Nätverksmöte, Livsmedelsverket 2014-11-06 1
Bakgrund PFAA i miljön, inget nytt Uppmaning till kartläggning Flora av analyser LOQ Gränsvärden saknas Livsmedelsverkets rekommendationer: Åtgärdsgräns Hälsobaserat riktvärde Nätverksmöte, Livsmedelsverket 2014-11-06 2
Studiens syfte Snabb screening stöd till vattenproducenter ge en ögonblicksbild av dricksvattensituationen i landet, vad gäller förekomst av PFAA underlätta tolkning av enskilda resultat utgöra underlag för prioritering vid kommande arbete med vidare kemiska analyser, reningsinsatser och uppströmsarbete Nätverksmöte, Livsmedelsverket 2014-11-06 3
Nationell screening av perfluorerade föroreningar (PFAA) i dricksvatten Rapport Nr 2014 20 Analys av 236 dricksvattenprover Analyslab ALS Insamling av analysresultat från ytterligare 115 dricksvattenprover Totalt 112 kommuner Ca 4.3 miljoner invånare Tillgänglig för Svenskt vattens medlemmar från 2014-10-22 Allmänt tillgänglig i januari 2015 Nätverksmöte, Livsmedelsverket 2014-11-06 4
Analysresultat PFAA i påvisades i 52 av de 236 proven (22 %) vanligast förekommande i vatten från ytvattentäkter Den vanligast förekommande var PFOS, följd av PFOA PFPeA, PFHxA, PFHpA, PFBS, PFHxS samt 6:2 FTS detekteras också PFAA med längre kolkedjor än 8 detekterades inte i något prov i fyra prov låg de sammanlagda halterna av PFAA över livsmedelsverkets åtgärdsgräns (90 ng/l) ett prov överskred också det hälsobaserade riktvärdet (900 ng/l) Nätverksmöte, Livsmedelsverket 2014-11-06 5
Resultat PFAA påträffades i: 36 av 193 prov frångrundvattentäkter 10 av 27 prov från ytvattentäkter 6 av 12 prov från täkter med konstgjord infiltration PFAA [ ng/l] 250 200 150 100 6:2 FTS PFOS PFHxS PFBS PFOA PFHpA PFHxA PFPeA 50 0 Grundvattentäkt Ytv.täkt Konstgj infilt. Nätverksmöte, Livsmedelsverket 2014-11-06 6
PFOS och PFOA (totalt 51 prov) 110 100 90 80 70 60 PFOS 50 40 PFOA 30 20 10 0 Grundvattentäkt Ytv.täkt Konstgj infilt. Nätverksmöte, Livsmedelsverket 2014-11-06 7
Sammanställning fristående analyser Sammanlagt 113 provsvar PFAA i påvisades i 15% av proverna Typisk rapporteringsgräns var ca <10 ng/l, men rapporteringsgränser på upp till 50 ng/l har också angivits Vanligast PFOS och PFOA Halterna i ungefär samma intervall som analyserna i studien Nätverksmöte, Livsmedelsverket 2014-11-06 8
Vidare arbete Fortsatt kartläggning och uppföljning Uppströmsarbete Utveckling av metoder för rening Rapporten finns tillgänglig för Svenskt vattens medlemmar från och 22/10. Tillgängliggörs allmänt efter årsskiftet Tack! Katrin.holmstrom@sweco.se Nätverksmöte, Livsmedelsverket 2014-11-06 9
