ATT BO I MÄLARDALEN. - en jämförelse med fem pendlingsorter runt Stockholm

ATT BO I MÄLARDALEN - en jämförelse med fem pendlingsorter runt Stockholm

Rapport ATT BO I MÄLARDALEN - en jämförelse med fem pendlingsorter runt Stockholm Institutet för Privatekonomi Ulla Samuel Lina Gustafsson Ylva Yngveson April 2005 Institutet för Privatekonomi, FöreningsSparbanken 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 5 Sammanfattning... 6 Resultat... 7 Villapriser... 7 Förvärvsinkomst... 7 Hushållsinkomsten... 7 Skillnad mellan kvinnor och män... 8 Kommunalskatt... 9 Nettoinkomst... 9 Disponibel inkomst... 9 Boende...10 Lån och finansiering...10 Energi...10 Vatten och avlopp...11 Sophämtning...11 Summa driftskostnader per månad...11 Villa/hemförsäkring...12 Fastighetsskatt...12 Summa boendekostnad...13 Kvar efter boende...14 Barnomsorg...15 Taxan varierar...15 Övriga nödvändiga utgifter...16 Mat...16 Dagstidning...16 Lokala resor...16 Pendlarresor...17 Pendlingskostnad...17 Bil...18 Summa övrigt nödvändigt inklusive bil...18 Totala utgifter...19 Kvar efter nödvändiga utgifter - en standardmätare...19 Slutsatser...21 Utjämning...21 Huspriserna avgörande...22 Sårbara hushåll i storstadsområdena...22 Vart skall man då söka sig?...23 Förutsättningar...24 Kommuner...24 Familj...24 Inkomster...24 Inkomstskatt...24 Boende...24 Driftskostnader...24 Barnomsorg...25 Mat...25 Bil...25 Institutet för Privatekonomi, FöreningsSparbanken 3

Försäkring...25 Dagstidning...25 Lokala resor...25 Nödvändiga levnadskostnader i övrigt...25 Bilaga 1...26 Bilaga 2...27 Bilaga 3...30 Bilaga 4 - Sverigevillan...31 Institutet för Privatekonomi, FöreningsSparbanken 4

Inledning Institutet för Privatekonomi har vid flera tillfällen jämfört ekonomin för hushåll som bor i FöreningsSparbankens Sverigevilla på olika orter i landet. I den senaste undersökningen, som presenterades i juni år 2004, studerades 38 olika kommuner. På uppdrag av Sparbanken Västra Mälardalen presenteras nu en motsvarande undersökning där situationen i åtta kommuner runt Mälardalen jämförs med fyra kommuner i Stockholmsområdet samt Uppsala. För oss svenskar har boendet stor betydelse för vår livskvalitet. För att drömmen om den goda bostaden skall kunna förverkligas måste dock ekonomin gå ihop på en rimlig nivå. Förutsättningarna varierar på olika orter. Sedan tidigare vet vi att prisnivån på småhus uppvisar stora skillnader. Likaså vet vi att kommunala avgifter, kommunal utdebitering och inkomstnivåer också varierar mellan olika orter. Dessutom skiljer sig kostnaderna för annan konsumtion åt, t ex försäkringspremier, mat, dagstidning och lokala resor. Mälardalskommunerna ligger ofta på pendlingsavstånd till andra både större och mindre orter vilket innebär att boende där har ett bredare arbetsplatsutbud jämfört med i kommuner där det bara finns en lokal arbetsmarknad med några få arbetsplatser. Möjligen har pendlingsmöjligheten en positiv inverkan på löneläget i dessa kommuner. Är det samtidigt så att fastighetspriserna i Mälardalen ännu inte kommit upp på storstadsnivå? I så fall skulle man kunna förvänta sig att familjernas standard där, när boendekostnaderna betalats, ligger på en gynnsammare nivå jämfört med hur det ser ut i många kommuner i storstadsregionerna där bostadsbristen satt sina spår på fastighetspriserna. Syftet med denna rapport är att belysa denna fråga. Genom att bl a beakta prisnivån på FöreningsSparbankens Sverigevilla i de olika kommunerna medianinkomsten i respektive kommun för ett hushåll med två vuxna med små barn. (Föräldrarna är i åldern 30-39 år och de två barnen fyra respektive sex år). kommunalskatter och andra ortsberoende kostnader kan vi jämföra hur standarden för vårt typhushåll på olika orter ser ut när boende och andra nödvändiga utgifter betalats. Vår tidigare undersökning visade att ett högre inkomstläge inte automatiskt leder till högre standard. Fastighetspriserna har en avgörande betydelse. I kommuner med dyra bostäder krävs högre inkomster för att finansiera boendet och för hushåll med medianinkomster blir det många gånger mindre kvar där när allt nödvändigt är betalt än i kommuner där inkomster och fastighetspriser är lägre. När bostadspriserna är höga ökar också sårbarheten för t ex räntehöjningar och politiska beslut som kan inverka negativt på boendekostnaderna eller för att något händer i den egna livssituationen med hushållets inkomster. Institutet för Privatekonomi, FöreningsSparbanken 5

