Ökad samverkan för att rädda liv Nu kan de kommunala räddningstjänsterna begära hjälp av Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar utan att Sjöfartsverket ställer krav på ekonomisk ersättning. Det är resultatet av ett nytt beslut som fattats av Sjöfartsverket. Räddningshelikoptrarna är dedikerade för sjö- och flygräddning och Sjöfartsverket har ett statligt uppdrag att inom 60 minuter rädda liv till sjöss. Parallellt med det har man bistått den kommunala räddningstjänsten och därefter fakturerat kommunen. - Från och med nu kommer vi att kunna stötta vid kommunala räddningsinsatser på ett annat sätt än tidigare och jag är glad över att vi på så sätt ökar samverkan med kommunerna i syfte att rädda liv, säger Noomi Eriksson, direktör för sjö- och flygräddningen vid Sjöfartsverket. För att räddningshelikoptrarna, som står i ständig beredskap för sjöoch flygräddningsinsatser, ska kunna användas i kommunala räddningsinsatser krävs att ett antal kriterier ska vara uppfyllda: Insatsen ska vara klassad som räddningstjänst Det ska föreligga omedelbar fara för liv (således inte egendomsräddning) Inga andra realistiska transportalternativ finns att tillgå för transport av sjuk/skadad Inga andra realistiska transportalternativ finns för transport av räddningsstyrka Flygningen är inte av kommersiell karaktär Dessutom är det ett absolut krav att räddningshelikoptrarna ska kunna avvaras från sjö- och flygräddningsorganisationen. Beslut om det sista kriteriet tas av räddningsledarna på Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral JRCC i Göteborg, bland annat utifrån hur status är för andra sjö- och flygräddningsresurser och hur det aktuella trafikläget ser ut.
När helikoptrarna nyttjas i insatser för kommunal räddningstjänst kan de komma att återkallas av räddningsledare vid JRCC om de behövs för sjö- och flygräddningsuppgifter, i enlighet med sjö- och flygräddningens räddningstjänstansvar respektive målsättning. - Räddningshelikoptrarnas främsta och högst prioriterade uppgift är och kommer att vara sjö- och flygräddning, men från och med nu kommer de att kunna stötta vid kommunala räddningsinsatser på ett annat sätt än tidigare, säger Noomi Eriksson. Räddningshelikoptrarnas främsta styrka är att de kan undsätta människor utan att behöva landa. Det är möjligt genom att helikoptrarna är utrustade med dubbla vinschar och har ytbärgare ombord. - Tänkbara scenarion är att räddningshelikoptrarna kan stötta kommunala räddningstjänster vid olika slags livräddande insatser både i sjöar och på land. Det kan till exempel gälla evakueringar från svårtillgängliga platser, till exempel vid klätterolyckor eller vid skogsbränder. Sådana evakueringar har genomförts tidigare med lyckat resultat, säger Noomi Eriksson. Betyder beslutet att alla Sveriges kommunala räddningstjänster får fri tillgång till helikopterresurser vid varje givet tillfälle från och med nu? - Nej. Sjö- och flygräddningens behov kommer även fortsättningsvis att vara prioriterat för räddningshelikoptrarna. Däremot har möjligheterna till större samutnyttjande vid livräddande insatser ökat, vilket är positivt, säger Noomi Eriksson. Bakgrund En avgörande skillnad mellan den statliga sjö- och flygräddningstjänsten - som Sjöfartsverket ansvarar för - och kommunal räddningstjänst är finansieringen. Sjö- och flygräddningen finansieras till stor del av handelssjöfarten samt den civila och militära luftfarten. Det sker genom avgifter till Sjöfartsverket som är ett av Sveriges tre affärsdrivande verk. Kommunal räddningstjänst är till största delen skattefinansierad. Sjöfartsverket har tidigare sökt lösningar på frågan genom att fakturera berörda räddningstjänster i de fall räddningshelikoptrarna använts i kommunala räddningstjänstärenden. Det nya beslutet innebär att Sjöfartsverket inte längre begär ekonomisk kompensation i de fall räddningshelikoptrarna bistår kommunal räddningstjänst. Fakta om räddningshelikopterverksamheten Sjöfartsverket är ansvarig myndighet för svensk sjö- och flygräddning. En viktig del av verksamheten är helikoptertjänsten. Räddningshelikoptrarna används huvudsakligen för räddningsinsatser både till sjöss och över land. De finns på fem stationeringsorter längs med den svenska kusten (i Ronneby, Visby, Göteborg, Norrtälje och Umeå). Besättningen består av två piloter, en vinschoperatör och en ytbärgare. Helikoptrarna är i beredskap dygnet runt under årets alla dagar och ska kunna påbörja en insats inom 15 minuter efter att besättningen larmats. Besättningen tjänstgör en vecka i taget och bor på basen under hela tjänstgöringstiden.
