Tandvård på olika villkor Kommission för ett socialt hållbart Malmö Anna Balkfors, huvudsekreterare Malmökommissionen anna.balkfors@malmo.se malmo.se/kommission 131023 Stockholm Tandvård på olika villkor Anna Balkfors
Malmökommissionens direktiv Beslut i kommunstyrelsen november 2010 Politisk oberoende kommission Utarbeta vetenskapligt underbyggda strategier för hur man kan minska ojämlikhet i hälsa i Malmö Sociala bestämningsfaktorer Mål, strategier, uppföljning Ansvarsfördelning, styrning, organisation Ekonomiska konsekvenser och effekter av insatser Prioritet; barn och ungas uppväxtvillkor, sociala och ekonomiska förutsättningar demokrati och delaktighet Slutrapport 1 mars 2013
Kommissionen 14 kommissionärer Ordförande, huvudsekreterare, informatör Senior advisers -Andra experter -Bred konsultation
Alla Malmöbor ska ha förutsättningar för god hälsa på lika villkor.
Hur mår Malmö? Årlig välfärdsredovisning 50 indikatorer -11 nationella målområdena Utvecklingen över tid Kön Stadsdelar Ursprung Socioekonomi! Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Skillnader Lägst Skillnad Högst 28% 72 100% Behörighet till gymnasiet 11% 50 61% Barnfattigdom 39% 24 38 77% Förvärvsarbetande 66% 39 27% Lågt socialt deltagande 59% 25 84% 7.4 74.4 år 81.8 år Valdeltagande Medellivslängd Källa: Ur välfärdsredovisningen för Malmö 2010
misk status lsoutfall Mer än 30 sjukdagar senaste året Dålig psykisk hälsa Dålig självskattad hälsa Långvarig sjukdom 500 450 400 350 Lågt socialt deltagande Svagt emotionellt stöd Svagt praktiskt stöd Anser sig inte kunna påverka egna hälsoutvecklingen Ekonomisk stress Målområden 1 och 2: Delaktighet och inflytande i samhället, ekonomisk och social trygghet Stressad i vardagen 300 250 Svag social förankring i bostadsområdet 200 Låg vitalitet 150 Osäker i bostadsområdet 100 Besvär med karies 50 0 Låg tillit Rökt hasch Lågt förtroende för samhällsinstitutioner råden 9, 10 och 11: ysisk aktivitet, goda or, minskat bruk av ch alkohol Riskkonsumtion av alkohol Daglig rökning Överviktig Låg fysisk aktivitet Socioekonomisk status Malmö - män Äter lite frukt och grönt Källa; Hälsoförhållanden i Skåne 2008; Region Skåne Utsatt för våld Hot om våld Önskar byta yrke Spänt arbete Svagt stöd i arbetet Buller från vägtrafik Målområden 5: Sunda och säkra miljöer Målområde 4: Ökad hälsa i arbetslivet Arbetslös, förtidspensionär Arbetare Tjänstemän
Skapa samhälleliga förutsättningar för hälsa på lika villkor 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel
Hela Malmö en folkhälsopolicy Alla Malmöbor ska ha förutsättningar för god hälsa på lika villkor. Kommission
Malmö 302 600 invånare Populationen växer för 28:e året i rad 30% är födda utomlands 140 språk Ung befolkning: 50% är under 35 år
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Malmö-världsledande på hållbar utveckling! MILJÖMÄSSIG DIMENSSION Värna om ekosystemets tjänster och återhämtningsförmåga -UN Scroll of honor; Världsledande på hållbar stadsutveckling SOCIAL DIMENSSION Hälsa och välbefinnande Resurser, inflytande och makt fördelas rättvist, jämlikt och jämställt Tillgång till social service, utbildning, trygghet, delaktighet - Försörjnings stöd -Arbetslöshet - Barnfattigdom - Utbildningsnivå - Valdeltagande -Tillit, trygghet - Hälsa, välbefinnande - Medellivslängd EKONOMISK DIMENSSION Ekonomisk tillväxt Fördelning av välstånd - Budget i balans för 15 e- året i rad - Minskad skattekraft - 64% förvärvsarbetar - Inkomstojämlikheten ökar
Commission on Social Determinants of Health 2005-2008
