Rådslag Ett socialdemokratiskt rådslag om den framtida hälso- och sjukvården i Värmland SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSTINGSGRUPP I VÄRMLAND
?VÅRD FÖR ALLA ELLER BARA NÅGRA FÅ? VÅRD FÖR DEN SOM BEHÖVER DEN BÄST ELLER FÖR DEN SOM SKRIKER HÖGST? VÅRD FINANSIERAD ÖVER SKATTSEDELN ELLER UR DEN EGNA PLÅNBOKEN? EGEN PÅVERKAN OCH EGET ANSVAR FÖR HÄLSOLÄGET? Litteratur Vårdens svåra val I vårt Värmland Värmland blir bättre då vi tänker på allas bästa Studiematerial från Landstinget Sörmland Socialdemokraternas valmanifest kring hälso- och sjukvård i Värmland 2002 Socialdemokraternas Valmanifest 2002, Värmland Partiprogram för Antaget vid kongressen 2001 socialdemokraterna Verksamhetsplan 2004-2007 Årsredovisning 2003 Leva livet Landstinget i Värmland Landstinget i Värmland Diskussionsmaterial från Landstinget i Kalmar län
Viktiga frågor kring vår framtida hälsa En god hälsa är det allra viktigaste i livet. Förändringar inom hälso- och sjukvården skapar därför starka känslor och oro. Inte så konstigt, vi vill ju alla känna den trygghet det innebär att ha en fungerande sjukvård i vår närhet den dag vi eller någon oss närstående blir sjuka. Socialdemokraterna förlorade landstingsvalet 2002. Mycket på grund av en stark oro för förändringsarbetet men också till följd av att de borgerliga partierna inte tog sitt ansvar för framtiden, utan istället släppte fram ett populistiskt sjukvårdsparti. Självklart måste vi samtidigt rannsaka vår egen insats vad gäller t ex kommunikationen inför valet. Vi vidhåller fortfarande att den väg vi slog in på är den riktiga för att i framtiden kunna garantera att den som har största behovet av vård också kommer att få den. Vi är samtidigt väl medvetna om att många människor tvekar, och gärna vill tro, att Sjukvårdspartiets enkla men tyvärr orealistiska löften är de rätta. När vi nu dessutom ser att Sjukvårdspartiet backar från sina vallöften, och själva inser att de inte går att uppfylla, tror vi att det här rådslaget är nödvändigt att genomföra. Alla ska få säga sitt Vi vill att samtliga medlemmar inom partiet men även andra intresserade tar en rejäl diskussion kring framtiden för länets hälso- och sjukvård. Materialet presenterar mycket fakta, men ger också upphov till många frågor. Frågor som vi kanske idag inte har svar på, men som får oss alla att fundera och ta ställning. Varje reflektion och ståndpunkt är viktig för oss i s- ledningen för Landstinget i Värmland när vi ska göra våra politiska prioriteringar. Eftersom vi är socialdemokrater har vi partiprogrammet i ryggmärgen. Det som deklareras här är också kärnan i vårt engagemang och det vi arbetar efter. Välfärdssystemet förutsätter ett ansvar hos medborgarna inte bara för de egna förmånerna, utan också för alla andras rättigheter./ / Skola, vård och omsorg ska finansieras över skatten. De politiskt förtroendevalda ska ha ansvaret för fördelningen mellan olika ändamål, för att säkerställa att skattepengarna används så att kraven på lika tillgänglighet och lika god kvalitet för alla uppfylls./ / Medborgarnas tillgång till välfärden får inte styras av enskilda företags vinstintressen. Citaten ur partiprogrammet ger en bra grund att stå på när vi diskuterar vårt eget och andras ansvar för det som nu händer i hälso- och sjukvården i Värmland. Öppet för alla frågeställningar Välkommen att delta i rådslaget. Dina synpunkter är lika mycket värda som någon annans! Ta kontakt med din lokala ABF-sektion, studieorganisatören i din s-förening eller din arbetarekommun så ordnas en studiecirkel så snart tillräckligt många anmält sig. Funderar du över något är det bara att du hör av dig till någon ur gruppen. Vi vill också att du skickar in dina synpunkter till oss. Stora eller små frågor och åsikter, här görs ingen skillnad. Allt är öppet för diskussion. Adressen finner du på sista sidan. SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSTINGSGRUPP genom Ulric Andersson, Gunilla Svantorp, Christian Norlin och Hans Magnusson Tryggheten av en fungerande sjukvård Vi vill att alla ska känna tryggheten av att veta att det finns en fungerande sjukvårdsverksamhet då den som bäst behövs. Frågan är bara hur vi når dit? 3