All helikopterpersonal har grundläggande sjukvårdsförmåga. Ytbärgarna har förstärkt förmåga till akuta omhändertaganden. När förutsättningarna finns kan akutsjukvårdspersonal från landstingen följa med på uppdragen. I utrustningen ingår syrgas, defibrillator och förbandsutrustning. Räddningshelikoptrarna genomför 400-500 uppdrag per år. Göteborgs- och Norrtäljehelikoptrarna flyger flest uppdrag. På uppdrag av Försvarsmakten står räddningshelikoptrarna även i beredskap för den militära flygräddningen. Fakta AW 139 Längd: 16,66 m (med roterande rotor)höjd: 4,98 m Rotordiameter: 13,80 m Maxhastighet: 167 knop (310 km/h)maximal räckvidd: cirka 900 km Maximal flygtid, sök: 4,8 timmar Tomvikt: ca 4 850 kg Max flygvikt: 6 800 kg Utrustning: Dubbla gasturbinmotorer, fullt avisade rotorer, dubbla likvärdiga vinschar, dubbla livflottar med plats för totalt 34 personer, nödsändarpejl, AIS (fartygstranspondersystem), satellitkommunikation, utrustning för mörkerseende för hela besättningen, kraschsäkra stolar. - See more at: http://www.sjofartsverket.se/sv/press/okadsamverkan-for-att-raddaliv/#sthash.fwwvcp1e.dpuf Källa: Sjöfartsverket
Kartläggning av marknaden kollektivtrafik på vatten Transportstyrelsen ansvarar för marknadsövervakning inom myndighetens ansvarsområde i syfte att verka för att de transportpolitiska målen om en sund konkurrens på marknaden uppnås. Transportstyrelsens verksamhet ska bidra till att transportmarknaden fungerar dynamiskt och effektivt, med likvärdiga villkor för såväl medborgare som näringsliv. Marknadsövervakningen ska möjliggöra att myndigheten, regeringen och riksdagen kan genomföra de åtgärder som krävs för att säkerställa en väl fungerande marknad. Denna rapport är en del i myndighetens marknadsövervakning gällande marknaden för kollektivtrafik på vatten. Ladda hem hela utredningen Kartläggning av marknaden kollektivtrafik på vatten Källa: Transportstyrelsen Transport-styrelsens genomgång har visat att det finns operatörer som inte har rapporterat in data trots att kollektivtrafiklagen ställer krav på anmälnings-plikt och trafikantinformation (tidtabellsdata och hållplatsinformation senast 21 dagar före trafikstart). Detta gäller framförallt operatörer av kommersiell kollektivtrafik som inte alltid känner till att de ska anmäla sin trafik till Samtrafiken. ÖTRAF är en av dessa operatörer som inte redovisat att Östergötland har kollektivtrafik på vatten, därför saknas Östergötland i statistiken. Red anm.
Forskare: Rätt åtgärder för Östersjön gör hållbar tillväxt möjlig Havet står i centrum för EU:s nya tillväxtstrategi. För den redan kraftigt exploaterade Östersjön krävs försiktighet och nytänkande för att undvika ytterligare påfrestningar på miljön. Men med rätt metoder och insatser behöver hållbar och tillväxt inte vara motsatser, skriver forskargruppen Baltic Eye. Havet står i centrum för EU:s nya tillväxtstrategi. För den redan kraftigt exploaterade Östersjön krävs försiktighet och nytänkande för att undvika ytterligare påfrestningar på miljön. Men med rätt metoder och insatser behöver hållbar och tillväxt inte vara motsatser, skriver forskargruppen Baltic Eye. När Jean-Claude Juncker tillträdde som EU-kommissionens ordförande i november i fjol slog han fast att ökad tillväxt och fler arbetstillfällen nu ligger högst på kommissionens dagordning. Hans vision kan sammanfattas i den nya EU-strategin för blå tillväxt (Blue Growth). I blå tillväxt ses havet som en stark drivkraft för en växande ekonomi i Östersjöregionen och hela EU. I dag genererar EU:s blå ekonomi 5,4 miljoner jobb och har ett bruttoförädlingsvärde på strax under 500 miljarder euro. Genom att utveckla sådant som vattenbruk, kustturism, marin bioteknik och havsbaserad vindkraft ska tillväxten öka ytterligare.