Sammanfattning Inkomst- och prisnivåer varierar mellan olika kommuner. I vissa fall kan skillnaderna tyckas vara stora men när inkomstskatter och nödvändiga utgifter beaktas sker en markant utjämning. Bland de tretton kommuner vi studerat minskar spännvidden i hushållsekonomin från en skillnad på 18 090 kronor per månad i bruttoinkomst till 5 880 kronor kvar efter det att allt nödvändigt är betalt. Bruttoinkomsten är högst i Täby (56 230 kronor per månad) och lägst i Arboga (38 140 kronor per månad). När allt det nödvändiga är betalt är överskottet störst i Kungsör (8 480 kronor per månad) och minst i Uppsala (2 600 kronor per månad). I Arboga där inkomsten är lägst är överskottet 7 720 kronor per månad. Trots att man har drygt 18 000 kronor mer i förvärvsinkomst i Täby jämfört med Arboga har man bara 130 kronor mer att disponera för övrig konsumtion eller sparande. När det gäller huspriser ligger Lidingö i topp (3,9 miljoner kronor). Lägsta priset finner vi i Kungsör (850 000 kronor). För att köpa FöreningsSparbankens Sverigevilla måste Lidingöfamiljen betala drygt fyra och en halv gånger mer än en familj i Kungsör. Driftskostnaderna, exklusive hemförsäkring och fastighetsskatt varierar mellan 2 330 kronor per år i Täby och 2 820 kronor i Strängnäs. Boendekostnaderna som totalt ligger på ett genomsnitt på 10 690 kronor per månad uppgår till 19 390 kronor per månad på Lidingö jämfört med 6 610 kronor per månad i Kungsör. Mediankostnaden per månad ligger på 10 050 kronor. Hur mycket man har kvar efter boendekostnader varierar mellan 16 930 kronor i Uppsala och 22 550 kronor per månad i Täby, dvs en skillnad på 5 620 kronor. Maten kostar i genomsnitt 3 850 kronor per månad. Det skiljer ca 300 kronor mellan billigaste och dyraste länet. Man kan uttrycka det så att man på de orter där maten är dyrast betalar nästan en hel månads mat extra per år, jämfört med på de billigaste. Ser vi på posten kvar efter samtliga nödvändiga utgifter uppvisar den en skillnad på 5 880 kronor mellan Kungsör och Uppsala. Det betyder drygt 70 000 kronor på ett år. Denna rapport visar att bland de tretton kommunerna har vår typfamilj i FöreningsSparbankens Sverigevilla den bästa standarden i Kungsör samt i Täby, Köping och Arboga. Det är således inte självklart bättre att bo i någon av Mälardalskommunerna. T ex har Örebro en standard som understiger genomsnittet. Sämst ekonomi när allt nödvändigt är betalt har familjerna i Uppsala, Norrtälje och Lidingö. Att standarden ligger på en hög nivå i de tre Mälardalskommunerna förklaras framför allt av de lägre huspriserna. På motsvarande sätt är det ett högt huspris på Lidingö som medför att en relativt hög medianinkomst där inte räcker till mer än en tredjeplats från botten räknat i standardrankingen. Huspriserna betyder således allra mest. Kommunalskatt, driftskostnader och utgifter för övrigt nödvändigt har mindre betydelse för hur standarden ser ut för hushåll med medianinkomst i de olika kommunerna trots att de var för sig skiljer sig stort åt mellan orterna. Institutet för Privatekonomi, FöreningsSparbanken 6

Resultat Villapriser Priset för en Sverigevilla på Lidingö är ungefär fyra och en halv gånger högre än priset för motsvarande hus i Kungsör. Priset på FöreningsSparbankens Sverigevilla varierar mycket mellan olika kommuner. Bland de tretton kommunerna i denna undersökning är huset billigast i Kungsör där det kostar mindre än en miljon kronor, nämligen 850 000 kronor. I övriga Mälardalskommuner varierar priset mellan 1 000 000 kronor i Arboga och 1 750 000 kronor i Västerås. Ser vi sedan på prisnivåerna i Uppsala samt i kommunerna runt Stockholm är det högre priser som gäller. 2 050 000 kronor i Vallentuna, 2 400 000 kronor i Uppsala upp till 3 900 000 kronor på Lidingö. Ovägt uppgår genomsnittspriset för Sverigevillan i våra tretton kommuner till 1 830 000 kronor med ett medianpris på 1 650 000 kronor. Genomsnittspriset i mars 2005, för samtliga Sverigevillor, som FöreningsSparbanken Fastighetsbyrå värderat, är 1 377 000 kronor, vilket är en ökning sedan februari år 2004 med ca sju procent. Prisnivån i Mälardalen och de kommuner vi jämför här ligger således högre än genomsnittet Förvärvsinkomst Hushållet i Täby har den högsta medianinkomsten med närmare 50 procent mer än Arbogahushållet som har den lägsta. Skillnaden uppgår till 18 090 kronor per månad. Mellan Mälardalskommunerna är inkomstspridningen inte så stor. Medianinkomsten för Strängnäsfamiljen är knappt nio procent högre än Arbogafamiljens. En skillnad på 3 420 kronor brutto per månad. På grund av högre huspris måste Strängnäsfamiljen dock betala drygt tre årslöner för sin Sverigevilla medan Arbogafamiljen med lägst inkomst slipper undan med lite drygt två. Den största ekonomiska uppoffringen, i förhållande till medianinkomsten, måste Lidingöfamiljen göra när de köper sitt hus. Drygt sex årslöner behövs. Därefter kommer Täbyfamiljen som behöver nära fem årslöner. Männens inkomstspridning är betydligt större än kvinnornas. Skillnaden mellan männens och kvinnornas inkomster är störst i Täby och på Lidingö. Minsta skillnaden finns i Kungsör. Hushållsinkomsten Hushållsinkomsten är beräknad för individer i åldern 30-39 år vilka är gifta/sambor och har gemensamma barn. Medianinkomsterna baseras på faktisk förvärvsinkomst, dvs oavsett sysselsättningsgrad. Den sammanlagda medianinkomsten för dessa hushåll är högst i Täby med 56 230 kronor per månad, följt av Lidingö med 53 240 kronor per månad. Längst ned på ranglistan finner vi Arboga där medianinkomsten per månad uppgår till 38 140 kronor. Därefter följer Kungsör och Norrtälje med 38 480 respektive 38 590 kronor per månad. Institutet för Privatekonomi, FöreningsSparbanken 7

