SERFIN 2. Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt. 1999-05-05, slutrapport

SERFIN 2 Per Christiansson Gustav Dahlstršm Bengt Eresund Hans Nilsson Fredrik Stjernfeldt 1999-05-05, slutrapport BFR 960664-3 BFR 960569-8 BFR 960665-8 BFR 969663-7 Skade- och erfarenhetsuppfšljning fšr fastighetsfšrvaltning pœ internet, SERFIN Informations- och kunskapsfšrsšrjningen inom fastighetsfšrvaltningen Delredovisning - TillŠmpad IT i fšrvaltarforum, FFORUM-kom Delredovisning - System fšr kunskapsnoder pœ projekt och branschnivœ - KNODSYS 1

Sammanfattning SERFIN projektet (Skadefšrebyggande ErfarenhetsŒterfšring fšr Fastighetsfšrvaltare pœ Internet) startades fšr att ge byggbranschen en mer omfattande erfarenhetsbank fšr teknisk fastighetsfšrvaltning, Šn vad som tidigare funnits. Vid konstruktionen av denna erfarenhetsbank har informationsteknikens alla fšrdelar anvšnts. Rapporten utgšr en samlad redovisning av fšljande projekt som svarat fšr delar av uppbyggnaden av SERFIN 2: BFR 960664-3 "Skade- och erfarenhetsuppfšljning fšr fastighetsfšrvaltning pœ internet, SERFIN" BFR 960569-8 "Informations- och kunskapsfšrsšrjningen inom fastighetsfšrvaltningen" BFR 960665-8 Delredovisning "TillŠmpad IT i fšrvaltarforum, F-FORUM-kom" BFR 960663-7 Delredovisning, "System fšr kunskapsnoder pœ projekt och branschnivœ KNODSYS" Projektet har anvšnt sig av demonstratormetoden, parallellt med systemet har en gemensam arbetsyta vuxit fram i takt med projektet. AnvŠndare och utvecklare har anvšnt sig av systemet bœde som arbetsmaterial och verktyg vilket har drivit fram utvecklingen och snabbt pekat ut brister och fšrdelar. Denna rapport Šr en fortsšttning pœ en fšrstudie som genomfšrdes 1995-1996. Projektet har drivits av Hans Nilsson (HN Byggteam AB) Per Christiansson (KBS Media Lab) och Bengt Eresund (Bengt Eresund IT AB) tillsammans med fšljande representanter frœn fšrvaltningssektorn: FastighetsŠgarna Sverige Vasakronan AB Akademiska hus i Stockholm AB Postfastigheter FamiljebostŠder Statens Fastighetsverk Skandia Fastighet Hantverks- och industribyggen i Stockholm AB Resultatet frœn projektet har dokumenterats och rapporterats vid referensgruppsmšten, nationella och internationella konferenser och seminarier vid olika tillfšllen. Arbetsgruppen fšr Serfin 2 har hœllit ett tiotal samordningsmšten. I švrigt har kontakterna i huvudsak skštts via Internet (E-mail, ftp, etc.). Serfin har Šven presenterats fšr branschorganisationer samt vid internationella mšten: Christiansson P, 1997, "Experiences from developing a Building Maintenance Knowledge Node". CIB W78 Workshop, Cairns 9-11 July 1997, 'Information Technology Support for Construction Process Re-Engineering, IT-CPR-97'. (pp. 89-101) http://delphi.kstr.lth.se/reports/cibw78cairns1997.html Christiansson P, 1996, "Knowledge communication in the building industry. The Knowledge Node Concept." Construction on the Information Highway. Bled, June 10-12,1996. CIB Proceedings 198 (ed. Z. Turk),, (pp 121-132). (Reviewed) http://delphi.kstr.lth.se/reports/cibw78bled96.html Christiansson P, 1998, " Using Knowledge Nodes for Knowledge Discovery and Data Mining." Lecture Notes i Artificial Intelligence 1454. Ian Smith (Ed.). "Artificial Intelligence in Structural Engineering. Information Technology for Design, Collaboration, Maintenance, and Monitoring." Springer-Verlag Berlin Heidelberg 1998. (pp. 48-59). http://it_civil_auc/it/reports/ascona_98/ascona98.html 2

1 Bakgrund...7 1.1 SERFIN 1...8 1.2 SERFIN 2...9 1.3 Deltagare...9 1.4 Paradigmskiftet...10 1.5 BESKRIVNING AV DAGENS INFORMATIONSHANTERING...11 1.5.1 Dagens faktabaser...11 1.5.2 Kunskapslagring...12 1.5.3 Erfarenhetssamling...13 1.5.4 Kunskapskommunikation...13 1.5.5 System fšr datorstštt samarbete...13 1.5.6 IntranŠt...13 1.5.7 Databaser...14 1.5.8 DatornŠtverk...14 1.6 KUNSKAPSNODER...15 1.6.1 Det Dynamiska KunskapsnŠtet...16 1.6.2 MetamŠrkning av digitala dokument...17 1.6.3 World Wide Web...17 1.6.4 Kunskapsnoder i praktiken...18 1.6.5 Merkurius...18 1.6.6 Yahoo...19 2 Syfte...20 2.1 InformationsinnehŒll (byggteknik)...20 2.2 IT (informationsteknik), struktur...21 2.3 Klassificering av och sškning i informationsinnehœllet...21 2.4 MŒlgrupper...21 2.5 Scenario...22 2.5.1 Fastighetsfšrvaltaren...22 2.5.2 Projektšren...22 2.5.3 Entreprenšren och Specialentreprenšrer...22 2.5.4 Byggmaterialproducenten...22 2.5.5 BostadsrŠttsfšreningen...22 2.5.6 VillaŠgaren...23 2.5.7 Den internationella marknaden...23 3 Metod...24 3.1 Demonstratormetoden...24 3.1.1 Demonstratorutveckling i fyra faser...24 3.1.2 Skalningsproblemet...26 3.2 Webben som arbetsrum...26 3.3 Erfarenhetsinsamling...26 3.4 Resurser...27 3.4.1 KompetensomrŒden fšr deltagare...27 3.4.2 IT resurser...27 3.5 Nomenklatur och begreppsbildning...28 4 versikt šver SERFIN...29 4.1 GrŠnssnitt...29 4.1.1 Navigering...29 4.1.2 HjŠlp...30 4.1.3 Text...30 3

4.2 Struktur...30 4.2.1 Konceptuell modell...30 4.3 SERFIN:s system fšr anvšndarna...31 4.3.1 Introduktion...31 4.3.2 Debatt...32 4.3.3 Prenumeration...32 4.3.4 Tipssškning...33 4.3.5 Grafisk sškning...34 4.3.6 Tips/frŒga...34 4.3.7 Beskrivningsnytt...35 4.3.8 Ordboken...35 4.3.9 Rapporter...36 4.3.10 Introduktion...36 4.3.11 LŠnkar...36 4.3.12 Arbetsyta...37 4.4 SERFIN:s arbetsyta fšr administratšrerna...37 4.4.1 Intips...37 4.4.2 Tips...38 4.4.3 Arkiv...38 4.4.4 Beskrivningsnytt arbetsyta...38 4.4.5 Dokumentation...38 4.4.6 Debatt...38 4.4.7 Mštesanteckningar...39 4.4.8 Adresser...39 4.4.9 HjŠlp...39 4.4.10 System...39 5 SERFIN:s form och funktion...40 5.1 Datamodell...40 Filstruktur...40 5.1.2 Datamodell fšr tips...40 5.2 Metoder fšr inmatning...41 5.2.1 Olika metoder fšr att lšmna synpunkter (kvalitetssškring)....42 5.2.2 Sortering/numrering av tipsen...42 5.2.3 Kodning...42 5.2.4 Bilder...42 5.2.5 InnehŒll...42 6 Utveckling...43 6.1 SERFIN v1...43 6.2 SERFIN v2...43 6.3 SERFIN v3...44 6.4 Vidareutveckling sedan fšrsta SERFIN-rapporten...44 6.5 Systemet...45 6.5.1 Tipssškning...45 6.5.2 Diskussionsforum...45 6.6 Arbetsytan...45 6.6.1 Tipshantering och granskningsprocessen...45 7 HŒrdvara och Mjukvara...46 7.1 Server...46 7.1.1 Operativsystem...46 7.1.2 FramtidssŠkerhet...47 4

