Sjunde nationella prioriteringskonferensen i Gävle 21-22 oktober, 2013 Niklas Hedberg, Avdelningschef nya läkemedel Malin Blixt, Projektledare-medicinteknikprojektet Ann-Charlotte Dorange, Hälsoekonom
TLV har fått i uppdrag av regeringen att genomföra hälsoekonomiska bedömningar av medicintekniska produkter Slutrapportering 31 oktober 2013 Hälsoekonomiska bedömningar av minst två medicintekniska produktgrupper Bedömning av om försöksverksamheten bör permanentas och hur den i så fall bör utformas 4 kunskapsunderlag Rapport om hur verksamheten bör permanentas och utformas Uppdraget ska genomföras i samråd med Socialdepartementet, sjukvårdshuvudmännen, berörda organisationer och myndigheter
De hälsoekonomiska bedömningarna förväntas bidra till: Bättre underlag för kliniska beslut och upphandling av medicintekniska produkter Större transparens kring medicintekniska produkters kostnadseffektivitet och priser Bättre utnyttjande av existerande resurser för kunskapsvärdering genom att bedömningarna görs av en nationell myndighet och inte av alla huvudmännen En mer kunskapsstyrd och likvärdig användning av medicintekniska produkter I hela landet
Samverkan Uppdragsgivaren Hälso- och sjukvårdshuvudmännen SKL, HSDir, enskilda landsting Andra myndigheter LV, SBU, SoS, Vinnova Branschorganisationer Swedish MedTech, Swedish LabTech, LIF Patient- och brukarorganisationer Utländska motsvarigheter CVZ, NICE, CATDH Andra intressenter KTH, CMT, CTMH, SLL Innovation m.fl 4
Projektgrupp Styrgrupp Malin Blixt Ann-Carlotte Dorange Ingrid Tredal Björn Södergård Mia Levén Inger Hemmingsson Patrik Hidefjäll Sofia Wallström, GD Niklas Hedberg, AC Malin Blixt, projektledare Ann-Charlotte Dorange, hälsoekonom Catharina Andersson Forsman, HSDir SLL Per Carlsson, professor CMT Referensgrupp Björn-Erik Erlandsson, KTH Bo Hallin, VGR Björn Löfqvist, KLL/SKL Lennart Philipson, ÖLL Elisabeth Persson, SLL 5
Kunskapsunderlag Insulinpumpar med och utan CGM-mätning Produktutvärdering Implanterbar defibrillator (ICD) och/eller biventrikulär pacemaker (CRT). Luftdusch för astmatiker Hemblodtrycksmätning
Hälsoekonomiska utvärderingsmetoder Metod Kostnader Effekter Kostnadsminimeringsanalys Kostnadseffektivitetsanalys Kostnadsnyttoanalys Kostnadsintäktsanalys Kr Kr Kr Kr Likvärdig effekt Ex. räddade levnadsår QALY Kr
Hälsoekonomisk utvärdering Kan en hälsoekonomisk utvärdering alltid göras? Utvärdering av både kostnader och effekter för specifika produktgrupper Vilken data finns? Val av metod? Vilka priser och kostnader ska användas? Vilket perspektiv ska analyserna ha? Hur ska underlag delges TLV? Hur ska nyttan med interventionen mätas?
Effekter Kan mätas som: Vunna levnadsår Undvikna händelser, sjukdomsspecifika mått Livskvalitet QALY (livslängd och livskvalitet) Värdering av interventionen och hälsotillståndet; nyttan Direkta metoder;, SG, TTO, VAS Indirekta metoder/instrument; EQ5D, SF36 Betalningsviljan Specifika kriterier; mappas mot ett generiskt instrument eller mot poäng som översätts till monetära termer likt upphandling
Kvalitetsjusterade levnadsår Quality adjusted life year, QALY
Kostnads-effektkvoten Incremental cost-effectiveness ratio, ICER Kostnad A - Kostnad B = ICER WTP Effekt A - Effekt B
Kostnadseffektivitet vs. kostnadsbesparing Ökad kostnad Tröskelvärde Sämre effekt Bättre effekt? Minskad kostnad
Hälsoekonomiska modeller Bästa tillgängliga data sammanfattas och struktureras i en matematisk modell. Datatillgång, sjukdomen och dess behandling styr modellens uppbyggnad. Enhetligt effektmått möjliggör horisontella prioriteringar.
Den etiska plattformen Människovärdesprincipen Behovs- och solidaritetsprincipen Kostnadseffektivitetsprincipen
Resultat & slutsatser Medicinteknik bör utvärderas Stort behov TLV bör göra det Det görs ändå Inte bara medicintekniska produkter Användarvänligt
Nytt utvidgat uppdrag Två nya produktgrupper, - en för kroniskt sjuka - en ny och innovativ produkt Delredovisning 30 april 2014 Slutredovisning 31 december 2014 Samråd Myndigheten för Vårdanalys ska utvärdera
Rapportstruktur Rapportstruktur kunskapsunderlag medicinteknik Sammanvägd bedömning: Görs efter en beskrivning av åtgärden metoden eller produkten, tillstånd och målgrupp, vilka jämförelsealternativ som finns tillgängliga. Tillståndets svårighetsgrad, patientnytta, kvalitet i kunskapsunderlaget både för den medicinska och den hälsoekonomiska delen samt vilka etiska aspekter som kan göra sig gällande utmynnar i en sammanvägd bedömning för prioriteringsbeslut. Del I. Kunskapsunderlag och bedömning 1. Bakgrund 2. Tillstånd/sjukdom 3. Metoden/produkten 4. Patientnytta 5. Hälsoekonomisk utvärdering 6. Etiska konsekvenser 7. Inkomna synpunkter Företagets synpunkter Brukarorganisationernas synpunkter Landstingens och kommunernas synpunkter Vårdprofessionens synpunkter Branschorganisationernas synpunkter Berörda myndigheters synpunkter
Del II. Konsekvensanalys vid användning av metoden 8. Organisation och utbildning En konsekvensanalys över landstingens organisation och utbildning som kan påverkas av metoden eller produkten 9. Budgetpåverkan En konsekvensanalys över effekten på landstingens budget 10. Upphandlingsparametrar En lista över viktiga upphandlingsparametrar och vad man bör tänka på i en upphandlingssituation 11. Utvärdering Behövs fler utvärderingar, kliniska studier annat? 12. Uppföljning Är det några av antagandena som bör följas upp?
Evidenspyramid
Frågeställningar då QALY inte räcker till Användbarhet, bekvämlighet, säkerhet och kontroll är svårt att fånga med generella instrument och har därmed ingen påverkan på QALYs Vilken evidens godtar vi? Hur rangordnar vi olika typer av evidens? Vilka egenskaper/attribut är viktiga? Hur hanterar vi effektskillnader? Hur kopplar vi ihop patientnytta-evidensgradeffektskillnad mot ett pris?
Samverkan
Tack för uppmärksamheten www.tlv.se 08-568 420 50 Prenumerera på nyhetsmejl www.tlv.se/nyhetsmejl