Varför ett rådslag just nu? Vi förlorade valet därför att väljarna inte trodde på vår vision kring hälso- och sjukvården i Värmland. Om vi ska vinna nästa val behöver vi kommunicera vår vision med invånarna i länet. Vi behöver veta om det är vi som tänker fel eller om förlusten av landstingsmajoriteten berodde på andra faktorer, och i så fall vad? Vad var visionen? Vad sa egentligen vår vision? Jo, att vi genom att förändra strukturen skulle kunna klara av att erbjuda vård till dem med de största behoven. Vård man har behov av ofta ska vara nära och vård man har behov av mer sällan kan vara lite längre bort. Att politiker och personal skulle gå hand i hand kring viktiga prioriteringar och beslut var också en del i vår vision. Vi ville se fler fasta läkare istället för hyrläkare. Vi ville också förstärka informationen till patienterna, ge mer stöd kring vart man skulle vända sig om man blev sjuk. Vi ville, i samverkan med personalen, effektivisera verksamheten och därigenom korta köerna. Vi ville ge personalen en trygg arbetsplats där var och en kände att de hade stort inflytande över sitt arbetsliv. Vi ville fortsätta att ha en avgiftsfri barnsjukvård. Vi ville ha en ökad satsning på förebyggande vård och friskvård. Allas ansvar Alla medlemmar i Socialdemokraterna i Värmland har lika stort ansvar för landstingspolitiken. Förtroendevalda på olika nivåer har ett särskilt ansvar för att gemensamma resurser fördelas på ett sådant sätt att de kommer alla värmlänningar till del. Vi har därför skapat det här diskussions- och faktamaterialet som ska ge möjligheter för var och en att känna sig säkrare i diskussioner kring hälso- och sjukvården. De nödvändiga prioriteringarna Den snabba medicinska och medicintekniska utvecklingen ger allt fler människor möjligheter till diagnos, bot eller lindring. Patientgrupper som tidigare inte fanns inom verksamheten finns där, tack vare detta, idag. De ökade möjligheterna har samtidigt inneburit krav på tydligare prioriteringar eftersom det ökade trycket på verksam- heten också kostar mer pengar. (För att få acceptans för de beslut som tas i en offentligt finansierad verksamhet är det en förutsättning att så många som möjligt varit med i diskussionerna kring dessa). Att enbart ställa nya krav ger ingen bättre verksamhet för alla om man samtidigt inte för en dialog om vad som inte skall göras. Prioritera betyder att sätta något före. Vi socialdemokrater vill föra en sådan dialog och därmed också diskutera vad som skall prioriteras lägre eller kanske till och med tas bort från verksamheten. Prioriteringar är inget nytt. Inom verksamheten sker dessa dagligen. Men i takt med att frågorna blir svårare måste fler vara med i dialogen. Prioriteringar behöver inte enbart handla om stora strukturförändringar utan även medicinska diagnoser och vikten av förebyggande arbete. Det viktiga är att dialogen kring frågor och prioriteringar görs tillsammans med de som har den praktiska erfarenheten av verksamheten. Vardagens verklighet Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar. Ny teknik och ökade kunskaper öppnar upp för nya patienter och demografin mot en allt större andel äldre innebär att kostnaderna för sjukvården kommer att växa. Kostnadsökningen för med sig behov av förändringar. Arbetslivet och vardagens verklighet har samtidigt blivit tuffare. För att förhindra att människor blir sjuka av sitt arbete och sin livsstil måste vi därför alla satsa på att själva vårda och ta ansvar för vår hälsa. Vad händer med ekonomin om ingenting görs? Att fortsätta på den väg vi idag följer kommer tveklöst att leda till svårigheter. Landstinget brottas redan nu med ekonomiska problem och prognoserna för kommande år pekar på stora underskott. 2004-136 miljoner kr 2005-226 miljoner kr 2006-296 miljoner kr 2007-383 miljoner kr Något måste göras för att trenden ska brytas. 4
