Alkohol- och drogpolitiskt program Revidering antagen av kommunfullmäktige 2008-02-25, 5 1
Innehållsförteckning Sida 1. Aktuell situation -Sverige... 3 1.1 Den nationella handlingsplanen '... 3......... 1.2 Den kommunala handlingsplanen....... 3 2. Aktuell situation - Haparanda........... 4 2.1 Kartläggning........... 4 3. Förebyggande arbete... 5 4. Mål för Haparandas alkohol- och drogpolitiska program... 6 5. Utgångspunkter för det alkohol- och drogpolitiska arbetet... 6 5.1 Områden för förebyggande arbete... 7 6. Åtgärder... 8 7. Uppföljning och utvärdering... 10
1. Aktuell situation -Sverige Sedan Sveriges inträde i EU år 1995 har den svenska alkohol - och drogpolitiken genomgått stora förändringar. Främst har det traditionella alkoholpolitiska uerktyget att begränsa tillgången på alkohol genom införselregler, försäljningsmonopol och skatter försvagats. Det är fortfarande ett betydelsefullt medel men måste kompletteras med andra åtgärder. Utvecklingen kräver en strategi med fokus på förebyggande insatser som information, opinionsbildning och projekt riktade till särskilda grupper. Förutom att alkoholpolitiken har förändrats har svenskarnas attityd till alkohol också förändrats - svenskarna dricker nu mer alkohol i veckorna samtidigt som det traditionella helgdrickandet med berusning ligger kvar. Enligt Statens folkhälsoinstituthay alkoholkonsumtionen ökat kraftigt sedan 1990-talets början. Den registrerade alkoholförsäljningen är visserligen lika omfattande 1989 som 2005, men den oregistrerade alkoholens andel av konsumtionen har enligt beräkningar fördubblats under samma tidsperiod. Sveriges alkoholpolitik har historiskt varit framgångsrik. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) har i flera rapporter konstaterat att den svenska konsumtionen av alkohol länge har legat lägre än många andra europeiska länder. Alkoholskadorna har som en följd av det också varit lägre i Sverige. Den nu aktuella utvecklingen på alkoholområdet utgör en risk för ökade alkoholproblem i samhället. 1.1 Den nationella handlingsplanen Riksdagen antog år 2006 en ny nationell handlingsplan med målet att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. Följande delmål anges: Åstadkomma en alkoholfri uppväxt Skj uta upp alkoholdebuten Minska berusningsdrickandet Åstadkomma fler alkoholfria miljöer Bekämpa den illegala alkoholhanteringen Ingen alkohol skall förekomma i trafiken, i arbetslivet eller under graviditeten 1.2 Den kommunala handlingsplanen I riksdagens handlingsplan framhålls det förebyggande och hälsofrämjande arbetet på lokal nivå. Förebyggande insatser anses fa bäst verkan närde anpassas efter lokala förhållanden och när besluten fattas nära dem som berörs, Kommunerna ansvarar sedan 1996 för hanteringen av tillstånd för att servera sprit, vin och starköl. Kommunerna utövar tillsammans med polisen den direkta tillsynen över hur serveringen sköts, och svarar även för tillsynen över detaljhandelsförsäljning och servering av klass II-öl. Det alkohol- och drogpolitiska programmet utgör grunden för kommunens insatser för att förebygga, tidigt upptäcka och åtgärda alkohol- och drogproblem. Med ett tvärsektoriellt arbete där myndigheter, näringsliv, föreningar och andra aktörer samarbetar har man de största möjligheterna att bli framgångsrik. 3