Spännvidden mellan högsta och lägsta hushållsinkomsten brutto i vår undersökning uppgår därmed till 18 090 kronor per månad. Genomsnittlig medianinkomst för hushållen i de tretton kommunerna uppgår till 42 340 kronor per månad. Det är i kommunerna med högst inkomst som familjerna måste göra den största ekonomiska uppoffringen när de köper sina hus. I Täby och Lidingö krävs drygt sex respektive närmare fem årslöner för att köpa en Sverigevilla. I Kungsör krävs knappt två årslöner som dessutom ligger på en betydligt lägre nivå än i Täby och Lidingö. Beräknat på genomsnittlig medianinkomst och medelpris i de tretton kommunerna behövs 3,6 årslöner till Sverigevillan år 2005. Se diagram 1. Diagram 1: Antal årslöner för att köpa Sverigevillan år 2005 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Kungsör Arboga Köping Enköping Strängnäs Örebro Västerås Norrtälje Vallentuna Täby Uppsala Lidingö Eskilstuna Skillnad mellan kvinnor och män Ser vi på inkomsterna för männen och kvinnorna var för sig finner vi att männens inkomster är högst i Täby och på Lidingö, dvs i de kommuner som samtidigt har de högsta sammanlagda hushållsinkomsterna. Medianinkomsterna för männen uppgår där till 36 500 respektive 34 250 kronor per månad. Lägst är männens inkomster i Kungsör och Arboga med ca 22 400 respektive 22 660 kronor per månad. Kvinnornas inkomster uppvisar ett något annorlunda mönster. Visserligen finns även de högsta inkomsterna bland kvinnorna i Täby och på Lidingö, 19 720 respektive 18 980 kronor per månad, men de lägsta inkomsterna har kvinnorna i Arboga och Norrtälje med 15 470 respektive 15 730 kronor per månad. Samtidigt som inkomstnivån för såväl män som kvinnor var för sig är högst i Täby och på Lidingö finner vi att kvinnornas inkomster där bara uppgår till 54 à 55 procent av männens. Dessa kommuner är därmed de kommuner där inkomstskillnaderna mellan makar/sambor är störst. Minst skillnad noterar vi för Kungsör och Örebro där kvinnornas inkomster uppgår till lite drygt 70 procent av männens. Skillnaden i våra tretton kommuner, är således störst i kommunerna där männen har de högsta inkomsterna. Spännvidden i procent mellan männens högsta och lägsta medianinkomst uppgår till 63 procent medan motsvarande tal för kvinnorna är ca 27 procent. Institutet för Privatekonomi, FöreningsSparbanken 8

Kommunalskatt Skillnaden mellan högsta och lägsta utdebitering är 2 kronor och 18 öre. Den genomsnittliga kommunalskatten i hela Sverige är i år (2005) 32,80 kronor, inklusive kyrkoavgift. De tretton kommuner som vi studerat har ett ovägt genomsnitt på 32,79 kronor. Utdebiteringen är lägst i Täby, 31,43 kronor och högst i Norrtälje där den är 33,61 kronor. Skillnaden mellan högsta och lägsta utdebitering är alltså 2 kronor och 18 öre. Omräknat på genomsnittlig medianinkomst för män i våra kommuner betyder en sådan skatteskillnad 580 kronor per månad, ca 7 000 kronor per år. Tre kommuner har en kommunalskatt som är lägre än 32 kronor. Dessa kommuner är förutom Täby även Västerås och Strängnäs. Sex av de undersökta kommunerna debiterar en kommunalskatt som är högre än 33 kronor. Förutom Norrtälje är det Örebro, Uppsala, Arboga, Köping och Kungsör. Arboga, Köping och Kungsör är de kommuner som följer strax efter Norrtälje med högre kommunalskatt än genomsnittet. Nettoinkomst När inkomstskatten beaktas minskar inkomstskillnaderna. Bruttoinkomstskillnaden på 18 090 kronor mellan Täby och Arboga har efter skatt reducerats till 10 790 kronor per månad. När hänsyn tagits till bruttoinkomst, statlig och kommunal inkomstskatt minskar spännvidden mellan kommunerna. Skillnaden i bruttoinkomst 18 090 kronor per månad minskar till 10 790 kronor per månad. Hushållens nettoinkomst i Täby blir drygt 40 procent högre än i Arboga medan bruttoinkomsten är ca 47 procent högre. Utjämningen förklaras bl a av att mannen i vårt hushåll betalar statligt skatt i Täby. Även männen i Vallentuna och på Lidingö betalar statlig skatt. Rangordning av kommunerna efter nettoinkomst är densamma som den för bruttoinkomst. Genomsnittlig nettoinkomst i de tretton kommunerna är 29 050 kronor per månad. Disponibel inkomst Kommunernas inbördes placering är desamma för netto- och disponibelinkomsterna. Den disponibla inkomsten, mätt som medianinkomsten efter skatt plus barnbidrag, uppgår i genomsnitt till 30 950 kronor per månad. Motsvarande medianvärde är 29 570 kronor. I denna undersökning utgörs den disponibla inkomsten av hushållets nettoinkomst med tillägg för två barnbidrag (2 x 950 kronor). Då barnbidraget är lika för alla hushåll oavsett inkomst kommer rangordningen av de disponibla inkomsterna i de olika kommunerna att bli densamma som den som beskrivits för nettoinkomsterna. De disponibla inkomsterna som skall täcka familjernas fasta och rörliga kostnader samt sparande varierar mellan 39 040 kronor per månad i Täby och 28 250 kronor per månad i Arboga. Familjen i Täby har därmed drygt 38 procent högre disponibel inkomst än Arbogafamiljen. Institutet för Privatekonomi, FöreningsSparbanken 9