EU-kommissionen hävdar att tillväxten ska gå hand i hand med en sund och frisk havsmiljö, och ledorden är hållbar tillväxt. Många miljöorganisationer och flera havsforskare oroar sig ändå för konsekvenserna. När det gäller Östersjön är oron särskilt befogad. Under ett drygt sekel har Östersjöns marina ekosystem utsatts för enorma mänskliga påfrestningar från fiske, jordbruk, industrier, transporter och turism. Priset betalas nu i form av dramatiska förändringar i fiskebestånden, kraftig övergödning med algblomningar, syrefria eller döda bottnar, minskad biologisk mångfald och förekomst av många miljögifter. Knäckfrågan för EU:s vision om Blå tillväxt har därför kommit att bli om Östersjömiljön över huvud taget klarar en ökad exploatering. Havsforskningens ganska entydiga svar på den frågan är: nej. I alla fall om exploateringen fortsätter på samma sätt som under de senaste hundra åren, med orden hållbar och tillväxt låsta i ett motsatsförhållande där mer av det ena automatiskt ger mindre av det andra. En väg ur denna låsning är att omformulera problemet. I stället för att fråga om havet klarar mer tillväxt, kan vi fråga oss hur havet kan klara mer tillväxt? Hur-frågan knyter samman orden hållbar och tillväxt och sätter det marina ekosystemet i centrum. Förhoppningsvis föder det också nya och mer konstruktiva frågor: Finns det sätt att exploatera havets resurser utan att förstöra havsmiljön? Går det rentav att utveckla metoder och strategier för tillväxt, som samtidigt skapar bättre havsmiljö? Hur kan bevarande åtgärder och skydd av känsliga kustnära miljöer skapa större vinster och fler jobb inom turism och fritidsfiske? Hur kan tillväxtpotentialen i vindkraft och marin bioteknik ökas genom metoder som även gagnar havsmiljön? Hur kan satsningar på exempelvis renare bränsleförbrukning och säkrare transporter skapa nya arbetstillfällen och tillväxt inom närsjöfarten? Svaren på dessa och en mängd andra frågor är inte givna. Men om vägen framåt för Östersjöregionen ska bli en långsiktig hållbar samhällsutveckling måste fler positiva utvecklingsspiraler skapas, där förbättringar i havsmiljön ger förbättrade förutsättningar för tillväxt.
Om detta ska uppnås måste vi bli bättre på att utnyttja det faktum att Östersjön är ett av världens mest studerade innanhav. Den samlade vetenskapliga kunskapen om hur ekosystemet reagerar på olika störningar är stor, och havsforskningen i Östersjöländerna är redan relativt väl integrerad. Denna kunskap och vetenskapliga expertis måste ges en central roll i beslutsprocesserna. Samarbetena mellan vetenskap, politik och näringsliv måste stärkas betydligt nationellt och över nationsgränserna. Och kanske viktigast av allt: där ingen eller för lite kunskap finns måste försiktighetsprincipen alltid vara bärande. En annan viktig del i att uppnå långsiktig hållbar blå tillväxt är att lära av de goda exempel som redan finns. Ett gott exempel är programmet Greppa näringen, som drivs av Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och ett antal företag i lantbruksbranschen. Projektet erbjuder kostnadsfri rådgivning till svenska lantbrukare och har sedan starten 2001 besökt tusentals svenska gårdar. Greppa näringen ger handgripliga och skräddarsydda råd om åtgärder för att minska näringsläckaget från markerna (och därmed minska övergödningen), minska utsläppen av klimatgaser och tillämpa säker användning av växtskyddsmedel. En färsk vetenskaplig utvärdering från Lunds universitet visar att både miljön och lantbrukarna tjänar på rådgivningen. Mest tjänar bönderna på att använda gödsel mer effektivt, vilket leder till minskat näringsläckage, större skördar och högre förädlingsvärden.