7.1.3 HTTP Server...47 7.2 SystemsŠkerhet...47 7.3 Klientmjukvara...47 7.4 JavaScript...47 7.5 Sškning i SERFIN...49 7.5.1 Fritextsškning...50 7.5.2 Top-Down...50 7.5.3 WAIS...50 7.6 Sškmotor...51 7.6.1 Netscape sškmotor...51 7.6.2 Index server...51 7.6.3 Excite sškmotor...52 7.7 Diskussionsforum...52 8 SŠkerhet...53 8.1 DriftssŠkerhet, tillgšnglighet...53 8.1.1 SŠkerhetskopior...53 8.1.2 Redundans...53 8.1.3 Behšrigheter och ansvarsfšrdelning...53 8.1.4 Vikten av kompetens...54 8.2 InbrottssŠkerhet...54 8.2.1 Skydd av data...54 8.2.2 Firewall, brandvšgg...55 8.3 Olika typer av attacker...55 8.3.1 IntrŒng...55 8.3.2 Informationsstšld och kryptering...56 8.3.3 TillgŠnglighetshindrande ŒtgŠrder...57 8.4 SŠkerhetsstrategier...57 8.4.1 Att detektera ett angrepp...59 8.4.2 tgšrder vid sškerhetsincident...60 8.4.3 Hur hœller man sig informerad?...60 9 Resultat...62 9.1 AllmŠnt...62 9.2 Nomenklatur...62 10 Visioner och vidare arbete...64 10.1 IT och framtiden...64 10.2 Framtida organisation av SERFIN...65 10.3 Vision fšr granskningsprocess...66 10.4 Databasimplementation...66 10.4.1 ASP...67 10.4.2 Databasimplementation av SERFIN...67 10.4.3 ProblemstŠllningar...69 10.4.4 ASP-skript...69 10.5 Utškade prenumerationstjšnster...71 10.5.1 Push-teknik...72 10.6 Tipsrecensioner & kommentarer...72 10.7 vriga projekt...72 11 KŠllfšrteckning...73 SamanstŠllning av angelšgna omrœden...76 Tips pœ SERFIN...77 5

Intips - Fšrteckning...78 Beskrivningsnytt 971230...82 Excite for Web Servers 1.1...94 Bilaga F: WWWBoard...98 Bilaga G: Basic Support for Cooperative Work...102 SKADEF REBYGGANDE ERFARENHETS TERF RING - F RVALTNING"...105 6

1 Bakgrund Projektet SERFIN (Skadefšrebyggande ErfarenhetsŒterfšring fšr Fastighetsfšrvaltare pœ Internet) har bedrivits under tvœ etapper, SERFIN 1 och SERFIN 2, varav den fšrsta etappen var en fšrstudie. Denna rapport avser SERFIN 2. Det finns i Sverige ca 100.000 juridiska och fysiska personer som Šger hyres-, industri och specialfastigheter. Hyreshussidan karakteriseras av ca 60.000 Šgare varav de ca 45.0000 enskilda Šgarna till stšrsta delen enbart Šger en mindre fastighet. Av fastighetsbestœndets ca 400 miljoner kvm utgšrs hšlften av hyresfastigheter och den andra hšlften av lika delar industrifastigheter och offentliga lokaler. Generellt sker inom fastighetssektorn en viss koncentration av delar av fastighetsbestœnd till ett antal mycket stora professionella fastighetsfšretag. Grovt ršknat omsštter fastighetsbranschen 500 miljarder kr per Œr. Mer Šn 60.000 personer Šr direkt sysselsatta i fastighetsfšrvaltningen. r 1995 var det samlade taxeringsvšrdet fšr landets šver 3 miljoner taxeringsenheter ca 2000 miljarder kronor. Det sker ocksœ en renodling av fastighetsšgarskapet i riktning mot det "juridiskt/ekonomiska" omrœdet. Den byggtekniska kompetensen šverlœts till stor del till fšretag utanfšr den egna organisationen. I och med uppbrytningen av Byggnadsstyrelsen till ett antal mer speciliserade fastighetsbolag bibehšlls inte de "byggtekniska" enheterna inom "koncernen statens fastigheter". Samma utveckling, dvs. mot att avskaffa de byggtekniska enheterna, finns ocksœ inom de stora hyresfastighetsbolagen och deras organisationer (t ex HSB, Riksbyggen, SABO, etc.). Dessa tekniska enheter svarade ofta fšr den tekniska erfarenhetsœterfšring som nu Œterspeglas i SERFIN. Information fšr fastighetsfšrvaltarnas behov finns att hšmta frœn en mšngd spridda kšllor. En av de viktigast kšllorna Šr naturligtvis de fšretagsinterna informationssystemen som innehœller sœvšl administrativa som teknisk information. Denna information gšller i huvudsak den dagliga driften och det rutinmšssiga underhœllet. NŠsta informationsnivœ Šr den som tillhandahœlls av den/de organisation/er som fšretaget tillhšr eller Šr medlemmar i (HSB, Riksbyggen, SABO, Sveriges fastighetsšgare, Byggherrefšreningen, etc.). NŠr det gšller teknisk information i vid bemšrkelse sœ finns det en mšngd informationskšllor att tillgœ. Ren produktinformation kan fœs direkt frœn producerande fšretag eller deras agenter. InformationsmellanhŠnder och branschorganisationer tillhandahœller dessutom fšrdiga sammanstšllningar i form av byggkataloger (tryckta eller i databasform) eller sammanstšllningar pœ begšran. SŒvŠl generell som specifik information finns Œtkomlig nšr det gšller det tekniska utfšrandet. Till stšrsta delen Šr denna information dock inriktad pœ nybyggnad och inte pœ de behov som den fastighetsfšrvaltande sidan har. Ett exempel pœ generell information Šr AMA, AllmŠn material- och arbetsbeskrivning, som innehœller generella beskrivningstexter att hšnvisa till i de specifika projektbeskrivningarna. Till AMA finns ocksœ RŒd och Anvisningar (RA) avseende utformningen av projektbeskrivningar i anslutning till AMA. Huvudinriktning fšr AMA Šr nybyggande. Ser vi till fšrvaltningssidans Œtkomst till teknisk information fšr underhœll, utbyte, reparation, etc., sœ finns det i dag ingen samlad kunskapsbas som tšcker in existerande behov. Vissa leverantšrer av produkter och tjšnster tillhandahœller viss information inom smala nischer. Behovet av teknisk erfarenhetsœterfšring fšr fšrvaltningssidan Šr dokumenterad under en fšljd av Œr. Ofta har erfarenhetssystem byggts upp inom enskilda fšretag och dšr fungerat mer eller mindre všl. Ett bra exempel Šr det erfarenhetssystem som byggdes upp inom Byggnadsstyrelsen. I och med uppsplittringen av Byggnadsstyrelsen i flera fšretag och organisationer upphšrde uppdateringen av systemet. Som nšmnts ovan Šr trenden den att de tekniska enheterna inom fastighetsbolagen och deras intresseorganisationer minskar i storlek och dšrmed ocksœ eventuell insamling och distribution av erfarenhet Internet har skapat fšrutsšttningar fšr helt nya sštt att sammanstšlla, bearbeta och distribuera information i en multimedial interaktiv miljš. Internet finns snart tillgšngligt pœ varje arbetsplats i Sverige. MŒlet fšr SERFIN har varit att: hitta en process och systemstruktur som kan anvšndas fšr att dynamiskt bygga upp en erfarenhetsbank, utarbeta kvalitativt sškrad teknisk information (erfarenheter) av olika slag fšr fšrvaltningssidan, gšra informationen och systemet tillgšngligt via Internet med utnyttjande av avancerade relevanta programvaror och utvecklingsverktyg anpassade fšr de olika informationsprodukterna och anvšndarna, 7