Boende Priset för en Sverigevilla på Lidingö är ungefär fyra och en halv gånger högre än priset för motsvarande hus i Kungsör. Resultaten visar att hushållen i Mälardalskommunerna avsätter mellan 23 och 33 procent av sina disponibla inkomster till boendet. I kommunerna runt Stockholm krävs en betydligt större ekonomisk uppoffring för att köpa och bo i huset. Familjen på Lidingö avsätter hela 52 procent av sin disponibla inkomst till boendet. För Täby- och Uppsalafamiljerna tar boendet 42 respektive 43 procent av de disponibla inkomsterna. Driftskostnaderna uppvisar stora variationer men påverkar inte särskilt rangordningen för totala boendekostnaden. Huspriset betyder mest. Lån och finansiering Enligt förutsättningarna har hushållen vid husköpet betalat 15 procent kontant och lånat motsvarande 85 procent av köpeskillingen. Detta innebär att hushållen antas ha sparat ihop eller på annat sätt haft en kontantinsats som i kronor måste vara större ju dyrare huset är. Skulle alla hushåll gjort samma uppoffring, i kronor räknat, hade skillnaderna i vår rapport blivit större. Den modell vi valt att utgå ifrån är hur det ofta kan se ut i praktiken för husköpare. I samband med husköpet tillkommer stämpelskatter som också blir högre ju dyrare huset är. Den kostnaden har vi dock inte beaktat här. Hushållen har dels två bottenlån, dels ett topplån. Bottenlånen motsvarar tillsammans 75 procent av köpeskillingen och har fördelats så att två tredjedelar är amorteringsfritt med bunden ränta och en tredjedel också med bunden ränta men med 30 års rak amorteringstid. Topplånet motsvarar tio procent av priset och skall amorteras på tio år. Bottenlåneräntan är 4,15 procent och topplåneräntan en procentenhet högre. Utifrån Sverigevillans pris blir ränteutgifterna i två av kommunerna, Lidingö och Täby över 100 000 kronor per år. I beräkningarna av hushållens ekonomi har vi utgått ifrån att mannen och kvinnan delar på ränteutgifterna så att skattereduktionen kan bli 30 procent fullt ut. I och med att det dyraste huset är mer än fyra gånger dyrare än det billigaste kommer lånekostnaderna inklusive amorteringarna också att uppvisa mycket stora skillnader. Lånekostnaden netto, inklusive amortering, för Lidingöhuset, uppgår till 14 140 kronor per månad, vilket är 11 060 kronor mer per månad än för huset i Kungsör där månadsutgiften ligger på 3 080 kronor. Skillnaden i disponibel inkomst i de båda kommunerna uppgår till 8 500 kronor per månad. Medan Kungsörfamiljen lägger 11 procent av sin disponibla inkomst på lånen är motsvarande andel för Lidingöfamiljen 38 procent. Av Uppsala- och Täbyfamiljernas disponibla inkomster går ca 29 procent till räntor (netto) och amorteringar. I genomsnitt uppgår hushållens utgifter för räntor (netto) och amortering till 6 640 kronor per månad i dessa tretton kommuner, dvs 21 procent av den genomsnittliga disponibla inkomsten. Energi Energiförbrukningen för uppvärmning, varmvatten och hushållsel har beräknats enligt Konsumentverkets energikalkyl. I verkligheten har många hushåll någon annan form av alternativ uppvärmningskälla. Vi har utgått från att all uppvärmning sker med el. Institutet för Privatekonomi, FöreningsSparbanken 10

Kostnaden för energin är, utöver själva elpriset, beroende av dels förbrukningens storlek, dels de olika nätbolagens pris för överföringen. Hur många kilowattimmar som går åt varierar beroende på var i Sverige huset finns. I denna rapport har dock samtliga jämförda kommuner lika stor årsförbrukning då de ligger inom ett snävt geografiskt område. 24 700 kwh/år har använts vid kostnadsberäkningen. Lägst är uppvärmningskostnaden i Täby, 1 820 kronor per månad. Ca 230 kronor mer per månad måste Strängnäsfamiljen betala vilket motsvarar totalt 24 560 kronor per år. Genomsnittligt kostar uppvärmningen av Sverigevillan inom dessa områden 1 930 kronor per månad. Mälardalskommunerna Arboga, Kungsör och Köping ligger tillsammans med Lidingö och Västerås mycket nära genomsnittet med 1 900 kronor i uppvärmningskostnad per månad. Vatten och avlopp Prisskillnaderna för vatten och avlopp är stora. Billigast är det i Västerås med en kostnad på 3 270 kronor per år för 225 m 3. Kostnaden för samma förbrukning i Strängnäs, som är dyrast, är nära två och en halv gånger högre, 7 530 kronor per år. Genomsnittskostnaden för de tretton kommunerna är 5 360 kronor per år med ett medianpris på 5 140 kronor. I två av kommunerna överstiger priset 7 000 kronor per år, förutom Strängnäs gäller det även Vallentuna. Västerås får sällskap av Uppsala under 4 000 kronorsstrecket. Köpings kostnad är nära genomsnittet medan Arboga och Kungsör har högre kostnad än genomsnittet för de tretton kommunerna. Sophämtning Spridningen är stor också vad det gäller sophämtningen i de olika kommunerna. Dyrast är det i Köping, Kungsör och Arboga som har samma taxa. Taxan avser i deras fall källsortering med tömning var 14:de dag av ett 190 liters kärl för brännbart avfall samt ett 120-140 liters kärl för komposterbart avfall. 2 530 kronor får man betala i dessa kommuner för sophanteringen. Priset kan minska om man väljer hemkompostering. Familjen i Täby behöver, för tömning av ett 190 liters kärl varannan vecka, bara betala 1 010 kronor. Genomsnittspriset för de tretton kommunerna är 1 820 kronor per år med ett medianpris på 1 680 kronor. 2 000 kronor eller mer får man betala, förutom i Köping, Arboga och Kungsör, i Västerås och Enköping. Näst billigast är Lidingö med 1 180 kronor. Summa driftskostnader per månad När kostnaderna för energi, vatten och avlopp samt sophämtning läggs ihop finner vi att de är dyrast i Strängnäs, 2 820 kronor per månad, och billigast i Täby 2 330 kronor per månad, alltså cirka 20 procent dyrare i Strängnäs. Skillnaden blir nära 6 000 kronor per år. Genomsnittskostnaden för de tretton kommunerna är 2 530 kronor per månad. Medianen är i princip lika med 2 500 kronor. Köping, Arboga och Kungsör hamnar alla över snittet, Köping med 2 550 kronor per månad, Arboga med 2 640 kronor per månad och Kungsör med 2 680 kronor per månad. Institutet för Privatekonomi, FöreningsSparbanken 11