PFAS problematik i Uppsala Vallskog infiltration Storvad brunnsfält Tunåsen infiltration A B Galgbacken brunnsfält Stadsträdgården brunnsfält C Halter av PFAA substanser i Åsen GW halt (ng/l) PFHxA PFOA PFBS PFHxS PFOS A 87 64 123 763 416 B 42 32 33 226 180 C 13 11 14 78 45 Sunnersta brunnsfält Philip McCleaf 2014-11-06
Sammanfattning av teknik för avskiljning av PFAA från dricksvatten Teknik Avskiljnings effektivitet Mekanism Avfall Omvänd osmos (nano filtrering) Upp till 99% cutoff beroende Filtrering Volym 15-20% av behandlad volym, PFAA halt 5-7 gånger högre Aktivt kol Nytt/regenererat kol 90-99% sedan avtar till 0% när kolet blir mättat Adsorption, byt ut efter att kolet är mättat Regeneration av förbrukat kol förstörs PFAA Jonbyte Ny/regenerad massa 90-99%, sedan avtar till 0% när massan blir mättat Jonbyte, regeneration med koksalt (NaCl) när massan är mättad, onsite Volym 2-4% av behandlad volym, PFAA halt 1000-10000 gånger högre Philip McCleaf 2014-11-06
Stadsträdgården vattenkvalitet och kolonnförsök PFAA parametrar Antal kol medelvärde PFBA perfluorbutansyra 4 ug/l 0,0036 PFPeA perfluorpentansyra 5 ug/l 0,0038 PFHxA perfluorhexansyra 6 ug/l 0,015 PFHpA perfluorheptansyra 7 ug/l 0,0035 PFOA perfluoroktansyra 8 ug/l 0,011 PFNA perfluornonansyra 9 ug/l <0.0025 PFDA perfluordekansyra 10 ug/l <0.0025 PFUnDA perfluorundekansyra 11 ug/l <0.0025 PFDoDA perfluordodekansyra 12 ug/l <0.0025 PFBS perfluorbutansulfonat 4 ug/l 0,019 PFHxS perfluorhexansulfonat 6 ug/l 0,090 PFOS perfluoroktansulfonat 8 ug/l 0,057 PFDS perfluordekansulfonat 10 ug/l <0.0025 PFOSA perfluoroktansulfonamid 8 ug/l <0.0025 6:2 FTS Fluortelomersulfonat 8 ug/l <0.0025 summa PFAA ug/l 0,203 PFOS + PFOA ug/l 0,068 Kemiska parametrar - Alkalinitet som HCO 3 mg/l 318 Ca mg/l 90 Cl mg/l 34 TOC mg/l 2,36 COD Mn som O 2 mg/l <1,0 F mg/l 1,1 Fe mg/l <0,02 Färg mg/l Pt 5 Konditivitet Ms/m 66,8 Mg mg/l 14,6 Mn mg/l <0,005 Na mg/l 23 NH 4 mg/l <0,04 NO 2 mg/l 0,013 NO 3 mg/l 6,4 ph 7,5 SO 4 mg/l 45 Turbiditet FNU <0,1 Uran 238 ug/l 29 Philip McCleaf 2004-11-06
Försök med aktivt kolfiltrering (GAC) och anjonbyte Aktivt kol 5 olika typer bituminous, kokosnöt och extruded Anjonsmassa SBA gel och macroporous Försökstid: 100 dagar Kontakttid: 5-6 minuter Bäddvolym: 400 ml Philip McCleaf 2014-11-06
Selektivt borttagning - resultatet efter 15 000 bädvolymer sulfonsyror > karboxylsyror C8>C6 och C6>C4? kokosnöt bituminous bituminous kokosnöt extruded kol aktivtkol Macroporous polyacrylic SBA Gel divinylben SBA anjonbyte
Resultat med aktivt kolfiltreing (GAC) och anjonbyte 100% 80% 6 gel styrene -divinylbenzene massa Total PFAA borttagning (%) 60% 40% 20% 2 bituminous kol 3 kokosnöt kol 0% 0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 Bäddvolymer Philip McCleaf 2014-11-06