alltid ha aktuell information tillgšnglig dygnet runt och frœn valfri plats (Internet), ge fšrvaltarna mšjlighet att sjšlva sška i erfarenhetsbanken och fœ resultatet presenterat i en anpassad form med hjšlp av multimediatekniken ge fšrvaltarna mšjlighet att sjšlva lšmna erfarenheter och ge feed-back till erfarenhetsbanken och dess fšrvaltare, skapa ett system som kan anvšndas fšr att generellt hšja kompetensen inom teknisk fšrvaltning I projektet har ingœtt att prova olika metoder fšr att samla in, bearbeta och interaktivt presentera den tekniska informationen med utnyttjande av de vanligaste PC-programmen fšr ordbehandling, berškning, grafik samt aktuella webbplatsprogram, filšverfšringsprogram och webblšsare. Under projektets gœng har flera informationsprodukter (tekniska Tips, Beskrivningsmallar, Diskussionsforum, Ordbok, LŠnkar, Rapporter och andra dokument, Nyhetsbevakning med "Brandfacklor") initierats och testats. Olika former fšr uppsamling, kvalitetssškring och Œtkomst av information har provats. LŠnkar mellan och strukturer fšr de olika informationsprodukterna har utvecklats och generella sškmotorer har applicerats och testats pœ informationsinnehœllet. SERFIN Šr med andra ord ett projekt fšr framtidens erfarenhetsinsamling fšr fastighetsfšrvaltning dšr informationsteknikens alla fšrdelar anvšnds. Den potentiella mœlgruppen fšr SERFIN:s tjšnster och produkter Šr alla fastighetsfšretag, projektšrer inom omrœdet rehabilitering, ombyggnad och underhœll, entreprenšrer, byggmaterialtillverkare och -leverantšrer, bostadsršttsfšreningar, villašgare, hyresgšster, tekniska skolor och hšgskolor inklusive forskningsenheter. SERFIN kan Šven ge všrdefull kunskap fšr kvalitetshšjning vid projektering av nya byggnader. Eftersom det i dag till stor del saknas det informationsinnehœll som SERFIN behandlar torde den ovan beskrivna mœlgruppen utgšra en tillršckligt stor kritisk kundmassa fšr en framgœngsrik kontinuerlig drift, underhœll och utveckling av SERFIN. En mycket viktig mœlgrupp utgšr de stšrsta fastighetsfšretagen inom sœvšl den offentliga som den privata sektorn. 1.1 SERFIN 1 Under november 1995 pœbšrjades en fšrstudie till ett projekt medbenšmningen "Skadefšrebyggande ErfarenhetsŒterfšring fšr Fastighetsfšrvaltare pœ Internet - SERFIN". Denna fšrstudie hade som mœl att designa och ta ett fram ett system fšr att identifiera och effektivisera lšsningen av problem inom byggnadsfšrvaltning samt att gšra dessa erfarenheter lštt tillgšngliga i tid och rum MŒlgruppen fšr fšrstudien var bestšllare, fšrvaltare, forsknings- och utvecklingsgrupper samt material- och produkttillverkare Fšljande egenskaper definierades fšr SERFIN vara omedelbart tillgšngligt nšr behov uppstœr kunna nœs via standard bšrbar dator ha ett enkelt och effektivt anvšndargršnssnitt vara tillgšngligt via Internet fungera som kombinerad kunskapskšlla, kunskapsfœngare och kommunikationsyta fšr inblandade personer Stšdja utvecklingen av en prototyp fšr en sluten anvšndargrupp. Denna prototyp skulle utgšra en kvalificerad bas fšr vidare utveckling. Under fšrstudien fšrdes ingœende diskussioner kring system- och strukturfrœgor. Tester av olika tšnkbara tekniska lšsningar genomfšrdes med utnyttjande av olika databassystem och Internetanslutningar via en projektdator. En begršnsad representativ mšngd erfarenhetsdata i form av tips, illustrationer, begreppsbestšmningar matades in i systemet varigenom problemidentifiering och tester av sœvšl inmatning, sškning och strukturering av information kunde genomfšras. MŒnga erfarenheter frœn fšrvaltningsskedet samlades in under projektets gœng, dels genom intervjuer och dels genom direkta uppgifter frœn sœvšl den referensgrupp som knutits till projektet som frœn andra fastighetsfšrvaltare. Erfarenheterna var sœdana som direkt borde vidarefšrmedlas till fšrvaltare, projektšrer och entreprenšrer som arbetar med ombyggnads- och underhœllsfrœgor. 8

Rekommendationen blev att fortsštta arbetet med ett system som anvšnder sig av Internet fšr erfarenhetsutbyte. (Christiansson et. al.,1997) 1.2 SERFIN 2 Referensgruppens fšrslag var att projektet borde fortsštta efterfšrstudien enligt fšljande: 1. Ett fšrsšk med en erfarenhetsbank av en enkel (men utvecklingsbar) modell i en mindre krets/referensgrupp under tvœ Œr (1997, 1998) 2. En sšrskild studie av hur verksamheten skulle kunna byggas upp i stšrre skala 3. En separat utredning av hur verksamheten skulle kunna gšras kommersiellt tillgšnglig, (med beaktande av organisationsform och olika intressenter/delšgare) Viktiga omrœden fšr att fšra projektet vidare var: BYGG-/F RVALTNINGSTEKNISK ERFARENHETSBANK / INNEH LLSGRUPP dšr Hans Nilsson skulle ansvara fšr att fœnga upp och strukturera erfarenheter, viss nyhetsbevakning samt utifrœn inkommet material sammanstšlla underlag fšr vidarebearbetning. InnehŒllsgruppen skulle utgšra bollplank fšr strukturgruppen, och lšmna underlag fšr inmatning i systemet och dšrmed uppbyggnad av erfarenhetsbanken. Genom att utarbeta ytterligare tips fšr inmatning skulle systemet testas och korrigeringar infšras. STRUKTURERING AV DIGITALT INNEH LL / STRUKTURGRUPP Per Christiansson med KBS-Media Lab skulle ansvara fšr design, utveckling och implementationen av systemet. KBS-Media Lab skulle Šven bygga fungerande strukturer samt regler och verktyg fšr informationshanteringsprocessen. KBS-Media Lab hade Šven det švergripande ansvaret fšr de IT-strategiska planerna och visionerna. I detta ingœr gršnssnitt, sškerhet, utveckling och underhœll av systemet. Dessa frœgor har KBS-Media Lab arbetat med sedan starten 1987 och har en mycket bred kompetens inom omrœdet. 1.3 Deltagare Projektansvarig pœ ByggforskningsrŒdet har varit Jan Sandelin, som aktivt intresserat sig fšr projektet, initierat kontakter med andra nšrliggande projekt samt arrangerat mšten med intressenter dšr Serfin 2 presenterats. Referensgrupp har varit: Mats Andberger, Akademiska hus i Stockholm AB, Gunilla Billgren, Vasakronan AB, Anders Blomberg, Hantverks- och industribyggen i Stockholm AB, Bengt Eresund, Bengt Eresund IT AB (ordfšrande), Dahn Gidstedt, Postfastigheter, Patrik HŠggstrand, Statens Fastighetsverk, Bengt Larsson, FamiljebostŠder, Conny Molinder, Skandia Fastighet, Hans Nilsson, HN Byggteam AB (Projektledare), Arbetet har bedrivits i tvœ samordnade delprojekt InnehŒll Struktur (IT, Datorteknik) Dessa delprojekt har haft var sin arbetsgrupp. Gruppen fšr innehœll (InnehŒllsgruppen) har bestœtt av: Gunnilla Billgren, Vasakronan AB, Anders Blomberg, Hantverks- och industribyggen i Stockholm AB, Bengt Eresund, Bengt Eresund IT AB (ordfšrande), 9