Alternativa driftsformer Den socialdemokratiska grundinställningen till alternativa driftsformer kan lättast förklaras med frågan; På vilka områden är marknaden bäst ägnad att tillgodose våra intressen som medborgare? Detta innebär att vi till skillnad från moderaterna inte ser utvecklingen av alternativa driftsformer som ett mål i sig, utan som ett medel för att nå våra mål. Vi kan aldrig acceptera avkall från den generella välfärdsmodellen. Den är unik. Den främjar sammanhållning i samhället och är oöverträffad i sin förmåga att skapa trygghet, rättvisa och utveckling, Välfärdstjänsterna skall vara tillgängliga för alla och fördelas efter behov och inte efter köpkraft. Socialdemokratin har sedan länge accepterat alternativa driftsformer och nya valmöjligheter inom den offentliga verksamheten, men bara om det kommer medborgaren till gagn. Grundinställningen är dock att den offentligt drivna vården skall kunna ge samma möjligheter som den privata vad gäller medarbetarnas inflytande och ekonomiska styrmöjligheter. Vad det handlar om är att vi måste lära av vad andra gör bättre än oss. ATT DISKUTERA Var vår vision - som fortfarande gäller - fel? Varför förlorade vi valet? Vem är vården till för; politikerna, personalen, allmänheten, akut sjuka, långvarigt sjuka, anhöriga eller? Finns det områden som inte lämpar sig att lägga ut? 5
Vilket ansvar har du för att själv förebygga sjukdom? Förr botade vi många sjukdomar själva. Idag åker vi till akuten och väntar på hjälp. Vi äter skräpmat, glömmer att motionera, röker och dricker för mycket alkohol. Har vi själva något ansvar för våra sjukdomar? Mera friskvård är kanske det bästa sättet att få oss värmlänningar att må bättre. Förebyggande insatser är också bra investeringar för att minska behovet av sjukvård. FN:s världshälsoorganisation WHO definierar hälsa på följande sätt: Hälsa är ett tillstånd där alla människor har möjlighet att känna fullständigt psykiskt, mentalt och socialt välbefinnande. Sociologen Aaron Antonovskij menar att människors förmåga att hantera och skapa meningsfullhet, se sammanhang och känna delaktighet i tillvaron är avgörande för vår överlevnad. Antonovskijs resonemang sammanfattas i begreppet KASAM - Känsla Av Sammanhang. Känner man däremot maktlöshet i sin tillvaro så kommer sjukdomen som ett brev på posten. När är man sjuk? Kort sagt kan sägas att när förmågan att fungera normalt begränsas så har man hamnat i något slags sjukdomstillstånd. hiss om det finns. Du kan inte längre stå upp och knyta skosnörena, utan måste sätta dig ner. Vilket ansvar har du själv för ditt tillstånd? Om din arbetsgivare bedömer att du måste göra något åt din övervikt för att fungera på ett sätt som gör att du sköter ditt jobb tillfredsställande, hur skulle du reagera på det? Skulle du känna dig påhoppad, tycka att arbetsgivaren la sig i något han inte skulle bry sig om? Om du blev rekommenderad att gå med i Viktväktarna och att promenera en timma per dag på arbetstid, skulle det vara att ta ansvar för att bevara hälsan? Ett annat scenario kan handla om konsumtionen av alkohol. En känslig fråga som kan uppfattas som privat och integritetsstörande. Vad jag gör på min fritid har ingen annan med att göra. Men om det du dricker påverkar din allmänhälsa, har du då inte ett eget ansvar? Och om ditt drickande påverkar arbetsprestationen dagen efter, har din arbetsgivare då inte rätt att lägga sig i? Svåra men viktiga frågor. WHO:s definition av sjukdom lyder: Förändringar i organens struktur och funktion, lidande samt tillstånd som kan beskrivas enligt WHO:s internationella förteckning av sjukdomsdiagnoser. Egenvård Förr fanns en utbredd kunskap kring hur vi tog hand om och själv botade eller lindrade lättare sjukdomstillstånd. Den offentliga vården ska självklart alltid finnas, som en trygghet och en hjälpande hand då den verkligen behövs. Mycket kan vi dock klara själva. Vi behöver få tillbaks lite av tilliten och förtroendet för egenvården, kunskapen och ansvaret att ta vara på oss själva. Tänk dig att du är kraftigt överviktig. Du känner själv att knäna börjar svikta, du orkar inte längre gå i trappor utan åker alltid Vem bär ansvar för den egna hälsan? 6