Erfarenhet från storskal avskiljning av PFAS på Bäcklösa vv. Ca, HCO - 3 Pellet reactor SELECTIVITY CO 2, Radon 7-8 O dh Sand filter BAM, PFAS Carbon filter Antal bäddvolymer vatten behandlat Chlorine Water reservoir 15-18 O dh Sunnersta brunnar (summa PFAS <10 ng/l) Stadsträdgårdens brunnar (summa PFAS 160 ng/l) AC AC Råvatten exhausted desorption % % (ng/l) PFBS 9% 7% <10 PFHxS 48% 6% 26 PFOS 28% 73% 13 PFHxA 8% 0% <10 PFOA 7% 13% <10 SELECTIVITY Philip McCleaf 2014-11-06
Sammanfattning av teknik för avskiljning av PFAS från dricksvatten Teknik Omvänd osmos (nanofiltrering) Aktivtkol Bituminösstenkol Avskiljings effektivitet Driftkostnad 1 95-99% energi antiscalant kemikalie nya membran varje 10 år 70% PFOS (C8) 40% PFHxA (C6) vid 15 000 BV 1/10 energi av nanofiltrering regen aktivtkol Avfall Volym 15-20% av behandlat vattenvolym PFAA halt 5-7 gånger högre Regeneration av förbrukat kol förstörs PFAA < 50 ng/l 6,5 Mkr/år <10 ng/l 11 Mkr/år Anjonbyte 100% PFOS (C8) 40% PFHxA (C6) vid 15 000 BV 1/6 energi av nanofiltrering 120 ton koksalt per år Volym 2-4% av behandlad vattenvolym PFAA halt 1000-10000 gånger högre Philip McCleaf 2014-11-06
Bäcklösa vv Sunnersta Stadsträdgården- Krönåsen Långtids försök med PFAS avskiljning Luftning Luftning Avhardnings reaktor Avhardnings reaktor Snabb filtrering Snabb filtrering Aktivtkol fitrering Desinfektion Låg Reservoar 50 líter/min Bäcklösa vv åtgärd Nanomembranfiltrering Aktivkol Filtersorb 400 Jonbyte Purolite A600 Jonbyte Purolite A860E Aktivkol Filtersorb 400 Aktivkol Filtersorb 400 Aktivkol Filtersorb 400 Philip McCleaf 2014-11-06
Kartläggning av brandskum i Sverige Jenny Ivarsson PFAS Nätverksmöte 6 november 2014
Bakgrund 1/2 PFAS har hittats i grundvattentäkter i flera svenska kommuner Filmbildande brandskum (AFFF) är en misstänkt källa i många fall Användning i brandskum reglerad i EU endast för PFOS För att kunna bedöma om dagens användning av brandskum skulle kunna ge liknande problem behöver vi få en klarare bild av hur det ser ut i dag
Bakgrund 2/2 Sweco utförde därför en kartläggning På uppdrag av MSB och KemI Maj 2014
Uppdraget Kort uppdrag (vi var ute efter befintlig kunskap) Skulle utmynna i en rapport som sammanfattar dagens kunskapsläge om vilka brandsläckningsskum som finns/kan finnas på marknaden och (om möjligt) deras kemikalieinnehåll (t.ex. PFAS men också andra kemikalier) Inkludera lager Fokus på svenska marknaden (men med viss EU-info) Separera mellan AFFF och andra brandskum Skilja mellan övningsskum och skum för skarpt läge Kan direktimport från Kina förekomma?