Patrik HŠggstrand, Statens Fastighetsverk, Hans Nilsson, HN Byggteam AB (Projektledare), Fredrik Stjernfeldt, KBS-Media Lab. InnehŒllsgruppen har utfšrt det praktiska arbetet med att infšra olika tips och sammanstšllningen av beskrivningsnytt samt testat tillgšngliga datorsystem fšr sœvšl sjšlva infšrande som tillgšngligheten pœ Internet. Strukturgruppen har bestœtt av Per Christiansson, KBS-Media Lab (Projektledare), Fredrik Stjernfeldt, KBS-Media Lab, Uno Engborg, KBS-Media Lab, (fram till juni 1997) Gustav Dahlstršm, KBS-Media Lab, Denna grupp har arbetat med design, systemutveckling, systemprovning och dokumentation av demonstratorprocesser fšr insamling och lagring av information, utveckling av system fšr att stšdja kommunikation samt utveckling av multimediala anvšndargršnssnitt. ven system fšr kvalitetssškring har pršvats. Fredrik Stjernfeldt har deltagit i innehœllsgruppen och utifrœn framfšrda synpunkter dels fšrbšttrat och fšrenklat metoderna fšr inmatning, redigering, ršttning av uppršttade handlingar och dels vidareutvecklat gršnssnitten mot anvšndarna av systemet. De bœda grupperna har arbetat med nšra kontakter och med gemensam redovisning i referensgruppen. Arbetsgruppen har hœllit mšten ca 10 gœnger under projektperioden. Under projektets gœng har kontakter i arbetsgruppen i huvudsak skett genom e-post. Referensgruppen mšten har dokumenterats i SERFIN systemets arbetsyta. 1.4 Paradigmskiftet Vi Šr mitt uppe i ett gigantiskt paradigmskifte, med andra ord vi hœller pœ att omvšrdera vœr syn pœ všrlden pœ ett sšllan skœdat sštt. Det nya Šr att vi framšver ej behšver bekymra oss om hur information Šr fysiskt fšrpackad (i pappersbaserade bšcker, videokasetter, etc.) och hur den distribueras. All information kommer att vara tillgšnglig digitalt. Det nya Šr hur vi fšrpackar den i icke-fysiska behœllare och hur vi kan anpassa innehœllet till lšsarens kompetens, intresse- och begœvningsprofil. Skrivkonst Tryckkonst Kommunikationskonst Fler fšrfattare Alla kan bidra Direkt interaktion Lagring Global spridning Interaktivitet Lagra allt Spridning Fler lšsare FrŒn skrivkonst till kommunikationskonst Identifikation av ett paradigm skifte Nya rutiner och kunskap om Kommunikation Representation Strukturering Klassificering InfŒngande Utvidgning Filtrering KvalitetsmŠrkning Sškning av kunskap ÓPer Christiansson feb 1995 10

Figur 1 Utvecklingen frœn konsten att skriva till konsten att kommunicera. Fšr ca 4500 Œr sedan uppstod skrivkonsten i modern tid. Detta som en fšljd av att sumererna ville kunna bokhœlla spannmœlsdistributionen effektivt. Kunskap fšrmedlades frœn person till person framfšrallt genom muntlig tradition. Man beršttade, ŒskŒdliggjorde med kroppssprœk och skissade i sanden fšr att fšrmedla sin kunskap till kommande generationer. Enstaka exemplar av dokumenterad information fšrekom (pœ papyrusrullar, inristningar i bergvšggar etc.). Inte fšrršn under mitten av 1400 talet dœ Gutenberg lade grunden till boktryckarkonsten skedde nœgot mycket dramatiskt - tryckerikonsten uppstod. Plštsligt uppstod nya snabba kanaler fšr att distribuera information. PrŠsterskapet som hade monopol pœ informationsfšrsšrjningen hade svœrigheter att acceptera fšršndringarna. Grunden lades nu fšr en allmšn kunskapshšjning och šverfšring av kunskap mellan olika discipliner. En renaissance (pœnyttfšdelse) uppstod som bšddade fšr den efterfšljande industriella utvecklingen dœ vi ersatte maskinbetonat mšnskligt arbete med just maskiner. 1.5 BESKRIVNING AV DAGENS INFORMATIONSHANTERING Dagens arbetssštt beskrivs bland annat enligt nedan i rapporten (Coocom 2, 1998). Fšr att hantera kunskap samt kommunikation och samverkan mellan mšnniskor blir informationsteknologisystem (IT-system) en mer och mer naturlig del av dagens arbetssštt. Utvecklingen sker bœde fšr de formella kontakterna och fšr de informella kontakterna inom och mellan individer, fšretag och institutioner. 1.5.1 Dagens faktabaser Dagens faktabaser har mœnga olika format och skiftande innehœll. Gemensamt fšr faktabaser Šr att samla information och att informationen ska vara lšttillgšnglig vid behov. Det Šr ocksœ av intresse att kunna sortera ut och matcha olika uppgifter och data i fšrhœllande till varandra. KŠnnetecken fšr en bra faktabas Šr att informationen Šr lštthanterlig fšr anvšndaren. Smidiga lšsningar škar anvšndningen och underlšttar uppdatering av information. NŠr en faktabas skapas Šr det viktigt att man dels tillgodoser de behov som existerar i dagslšget, men Šven att den kommer att klara framtida behov. Ett fšretags faktabas kan till exempel innehœlla information om kunder, personal och dess kompetens, erfarenhetsdata, kontakter, leverantšrer och projekt. Hur faktabasen Šr uppbyggd och vilken kategori av information som lagras i den bestšms av den tšnkta anvšndningen. Att lagra information som Šr irrelevant kan vara lika irriterande som att šnskad information inte finns tillgšnglig. Det traditionella har varit att faktabaserna Šr pappersbaserade och hœrt knutna till den fysiska plats som de befinner sig pœ. Detta medfšr problem fšr fšretag, projekt etc., som Šr utspridda pœ olika geografiska platser. Vidare har de strukturer som inte Šr anpassade fšr en lœngsiktig informationslagring och integration med andra faktabaser. 11