Din livs- och arbetssituation Idag är en av de största sjukskrivningsorsakerna allt det som handlar om psykisk sjukdom, stress och utbrändhet. Fundera lite över vad som hände på vägen fram mot sjukdomsdiagnosen. Du kanske hade ett stressigt arbete, med många men korta arbetspass, där möjligheterna att påverka kändes små. Var det verkligen så att du inte kunde påverka, eller var det enklare att låta bli att försöka? De flesta arbetsgivare erbjuder idag utvecklingssamtal och arbetsplatsträffar. Vilka skyldigheter har man då som arbetstagare att föra fram åsikter kring det som gör att man kanske inte mår så bra på jobbet? Rannsaka dig själv. Lägger du fram dina förslag på förbättringar eller är det lättare att rycka på axlarna och ge arbetsgivaren skulden för allt? Är det förresten självklart att utbrändhet beror på arbetssituationen? Hur mycket påverkar den egna livsstilen - det som händer utanför arbetet - hur du mår på jobbet? ATT DISKUTERA Vad är hälsa för dig? Hur hänger maktlöshet, ohälsa och sjukdom ihop? Vilket ansvar har du själv för att förebygga ohälsa och sjukdom? Ska det vara möjligt för sjukvården att ställa krav före vård, t ex att sluta röka före man gör en by-pass operation? Hur ser du på begreppet egenvård? 7
Skillnaden mellan behov och efterfrågan Filosofen von Wright konstaterar att behov har vi av det som vi far illa av att vara utan. Men vem är det som egentligen ska avgöra vad som är behov respektive efterfrågan? Frågan om behov är nära kopplad till grundläggande mänskliga rättigheter. Hälso- och sjukvårdslagen är en rättighetslagstiftning. Som patient har man alltså rätt att vända sig till vården om man upplever att man har ett vårdbehov. Hälso- och sjukvårdslagen är däremot inte en skyldighetslagstiftning. Med detta menas att det är sjukvårdshuvudmannen (Landstinget) som avgör vilken vård som skall ges. Sjukvårdslagens prioriteringar Till stöd för sjukvårdshuvudmännens prioriteringsarbete har riksdagen beslutat om de prioriteringsgrupper som omnämns nedan. Besluten togs av en enig riksdag och finns inskrivna i hälso- och sjukvårdslagen. Till prioriteringsgrupp 1 hör: Vård av livshotande akuta sjukdomar och sjukdomar som utan behandling leder till varaktigt invalidiserande tillstånd eller för tidig död. Vård av svåra kroniska sjukdomar. Lindrande vård (palliativ) i livets slutskede. Vård av tillstånd som medfört nedsatt självbestämmande (autonomi). Till prioriteringsgrupp 2 hör: Förebyggande åtgärder (prevention) med dokumenterad nytta. Habilitering/rehabilitering med mera enligt hälso- och sjukvårdslagens definitioner. Hur väl implementeringen av lagarna har gått hos de olika sjukvårdshuvudmännen är en ständigt levande fråga. Alltför ofta visar det sig att röststarka grupper fortfarande ges företräde framför mer vårdbehövande. Inte minst är detta tydligt i diskussioner om förändrade strukturer av sjukvården. Vertikala och horisontella prioriteringar Prioriteringsberedningen betonade starkt begreppet behov och tar därmed avstånd från vård som styrs av efterfrågan. Prioriteringsgrupperna tar sin utgångspunkt från tre viktiga grundprinciper; människovärdesprincipen behovs- och solidaritetsprincipen kostnadseffektivitetsprincipen Vanliga uttryck i samband med prioriteringar är horisontella och vertikala prioriteringar. Horisontella prioriteringar avser resursfördelningen mellan olika verksamhetsområden och mellan stora sjukdomsgrupper. Horisontella prioriteringar görs av det politiska styrsystemet. De vertikala prioriteringarna berör val inom varje verksamhet där professionen har att ta ställning till vilka principer för vård som ska gälla för enskilda patienter och patientgrupper. Det hör till politikens villkor att tvingas prioritera. Om vi politiker exempelvis tycker att kroniskt sjuka människor är en grupp som bör ges vård på hemorten, är det då inte acceptabelt att andra får åka lite längre för den vård de behöver sällan? Till prioriteringsgrupp 3 hör: Vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar. Till prioriteringsgrupp 4 hör Vård av andra skäl än sjukdom och skada. Prioriteringsgrupper i Hälso- och sjukvårdslagen. 8