2. Aktuell situation - Haparanda Haparanda Stad deltog i det svensk -finska TYP-projektet (Tillsammans/Yhdessä) med början år 1999. Målet för projektet var att skapa förutsättningar för alkohol- och drogförebyggande arbete i gränskommunerna längs Torneå älv. Ett gemensamt problem för gränsbygder är att alkohol- och drogbeteendet korsar gränserna medan det förebyggande arbetet oftast är bundet till nationella program. TYP-projektet ville även finna möjligheter till gränsöverskridande samarbete. Den föreslagna strategin som projektet resulterade i är genomförbar i samtliga deltagande kommuner i projektet. För de målgrupper som anges finns mål och förslag till åtgärder angivna. De lärdomar som drogs i samband med TYP-projektet har legat till grund för det fortsatta arbetet med alkohol - och drogpolitiska handlings- och arbetsplaner för Haparanda. 2.1 Kartläggning Statistik används som indikator på förhållandena i befolkningen och för att finna riskgrupper och riskbeteende. Det ökar möjligheten att anpassa förebyggande åtgärder efter lokala behov. Haparanda Stad genomför årligen en drogenkät bland samtliga elevers i år 8 i grundskolan. Som jämförelsematerial används CANs landsomfattande undersökningar bland elever i år 9..Tabell 1. Elever i år 8 som aldrig har prövat alkohol. Haparanda (år 8) 21 % 44% 42% 49% H_ e_la riket_enligt CAN (år 9}^ 30% 32% 31 % a) 31 % a) a) CAN har inte särredovisat för pojkar resp. flickor En stor andel av eleverna anger att de har prövat alkohol endast vid ett tillfälle (31 procent av flickorna och 24 procent av pojkarna 2006, för 2007 är motsvarande siffror 18 respektive 20 procent). Dessa ingår inte i ovanstående siffror. Anmärkningsvärt är att andelen flickor som inte har provat alkohol har fördubblats mellan åren. Även andelen pojkar som inte har provat alkohol har ökat. Tabell 2. Elever som dricker sig berusade minsten gång per månad. Haparanda (år 8) 24% 9% 23% 7% Hela riket enligt CAN (år 9)** 22% 23% 22% 23% Berusningsfrekvensen är i stort sett konstant. Värt att fundera över är den stora skillnad mellan flickor och pojkar, andelen flickor som dricker minsten gång i månaden är mer än tre gånger så stor som motsvarande siffra hos pojkarna. ^ För 2006 ingick 134 elever i undersökningen; 68 flickor och 66 pojkar. För 2007 ingick 74 flickor och 56 pojkar, totalt 130 elever. I CANs undersökning för år 9 redovisas de som är "icke -konsumenter", det vill säga de som inte druckit någon alkohol under det senaste året. ^^ CANs undersökning redovisar andelen elever som "intensivlconsumerar", det vill säga dricker motsvarande 18 cl sprit/en flaska vin/fyra burkar starköl eller ciderlsex burkar folköl vid samma tillfälle. 4
Tabell 3. Elever i år 8 som uppger att de röker. Andel rökare 2006. 2007 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Haparanda (år 8) 15% 6% 19% 11% Hela riket enligt CAN (år 9) 26% 19% 10% 6% Andelen rökare ökade något både bland flickor och bland pojkar under året i Haparanda medan det minskat i riket. Däremot anges ican-rapporten att snusningen ökat. Ar 2007 anger 17% av pojkarna och 5% av flickorna, i åk 9, att de snusar. Statens folkhälsoinstitutsarnlar statistik som visar alkoholens skadeverkningar. Antal anmälda våldsbrott är starkt relaterat till alkoholkonsumtion. Tabell 4. Anmälda.fall av misshandel 2006 per 1 D 000 invånare Anmälda fall av misshandel 2006 Haparanda Stad 94,1 Norrbottens län 75,8 Riket 84,8 När det gäller den alkoholrelaterade dödligheten ligger Haparanda över snittet såväl för riket som för Norrbottens län. Tabell 5. Alkoholrelaterad dödlighet för åren 2000-2004 per 10 000 invånare Haparanda Stad 1,7 11,9 Norrbottens län 0,9 4,8 Riket 1,1 4,5 Sammanfattning De undersökningar som är gjorda i kommunen visar att invånarna i kommunen har en relativt hög alkoholkonsumtion jämfört med Sveriges riksgenomsnitt. De rådande förhållandena påverkas bland annat av befolkningsstruktur, geografiskt läge, ekonomiska och kulturella faktorer. 3. Förebyggande arbete Internationell forskning visar att det finns ett samband mellan den totala alkoholkonsumtionen och skadenivån i befolkningen. Ju högre alkoholkonsumtion ett samhälle har desto fler människor går över från måttlighetsdrickande till hög konsumtion och missbruk med skador och sjukdom som följd. Det mest effektiva sättet att minska alkoholrelaterade problem i befolkningen är att kombinera åtgärder som är riktade till hela befolkningen med sådana som är riktade till individer i riskgrupper. De senaste åren har resultat av forskning gett större kunskap om skydds- och riskfaktorer när det gäller alkohol- och drogförebyggande arbete. 5