1.5.2 Kunskapslagring Organisations nivœ Kunskap Varaktighet Person Intern Extern Intern Extern Intern Extern Intern Extern 30 Œr Projekt Intern Extern Intern Extern 50 Œr Fšretag Intern Extern 100 Œr VŠrld Global kunskap 500 Œr KBS-Media Lab î 1998 Figur 2 Datorlagrad information/kunskap har olika lœng varaktighet I figur 2, som bygger pœ figur 3, visas hur information med olika uppskattad livslšngd flšdar frœn vœra personliga digitala behœllare till pœ global nivœ allmšnt tillgšngliga information/kunskap. NŠr vi samarbetar i projekt (eller fšretag som ju Šr en typ av projekt) mœste vi anpassa vœr interna information fšr att passa ett gemensamt projektsprœk. PŒ alla nivœer finns det en externt riktad information (personliga CV, fšretagspresentationer etc.) som Šr allmšnt tillgšnglig. 12

Figur 3 Informell information blir formell i olika kunskapsdomšner (všrldar). 1.5.3 Erfarenhetssamling Att samla erfarenheter kan gšras pœ mœnga sštt. Det vanligaste Šr att man samlar sina egna erfarenheter i minnet och drar nytta av dem i framtida situationer. Att samla erfarenheter i andra system Šn det egna minnet kršver att man kan definiera sina erfarenheter samt dokumentera och lagra dem pœ ett sštt som gšr det mšjligt att finna dem vid behov. Erfarenheterna ska systematiseras pœ ett sštt som gšr det enkelt att finna dem nšr man behšver ta del av dem. Exempelvis Šr det mycket viktigt att ocksœ lagra uppgifter som gšr det mšjligt att beskriva det sammanhang (kontext) i vilket erfarenheten uppstod (nšr, var, varfšr, etc.). 1.5.4 Kunskapskommunikation I alla tider har mšnniskor fšrmedlat kunskaper. Den vanligaste fšrmedlingsmetoden har varit den muntliga traditionen och lšra genom att hšrma. Efter skriftsprœkens intršde har kunskap 1 Šven fšrmedlats via text. I bšrjan var kunskapsfšrmedlingen via skrift endast fšr ett fœtal utvalda som fick lšra sig skrivkonsten samt fick tillgœng till skriftsamlingar. Boktryckarkonstens intršde pœ 1400-talet har gett kunskapsfšrmedling via text ett stort swing uppœt. Kunskaper som samlats i skrift kunde nu spridas billigare vilket gjorde att det blev intressant fšr fler att ta sig ur analfabetismen. I dagslšget sker kunskapskommunikation genom tal, skrift och bilder precis som tidigare. Den stora skillnaden Šr lagringen, fšrmedlingen och Œtkomsten av kunskap. Vi kan nu lagra information digitalt oavsett om den fšrmedlas skriftligt eller audiovisuellt. Fšrdelar med digital lagring av kunskap Šr att den kršver mindre fysiska volymer och Šr lšttare att transportera och interagera med. I dag sker kunskapskommunikation genom flera olika media. Vi Šr inte lšngre hšnvisade till fysiks kontakt vid fšrmedlandet av information. Den digitalt lagrade informationen kan gšras tillgšnglig fšr allmšnheten genom att lšggas ut pœ Internet. HŠr kan vem som helst leta upp dokument av intresse och ta del av dem. Problemet Šr att veta att materialet finns tillgšngligt pœ Internet samt var information finns. Det finns sškmotorer pœ Internet som hjšlper till att finna det som sšks (se kap 1.6.4 ÓKunskapsnoder i praktikenó). Att kunna sška information pœ nštet kršver kunskap om sškmotorns kommandon fšr att kunna begršnsa antalet tršffar. Liksom tidigare gšller det att ju mer man vet om det man undersšker desto lšttare har man att finna relevant information. Problem kan uppstœ dœ man šnskar att leta efter digitalt lagrad information som inte har uppdaterats i takt med den tekniska utvecklingen. Standarden fšr hur information skall lagras i digitalform Šndras stšndigt till fšljd av den tekniska utvecklingen inom omrœdet. Risken finns att information om genomfšrda projekt inte underhœlles vid uppdatering av tekniken fšr avlšsning av digitalt lagrad information vilket leder till att informationen inte lšngre Šr direkt tillgšnglig. Dessutom Šr det inte allmšnt kšnt att den fysiska livslšngden pœ magnetiska och optiska media ej kan fšrvšntas vara stšrre Šn 5-30 Œr. 1.5.5 System fšr datorstštt samarbete I dag finns det mœnga tekniska lšsningar som underlšttar datorstštt samarbete. Vilken teknisk lšsning som všljs beror pœ vilken grad av datorstšd som sšks fšr samarbetet. Datorstštt samarbete fyller i sig ingen funktion utan vinsten fœs av hur de vardagliga arbetsuppgifterna kan effektiviseras och hur kommunikationen och informationsflšdet kan fšrbšttras och underlšttas. Datorstštt samarbete kan vara allt frœn datorstšdd informationsšverfšring till samtidigt distribuerat samarbete pœ en digital byggnadsmodel. 1.5.6 IntranŠt IntranŠt uppstœr nšr ett fšretag eller organisation anvšnder Internet fšr intern informationshantering. Fšrdelen med att bygga upp sitt interna informationssystem i Internetmiljš Šr att nštet Šr tillgšngligt var helst en medarbetare befinner sig sœ lšnge som denne har tillgœng till Internet. IntranŠt anses vara nyckeln till effektiv interninformation dšr varje medarbetare snabbt och lštt kan ta del av fšretagets information, rutiner, datorprogram och regelverk, se figur 4. Det stšrsta problemet med intranšt Šr att medarbetare inte lšngre Šr informationsmottagare utan oftast aktivt mœste sška information, de har blivit informationstagare. Idag finns dock teknik utvecklad som kan mata anvšndare med information frœn nštet, s k push teknologi, se kapitel '10.5.1 1 Texter innehœller inte kunskap i sig utan information som leder till kunskap hos lšsaren efter det att lšsaren tolkat informationen, sœledes kan man sšga att text kan fšrmedla kunskap. 13

Push-teknik'. IntranŠtet bšr fšrse anvšndaren med den information som behšvs fšr att han/hon skall kunna šppna kanaler fšr information som sšnts automatiskt eller direkt frœn vissa personer. Ett intranšt kan innehœlla mycket mer Šn information frœn fšretagsledning till medarbetare. Exempelvis kan blanketter sœ som reserškningar, adressšndringar och ansškningar om tjšnstledighet hanteras helt digitalt via IntranŠt. System fšr erfarenhetssamling och befintlig lokal kompetens kan med fšrdel kopplas till IntranŠt dœ tillgšngligheten škar fšr medarbetarna. Figur 4 Exempel pœ IntranŠts innehœll och funktionalitet 1.5.7 Databaser En databas Šr en strukturerad samling information med vidhšngande system fšr strukturering och hantering av informationen. NŠr man utvecklar en databas Šr det viktigt att den Šr všlorganiserad sœ att informationen Šr konsistent samt beskriven fšr att kunna integreras med nuvarande och framtida systam. Databaser inom ett fšretag Šr tyvšrr ofta ej lštta att integrera eftersom de všxt upp utan tanke pœ att en gemensam begreppsapparat Šr mycket fšrdelaktig vid integrerad anvšndning av digital information. Databaser Šr oftast uppbyggda i klient Ð serversystem dšr tabeller ligger lagrade pœ en central server som nœs av alla anvšndare medan anvšndargršnssnittet finns pœ varje anvšndares dator (klient). PŒ detta vis har alla anvšndare tillgœng till samma data men det Šr de lokala maskinerna som fœr gšra huvudarbetet. Vanligast har det varit att anvšnda sig av databaser utvecklade i miljšer fšr lokal anvšndning dšr databasen finns antingen pœ den lokala maskinen eller i en dator kopplad till det lokala nštverket, t ex Microsoft Access databaser och Microsoft Structured Query Language, SQL, servrar. Nu gœr utvecklingen mer och mer Œt webblšsningar dšr databasen blir tillgšnglig pœ Internet. 1.5.8 DatornŠtverk I datornštverk kan flera datorer kommunicera samtidigt under olika protokoll som t ex TCP/IP, Transmission Control Protocol/Internet Protocol. Varje dator i nštverket har ett namn och en adress som anvšnds av denna och de andra datorerna vid kommunikationen. NŠr en dator skickar information pœ nštverket paketeras 14