Villa/hemförsäkring Familjernas villa/hemförsäkringspremier uppvisar ett visst samband med huspriserna. Lägst är premierna i Arboga, Kungsör och Köping där också villapriserna är som lägst. Årspremien understiger 4 000 kronor. Högst är premierna i Täby och på Lidingö där huspriserna samtidigt är högst. Här uppgår årspremien till ca 5 800 respektive 5 500 kronor. Det innebär att Täbyfamiljens villa/hemförsäkring kostar ca 170 kronor mer per månad jämfört med vad familjerna i Arboga och Kungsör betalar. Genomsnittspremien uppgår till 4 430 kronor per år i de tretton kommunerna med ett medianvärde på ca 4 290 kronor per år. Fastighetsskatt I våra beräkningar har vi antagit att Sverigevillans taxeringsvärde motsvarar 75 procent av köpeskillingen på de olika orterna. Detta innebär att rangordningen blir densamma som för villapriserna. Mest måste Lidingöfamiljen betala, 29 250 kronor per år eller 2 440 kronor per månad. Kungsörfamiljen slipper undan med 6 380 kronor per år, dvs 530 kronor per månad, en skillnad på hela 1 900 kronor per månad. Genomsnittlig fastighetsskatt kan beräknas till ca 1 150 kronor per månad. Institutet för Privatekonomi, FöreningsSparbanken 12

Summa boendekostnad När hela boendekostnaden, bestående av utgifter för såväl lån och fastighetsskatt som försäkrings- och driftskostnader, jämförs mellan de olika kommunerna, får vi en rangordning som inte avviker särskilt mycket från den som redovisades för huspriserna. Enda skillnaden är att Strängnäs och Västerås byter plats. Övriga elva kommuner behåller samma plats även efter det att hänsyn tagits till driftskostnaderna. Högst boendekostnad har familjen på Lidingö, 19 390 kronor per månad, vilket skall jämföras med Kungsörsfamiljens på 6 610 kronor. En skillnad på 12 780 kronor per månad för samma hus! Att driftskostnaderna är 320 kronor lägre per månad på Lidingö än i Kungsör har inte någon större betydelse. Näst dyrast är det att bo i Täby. Här måste familjen betala 16 490 kronor per månad eller närmare 9 900 kronor mer än i Kungsör. I två kommuner utöver Kungsör, nämligen Arboga och Köping, är den totala boendekostnaden under 7 600 kronor per månad. I fyra kommuner är kostnaden 11 000 kronor per månad eller mer. Dessa är, förutom Täby och Lidingö, Uppsala och Vallentuna. I våra tretton kommuner är den genomsnittliga boendekostnaden 10 690 kronor per månad med en mediankostnad på 10 050 kronor per månad. Medan familjerna i Arboga, Enköping, Eskilstuna, Kungsör och Köping bara behöver avsätta maximalt 30 procent av sin disponibla inkomster till boende uppgår motsvarande andel för Lidingö, Uppsala och Täby till 52, 43 respektive 42 procent. Se Tabell 1. Tabell1: Boendeutgiftens andel av disponibel inkomst Andel (procent) Kommuner 21 25 Kungsör 26 30 Arboga, Enköping, Eskilstuna, Köping 31 35 Norrtälje, Strängnäs, Västerås, Örebro 36 40 Vallentuna 41 50 Täby, Uppsala 51 Lidingö Institutet för Privatekonomi, FöreningsSparbanken 13