Skillnader i hälsa ökar mellan länder, i länder, i städer 55 år 44 år Kvinnor: Japan Zimbabwe Män: Island Swaziland Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Vad orsakar ojämlikhet i hälsa? Strukturella bestämningsfaktorer för hälsa och vardagslivets villkor är orsak till en stor del av ojämlikheten i hälsa mellan länder, inom länder och inom städer. Reducing health inequality is an ethical imperative. Social injustice is killing people on a grand scale Commission on Social Determinants of Health, WHO 2008
Källa: Dahlgren och Whitehead 1991 Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Förbättra vardagsvillkor Tackla orättfärdig fördelning av makt, pengar, resurser Mät, förstå, följ upp WHO, 2008
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Underlagsrapporter VARFÖR MALMÖ VAD 1) Vetenskapligt underlag, sociala determinanter med koppling till ojämlikhet i hälsa 2) Vad är möjligt att påverka enligt forskning 3) Situationen i Malmö (data, beskrivning) 4) Rekommendationer ÅTGÄRDER/ HANDLING
Källa: Malmökommissionens slutrapport, 2013
Figur 1: Tandborstning i Mellersta Förstadsskolan i Malmö 1914. För att de skola lära sig uppskatta den regelbundna tandborstningens behag. (citat ur tidskriften Munhygien) (Mattsson i Köhler 2012)
Andel 6-åringar med behov av lagning. Tandkliniker i Malmö 1999 Källa: Matsson, L i Köhler, 2012
Ökad förståelse Migration Antal 310 000 300 000 290 000 280 000 270 000 260 000 250 000 240 000 230 000 500 000 har bott i Malmö > 1 år 23% Globalisering Urbanisering 220 000 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Källa: SCB, City of Malmö, Salonen 2012, Abrahamsson 2012, Stigendal 2012 År
Tandhälsarekommendationer Tillför tillräckliga resurser för riktade preventionsprogram Socialtjänst och andra kommunala organisationer måste inkludera tandvården i sitt arbete och i sina strategier. Tandvårdshögskolan och Region Skåne måste tillsammans lösa problemen med narkostandvård lokalt i Malmö. Fördjupat och utvidgat samarbete mellan tandvården och andra samhällsaktörer; gemensam utbildningsdag. Datainsamling och studier för att nå barn som lever under svåra förhållanden. Lars Matsson i Köhler (2012): Barn i Malmö, Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa.
Slutrapporten Hur mår Malmö En ny förståelse för Malmö Perspektiv (6) Övergripande rekommendationer (2) Områden (6) Mål (24) Åtgärder (72)
Källa: Malmökommissionens slutrapport, 2013
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Övergripande rekommendationer Etablera en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällssystemen mer jämlika
Malmös väg mot en hållbar framtid! Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Övergripande rekommendationer Etablera en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällssystemen mer jämlika Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratisera styrningen
Områden 1. Barn och ungas levnadsvillkor 2. Boendemiljön 3. Utbildning 4. Inkomst och arbete 5. Hälso- och sjukvård 6. Förändrade processer kunskapsallianser & demokratiserad styrning
Område 1: Barn och ungas vardagsvillkor 1. Barn och ungas inflytande och delaktighet 2. Barnfamiljernas ekonomiska villkor i Malmö 3. Barn och ungas bostadsförhållanden och miljö
Halvera barnfattigdomen 2020 Från 30 till 15 % Kommission för ett socialt hållbart Malmö Källa:, T.Salonen, A, Angelin, 2012
1.1 Barnfamiljernas ekonomiska villkor i Malmö Mål: Halvera barnfattigdomen till 2020 för att på sikt eliminera den helt Åtgärd: Ta fram och implementera en kommunal handlingsplan för att minska barnfattigdomen Åtgärd: Inrätta ett kommunalt familjestöd Åtgärd: Höj det kommunala försörjningsstödet till barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd Åtgärd: Inför en norm om ett schabloniserat tillägg på årsbasis för barnhushåll med långvarigt försörjningsstöd, avsett för barns fritids- och kulturaktiviteter