informationen. I paketet finns det fšrutom informationen (data) angivet avsšndare och adress sœ att informationen nœr fram till rštt mottagare. Samarbete via datornštverk kan vara allt frœn att nœgra datorer delar pœ en skrivare till avancerade system dšr olika anvšndare delar pœ gemensamma hœrddiskar, gemensam programvara eller data ur gemensamma system. 1.6 KUNSKAPSNODER En kunskapsnod, (Christiansson, 1996a), Šr ej ett uttryck man finner i Merriam Websters ordboken. Det Šr snarare en kollektiv term fšr en ny typ av artefakter vi designar. En kunskapsnod enligt vœr definition Šr en virtuell artefakt som ger Œtkomst till distribuerad datorlagrad kunskap erbjuder en kommunikations- och samarbetsyta mellan personer. En kunskapsnod har vissa karakteristiska egenskaper anpassade multimedia gršnssnitt mot anvšndarna hšg grad av Œtkomst och sškerhet rumsoberoende Œtkomst realtid till tidsoberoende personligt kommunikationsstšd med tillgœng till ett gemensamt datoriserat 'arbetsrum' en behœllare fšr ett slutligt system under utveckling och en levande gemensam arbetsarea som senare kan anvšndas fšr systemunderhœll (om kunskapsnoden som i Serfin projektet samtidigt Šr en demonstrator). En nod betraktas vanligtvis som en punkt. I detta fallet kan kunskapsnoden betraktas som en kontaktpunkt i det Dynamiska KunskapsnŠtet, DKN. En eller flera personer som tillhšr olika kunskapsdomšner, se Figur 5, har Œtkomst till denna oberoende av tid och rum. TillŠmpningsinformationen behšver inte flšda genom enbart en nod utan den kan utgšras av intelligenta agenter som kontrollerar Œtkomsten till anslutna kunskapsbehœllare. Figur 5 Kunskapsnoden kan betraktas som en meta kunskapsbehœllare och kontrollmekanism fšr tillgšngligheten. Kunskapsnoden kan sœledes betraktas som en kontaktpunkt i det DKN, Dynamiska KunskapsnŠt, vilket stšdjer kommunikation och kunskapsœtkomst (DKN idag utgšres huvudsakligen av Internet och World Wide Web). 15

1.6.1 Det Dynamiska KunskapsnŠtet Det som hšnder nu Šr att vi inte bara effektivt kan mœngfaldiga fysiska informationsbehœllare utan att vi alla omedelbart och globalt faktiskt kan sprida information i logiska fšrpackningar. Nu sker det i det sœ kallade World Wide Web pœ Internet som bara Šr bšrjan pœ ett globalt Dynamiskt KunskapsnŠt, DKN, (Christiansson, 1993), se (5) i Figur 6. Det Dynamiska KunskapsnŠtet knyter dynamiskt samman mšnniskor med mšnniskor, mšnniskor med digitalt lagrad information samt digitala informationsbehœllare med varandra. Traditionellt har vi satt likhetstecken mellan den fysiska behœllaren (boken, videofilmen, etc.) och dess innehœll (bokens titel, fšrfattare, bilder och text). FrŒn och med nu kommer nšstan all information som produceras att finnas i digital form och i allt hšgre grad tillgšnglig via DKN. Detta innebšr att vi kan fšrpacka information fšr ett visst behov och fšr vissa anvšndare d.v.s. specialdesigna enstaka 'bšcker' fšr ett visst behov. Dessa kan sedan lagras som ett unikt digitalt dokument och/eller som ett recept eller mšnster fšr hur det sammansattes av ett antal mindre informationsenheter. 16

Figur 6 Vi kommer, vilket redan Šr ett faktum, att kommunicera och hantera digitalt lagrad kunskap pœ nya sštt. (1) AnvŠndare sšker och finner kunskap lagrade pœ papper. (2) Personer mšts och har fysisk kontakt eller (3) anvšnder enkla multimedia gršnssnitt sœ som telefonen. Multimedia gršnssnittet utvidgas till att omfatta fler av vœra sinnen (Computer Supported Collaborative Work, CSCW, and Virtual Reality, VR, etc.). (4) Delar av ens person datorlagrade kunskap kan anslutas till det Dynamiska Kunskaps NŠtet, DKN, (5). Logiska informationsbehœllare (6) kan skapas och upphšra att existera med liten insats. 1.6.2 MetamŠrkning av digitala dokument Fšr att effektivisera sammansšttning och utnyttjandet av olika informationsenheter som skall ingœ i logiska informationsbehœllare bšr dessa mšrkas pœ ett generellt sštt, (Christiansson, 1998). Exempel pœ sœdan mšrkning Šr Dublin Core standarden med sina 15 mšrkningstaggar dessa Šr: Titel pœ dokumentet Fšrfattare eller skapare mnesomrœde och nyckelord Beskrivning av innehœll Publicerare (av den elektroniska versionen) Annan bidragsgivare Datum fšr publicering Resurstyp (teknisk rapport etc.) Format (html, pdf,...) Resurs Identifierare (exempelvis en URL, Uniform Resource Locator, i form av en http adress pœ World Wide Web, WWW) KŠlla (den elektroniska version dokumentet hšrleddes ur) SprŒk Relation (till andra resurser) TŠckning (geografisk eller tidsmšssig) RŠttighetshantering (lšnk till Šgare av informationen) Just nu hœller ett konsortium bestœende av fšretag och forskningsinstitutioner pœ att ta fram ett verktyg RDF,Resource Description Framework, se Šven kapitel '9.1 Nomenklatur'. RDF skall kunna anvšndas fšr definition av nya metasprœk fšr att beskriva informationsinnehœll pœ ett generellt sštt fšr global tillgšnglighet. Vi har redan bšrjat se resultat av arbetet i de objektorienterade system pœ World Wide Web som kan fšrmedla fšr olika mottagare innehœllsmšssigt specialdesignade informationsenheter (video och text) enligt sœ kallad push teknik. 1.6.3 World Wide Web Internet fšddes 1969 i ett U.S. Defense Department nštvšrk som kallades ARPAnet, Advanced Research Projects Agency Network. ARPAnet var ett experimentellt nštvšrk som var designat fšr att stšdja militšr forskning och i synnerhet forskning om hur man kunde bygga nštverk som kunde klara partiell utslagning (vid exempelvis en bombattack) och ŠndŒ fungera. Fšr att sšnda ett meddelande i nštverket behšvde en dator endast paketera data i ett sœ kallat Internet Protocol (IP) paket och adressera paketet till rštt mottagare. Ca 10 Œr senare kom Ethernetbaserade lokala nštverk pœ scenen. SŒ smœningom blev Internet ett nštverk av olika datornštverk som hittills har samordnats under de olika universitetsdatornšten pœ global nivœ. En strikt kommersialisering hœller pœ att ske nu dœ olika fšretag kan erbjuda olika tjšnster till slutanvšndarna i Internet. Den fšrsta idžen (formulerad av Tim Berners-Lee) till World Wide Web uppstod 1989 pœ CERN i Gen ve med en prototyp utvecklad 1990 fšr att underlštta dokumentœtkomst. I januari 1993 slšpptes alpha versionen av webb blšddraren Mosaic (senare kommersialiserad som Netscape) frœn University of Illinois och antalet http servrar uppskattades till 50 stycken. KBS-Media Lab lade ut sina fšrsta Webbsidor Œtkomliga frœn Internet i april 1994. Antalet http-servrar škar exponentiellt. De fšrsta 3 Œrens utveckling speglas i Figur 7. 17