har lett till en halverad användning av konstgödsel. Ett annat exempel hittas i Östersjöfisket, som i dag styrs av den så kallade MSYprincipen. MSY (maximalt hållbart uttag) innebär den maximala mängd fisk som kan tas upp ur ett fiskbestånd utan att beståndet minskar över tid. Fiskforskare har länge varnat för att ligga precis på MSY och alltså fiska på gränsen för vad bestånden tål. I Östersjön, som är ett artfattigt och mycket föränderligt ekosystem, är riskerna särskilt höga. Om uttagsnivåerna i stället läggs något under MSY, vilket till exempel gjorts framgångsrikt i Australien, tillåts fiskbestånden växa. Då ökar också ekosystemets motståndskraft mot även andra mänskliga påfrestningar. Och på sikt ökar även fiskenäringens vinster! Mer fisk i havet och bättre åldersfördelning ger fler äldre och större fiskar, vilket gör att fiskebåtarna inte behöver fiska lika länge och förbruka lika mycket bränsle för att få upp sina kvoter. Dessutom bibehålls de kommersiella fiskarternas viktiga biologiska funktioner i ekosystemet. Lärdomar från den sortens win-win-situationer är viktiga nycklar till en hållbar blå tillväxt. Framför allt eftersom de visar att tillväxt faktiskt kan vara en samhällsutveckling som skapas utifrån miljöns förutsättningar och inte enbart på dess bekostnad. Att tänka nytt och flerdimensionellt, ställa nya frågor och på allvar knyta samman hållbar och tillväxt är en stor utmaning, inte bara för politiker utan för hela samhället. Samtidigt måste vi försöka. För bortom alla problem och prövningar som kan tänkas uppstå står ändå ett helt klart: utan ett levande hav ingen blå ekonomi, och definitivt ingen blå tillväxt. Baltic Eye-gruppen: Anders Lindberg, ordförande Tina Elfwing, föreståndare Christoph Humborg, vetenskaplig ledare Bo Gustafsson, Baltic Nest Institute Gustaf Almqvist, forskare Katja Broeg, forskare Michelle McCrackin, forskare Annika Svanbäck, forskare Maciej Tomczak, forskare Lena Viktorsson, forskare Sofia Wikström, forskare Källa DN
Rappen - rapportering av vattenorganismer Hjälp oss att rapportera marina däggdjur, fiskar, ryggradslösa djur som kräftdjur och musslor. Just DU kan göra skillnad! Börja rapportera nu! Din hjälp är värdefull för oss. Tack vare din rapportering kan vi få värdefull information för att skydda och rädda arter som är viktiga för den biologiska mångfalden.det kan vara en ovanlig eller hotad art som vi vill kunna följa förändringar hos om den försvinner eller dyker upp på en ny plats.
Det kan också vara en främmande art som kan vara negativ för artrikedomen. Informationen är viktig för vår framtida forskning och övervakning. Du kan välja att rapportera in både marina däggdjur och fiskar samt ryggradslösa djur som kräftor och krabbor. Alla rapporter kontrolleras av experter och hamnar i Sveriges största databas för arter, Artportalen. Så här rapportera du I appen anger du art, ditt namn och e-postadress. Är uppgifterna korrekta vid inrapporteringen får du en bekräftelse via e-post. Du kan fylla på med mer information och ladda upp bilder och GPS-koordinat direkt i Rappen, Du också lägga upp bilder vid ett senare tillfälle om du till exempel fotograferat med en annan kamera än den som finns i mobilen. Om projektet Rappen Om Rappen inte funkar Hjälp oss bli bättre Teknisk information Källa: HaV
Rättsverkan av miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer aktualiseras i olika sammanhang. Bland annat finns en skyldighet för kommuner att beakta dem i sin översiktsplanering och vid framtagande av detaljplaner. Ett annat exempel är att det vid tillståndsprövning av verksamheter som har en betydande miljöpåverkan alltid ska ingå en beskrivning av hur verksamheten bidrar till att normerna kan följas i den miljökonsekvensbeskrivning som ska upprättas inför prövningen. För att kunna följa så kallade gränsvärdesnormer kan strängare krav ställas än vad som annars bedöms som rimligt i enlighet med 2 kap 7 andra och tredje stycket miljöbalken. Enligt förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön 4 kap. 8 b är miljökvalitetsnormer för kemisk status sådana gränsvärdesnormer som innebär att strängare krav kan ställas mot en verksamhet. Även i samband med tillsyn av olika åtgärder som t.ex. omfattas av miljöbalkens bestämmelser aktualiseras bestämmelserna om miljökvalitetsnormer. Rättsfall Vägledande dom från EU-domstolen 2015-07-01 Sammanställning av rättsfall 2014-05-20 Källa: HaV
Briggen Tre Kronor kommer till Fyrudden 16 augusti kl 10-17 Fira Internationella fyrdagen med en segling från Fyrudden med Tre Kronor af Stockholm! Du deltar tillsammans med besättningen i segling av fartyget. Besättningen visar och förklarar så att alla kan vara med. Måltider under seglingen ingår. Boka nu! Källa: till Initiativet Hållbara Hav
Pressinbjudan till satsningen Trygg och säker till sjöss Säkerhet till sjöss Den 15-19 juli lägger Kustbevakningen extra fokus på sjösäkerhet genom nykterhets- och fartkontroller över hela landet. I samband med det bjuds media in till besök på de kuststationer som deltar. Sista anmälningsdag 13 juli. Läs mer Källa: Kustbevakningen