Riskfaktorer Svag familjesammanhållning Alkohol och drogpositiv norm Vantrivsel i skolan Avsaknad av fritidsaktiviteter Tillgänglighet Biologisk sårbarhet Skyddsfaktorer Familjer med god kommunikation Vuxnas tydlighet kring 18-årsgränsen God skol- och klassrumsmiljö Strukturerad fritidsverksamhet Ansvarsfull alkoholservering Kognitiv och social träning 4. Mål för Haparandas alkohol - och drogpolitiska program Övergripande mål för det alkohol- och drogpolitiska arbetet sammanfattas i följ ande punkter: - Barn och ungdomars uppväxt upp till 18 år skall vara alkohol-, tobaks- och drogfri. - Berusningsdrickandet ikommunen skall minska. Bruk av alkohol är endel av vår kultur men med hänvisning till de konsekvenser vi känner till måste bruket begränsas. Narkotikabruk är i lag förbjudet och far aldrig tillåtas att bli en del av vår kultur. Arbetet mot narkotikamissbruk far därför inte begränsas till att minska dess förekomst utan måste syfta till att eliminera missbruket. 5. Utgångspunkter för det alkohol - och drogpolitiska arbetet Arbetet med hälsofrågor har utvecklats och gått från insatser för att förebygga sjukdom till insatser som är ägnade att främja hälsa och bygga stödjande miljöer. Detsamma gäller det drogförebyggande arbetet. Kommunens drogpolitiska strategi tar sin utgångspunkt i forskningen kring skyddsfaktorer som minskar risken för missbruk. I övrigt kan följande övergripande faktorer för ett framgångsrikt lokalt preventionsarbete framhållas: Samverkan - att samarbeta mellan olika sektorer, myndigheter och yrkesgrupper ger bättre förutsättningar att lyckas. Uthållighet -drogförebyggande arbete kräver långsiktighet, uthållighet och tålamod. Kompetensutveckling - fortlöpande utbildning är en framgångsfaktor när det gäller drogförebyggande arbete. Kommunen ska därför medverka till att personalen löpande far möjlighet att genomgå relevanta utbildningar på området. 6
5.1 Områden för förebyggande arbete Primärprevention Primärpreventivamsatser syftar till att minska totalkonsumtionen av alkohol i befolkningen dels genom att minska tillgängligheten med politiska medel, dels genom att minska efterfrågan medhjälp av information, opinionsbildning och påverkan av normer. Föräldrarnas ansvar och stödet till föräldrarna -Föräldrarna är de viktigaste personerna i barns och ungdomars liv. Föräldrarna har störst betydelse när det gäller barns sociala utveckling och attityd till droger. Forskning visar att tonåringar som bjuds på alkohol hemma av föräldrar dricker mer och berusar sig oftare än de som inte blir bjudna. Det drogförebyggande arbetet förutsätter att föräldrar och andra vuxna ges möjlighet att ta sitt ansvar. Utbildning och information -ANT/ÖPP*-undervisningen ingår som en del av skolans hälsoundervisning. Effekterna bli större om de kombineras med andra förebyggande åtgärder, i första hand riktade till föräldrarna men även till övriga samhället. Fritidsaktiviteter -Studier visar att organiserade aktiviteter minskar beteenden såsom brottslighet, bruk av droger och aggressivitet/våld. Ungdomar kan i föreningslivet skapa gruppidentiteter utan alkoholpositivannrmer. Det skapas möten mellan unga och vuxna med en ömsesidig respekt och vuxna som lyssnar. Föreningar bör ha en tydlig drogpolicy avseende tobak, alkohol, dopingmedel och andra droger. Kommunal tillsyn -Tillsynen åv tillståndshavarnahidrar till att förebygga och minska våld och skador relaterat till alkoholkonsumtion. Det förebyggande arbetet skall