Kvar efter boende Boendekostnaderna bidrar till ytterligare utjämning. Från en skillnad i bruttoinkomst mellan Täby och Arboga på 18 090 kronor per månad återstår 1 510 kronor när boendet är betalt. Minst kvar efter boende har Uppsalafamiljen med 16 930 kronor. Trots ett relativt högt huspris har Täbyfamiljen mest pengar över när boendet är betalt. Detta tack vare en bra inkomstnivå. Totalt blir det 22 550 kronor per månad över till övrig konsumtion. Därefter följer Kungsör och Köping där familjerna får ca 21 800 kronor över efter det att boendet betalts. På fjärde plats kommer Enköping med 21 200 kronor kvar efter boende per månad. Minst kvar efter boendeutgifterna har Uppsalafamiljen, 16 930 kronor per månad, tätt följd av Lidingö med endast 660 kronor mer per månad. Jämfört med Uppsalafamiljen har Täbyfamiljen 5 620 kronor, dvs 33 procent, mer över varje månad efter boendekostnaderna. Resultatet visar inte något geografiskt samband utan är i stort sett ett resultat av kombinationen löneläge och fastighetspris. I Uppsala har huspriserna stigit för mycket för att inkomstnivån skall räcka till en mer gynnsam placering. Lidingöfamiljen med relativt hög inkomst kommer inte ut bättre än på en tolfte plats. Den goda medianinkomsten på Lidingö är med det extremt dyra huset inte tillräcklig för att hålla hushållet kvar på en hög position i ranglistan. Bara i Uppsala får familjerna mindre över. Inkomstskillnaden brutto mellan Täby och Arboga är som tidigare konstaterats 18 090 kronor per månad. Efter det att boende och skatt betalats kan vi konstatera att Täbyfamiljens försprång minskat till 1 510 kronor per månad. Trots det klart högre inkomstläget kan således inte Täbyfamiljen ha någon särskilt mycket högre konsumtionsstandard jämfört med Arbogafamiljen så länge de har samma boendestandard. På samma sätt kan vi konstatera att inkomstskillnaden mellan Täby och Uppsala på ca 15 600 kronor per månad minskar till 5 620 kronor per månad när boendet är betalt. I Kungsör med näst lägst inkomstnivå och det billigaste huset blir det 21 830 kronor över per månad efter boende. Detta ska jämföras med Täbyfamiljens 22 550 kronor per månad och Lidingöfamiljens 17 590 kronor. Se tabell 2. Institutet för Privatekonomi, FöreningsSparbanken 14

Tabell 2: Kvar efter boende, kronor per månad. Rang- Ordning Kommun Kvar efter boende Rang- Ordning Kommun Kvar efter boende 1 Täby 22 550 7 Strängnäs 20 780 2 Kungsör 21 830 8 Västerås 20 510 3 Köping 21 730 9 Eskilstuna 20 440 4 Enköping 21 200 10 Örebro 19 380 5 Arboga 21 040 11 Norrtälje 18 440 6 Vallentuna 20 960 12 Lidingö 17 590 13 Uppsala 16 930 Barnomsorg Maxtaxan i barnomsorgen innebär att avgiften nu är en procentsats av den sammanlagda lönen upp till ett tak. Taket är 42 000 kronor sedan 2004. För 4- och 5- åringar finns fri förskola i 15 timmar per vecka. Maxtaxan var tänkt att ge ett i hela landet enhetligt avgiftsuttag men kommunerna har valt olika modeller, framförallt vad det gäller avgiften för tiden utöver den fria förskolan. Därtill kommer att vissa kommuner har viss tid avgiftsfri under sommaren, vilket påverkar årsavgiften. Våra uträkningar utgår från respektive kommuns villkor fördelat på tolv månader. Avgiften bestäms av procentsatsen och den lön föräldrarna har tillsammans. Familjerna från Lidingö, Täby och Vallentuna slår i maxtaxetaket och får därför en avgift som baseras på en sammanlagd inkomst på 42 000 kronor per månad. Det innebär att de betalar mest, 1 550 kronor per månad. Att familjen på Lidingö inte betalar samma avgift trots samma avgiftsgrundande lön beror på att kommunerna valt olika modeller för att beräkna 4-åringens tid. Täby och Vallentuna har en procentsats för 4-åringen som är 2,25 procent medan familjen på Lidingö betalar två procent för sin 4-åring. Lägst avgift för barnomsorgen betalar familjen i Örebro, 1 360 kronor per månad. Att de betalar minst är en kombination av familjen låga inkomst och att kommunen valt att låta en halv månad vara avgiftsfri, det ger utslag här eftersom vi delat den totala årsavgiften på tolv månader. Taxan varierar För att ta bort lönernas påverkan på avgiften gav vi familjerna samma inkomst i varje kommun. Då kan vi se vilken kommun som har den billigaste respektive den dyraste barnomsorgen. Vi antar att familjen har en sammanlagd inkomst på 42 000 kronor per månad, dvs samma inkomst som taket för maxtaxa. Örebro är fortfarande den kommun med lägst barnomsorgsavgift för just dessa barn. Familjen får betala 1 460 kronor per månad för sina barn. Att Örebro är den billigaste kommun beror på att avgiften bara betalas under 11,5 månader. Utslaget på tolv månader blir Örebros barnomsorgsavgift den lägsta. Familjen i Uppsala skulle med en lön över taket få betala mest till barnomsorgen, 1 580 kronor per månad. Det beror på att de reducerar 4-åringens barnomsorg mindre än flera av de andra kommunerna samt under kortare tid. Av våra tretton kommuner Institutet för Privatekonomi, FöreningsSparbanken 15