Vem ska komma först i kön då vi gör våra prioriteringar? ATT DISKUTERA Känns prioriteringsgrupperna rätt? Får följande grupper vård på lika villkor? Nya svenskar-svenskar, rik-fattig, gammal-ung, vanlig motionär-elitidrottsman? Vem bestämmer mitt behov, jag själv, vårdpersonalen eller politikerna? Om pengarna inte räcker till allt vi vill göra inom landstingets verksamheter, vad ska vi då välja bort? Finns det delar av vården som du anser att vi som patienter kan betala mer för själva? 9
Vilka rättigheter har du som patient? Ska du som patient ha rätt att överpröva vad den medicinska expertisen säger genom att begära en second opinion (en utomstående persons prövning) kring dina besvär? Varje vårdgivare inom primär- och specialistsjukvård har ansvar för att informera patienter om det fria vårdvalet. Valmöjligheter gäller offentligt finansierad vård. Med detta avses vård som drivs av landsting eller privata vårdgivare med avtal med något av landstingen. Patientens möjligheter att få komma dit han själv vill tillgodoses och patienten betalar patientavgift enligt de regler som gäller där vården ges. Undantag Valfriheten gäller inte för t ex flyktingar och studenter som är mantalsskrivna utanför Värmland eller helt privat vård, dvs privatvård som inte omfattas av ett vårdavtal med ett landsting eller lagen om läkarvårdsersättning alt. lagen om ersättning för sjukgymnastik. Valfrihet gäller inte heller för högspecialiserad vård, specialistsjukvård som vi själva inte ger i länet eller vård som normalt inte finns på länssjukvårdsnivån. Second opinion Utöver ovanstående har man som patient även rätt till en så kallad second opinion. Med det menas att man har rätt att träffa någon annan med medicinsk kompetens om man inte är nöjd med den diagnos man fått. Vårdgaranti I diskussioner om valfriheten brukar ofta vårdgarantin nämnas. Någon sådan finns idag inte i Sverige. Vad som däremot finns är en överenskommelse mellan Landstingsförbundet och Staten om att en sådan på lite längre sikt skall införas. De flesta landsting ställer sig bakom vårdgarantins intentioner. Det handlar då om en sk 0-7-90. 0 innebär att man samma dag man söker skall kunna komma i kontakt med vården. 7 står för att man vid behov skall få träffa en läkare inom primärvården inom sju dagar. 90 betyder att medicinsk behandling skall ha påbörjats inom 90 dagar. Akut vård För akut sjukvård och förlossningsvård får patienten söka vård på närmaste sjukvårdsinrättning. Svenska invånare kan också alltid få akut vård i EU-land eller andra länder som Sverige tecknat avtal med. För att i efterhand få ersättning för kostnaden måste man på resan ha med sig ett särskilt intyg från försäkringskassan. ATT DISKUTERA Är det rätt att det finns valfrihet? När går valfriheten för långt, kan den göra det? Är det viktigt med en vårdgaranti? Spelar väntetiden någon roll? Ska vi ha en garanterad längsta väntetid inom all sjukvård? Finns det en motsättning mellan valfriheten och prioriteringsbeslutet? 10
Närsjukvårdsbegreppet I det strukturarbete vi socialdemokrater påbörjade under förra mandatperioden var närsjukvården en central utgångspunkt. Begreppet hamnade dessvärre allt som oftast i skymundan under de högljudda diskussionerna kring förändringarna av verksamheten vid sjukhusen i Kristinehamn och Säffle. Den borgerliga majoriteten och Sjukvårdspartiet har nu anslutit sig till de socialdemokratiska idéerna och försöker lancera dem som sina egna. Närsjukvård har under de senaste åren blivit en av de viktigaste principerna i den värmländska hälsooch sjukvården. Närsjukvård i socialdemokratisk tappning