Utförande Sökningar i litteraturen/på nätet. Kontakter med kemikalieindustri och användare Telefonintervjuer med svenska leverantörer och användare Mailkontakter med europeiska aktörer Säkerhetsdatablad samlades in från kontaktade aktörer Information om kemikalieinnehåll & kundkrav inhämtades
Resultat Kartläggning av tillverkare 2 producenter (formulerare) av skum/kemikalier finns i Sverige Helsingborg (Fomtec AB) Vadstena (Kempartner) I Europa finns flera tillverkare, t.ex. Dr Sthamer i Tyskland (levererar till bl.a. Presto) Angus i UK, Frankrike och USA (säljs i Sverige via Kidde Sweden) Solberg tillverkar och säljer i flera EU-länder, dock ej i Sverige Nordic Fire and Rescue Service är norskt/svenskt. Produceras i bl.a. Spanien Övriga världen Tyco Fire Protection Products i främst USA och Italien. Dotterbolaget Chemguard levererar till flera EU-länder Du Pont i USA- levererar ej till Norden National Foam i USA
Resultat Kartläggning av leverantörer Svenska markanden domineras av Presto, Dafo & Kidde Presto köper från Dr Sthamer i Tyskland (med och utan fluor) och ABC Fire Protection i UK (handbrandsläckare) Dafos/Fomtecs AFFF-produkter levereras till svenska flygplatser, oljehamnar & räddningstjänsten Kidde köper från Angus i UK- levererar till svenska industrier, kustbevakning & räddningstjänsten. 2 olika skumtyper, fluor- och proteinbaserat De släckskum som distribueras i Sverige produceras i EU och USA, ingen direktimport från andra länder* *bland de aktörer som ingått i denna studie
Resultat Kartläggning av användare Släckmedelscentralen, SMC- höga krav på produkter för oljeindustribränder, alkoholbeständigt skum kräv. Skumanvändningen har begränsats. Övning sker i Frankrike Räddningstjänsten- Olika produkter används eftersom inköp sker lokalt (Syd ställer idag strängare krav) Försvaret- Använder Sthamex-AFFF 3%. Vid övning oftast bara vatten Flygplatser- Swedavias flygplatser använder fluorfritt (Moussol 3/6-FF) Övnings/utbildningsplatser- o Revinge och Sandö (MSB)- Miljökrav ställs, exempelvis används OneSeven, Unifoam Bio Yellow o Skövde (SRTC)- OneSeven
Övriga resultat Skumanvändningen har begränsats Produkterna innehåller en mängd olika tillsatserinformation om fluortensider ses ofta som konfidentiell Producenterna kan i vissa fall lämna ut information mot sekretessavtal Vissa kunder (som Swedavia) ställer krav på fluorfritt => har nu fått tillverkaren utveckla ett välfungerande alternativ Få kunder ställer miljökrav- kraven inriktade på effektiva produkter Produktens hållbarhet ca. 5 år, men producenter säger 50 år. Kunden skickar tillbaks gamla produkter som SAKAB (i vissa fall Stena) bränner PFOS-skum kan förekomma i östra Europa
Vad händer nu? Örebro Universitet gör kemisk analys av brandskum Fluorerade och andra typer av brandskum Resultaten kommer KemI ta vidare i arbetet med PFAS Möjliga regleringar Alternativa styrmedel Frivilliga överenskommelser
KemI PM 3/14 http://www.kemi.se/documents/publikationer/trycksaker/pm/pm%203_14.pdf
Slutresultat av SLVs enkätkartläggning av PFAS i rå- och dricksvatten Anders Glynn Torbjörn Lindberg Emma Ankarberg Livsmedelsverket
Släckskum från brandövningsplatser
Faroanalys Enligt HACCP-principerna Föreskrivs i Livsmedelsverkets föreskrifter Identifiering av relevanta föroreningsfaror Påverkade/bedömd kunna vara påverkad 69 % hade genomfört faroanalysen innan enkäten 20 % av dessa hade identifierat PFAA som relevant fara innan enkäten
