 pe). Grontmij AB 8 (19)
Avloppsreningsverkets kapacitet kan beräknas genom att utvärdera historiska belastningsoch utsläppsdata. Inkommande halt av organiskt material är låg och dessutom har tidigare utredningar 1 visat att avskiljningen i försedimenteringen är stor, hela 50 %. En balans för den ansökta kapaciteten på 15 000 pe har gjorts: Beträffande kemikalieanvändning, avfallsmängder, energiåtgång och luftutsläpp förväntas inte mängderna att öka i och med den ökade anslutningskapaciteten. Den ansökta kapaciteten motsvarar maximal genomsnittsveckobelastning. Arbete med teknik- och processoptimering kommer att säkerställa en god rening även i framtiden. 1 Malmberg Water, 2005; Scanvironment, 2005 Grontmij AB 9 (19)
3 PLANFÖRHÅLLANDEN 3.1 Lokalisering Reningsverket är beläget på fastigheten Ormanäs 1:1 i Höörs kommun och ligger strax norr om Västra Ringsjön i ett område med enbart enstaka bebyggelse. Närmast bebyggelse ligger ca 200 meter söder om ARV, och det är ca 700 meter till närmast bebyggelse i den förhärskande vindriktningen, se karta 1. Karta 1. Avloppsreningsverket i Ormanäs är inringat med en radie på 500 meter. Cirka 6 km nordost om verket ligger Höör centrum. Grontmij AB 10 (19)
Markområdet som gränsar till ARV betecknas som strövområde, men inslag av betesmarker. Det finns enstaka bebyggelse i närområdet (radie 500 meter). Anläggningen ligger utanför detaljplanerat område och transporter till och från verksamheten sker på en lokal väg. Det finns ett planprogram för området som kallas Ringsjöbandet (se plankarta, bilaga 1). Från 2002 finns en översiktsplan, se bilaga 2. I översiktsplanen benämns närområdet som utredningsområde för grundvattenskydd. Grontmij AB 11 (19)
3.2 Natur och kulturvärden I Höörs kommun finns det ett Natura 2000 område 2 och det är Fulltofta-Ringsjön som är beläget ca 6 km från Ormanäs ARV. I Sverige finns ungefär 1 700 områden som är av riksintresse för kulturmiljövården, varav 13 miljöer i Höörs kommun har lyfts fram som Särskilt värdefulla kulturmiljöer. Höör i sig har lyfts fram som kulturmiljö med motiveringen: Miljön i Höör visar tydligt utvecklingen från bondby och kyrkby till stationssamhälle. Strukturer och samband mellan de olika tidsåldrarna är väl bevarade och de administrativa byggnaderna visar betydelsen som centralort i samtliga skeden. Åkersberg är en intressant miljö som påverkat bygden i stor utsträckning. Klockarebackens kapell är av hög arkitektonisk kvalitet. (www.lansstyrelsen.se/skane/, access 2010-12-06). I närheten av avloppsreningsverket finns Ageröd-Bosjökloster-Stehag-Stockamölla som är av speciellt kulturmiljöintresse. Verksamheten på ARV i Ormanäs har inte och kommer inte att ha någon inverkan på kulturmiljöer. 3.3 Ringsjön Västra Ringsjön utgör recipient för avloppsvatten från Ormanäs ARV. Ringsjön är en väl undersökt sjö, bland annat inom ramen för Ringsjökommittén. Ringsjökommittén är ett samarbetsorgan för kommunerna och andra intressenter runt sjön. Dammar ska anläggas i anslutning till bäckar i tillrinningsområdet. I dessa dammar tas en del av näringsämnena omhand genom naturliga processer. Det är kommunen som ansvarar för att vattnet från hushållen i berörd kommun renas. Den allra största delen av näringsläckaget till Ringsjön kommer från lantbruket. Tillförseln av fosfor till Ringsjöarna är fortfarande för stor för att sjön skall kunna tillfriskna på egen hand. Sedan 2005 genomförs därför ett