reducerar nio av dem avgiften från och med den första augusti det år barnet fyller fyra år. Övriga kommuner väljer att reducera avgiften under tiden september till och med maj. Maxtaxan är ingen enhetlig taxa. Bara i våra tretton kommuner skiljer det drygt 1 400 kronor per år för en familj med en inkomst som är 42 000 kronor eller större per månad. Övriga nödvändiga utgifter Nödvändiga utgifter på kort sikt utöver boende och barnomsorg är mat, kläder, hygien, hälsovård, sport, fritid, lokala resor, fackavgift, olycksfallsförsäkring, tv-avgift, telefon, dagstidning, förbrukningsvaror, betaltjänster och drift av en bil. Av dessa har vi utgått från att mat, bilförsäkring, lokala resor samt dagstidning varierar beroende på ort. Utgifter som inte antas variera uppgår för denna familj 5 460 kronor per månad. Nödvändiga utgifter avser alltså löpande utgifter och inte kapitalvaror eller andra investeringar. Högst är utgifterna för dessa nödvändiga utgifter i kommunerna närmast Stockholm där hushållen på Lidingö, i Täby och Vallentuna måste avsätta drygt 13 100 kronor per månad inklusive bilen. I Kungsör och Arboga är dessa utgifter knappt 12 000 kronor per månad. I Köping är kostnaden knappt 12 500 kronor per månad. Mat Hushållens matkostnad uppvisar en viss variation mellan länen. Kostnaderna bygger på prismätningar som utförts av PRO år 2003. När hushållen konsumerar med vår matsedel som utgångspunkt blir matkontot lägst i Örebro län och Västmanlands län. Drygt 3 700 kronor per månad kostar maten för familjerna i dessa län. Mest får familjerna i Stockholms län betala för sin mat, drygt 4 000 kronor per månad. Det ger en merkostnad på 3 600 kronor per år, dvs lika mycket som en månads extra kostnad. Dagstidning Att ha en helårsprenumeration på ortens största dagstidning är billigast i Enköping. 130 kronor per månad kostar Enköpingsposten. Dyrast är tidningen på Lidingö och i Vallentuna och Täby där Dagens Nyheter kostar 190 kronor per månad. Skillnaden innebär cirka 720 kronor på ett år. Arboga, Kungsör och Köping har den näst billigaste månadskostnaden på 140 kronor per månad för Bärgslagsbladet. I genomsnitt kostar dagstidningen 160 kronor i de tretton kommunerna. Lokala resor För att förflytta sig har hushållen förutom en bil också ett månadskort på den lokala kollektivtrafiken. Även de lokala resorna varierar i pris mellan de olika kommunerna. I Arboga och Kungsör är kostnaden 0 kronor per månad eftersom de kommunerna inte erbjuder sina invånare någon kollektivtrafik. Det är cykel, bil eller att gå som gäller. Av de kommuner som har kollektivtrafik är den billigast i Örebro där invånarna tar sig fram för 360 kronor per månad. Mest måste invånarna i de kommuner som tillhör Stockholms lokaltrafik betala, 600 kronor per månad. I gengäld gäller det kortet över ett mycket större geografiskt område än t ex tätortskortet i Örebro. I genomsnitt kostar de lokala resorna 510 kronor i de elva kommunerna som har kollektivtrafik vilket innebär 430 kronor i snitt för de 13 kommunerna. Institutet för Privatekonomi, FöreningsSparbanken 16

Pendlarresor Av tabell 3 framgår att största andelen inpendlare finns i Täby, 27 procent, som även har relativt stor andel utpendlare, 43 procent. Det innebär att endast 20 procent av Täbyborna bor och arbetar i den egna kommunen. Stor andel utpendlare och låg andel boende som arbetar i hemkommunen finns också på Lidingö och i Vallentuna. 39 respektive 47 procent utpendlare och 19 respektive 20 procent sysselsatta i den egna kommunen. Örebro, Västerås, Uppsala, Eskilstuna och Köping har de största andelarna sysselsatta som inte pendlar, mellan 48 och 43 procent. Tabell 3: Andel in- respektive utpendlare samt andel invånare som bor och arbetar i kommunen 2003. (Ålder 16 år och uppåt. Källa SCB) Kommun Inpendlare Procent Utpendlare Procent Bor o arb i Kommunen Procent Arboga 13 19 35 Enköping 10 21 37 Eskilstuna 7 8 45 Kungsör 14 26 30 Köping 14 12 43 Lidingö 14 39 19 Norrtälje 4 17 40 Strängnäs 9 23 37 Täby 27 43 20 Uppsala 11 12 46 Vallentuna 12 47 20 Västerås 10 8 48 Örebro 13 8 48 Genomsnitt 12 22 36 Av de tre kommunerna Arboga, Köping och Kungsör har Arboga en inpendling som ligger strax över och en utpendling som understiger genomsnittet för de tretton kommunerna. Kungsör har den största andelen utpendlare, 26 procent, och minsta andelen boende som arbetar i kommunen, 30 procent. Köping å sin sida har den största andelen sysselsatt inom kommunen, 43 procent. Det förklaras av att utpendlingen där är den lägsta, 12 procent. Pendlingskostnad Sannolikt har man i många familjer i verkligheten längre resvägar genom pendling till större tätorter vilket då medför högre kostnader. I Bilaga 1 redovisas kostnaden för ett månadskort från respektive kommun till troliga pendlingskommuner. Eftersom avstånden mellan orterna varierar är också prisskillnaden stor. T ex kan pendlaren från Arboga ha en kostnad för pendling till Köping och Västerås på drygt 1 000 kronor per månad. Pendlar man i stället från Arboga till Eskilstuna är kostnaden 1 425 kronor per månad. Institutet för Privatekonomi, FöreningsSparbanken 17

Liknande skillnader ser vi även för övriga kommuner. Jämfört med Storstockholms långpendlare är det betydligt dyrare. Ett SL-kort som gäller i hela länet kostar 600 kronor per månad. Bil När kostnaden för bil jämförs mellan kommunerna är det endast försäkringen som har antagits variera. Hushållens utgifter för bilens övriga driftskostnader har beräknats till 2 170 kronor per månad oavsett kommun. Värdeminskningen har vi inte tagit hänsyn till då den inte ingår i nödvändiga levnadskostnader på kort sikt. Den påverkar inte rangordningen men den är givetvis en stor kostnad för våra hushåll. Det är billigast att försäkra Volvobilen i Kungsör, 5 350 kronor per år, vilket bara är 60 procent av vad familjerna i Uppsala och Örebro måste betala, 8 910 kronor per år. Även på Lidingö, i Vallentuna och Täby är årspremien högre än 8 000 kronor. Fyra kommuner har en årspremie som är lägre än 6 000 kronor eller lägre per år. Förutom Kungsör gäller det för Arboga, Köping och Västerås. Kostnaden i genomsnitt för bilförsäkringen i de tretton kommunerna är ca 7 300 kronor per år. Summa övrigt nödvändigt inklusive bil Resultaten visar att utgifterna för mat, dagstidning, lokala resor och bilförsäkring ofta är högre i närheten av Stockholm. Lidingö-, Täby - och Vallentunafamiljerna har bland de högsta utgifterna för alla de poster som vi mätt i de olika kommunerna. Mat och dagstidning är dyrast här. Även lokala resor och bilförsäkring är dyra. Tillsammans uppgår kostnaderna för övrigt nödvändigt till 13 100 13 200 kronor per månad i dessa kommuner. I Kungsör och Arboga är dessa utgifter däremot betydligt lägre och ligger under genomsnittet i våra kommuner. Skillnaderna mellan Lidingö och Kungsör/Arboga uppgår till 1 210 kronor per månad, dvs runt 14 500 kronor per år. Det motsvarar en hel månads utgifter extra varje år. I genomsnitt uppgår de nödvändiga utgifterna inkl bil till 12 670 kronor per månad för våra tretton kommuner. Institutet för Privatekonomi, FöreningsSparbanken 18