Figur 7 Det totala antalet http-servrar, som hanterar WWW-sidor, utgšr en allt stšrre andel av det totala antalet servrar. (FrŒn 1/1.000.000 1992 till 1/3 1997.) (KŠlla http://webcrawler.com) 1.6.4 Kunskapsnoder i praktiken I dagslšge finns det ett antal kunskapsnoder i bruk. Dessa hjšlper oss att finna relevant information eller informationsbšrare ur de sškperspektiv som Šr aktuella. Kunskapsnoder kan ha mœnga olika uppbyggnader och strukturer i praktiken men den gemensamma faktorn Šr att de ska bidra till spridningen av kunskap genom att underlštta fšr en eller flera anvšndare att finna information och stšdja kommunikation. Idag kan man sška information pœ i princip tvœ olika sštt (I) Top-Down med hjšlp av klassificeringstršd eller (II) Bottom-Up genom att sška fšrekomst av ord i dokument. Modellerna kan omvšxlande anvšndas under sškning. 1.6.5 Merkurius Den kanske stšrsta tillvšxtpotentialen i nšringslivet finns inom smœ och medelstora fšretag. Hšgskolorna har fšr dessa en mycket viktig roll som utvecklingsmotor, vilket sœvšl riksdag som regering pœtalat. Trots detta Šr kommunikationen mellan nšringslivet och hšgskolorna mycket liten. En orsak till detta Šr hšgskolornas dœligt utvecklade fšrmœga att gšra kunskapen tillgšnglig. Merkuriusprojektet syftar till att utveckla en demonstrator fšr en kunskapsnod vilken skall gšra universitetskunskap tillgšnglig och anpassad fšr nšringslivet. Kunskapsnoden har ocksœ egenskapen att fungera som en kommunikationsyta mellan personer involverade i kunskapsfšrmedlingen. KunskapsomrŒdena livsmedelsteknik och verkstadsteknik utgšr testomrœden under projektet. Merkurius Šr en av grundstenarna fšr vidare utbyggnad av systemet och metoder fšr universitetets omvšrldskommunikation. (Christiansson et al., 1999). Projektet anvšnder sig av en demonstratormetod, vilket innebšr att kunskapsnoden utvecklas inkrementellt parallellt med verktyg och arbetsyta. Demonstratorn všxer allt efter projektets gœng och anvšnds kontinuerligt bœde som forskningsmaterial och verktyg. I projektet studeras hur kommunikationen mellan nšringsliv och Lunds Universitet sker och hur den kan stimuleras. Ett delmœl Šr att utveckla underlag till Lunds Universitet fšr framtida arbete (strukturer, behov, begrepp, metoder, mallar och gršnssnitt). 18

Forskningsmaterial frœn de beršrda kunskapsomrœdena samlas och presenteras i Merkurius. Fšretagen har Šven mšjlighet att sšnda in frœgor inom omrœdena till Merkurius. FrŒgan skickas till en person med tillršcklig kunskap fšr att antingen svara pœ frœgan eller skicka den vidare till nœgon som kan. Problem kan Šven diskuteras šppet inom Merkurius sœ att andra fšretag och personer inom Lunds Universitet kan delta, (Christiansson et al, 1997). 1.6.6 Yahoo Ett tidigt exempel pœ en kunskapsnod Šr Yahoo, Yet Another Hierarchical Officious Oracle. Yahoo startade i liten skala av David Filo och Jerry Yang vid Stanford University. De bšrjade katalogisera intressanta webbplatser vilka snabbt škade i antal. Deras lšnksamlig šverfšrdes 1994 till en databas och fortsatte všxa till ett av dagens stora Internetfšretag. Yahoo fœr i dagslšget ca 140 miljoner tršffar per dygn (Yahoo). Besškarna erbjuds fšrutom mšjligheten att leta bland Šmneskatalogiserade lšnkar flera olika informationstjšnster, reseinformation, nyhetsfšrmedling, e- postfunktioner mm. Besškarna kan numera sjšlva registrera nya webbsidor och hjšlper pœ sœ sštt till att bygga pœ informationsinnehœllet i Yahoo. Yahoo tillhšr den grupp av webbplatser man kallar portaler. Med Portal avser man en webbplats som fungerar som en startsida med stort utbud av informationstjšnster. Tanken Šr att portalen skall vara den enda webbplatsen man behšver fšr att hitta information pœ Internet. Vanliga tjšnster och funktioner portalerna erbjuder Šr: e- postfunktioner, nyheter, všder, globala sškmotorer, aktieinformation mm. Andra portaler Šr Excite (http://www.excite.com), Netscape Netcenter (http://home.netscape.com/), C-net (http://www.cnet.com). 19