reduktionsfiske för att försöka återställa balansen mellan fiskätande och planktonätande fisk. Försök med att fiska ut Ringsjön på stora mängder vitfisk har gjorts med syfte att öka antalet djurplankton. Ringsjön är en dricksvattentäkt och Ormanäs ARV är därför utformad för att säkerställa vattenkvaliteten. På Skåne läns hemsida kan information som beskriver ytvatten och grundvatten utifrån miljökvalitetsnormerna för vatten hittas. Sjöns ekologiska status bedömdes år 2009 som otillfredsställande där bl.a. övergödning, fysisk påverkan morfologi och miljögifter specificerades som miljöproblem (http://www.lansstyrelsen.se, access: 2010-12-06). 4 ALTERNATIV 4.1 Nollalternativ Den kommande ansökan med miljökonsekvensbeskrivning avser en befintlig verksamhet. Det är av ekonomiska skäl inte rimligt att anlägga avloppsreningsverket på en annan plats. En vidare utredning kring lokalisering inom kommunen är därför inte aktuell. 2 Natura 2000 har kommit till med stöd av EG:s habitat- respektive fågeldirektiv. Bestämmelserna i direktiv genomförs sedan i medlemsländernas nationella lagstiftning. I svensk lagstiftning finns dessa bestämmelser bland annat i miljöbalken och i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken (www.naturvardsverket.se). Grontmij AB 12 (19)
Nollalternativet innebär det som sker i det läge då anslutningskapaciteten inte utökas från 13 500 pe till 15 000 pe. Dock beaktas förändringar som förväntas uppstå inom en 10-års period i nollalternativet. 4.2 Sökt alternativ För att i framtiden kunna tillgodose behovet av att ansluta fler hushåll till det kommunala avloppsreningsverket gäller ansökan för en anslutningskapacitet på 15 000 pe (avser maximal genomsnittsveckobelastning), istället för nuvarande tillstånd som gäller för 13 500 pe. På så vis kan anläggningen säkerställa dessa anslutningar och en god rening av avloppsvatten innan det når recipienten. 5 FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN OCH KONSEKVENSER 5.1 Miljömål Nationellt finns det 16 miljökvalitetsmål med 72 delmål som är beslutade av riksdagen. Regeringen har utsatt ett antal ansvariga myndigheter och tillsatt ett Miljömålsråd som samordnar miljömålen. På regional nivå är länsstyrelsen i Skåne ansvarig för miljömålen inom länet. Det regionala miljömålsprogrammet Skånes Miljömål (2:a utgåvan februari 2009) beskriver de regionaliserade miljömålen utifrån de 16 nationella miljökvalitetsmålen. Miljömål som kan kopplas till avloppsrening är bl.a. bara naturlig försurning, giftfri miljö, ingen övergödning, levande sjöar och vattendrag och god bebyggd miljö. Bara naturlig försurning: År 2010 ska högst 5 procent av antalet sjöar och högst 15 procent av sträckan rinnande vatten i Skåne vara drabbade av försurning som orsakats av människan (regionaliserat mål). Giftfri miljö: Senast år 2015 ska förekomsten av kemiska bekämpningsmedel och deras nedbrytningsprodukter vara nära noll i Skånes sjöar och vattendrag och vara så låga att växter, djur eller människors hälsa inte skadas. Kemiska bekämpningsmedel eller deras nedbrytningsprodukter som används från år 2003 och framåt bör inte kunna påvisas i grundvatten i Skåne (regionaliserat mål). Avloppslammets kvalitet skall minst hålla riktvärdena för spridning på åkermark (lokalt mål). Ingen övergödning: Fram till år 2010 ska de skånska vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten i Skåne ha minskat med minst 20 procent från 1995 års nivå (regionaliserat mål) Kväveutsläppen till Skånes kustvatten ska senast år 2010 ha minskat med minst 25 procent från 1995 års nivå (regionaliserat mål). Lokala mål: - Transporten av fosfor från mänsklig verksamhet till kommunens sjöar och vattendrag skall 2015 ha minskat jämfört med 1995 års värde. - Samtliga enskilda avlopp inom kommunens ska vara godkända senast år 2012. - Alla större dagvattenflöden skall genomgå någon form av rening och utjämning av större flöde skall ske före utsläpp till recipient senast 2015. Någon ökning av direkta dagvattenflöden till recipienten skall ej ske. Grontmij AB 13 (19)
Levande sjöar och vattendrag: Senast år 2015 skall siktdjupet i Ringsjön vara minst 1,5 meter som sommarmedelvärde (lokalt mål). God bebyggd miljö: Den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler minskar. Minskningen bör vara 20 procent till år 2020 och 50 procent till år 2050 i förhållande till användningen 1995. Till år 2020 ska beroendet av fossila bränslen för energianvändningen i bebyggelsesektorn vara brutet samtidigt som andelen förnybar energi ökar kontinuerligt (regionaliserat mål). Senast år 2015 ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark (regionaliserat mål). Verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön sker i form av gödande ämnen till vatten. Verket påvisade under 2009 utsläppsvärden långt under villkorade värden då reningen vid verket fungerar väl. Konsekvenser för recipient orsakade av den planerade verksamheten beräknas vara kvar på samma nivå som tidigare. 5.2 Övrig miljöpåverkan och konsekvens 5.2.1 Buller Buller från Ormanäs ARV kommer framför allt från transporter till och från verket samt maskinutrustningar typ blåsmaskiner. Åtgärder har gjorts för att minimera överfall av vatten vilket normalt kan vara en bidragande orsak till buller. Anläggningen är inte placerad i tätbebyggt område och påverkan från buller bedöms som mycket små. 5.2.2 Naturresurshushållning och mark Slammet återförs till jordbruksmark. Spridningen är anpassad till innehåll av tungmetaller. Slammet är rikt på fosfor som är en ändlig resurs och bör i möjligaste mån tillföras åkermark. ARV i Ormanäs arbetar med att reducera tillflödet av kadmium genom uppströmsarbete och analysera av externslam. Målet är att certifiera slammet i enlighet med SPCR 167. 5.2.3 Människors hälsa Bullernivåer och avfallsmängder beräknas vara kvar på ungefär samma nivå som innan. Inga klagomål har inkommit avseende besvärande buller från verksamheten. I juli 2008 utfördes bullermätning som visar att Ormanäs ARV inte påverkar omkringliggande bostäder mer än vad villkoret medger. 5.3 Miljökvalitetsnormer Regler om miljökvalitetsnormer utgår från ett antal EG-direktiv som föreskriver att miljökvaliteten ska uppgå till en lägst angiven nivå. Miljökvalitetsnormer (MKN) är juridiskt bindande styrmedel i miljöbalken (förordning 2001:517). De används för att åtgärda, men även för att förebygga miljöproblem. MKN omfattar idag utomhusluft, fisk och musselvatten samt omgivningsbuller. Sedan december 2009 gäller de även för vatten. MKN gäller i hela landet och ska vara uppfyllda vid en bestämd tidpunkt. Genom att beakta miljökvalitetsnormerna, de nationella miljökvalitetsmålen, regionala miljömål och lokala miljömål är det nöjligt att bedöma hur den planerad verksamheter påverkar människors hälsa och miljön och vad påverkan får för konsekvenser; om de bidrar negativt eller positivt till uppfyllelsen av MKN och miljömål. Grontmij AB 14 (19)