Enkät Till alla kontrollmyndigheter f.v.b. till kommunala dricksvattenproducenter 1 februari till 1 september 2014 Öka medvetenheten om problemet hos vattenproducenterna Initiera åtgärder för att skydda konsumenterna Kartlägga problemets omfattning i Sverige
Resultat av enkäten 2014-09-01 Bedömning av påverkan på dricksvattenanläggningen Antal (n) Andel (%) Är inte, eller har bedömts inte vara, påverkade av PFAA 1692 93 Saknar ställningstagande angående påverkan av PFAA 19 1 Är, eller har bedömts vara, påverkade av PFAA 108 6 Totalt 1819 100 Alla kontrollmyndigheter har svarat (254 st) 3,6 miljoner människor får dricksvatten från råvattentäkter som är påverkade av PFAA Ytvatten och grundvatten (halter oftast på bakgrundsnivå)
Anläggningar som är, eller bedöms vara, påverkade Generalläkaren: 44 anläggningar under utredning
Yt- och grundvatten Stora majoriteten av befolkningen exponerad från ytvattentäkter 71 platser med förorenat grundvatten Relativt låga halter Botkyrka, Uppsala, Ronneby, Halmstad och Båstad kommuner har vidtagit åtgärder
Åtgärdsgränser, summa av PFAA 7 Halt PFAA 7 (ng/l) Rekommenderad åtgärd 90 Minska halten så långt som det är praktiskt möjligt 900 Minska halten och inskränk användningen av vattnet under tiden Antaganden: De 7 PFAA är lika toxiska som PFOS Toxiciteten är additiv Allokering till TDI för PFOS 10 % PFBS PFHxS PFOS PFPeA PFHxA PFHpA PFOA Perfluorbutansulfonat Perfluorhexansulfonat Perfluoroktansulfonat Perfluorpentanoat Perfluorhexanoat Perfluorheptanoat Perfluoroktanoat
Dricksvatten som intagskälla Intag hos spädbarn högst Exempel: Tullinge 140 ng PFOS/l, 100 ng PFHxS/l Modersmjölk Stockholm: 75 ng PFOS/l, 14 ng PFHxS/l Summa2PFAA-intag: 20 ng/kg/dag (>10 % av TDI) Tolerabelt intag PFOS: 150 ng/kg/dag (EFSA 2008)
Dricksvatten som intagskälla Riksmaten 2010-11 (Bjermo et al. 2013)
Dricksvatten som intagskälla Intag hos vid bakgrundsnivåer Exempel: Norrvatten 6 ng PFOS/l Medelkonsument av livsmedel Livsmedel Dricksvatten % från dricksvatten (ng/kg/dag) (ng/kg/dag) PFOS 0.43 0.16 27 Teoretisk blodnivå 0,6 ng/kg/d 8 ng PFOS/ml (Fromme et al. 2007) Teoretisk blodnivå 0,16 ng/kg/d 2 ng PFOS/ml Medelhalt vuxna Stockholm 2010-11 12 ng PFOS/ml (Bjermo et al. 2013)
Vad vet vi inte? Läget på andra dricksvattenanläggningar än de kommunala Betydelsen av andra föroreningskällor än brandövningsplatser Långsiktig utveckling av föroreningsproblemen i ytoch grundvatten Nya PFAS? I förhållande till åtgärdsgräns I brandsläckningsskum (krav vid upphandling?)
Mer att göra! Verksamhetsutövare Gör faroanalyser Tänk på andra, kanske mer diffusa föroreningskällor än brandövningsplatser Kartlägg variationer, trender Myndigheter/Livsmedelsverket Kontrollera icke-kommunala anläggningar Ge råd till enskilda brunnsägare Dricksvattenvägledning Uppmärksamma internationellt Publicera på engelska Undersök PFAA i fisk (främst PFOS)
PFASs in the Swedish Environment - SLU's Ongoing and Future Research Lutz Ahrens Department of Aquatic Sciences and Assessment, SLU, Uppsala, Sweden November 6, 2014
Outline 2 Sources, transport, fate 1 Background on PFASs Process research 3 PFASs in drinking water 4