För oss innebär närsjukvård att man på hemmaplan har tillgång till det man behöver allra mest. På nära håll ska finnas en primärvård som har lediga tider och tar emot dig för allehanda vanliga sjukdomstillstånd och en barnmorskemottagning som sköter om dig när du är gravid eller behöver preventivmedel. Det är likaså viktigt att det här finns tillgång till psykosocial kompetens då den psykiska ohälsan ökar. Till närsjukvården hör även en barnavårdscentral som tar hand om dig som förälder och dina barn under uppväxtåren. Här tycker vi att samverkan mellan kommunerna och Landstinget i de gemensamma familjecentralerna är mycket viktig och något som måste finnas kvar. Att det dessutom i närsjukvården finns fotvårdsterapeut, sjukgymnast, rehabiliteringsmöjligheter och tillgång till hjälpmedel är likaså viktigt. med läkare. Det samma gäller den kommunala hemtjänsten och skolhälsovården. Fungerar alternativet? Sjukvårdspartiet gick till val med löften om obegränsad vård dygnet runt, framförallt i Säffle och Kristinehamn. Men har vi egentligen behov av all vård under dygnets 24 timmar? Vad innebär ett öppethållande dygnet runt för övriga orter i länet? Klarar vi ändå av att tillhandahålla det vi säger ska ingå i närsjukvårdsbegreppet? Svensk hälso- och sjukvård ser idag olika ut beroende på var i landet vi befinner oss. Vad som med värmländska ögon upplevs som långa avstånd mellan vård och patient ter sig för andra landsdelar som korta. Vi har idag tre akutsjukhus i länet - Karlstad, Arvika och Torsby - samt närsjukhus i Säffle och Kristinehamn. Till detta ska läggas vårdcentraler och en ambulanssjukvård som klarar mycket avancerad sjukvård under transporten till sjukhus. I ett Sverigeperspektiv kan vi konstatera att den värmländska tillgången på vård står sig väl i jämförelsen med andra län. Finns det i skenet av detta verkligen behov av dygnet-runt vård på fler orter? Med en fungerande närsjukvård kommer det också att finnas möjligheter att bemanna t ex kommunernas särskilda boenden ATT DISKUTERA Hur vill du att sjukvården ska se ut i framtiden i Värmland, med de ekonomiska möjligheter vi har? Fundera över relationen mellan hus och vård. Kan du få vård även utan mycket nära tillgång till sjukhus? 11
Gör Landstinget onödiga saker? Kulturaktiviteter, buss-/tågtrafik och utbildning naturliga delar av Landstingets verksamhet? Om inte Landstinget tar ansvaret, vem gör det istället? Kan vi låta bli? Landstinget har inte bara ansvar för hälso- och sjukvården i länet. I uppdraget ligger också ett ansvar för kulturfrågor, för viss utbildning samt för utvecklingen av länet och våra kommunikationer. Därför är Landstinget delägare i Värmlandstrafik AB som ansvarar för den viktiga länstrafiken. Därför är vi också en av 17 medlemmar i Region Värmland som, bland mycket annat, har hand om länets kulturfrågor och de regionala utvecklingsfrågorna (som tidigare sorterade direkt under Landstinget). Till uppgifterna hör formandet av en gemensam internationell strategi där vi koncentrerat vårt arbete till folkhälsofrågorna och där politiker och tjänstemän deltar i gränsöverskridande samverkansprojekt mellan olika länder. Vi äger också fem av länets folkhögskolor som var och en profilerar sig i olika inriktningar men som på senare tid startat en gedigen samverkan kring olika frågor. Det förs idag diskussioner om att även föra över våra folkhögskolor från Landstinget till Region Värmland. Som socialdemokrater vet vi vad folkhögskolorna betyder för vuxnas lärande och för länets kompetensförsörjning men framförallt för den enskilde individens möjligheter att genom bildning växa som människa. De senaste åren har folkhögskolorna på vissa håll börjat nyttjas inom landstingets egen verksamhet t ex genom kurser för långtidssjukskrivna. Varifrån kommer Landstingets pengar? Landstingsskatten är idag 10.50. När vi jämför oss med andra landsting så använder vi skattesatsen 10.80 eftersom olika landsting skatteväxlat (dvs de verksamheter vi lämnat över