5.4 Vattendirektivet Vattendirektivet eller ramdirektivet för vatten (Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG) fastslår en ram för den europeiska gemenskapens vattenpolitiska samarbete. Vattendirektiv som är bindande lagstiftning - gäller unionens ytvatten (sjöar och vattendrag), grundvatten och kustvatten. Direktivet innebär bland annat att i princip alla vatten ska ha god vattenstatus 2015 och att inga vatten få försämras. Om målen inte klaras till 2015 finns möjlighet till förlängning i en sexårsperiod. Generellt kan sägas att Vattendirektivet ligger väl i linje med intentionerna i miljöbalken, som trädde i kraft 1999, samt de Miljökvalitetsmål som antagits i Sverige. Krav kommer att ställas på kommuner och länsstyrelser samarbeta över de administrativa gränserna. Direktivet trädde i kraft 22 december 2000. Verksamheten är lokaliserad inom vattendistriktet 5, Västerhavet. Avloppsreningsverket ligger utanför detaljplanerat område, men i översiktsplanen från 2002 nämns att närområdet är under utredning för grundvattenskydd (se bilaga 2). Grundvattenskydd innebär vanligtvis att området är skyddat för vattenuttag (vattentäkt). Grundvattnet påverkas inte av avloppsverksamheten på Ormanäs. 5.5 Miljökonsekvensbeskrivning MKB:n behandlar miljökonsekvensbeskrivningarna mer utförligt. 6 ÖVERSIKTLIG RISKINVENTERING I gällande tillstånd finns villkor för kontroll och tillsyn. Kontrollprogram för verksamheten kommer att revideras vid behov och en riskanalys kommer att genomföras för avloppsreningsverket. Grontmij AB 15 (19)
7 REFERENSER Litteratur Ekologgruppen i Landskrona, maj 2010, Ringsjön vattenundersökningar 2009 Höörs kommun, 20080131, Lokala miljömål med handlingsplan Länsstyrelsen i Skåne län, Skånes miljöhandlingsprogram Aktualiserat åtgärdsprogram för det regionala miljömålsarbetet Länsstyrelsen i Skåne, 20090421, Åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer i Rönne å Länsstyrelsen i Skåne, 20100406, Miljökvalitetsnormer vatten Miljörapporter, avloppsreningsverket Ormanäs, 2005-2009 Malmberg Water, 2005 Projekt Ringsjön, årsrapport 2007 Scanvironment, 2005 Sweco Environment, 2009, Kommunala avloppsreningsverk en lyckad åtgärd för att rehabilitera övergödda vattendrag? Internet Länsstyrelsen i Skåne län om miljökvalitetsnormer för vatten: http://www.lansstyrelsen.se/skane/naturen_i_skane/natur_och_vattenvard/lagar+och+rege lverk/eus_miljobestammelser/vattenforvaltningen/miljokvalitetsnormer.htm (2010-12-06). Länsstyrelsen i Skåne län om kulturmiljöer: http://www.lansstyrelsen.se/skane/kartor_och_planeringsunderlag/kulturmiljoprogram/sars kilt_vardefulla_kulturmiljoer_i_skane/hoor/hoor.htm (2010-12-06). www.lansstyrelsen.se/skane www.viss.se www.ringsjon.se www.natura2000.se www.vattenmyndigheterna.se VA-teknik och vattenvård, december 2007, Periodisk besiktning Ormanäs avloppsreningsverk 8 BILAGOR: Bilaga 1 Planprogram Ringsjöbandet Bilaga 2 Översiktsplan från 2002 Grontmij AB 16 (19)
Bilaga 1 Planprogram Ringsjöbandet Grontmij AB Besök Norra Bulltoftavägen 65 A E-post ewa.bergwall@grontmij.com Org nr 556563-7237 Direktnr 010-480 14 51 Styrelsens säte Stockholm Fax www.grontmij.se
Bilaga 2 - Översiktsplan Höör Grontmij AB Besök Norra Bulltoftavägen 65 A E-post ewa.bergwall@grontmij.com Org nr 556563-7237 Direktnr 010-480 14 51 Styrelsens säte Stockholm Fax www.grontmij.se
Grontmij AB 19 (19)