Per- and Polyfluoroalkyl Substances (PFASs) Perfluoroalkane sulfonamidoacetic acids (FOSAAs) F O H H OH F S C N C F O O F F R n:2 Fluorotelomer sulfonic acids (FTSAs) F H H O F S OH F F F n n O H H Perfluorooctane sulfonamidoethanols (FOSEs) F O H H F S C N C OH F O F F R H H Perfluorooctane sulfonamides (FOSAs) n x F F O F F S O F N H R Perfluoroalkyl carboxylic acids (PFCAs) F CF OH 2 F C n F O Perfluoroalkane sulfonic acids (PFSAs) F O CF 2 F S OH n F O
Per- and Polyfluoroalkyl Substances Perfluoroalkane sulfonamidoacetic acids (FOSAAs) F FOSAA O H H F N-MeFOSAA OH S C N-EtFOSAA N C F O O F F PFAS R precursors n x n:2 Fluorotelomer sulfonic acids (FTSAs) F H H O F S OH F F F n O H H Perfluorooctane sulfonamidoethanols (FOSEs) F O H H F S C N C OH F O F F R H H Perfluorooctane sulfonamides (FOSAs) F F O F F S O F N n H R Perfluoroalkyl carboxylic acids (PFCAs) F CF OH 2 F (PFCAs) C n F O Perfluoroalkyl carboxylic acids Perfluoroalkane sulfonic acids (PFSAs) F O CF 2 F (PFSAs) S OH n F O Perfluoroalkane sulfonic acids
Sources and Distribution of PFASs Aquatic animals Sewage treatment plants River Ocean Production and usage of PFASs in products Sludge Landfill Soil Sediment Fire training facilities Groundwater Plants Terrestrial animals Ahrens L. 2011, J Environ Monit, 13, 20 31
Sources, transport, fate 2
Sampling Sites - Stockholm Arlanda Airport Stockholm Arlanda Airport New fire training site (since 1996) Old fire training site (1970s 1996) Lake Halmsjön Lake Mälaren Baltic Sea Sampling sites for water Ahrens L, Norström K, Viktor T, Josefsson S. 2014, Chemosphere, In Press
Spatial Distribution for PFOS in Water Lake Mälaren Baltic Sea PFAS flux ~5 kg/year 2500 ng/l Ahrens L, Norström K, Viktor T, Josefsson S. 2014, Chemosphere, In Press
Screening of PFASs in Swedish Rivers Ahrens L, Ribéli E, Josefsson S, Gustavsson J, Nguyen MA, Wiberg K. 2014, NV-06565-13.
Screening of PFASs in Swedish Rivers Torne älv älv Kalix Kalix älv älv Råne älv älv Lule Lule älv älv Alterälven Pite Pite älv älv Skellefte älv älv Rickleån Vindelälven [Krycklan] Vindelälven [Rödånäs] Ume älv älv [Gubböle] Ume älv älv [Umeå] Öre Öre älv älv Lögde älv älv Gide Gide älv älv Ångermanälven Indalsälven Ljungan Delångersån Ljusnan Gavleån Dalälven Fyrisån Norrström Nyköpingsån Motala ström ström Botorpsström Emån Emån Alsterån Ljungbyån Lyckebyån Mörrumsån Helge Å Å Kävlingeån Rönneån Lagan Nissan Ätran Ätran Viskan Göta älv [Trollhättan] Göta älv [Alelyckan] Nordre älv älv Örekilsälven Enningdalsälven PFOS ΣPFASs (ng (ng L -1 ) L -1 ) 0 0 1 220 3 40 5 606 7 80 8 PFBA PFHxA PFHpA PFOA PFNA PFDA PFUnDA PFDoDA PFTeDA FOSA PFBS PFHxS ----- Environmental Quality Standard ----- Environmental Quality Standard PFOS (AA-EQS) (EQS) Ahrens L, Ribéli E, Josefsson S, Gustavsson J, Nguyen MA, Wiberg K. 2014, NV-06565-13.
Fluxes of PFASs in Swedish Rivers (g/day) ΣPFAS fluxes (g/day) 0 200 400 600 800 1000 1200 Torne älv Kalix älv Råne älv Lule älv Alterälven Pite älv Skellefte älv Rickleån Ume älv [Umeå] Öre älv Lögde älv Gide älv Ångermanälven Indalsälven Ljungan Delångersån Ljusnan Gavleån Dalälven Norrström Nyköpingsån Motala ström Botorpsström Emån Alsterån Ljungbyån Lyckebyån Mörrumsån Helge Å Kävlingeån Rönneån Lagan Nissan Ätran Viskan Göta älv [Alelyckan] Nordre älv Örekilsälven Enningdalsälven PFAS flux into recipient seas ~1150 kg/year Ahrens L, Ribéli E, Josefsson S, Gustavsson J, Nguyen MA, Wiberg K. 2014, NV-06565-13.