Område 2: Boendemiljö och stadsplanering 1. Bostad och bostadsförsörjning 2. Boendesegregation 3. Tillit
Område 3: Utbildning 1. Likvärdighet och hög kvalitet 2. Förskolans betydelse för barns utveckling, lärande och hälsa 3. Grundskolan en likvärdig skola? 4. Fritidshemmens förutsättningar för utveckling av hälsa och lärande 5. Gymnasieskolan inte en skola för alla? 6. Nyanlända och sent anlända barn och ungdomar 7. Skolsegregationen
Område 4: Inkomst och Arbete 1. Inkomster och försörjning 2. Arbetsmarknad 3. Arbetsmiljö och arbetsorganisation 4. Det obetalda arbetet
Kommission för ett socialt hållbart Malmö
Område 5: Hälso- och sjukvård 1. Jämlikhet i vård och förebyggande insatser 2. Vårdutnyttjande i Malmö 3. Förebyggande arbete i Region Skåne och i Malmö 4. Åtgärder under Malmöbornas livscykel 5. Behovet av ett permanent samarbetsorgan
5.4 Åtgärder under Malmöbornas livscykel Mål: Alla barn i Malmö skall ha en likvärdig hälso- och sjukvård, samt hälsofrämjande och förebyggande insatser tills de slutar skolan. Åtgärd: Prioritera förebyggande arbete mot våld, omsorgssvikt och sexuella övergrepp på barn Stärk inriktningen på de sociala bestämningsfaktorerna inom mödrahälsovård, barnhälsovård och inom den kommunala elevhälsan. Gör en översyn av samarbetsorganisation gällande barns hälsa Prioritera förebyggande arbete mot våld, omsorgssvikt och sexuella övergrepp på barn Utvärdera familjecentralerna
Område 6: Förändrade processer för en socialt hållbar utveckling genom kunskapsallianser och demokratiserad styrning 1. Kunskapsallianser 2. Ledarskap och holistiska styrinstrument 3. Infrastruktur av kunskapsallianser
Vad händer nu i Malmö med kommissionen? Beslut i kommunstyrelsen 2 april Bred remiss - analysgrupp Sociala investeringar, nya mått, hållbarhetsredovisning Malmö stad omorganiseras Beslut i kommunstyrelsen 27 november
No data no problem. No problem no action. (M.Marmot) Knowing is not enough; we must apply. Willing is not enough; we must do. (Goethe)
Vad har kommissionen åstadkommit? 16, 25, 50, 90, 200, 2000 Kunskap Insikt, förståelse Förändrat synsätt - arbetssätt - andra beslut Relationer Slutsatser
Lärdomar Mäta, förstå utvecklingen Tidsbegränsat Kommunikation vetenskaplighet Handla; kort och lång sikt, lokalt-regionalt- nationellt Kommissionen har genererat nya kunskapsallianser Kanske till och med förändring under resans gång Väcker frågor om förutsättningar för förändring. Vem har mandat/makt/förmåga att förändra vad? Vara överrens om problemen/orsakerna Vara överens om potentialen i förändring/förbättring Förstå med- och motkrafter Måste finnas en politisk efterfråga Kanske finns lösningarna i det lilla och i det stora
Det är ingen idé att finnas till om man inte behövs till nåt. Därför måste samhället inrättas så att alla behövs. Vi kräver att behövas! (Tage Danielssons manifest i SOPOR 131024 Stockholm Tandvård på olika villkor Anna Balkfors anna.balkfors@malmo.se
2.2 Tillit Mål: Stadsplanering ska bidra till att stärka tilliten och främja goda och tillgängliga miljöer och mötesplatser som inbjuder till delaktighet. Skapa fler tillgängliga mötesplatser, speciellt i områden med stor trångboddhet. Stadsplanering ska bidra till att stärka invånarnas delaktighet och inflytande.
2.2 Boendesegregation Mål: Stadsplanering ska bidra till att minska boendesegregationen Åtgärd: Inför sociala konsekvensbedömningar som ska föregå alla beslut som rör fysiska investeringar Utveckla och intensifiera arbetet med att blanda upplåtelseformer, bostadstyper, arbetsplatser och servicefunktioner Omvandla barriärer till sammanlänkande områden Satsa på två storslagna stadsförädlingsprojekt Amiralsstaden och Bygga om Dialogen