riktas mot tillgängligheten av alkohol- och tobaksprodukter. Encentral del i tillsynsarbetet är också att säkerställa att lagstiftningens åldersgränser respekteras vid försäljning av alkohol och tobak. Sekundärprevention Sekundärpreventiva insatser omfattar insatser inom bland annat sjukvård, skola och socialtjänst för att tidigt upptäcka individer med riskfyllda alkohol- och drogvanor. Samhällsservice -Alla som arbetar med samhällsservice bör känna till riskfaktorerna och ha kunskaper för att kunna ingripa vid behov. Det behövs ett väl fungerande samarbete mellan föräldrarna, mödravården, barnhälsovården, skolhälsovården, barnomsorgen, fritiden och socialtjänsten. Elevhälsoteam -Varje skola bör ha en elevhälsogrupp som ingriper när elever skolkar, snattar eller använder droger. Elevhälsan har encentral uppgift avseende det tidiga ingripandet...... o.... o.. Ovriga stodatgarder -Når foråldrar eller malsmän behöver stöd i sin foräldraroll är det viktigt att kommunen stöttar familj en med olika stödinsatser. Vuxna kontaktpersoner eller kamratstöd] are kan fungera som stöd. Tidig upptäckt och ingripande -Samhället ingriper ofta för sent i ungdomars bruk av droger. Många anställda i verksamheter som berör barn har anmälningsplikt dåman * ANT står för alkohol, narkotika och tobak. ÖPP står för Örebro Preventionsprogram 7
upptäcker att någon utsätter sig för en påtaglig risk genom bruk av beroendeframkallande medel. Vid ett konstaterande av användande av droger skall den unges föräldrar kontaktas. Den unge bör uppmanas att först själv informera sina föräldrar. Tertiärprevention När det gäller tertiärprevention skall samhället erbjuda vård och behandling till den som missbrukar alkohol- och droger. Vård och behandling erbjuds inom socialtjänsten och primärvården. 6. Åtgärder Kommunens insatser för att förverkliga målen består bland annat i: Föräldrautbildning Haparanda Stad skall utveckla samarbete med andra aktörer gällande föräldrastöd och föräldrakurser. Föräldrar till-barn och ungdomar skall fa möjlighet att diskutera psykosociala frågor samt betydelsen av föräldrarnas attityder och förhållningssätt till barnen under uppväxten. Ansvarig nämnd: Socialnämnden, Barn- och ungdomsnämnden Livskunskap Barn och ungdomar skall löpande i skolans verksamhet arbeta med självförtroende, självkänsla och kommunikation med varandra. Barnen skall fa träning i att göra medvetna och hälsosamma val. Målsättningen är att alla kommunens skolor ska använda ett strukturerat material för detta. Ansvarig nämnd: Barn- och ungdomsnämnden Kunskap och attitydpåverkan Skolan skall i enlighet med hälsoplanen utveckla metoder för ANT/ÖPP-undervisningen.. från skolår 4 till år 3 på gymnasiet. För att förbättra effekterna av ANT/OPP-undervisningenkompletteras den med information vid föräldramöten i skolår 6-9. Information vid föräldramöten ges i samverkan med kommunens Hälso- och trygghetsråd. Ansvarig nämnda Barn- och ungdomsnämnden Stödjande miljöer Skolans främsta möjlighet att minska risken för alkohol- och andra drogproblem är att bygga upp stödjande miljöer för alla elever i skolan. Barn och ungdomar som visar tecken på ohälsa skall särskilt uppmärksammas så att de far den hjälp och stöd de behöver. Det är också viktigt att barn och ungdomar till missbrukande föräldrar uppmärksammas. Personal inom den kommunala verksamheten bör erbjudas utbildning om dessa barns livsvillkor och bemötande. Metoder och rutiner för denna grupp skall utvecklas i samverkan med berörda nämnder. Ansvarig nämnda Barn- och ungdomsnämnden, Socialnämnden 8