Totala utgifter Bland våra kommuner är levnadskostnaderna högst på Lidingö och i Täby. Billigast lever man i Kungsör, Arboga, Köping och Eskilstuna. Skillnaden mellan Lidingö och Kungsör uppgår till 14 110 kronor per månad. När alla utgifter summeras ser vi att det för samma konsumtionsstandard är dyrast att leva på Lidingö där nödvändiga utgifter, inklusive boende och bil, uppgår till 34 070 kronor per månad. Näst dyrast är det i Täby där motsvarande utgifter uppgår till 31 190 kronor. På tredje plats kommer Uppsala där summan av alla utgifter uppgår till 27 350 kronor per månad. I Kungsör behöver man bara betala 19 960 per månad, vilket är 14 110 kronor mindre per månad än på Lidingö. Även i Arboga och Köping ligger de nödvändiga utgifterna på den nivån, nämligen 20 530 respektive 21 240 kronor per månad. Kvar efter nödvändiga utgifter - en standardmätare Efter alla nödvändiga utgifter blir det mest över i Kungsör (8 480 kronor per månad) samt i Täby, Köping och Arboga (7 850, 7 850 respektive 7 720). Minst kvar blir det i Uppsala (2 600 kronor per månad). När alla nödvändiga utgifter betalats återstår en post som skall räcka till övrig konsumtion, nöjen, semester, värdeminskning på bil, studielån och sparande. Hushållen i våra kommuner lever enligt vårt redovisningssätt på samma standard så länge det gäller de nödvändigaste utgifterna. De bor i likadana hus, de köper samma typ av mat o s v. Det som återstår när allt det nödvändiga är betalt blir en mätare på skillnad i standard för familjerna. Resultatet blir att standarden är absolut högst i Kungsör,Täby, Köping och Arboga där familjerna får 8 480 respektive 7 850 och 7 720 kronor per månad över när det nödvändiga är betalt. Minst över blir det i Uppsala med 2 600 kronor kvar. Jämfört med skillnaden i posten kvar efter boende har skillnaden, mellan Täby och Uppsala, nu minskat med ca 370 kronor beroende på att många av de nödvändiga utgifterna trots allt är lägre i Uppsala än i Täby. I nio av kommunerna blir det 6 000 kronor eller mer kvar. Dessa är, förutom Kungsör, Vallentuna, Eskilstuna, Västerås, Strängnäs, Enköping, Arboga, Köping och Täby. I tre kommuner blir det mindre än eller drygt 4 000 kronor kvar per månad. Dessa är, förutom Uppsala, Lidingö och Norrtälje. Se Tabell 4. Tabell 4: Kvar efter nödvändiga utgifter Rang- Ordningr Kommun Kvar efter nödvändiga utgifter Rangordning Kommun 1 Kungsör 8 480 7 Västerås 6 510 2 Täby 7 850 8 Eskilstuna 6 370 3 Köping 7 850 9 Vallentuna 6 270 4 Arboga 7 720 10 Örebro 5 410 5 Enköping 6 920 11 Norrtälje 4 080 6 Strängnäs 6 690 12 Lidingö 2 910 13 Uppsala 2 600 Kvar efter nödvändiga utgifter Institutet för Privatekonomi, FöreningsSparbanken 19

Uttryckt som andel av den disponibla inkomsten är det mest fördelaktigt att bo i några av Mälardalskommunerna. I Kungsör utgör kvar efter nödvändiga utgifter nästan 30 procent av den disponibla inkomsten. I Arboga och Köping är motsvarande andel ca 27 procent. Sämst är det att bo på Lidingö eller i Uppsala där överskottet endast kommer upp i 8-9 procent av den disponibla inkomsten. Även Norrtälje ligger på en låg nivå. Kvar efter nödvändiga utgifter motsvarar där ca 14 procent av den disponibla inkomsten. Tabell 5: Kvar efter nödvändiga utgifter som andel av disponibel inkomst Andel (procent) Kommuner 10 Lidingö, Uppsala 11 15 Norrtälje 16 20 Täby, Vallentuna, Örebro 21 25 Enköping, Eskilstuna, Strängnäs, Västerås 26 30 Arboga, Köping, Kungsör För att få en uppfattning om vilken konsumtionsstandard man har efter alla nödvändiga utgifter kan det vara bra att lyfta fram vilken ytterligare konsumtion som hushållen har. Det kan t ex vara glasögon, mobiltelefoner, dator, smink, alkohol, tobak, dyrare sporter, veckopeng, presenter och husreparationer, vilka inte ingår i våra nödvändiga utgifter. Inte heller ingår värdeminskning på bilen eller kostnad för semester. Även om man är sparsam behövs mer än det familjen har över i Uppsala, Lidingö, Norrtälje och Örebro. Institutet för Privatekonomi, FöreningsSparbanken 20