till kommunerna som t.ex omvårdnaden av äldre och psykiskt sjuka) olika med kommunerna och 10.80 då är mer jämförbart. Som enskild skattebetalare betalar dock varje värmlänning 10.50 till Landstinget per intjänad 100-lapp. Landstingsskatten svarar för den särklassigt största delen av Landstingets totala intäkt (ca 70%). Övriga resurser hämtas från bland annat stadsbidrag och patientavgifter. De senare står dock för en marginell del av intäkterna. Hur används resurserna? Vad gäller kostnader fördelar sig medlen i Landstingets budget enligt följande. Hälso- och sjukvårdens direkta kostnader 3 777 miljoner kr Tandvården 107 miljoner kr Landstingsservice (kost, städ, fastigheter, 54 miljoner kr vaktmästeri etc) Utbildning (folkhögskolorna) 39 miljoner kr Region Värmland 101 miljoner kr Värmlandstrafik 71 miljoner kr Centrala anslag inkl. kansli * 326 miljoner kr Förtroendemannaorganisationen (politiker) 24 miljoner kr Övrigt ** 58 miljoner kr Resurser till länets utveckling Landstingets bidrag till kultur, länsutveckling och kommunikationer ifrågasätts ibland. Många tycker att satsningarna borde koncentreras till enbart hälso- och sjukvård. Kostnaderna för insatser vid sidan av sjukvård uppgår till mindre än 5% av Landstingets totala kostnader men bidrar ändå till länets utveckling. Landstingets kostnader för länsutvecklande insatser uppgår till mindre än 5% av den totala budgeten. 12
Kostnadsfördelning budget 2004 * I Centrala anslag ingår stabsfunktioner för hela landstinget, dvs sekretariat, ekonomi-, informations-, IT-, personal-, och utvecklingsstaberna. Total kostnad; 230 696 tkr. I summan ingår även bidrag till externa organisationer, stipendier, medlemsavgift till Landstingsförbundet, patientförsäkring mm. ** Under rubriken övrigt ingår bland annat kostnaden för revisionen 3,5 mkr och kostnader för pensioner. ATT DISKUTERA Hur viktig är kulturen för människans hälsa? Hur viktiga är bra kommunikationer och regional utveckling för ökade skatteintäkter? Hur ska framtiden se ut för våra folkhögskolor? Vem eller vilka ska ansvara för dessa frågor om inte Landstinget ska göra det? Om vi byter huvudman vad händer då med resurserna? 13
Framtidens värmländska hälso och sjukvård? Löser vi alla problem om vi lägger ner landstingen? Hur mycket pengar tjänar vi på det? Blir det bättre för den enskilde invånaren? Hur kommer det att påverka kommunernas ekonomi? Allt fler röster höjs om att lägga ned landstingen och på så sätt komma tillrätta med de problem vi ser idag. Det finns absolut inget självändamål med landstingen som organisation. Däremot bör de som uttalar sig om landstingens nedläggning i samma stund också förklara vad man vill ha istället. Att byta huvudman för sjukvården löser i sig inga problem. Det avgörande är snarare hur man ser på de utmaningar vi står inför. Tre huvudspår Enkelt uttryckt rymmer debatten tre huvudspår. Det ena är att man, precis som i Norge, förstatligar sjukvården. Ett annat att man kommunaliserar vården och ett tredje att man behåller den regionala nivån men förändrar landstingsindelningen. Vad som är rätt väg är svårt att veta. Det finns också olika varianter på de tre huvudspåren. För närvarande pågår ansvarsutredningens arbete om hur välfärdssamhället skall finansieras i framtiden. En del i detta arbete berör frågorna om kommande organisatoriska förändringar av samhället. Någon måste ta besluten Vi har alla olika perspektiv på vården. Perspektiven kan ibland krocka med varandra, liksom intressena hos olika grupper. Att vara politiker, med ansvar för hela länets bästa, innebär att ibland hamna i dilemman vid exempelvis nedläggningar av verksamheter i den egna hemkommunen. Vi politiker kan ibland också bli frustrerade över beslut som fattas på andra politiska nivåer och som kolliderar med den politik vi vill föra. Röster höjs om att lägga ner landstingen. Landstingspolitiker verkar inte behöva finnas. Men om inte vi fattar besluten, vem ska då bestämma över vården? Vi tror att vi behöver fler