Kommunala fritidsaktiviteter Fritidsverksamheter med kommunalt stöd som riktar sig till ungdomar skall vara drogfri. Föreningar och intresseorganisationer som riktar sig till ungdomar skall stimuleras till att genom sin verksamhet främja en drogfri ungdomstid. Ansvarig nämnd. Barn- och ungdomsnämnden Drogpolicy på arbetsplatsen Kommunen som arbetsgivare skall föregå med gott exempel vad det gäller drogpolicy för arbetsplatsen. Lika viktigt är att erfarenheterna sprids vidare till andra företag inom kommunen. Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Riktade insatser Missbrukare, storkonsumenter och anhöriga till missbrukare ska erbjudas vård, stöd och behandlingsinsatser. Inriktningen ska vara att allt fler kommer ifrån sitt beroende och att lyckas ia människor med riskbeteende att reflektera över sin alkoholsituation. Anhöriga till missbrukare ska informeras om deras egen rätt och möjlighet till hjälp. Information, kunskap om missbrukets skadeverkningar och hjälpmöjligheter ska ges till myndigheter, grupper och enskilda. Ansvarig nämnd: Socialnämnden Den kommunala tillsynen Kommunen ska verka för att ett nätverk skapas mellan aktörerna på tillsynsområdet. Detta lägger en grund för ett effektivt, samordnat tillsynsarbete. Ett led i att skärpa effektiviteten i tillsynen ytterligare är att se till att riktlinjerna för tillståndsgivning samt riktlinjerna för tillsyn av såväl detaljhandel som serveringsställen ständigt uppdateras och aktualiseras. Kommunen ska också erbjuda tillståndshavare utbildning i ansvarsfull alkoholservering. Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Regional samverkan Haparanda Stad skall samarbeta med Torneå för att utveckla det alkohol- och drogförebyggande arbetet över nationsgränserna. Dessutom ska samverkan ske med närliggande kommuner i östra Norrbotten för att ta vara på de goda exempel på drogförebyggande arbete som sker i området. Ansvarig nämnd: Socialnämnden, Barn- och ungdomsnämnden, Hålso- och trygghetsrådet Implementering För att alkohol- och drogprogrammet skall bli verkningsfullt och fa genomslag är implementeringen av yttersta vikt, d v s att införa, förankra och sätta programmet i bruk. Programmet är vägledande för nämnder och förvaltningar i deras utvecklingsarbete. Det är ett kommunalt övergripande dokument som överlåter till verksamheterna att själva utforma arbetsplaner och åtgärder utifrån angivna ansvarsområden. 9
7, Uppfölj ning och utvärdering Enförutsättning för att alkohol - och drogpolitiken skall fortsätta att leva i verksamheten är att nämnderna följer upp, utvärderar och utvecklar sitt arbete. Arbetet redovisas i respektive nämnds bokslut. Genomförda aktiviteter rapporteras årligen (om inte annat anges) till kommunens Hälso- och trygghetsråd som gör en sammanställning och rapporterar arbetet vidare till kommunstyrelsen. Aktiviteter Antal beviljade serveringstillstånd i Haparanda Stad Ansvarig Kommunstyrelsen Tidsplan Redovisning av utbildningar i ansvarsfull alkoholservering Kommunstyrelsen Senast 31 mars Redovisning av planerade/genomförda föräldrautbildningar Redovisning av plan för samverkan för barn och ungdomar i riskzon Redovisning av respektive skolas arbete med livskunskap för eleverna Redovisning av aktiviteter i samverkan med Torneå och övriga samarbetspartners. Redovisning av sammanställning till kommunstyrelsen Nyckeltal Socialnämnden, Barn- och ungdomsnämnden Barn- och ungdomsnämnden, Socialnämnden Barn- och ungdomsnämnden Hälso- och trygghetsrådet, Socialnämnden Hälso- och trygghetsrådet, Socialnämnden Senast 31 mars Senast 31 mars Senast 31 mars Andel elever i år 8 som inte har provat alkohol Andel elever i år 8 som dricker sig berusade minsten gång per månad Andel elever i år 8 som röker Anmälda fall av misshandel Revidering Hälso- och trygghetsrådet, Barn- och ungdomsnämnden Hälso- och trygghetsrådet Barn- och ungdomsnämnden Hälso- och trygghetsrådet Barn- och ungdomsnämnden Hälso- och trygghetsrådet s Revidering av alkohol- och drogprogrammet sker i början på varje mandatperiod. 10