2 Syfte Syftet med projektet Šr att med utgœngspunkt frœn fšrstudien forma, utveckla och testa system fšr erfarenhetsinsamling och erfarenhetsfšrmedling inom teknisk fastighetsfšrvaltning med hjšlp av modern informationsteknik inklusive Internet. Detta innebšr att en mšngd delmoment skall genomfšras fšr att nœ fram till ett anvšndbart system (prototyp). I projektet avsœgs att prova olika metoder fšr att samla in, bearbeta, kvalitetsmšrka och presentera den tekniska informationen med utnyttjande av de vanligaste PC-programmen fšr ordbehandling, berškning, grafik samt aktuella webbplatsprogram (inklusive databasprogram), filšverfšringsprogram och webblšsare. FrŒn Ansškan januari 1997 ÓSERFIN Šr i fšrsta hand tšnkt att anvšndas av fšrvaltare pœ fšltet. Dessa skall, med hjšlp av ett effektivt sšksystem, snabbt kunna nœ senaste nytt. Dessutom skall de enkelt kunna tillfšra pœ fšltet nyfšrvšrvade kunskaper till systemet. Systemet skall Šven fungera som uppslagsverk och mšjliggšra associativ sškning och idžgenering. Vidare skall systemet erbjuda kontaktyta till kunniga personer och hjšlp att hitta bœde rštt kunskap och rštt kontaktpersoner.... Projektet utgšr en fortsšttning pœ det pœgœende SERFIN projektet. Detta arbete kommer att innebšra att ordningsstšllande av en fungerande demonstrator fšr fas 2 av projektet fšr praktisk sluten anvšndning. I fortsšttningsdelen, fas 2, ges stšd under uppsamling av erfarenheter fšr inledande datamodellering (kunskapsstrukturer, gršnssnitt, IT-verktyg fšr anvšndning och underhœll) och presentation av totalmodell fšr SERFIN i samarbete med švriga parallella projekt involverade i arbetet, 'InnehŒll' Hans Nilsson, 'Strategi' Bertil Johnson, 'Fšrvaltarforum' Birgitta Bruzelis. (FFORUM BFR 950549-0). I SERFIN2 ges stšd i de mera systemnšra delarna i projekt 'Kunskapsnod-systemnivŒ, KNODSYS (BFR 960663-7). Detta innebšr att utveckla stšdverktyg och rutiner fšr anvšndargršnssnitt och faktalagring, sškerhetsrutiner, systemkonfigurering, sšk- och indexerings verktyg etc. Projektet innehœller Šven utbildnings- och kunskapsšverfšring till de i projektet inblandade personerna fšr att IT-stšd under samarbetet skall kunna utnyttjas. Vidareutveckling av den Internet baserade arbetsytan ingœr Šven i projektet. Resultatet av arbetet under Fas 2 ligger till grund fšr, Fas 3, en uppskalning av SERFIN till en nationellt tillgšnglig kunskapsnod fšr att gšra erfarenheter fšr teknisk fšrvaltning tillgšngliga šver World Wide Web samt fœngst av sœdan erfarenhet ocksœ šver World Wide Web.Ó Fšr tydlighetens skull har en uppdelning av delmoment gjorts nedan mellan informationsinnehœll, d.v.s. det byggtekniska, och IT, d.v.s. det datortekniska. 2.1 InformationsinnehŒll (byggteknik) De informationsmšngder som kom att anvšndes i projektet skulle ha aktualitet och vara av tillršcklig omfattning sœ att hela systemstrukturen kunde provas och sœ att potentiella avnšmare av systemet kunde testa systemet i verklighetstrogen miljš. De huvudmoment som ingick i projektet nšr det gšller informationsinnehœllet var: Insamling av erfarenheter. AvgrŠnsningar av ŠmnesomrŒden. Bearbetning av erfarenheter till Tips. InhŠmtning av synpunkter pœ fšreslagna Tips - kvalitetssškring - krav pœ IT fšr kommunikation, mellanlagring, m.m. Strukturering av informationen fšr presentation pœ webbsidor. Infogning och testning av nya informationsmšngder sœsom beskrivningstexter avsedda fšr teknisk upphandling, rapporter, nyheter, m. m. Presentation av innehœllet fšr referens- och styrgrupper. Utformning av strategi fšr en fortsatt uppbyggnad av erfarenhetsbanken. 20

2.2 IT (informationsteknik), struktur I gšrligaste mœn skulle IT anvšndas under projektets alla faser. Det innebar att Internet utnyttjades fšr projektsamordning via e-post och den speciella arbetsyta som skapades pœ SERFIN:s webbplats. IT-delens huvudmoment var: Test av olika databassystem Grafisk formgivning av webbgršnssnitt Design av webbstrukturer AnvŠndartester Beaktande av framtida uppskalningbehov Skapande av en plattform (IT-verktyg och utbildning) fšr samverkan med hjšlp av IT Val och utveckling verktyg och metoder aktuella fšr SERFIN:s ŠndamŒl 2.3 Klassificering av och sškning i informationsinnehœllet Struktureringen av materialet har diskuterats i arbetsgruppen och man har dšrvid konstaterat att BSAB-systemet i sin nuvarande form (BSAB96) inte helt tšcker fšrvaltningstekniska frœgor. Det kan nšmnas att det pœgœr ett projekt, "Fšrvaltningsklassifikation", i Svensk ByggtjŠnsts regi vars syfte Šr att skapa ett klassificeringssystem fšr fšrvaltningssidan. Den nuvarande inriktningen pœ projektet Šr ett system fšr normal drift och fastighetsunderhœll och inte det som ršr de mer byggtekniska aspekterna av fšrvaltningssidan. I den mœn det Šr praktiskt kommer klassificeringssystem framšver att anvšndas fšr en del informationsmšngder parallellt med sškordssšttning. En del informationsmšngder kommer varken sškordssšttas eller klassificeras. De databasprogram som anvšnds gšr det mšjligt att fœ hela informationsinnehœllet sškbart pœ alla ingœende ord och begrepp. Denna sškmetod kommer med all sannolikhet vara den som anvšnds i de flesta fall. Andra metoder kommer att vara grafisk sškning samt sškning med hjšlp av sškord och klassificeringsbegrepp. Fšrutom angivna sškparametrar sœ finns det i moderna databasprogram mšjlighet att fœ interaktivt stšd vid sšktillfšllet. LŠnkning mellan olika informationsmšngder med hjšlp av HTML (HyperText Markup Language) underlšttar dessutom informationssškningen Arbetsgruppen enades att informationen i SERFIN skulle kunna beskrivas med begrepp frœn huvudgrupperna, se Šven kapitel Ô4.3.4 TipssškningÕ, Byggdel, Material, Miljš (kontext), Problem och tgšrd (fšr felavhjšlpning). 2.4 MŒlgrupper MŒlgruppen fšr SERFIN:s tjšnster och produkter har ursprungligen avgršnsats till dem som pœ olika sštt direkt Šr engagerade i den (bygg)tekniska fastighetsfšrvaltningssektorn, dvs. alla fastighetsfšrvaltare och projektšrer (inklusive arkitekter) inom omrœdet rehabilitering, ombyggnad och underhœll samt entreprenšrer, byggmaterialtillverkare och -leverantšrer. I fšrlšngningen hšr ocksœ bostadsršttsfšreningar, villašgare, hyresgšster, tekniska skolor och hšgskolor inklusive forskningsenheter till den potentiella mœlgruppen. De erfarenheter som samlas i SERFIN kan direkt peka pœ omrœden dšr forsknings- och utvecklingsinsatser behšver initieras. Vidare kommer SERFIN att kunna ge všrdefulla erfarenheter fšr škad produktkvalitet i samband med nyprojektering. I kapitel '1 Bakgrund' beskrivs storleken pœ fastighetsbestœndet, dess všrde och Œrliga omsšttning samt antalet fastighetsšgare (100.000 juridiska och fysiska personer som Šger hyres-, industri- och specialfastigheter). Beaktar vi švriga primšra mœlgrupper kommer vi fram till fšljande: Arkitekter (SAR), civilingenjšrer (SVR), och byggingenjšrer (SBR) bildar en grupp pœ ca 12.000 personer. Arkitekt- och Ingenjšrsfšretagen (A & I) har 400 medlemsfšretag med ca 11.000 anstšllda Byggentreprenšrerna har 2100 medlemsfšretag Det finns hundratals specialentreprenšrer och medlemmar i branschfšreningar sœsom: Byggmaskinfšreningen, Riv- och saneringsentreprenšrerna, SPEF Svenska Putsentreprenšrfšreningen, STIB StŠllningsentreprenšrerna, Svenska Mobilkranfšreningen och TIB Takentreprenšrerna Det finns 8000 fšretag som tillverkar eller importerar byggmaterial eller tillhandahœller insatsvaror fšr byggsektorn Antag att 10% av ovan angivna personer och fšretag pœ nœgot sštt Šr engagerade inom det tekniska fšrvaltningsomrœde som SERFIN avhandlar kan man konstatera: 21