mötesplatser där vi politiker och invånarna i Värmland möts och delar erfarenheter. Viktigt att lyfta fram det vi är bra på När vi pratar om framtidens hälso- och sjukvård är det viktigt att lyfta fram det vi är duktiga på redan idag. Här finns mycket! Tandvården är ett bra exempel där vi i länet är föregångare vad gäller exempelvis tandhälsan hos barnen och ungdomarna. Ett annat exempel är laboratoriemedicin där utvecklingen nått långt vad gäller kvalitetsarbetet och där man till och med fått Landstingförbundets QUL-pris, en mycket meriterande utmärkelse. Ett tredje exempel är våra familjecentraler där vi tillsammans med kommunerna har en helhetssyn på familjerna, något som vi varit föregångare på i landet. Framstegen skapar en ny situation När vi pratar om framtidens hälso- och sjukvård får vi heller inte glömma att vetenskapen gör större och större framsteg och att allting går så oerhört mycket fortare för varje dag som går. Den medicintekniska kompetensen ökar och vi klarar av avsevärt mer än vi gjort tidigare. En ekonomisk tillbakablick tydliggör komplexiteten i de ekonomiska betingelserna och visar det faktum att pengarna idag ska räcka till så oerhört mycket mer. I Sverige genomgick år 2000 t.ex 1500 kvinnor över 85 år en höftledsoperation. Det är mer än dubbelt så många som 1990 då antalet operationer uppgick till 650. Under samma period ökade också antalet gråstarroperationer från 30 000 till 72 000. Under dessa år har läkarvetenskapen samtidigt gjort stora framsteg framför allt vad gäller vård av för tidigt födda barn, behandling av hjärt-/kärlsjukdomar samt för personer som insjuknar i schizofreni. Allt mer går att göra i vården och allt fler människor kommer att kräva insatser. Risken är att detta leder till överkonsumtion av vård eller att resurserna koncentreras till de röststarka grupperna av människor. 14
Samarbete med andra Vi bör också fundera över vilka våra samarbetspartners i en framtid ska vara. Ska vi samarbeta med olika aktörer kring olika frågor och i så fall vilka? Vad ska vi själva bidra med? När det gäller högspecialiserad sjukvård är vart och ett av landstingen för små för att själva kunna hantera verksamheten i sin helhet. Sveriges landsting är därför indelade i sex sjukvårdsregioner. Landstinget i Värmland tillhör Uppsala-Örebro Sjukvårdsregion tillsammans med Örebro, Dalarna, Gävleborg, Uppsala, Västmanland och Sörmland. I sjukvårdsregionerna förs även diskussioner om samarbete på fler områden än specialistvård, exempelvis utbildning, rekrytering etc. Samarbete sker redan idag med sjukvårdsaktörer på den norska sidan kring bland annat luftambulans och förlossningsvård. Vilka blir våra framtida partners? ATT DISKUTERA Hur ser din bild av den framtida hälso- och sjukvården ut? Stämmer den överens med prioriteringsgrupperna? Är den ekonomiskt realistisk? Hur lyfter vi fram de goda exemplen i vården och hur ska vi använda dem? Hur skapar vi fler mötesplatser mellan folkvalda och invånarna i länet och hur använder vi de erfarenheter vi delar med oss av? Om du själv hade möjligheter att delta i besluten kring den värmländska hälso- och sjukvården, vilka förändringar skulle du då genomföra? 15
Skicka dina synpunkter Landstingsgruppen Socialdemokraterna i Värmland Tage Erlandergatan 10B, 652 20 Karlstad eller via e-post exp@varmland.sap.se (sätt Landstingsgruppen i ämnesrutan) Vi vill gärna ha dina synpunkter innan 31 december 2004. Hör gärna av dig Har du frågor eller synpunkter kan du höra av dig till var och en av oss som arbetar inom gruppen. ulric.andersson@liv.se gunilla.svantorp@liv.se christian.norlin@liv.se och hans.magnusson@xpress.se Du kan också ringa. Vi finns i Landstingshuset. Tel 054-61 50 00 (vx) Du kan också kontakta partidistriktets ordförande tommy.ternemar@riksdagen.se Vi kommer gärna ut och deltar som gäst i er studiecirkel. Tänk på att inga synpunkter är för små! SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSTINGSGRUPP I VÄRMLAND Preferens /Tryckeri AB Knappen