Transport in Water Wastewater Effluents into the Marine Environment Ahrens L. 2011, J Environ Monit, 13, 20 31
Accumulation in Biota Ahrens L, Bundschuh M. 2014, ET&C, 33, 1921-1929
Process research 3
Fire training sites and groundwater flow in Uppsala 1985 2007 N F1 Fyrisån 1990 1996 F5 F3 1990-now F2 Sävjaån Groundwater flow Fire training facilities (F) Drinking water treatment plant 0 1 2 km Ekoln
PFASs in Soil So1-2 107 10 So3-4 F1 139 So5 N Soil (So) Fire training facility (F) 2 408 401 25 So10-12 F3 Se1-2 So8-9 F2 So6-7 0 0.5 1 km
Uptake of PFASs in Plants and Worms from soil Plant uptake factor Worm uptake factor Plant uptake factor Worm uptake factor 100 9 90 8 Photo: Lutz Ahrens 80 70 60 50 40 30 20 10 7 6 5 4 3 2 1 0 0 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Carbon chain length Perfluorocarbon chain length
PFAS Soil Column Leaching Experiments PFCAs PFSAs FOSAs/FOSEs/FOSAAs Reservoir 20 ml h -1 Filter Soil Ø 10 cm Sand 18 cm 1 cm Pore Volume Leachate
4 PFASs in drinking water
Groundwater N G6 0 2 0 2 1 G7 G5 F1 2 G10 G11 G1-2 G3-4 1 F3 F2
Groundwater N G6 279 F1 0 2 0 2 1 G7 G5 1000 2 G11 G8 G1-2 G9 G10 G3-4 1 138 210 G13 G12 G14 83 F3 61 G15 F2
Groundwater N G6 279 F1 0 2 0 2 1 G7 G5 1000 2 G11 G8 G9 G10 G1-2 G3-4 1 138 210 G13 G12 G14 83 F3 61 G15 G24 54 F2 22 G25 53 G28 0 G26 G27 1
G28 0 1 G27 22 G24 G26 G12 G15 G14 61 83 G8 G9 G10 G25 53 54 G13 G22 138 1000 2 1 0 G5 G6 279 G3-4 1 G1-2 0 2 G7 2 210 G16 29 2089 G17 G18 19 G19 G20 G21 G23 7 312 2 8015 3 G11 N Ground- water F1 F3 F2 F2
Treatment Techniques for PFASs in Water Powdered Activated Carbon (PAC) Removal Efficiency of PFASs (%) Lab-scale Membrane cleaning technique GAC Anion exchange
Summary The waste sector and fire training facilities are important sources for PFASs Ubiquitous distribution of PFASs in the environment (air, water, soil, biota) PFASs with short chains and precursors replacing PFOS and PFOA Transport and bioaccumulation depends on the functional group and carbon chain length Low removal efficiency of PFASs in water using conventional treatment techniques
On-going and Future Projects on PFASs PFASs in skiing areas Soil leaching into groundwater Screening in surface and groundwater Uptake in plants and biota Characterization of wastewater and biosolids Drinking water Treatment techniques (lab-, pilot-, full-scale) Indoor air Method development (e.g. passive sampling, non-target screening) Sources, transport and fate http://www.pacificwater.org/ Integration of chemistry, toxicology and modelling
Acknowledgments
Tack! Contact: Lutz.ahrens@slu.se
PFAS i Brantafors dricksvatten Information vid nätverksmöte om PFAS i Uppsala 2014-11-06 Magnus Olofsson Miljö- och byggnadsförvaltningen
Hur det började Länsstyrelsens utvidgade miljöövervakning hösten 2013 vid flygplatsen Analys av många substanser, bl a PFOS Prover på tre källor/vattentäkter: - Silverkällan : inget PFAS detekterat - källa 118B: 500 ng/l total halt PFAS - råvattentäkten G6: 1.266 ng/l total halt PFAS Meddelades till MBF och Miljöteknik via mail 26/11 och på möte 5/12 2013
Miljötekniks första prover och följderna Togs på G6 och utgående dricksvatten 3/12 Svar kom 16/12 1.896 ng/l i G6 5.970 ng/l på utgående dricksvatten Brantafors vattenverk stängs Presskonferens media kommuninvånarna Begäran om riskvärdering till SLV
Akuta följder av stängningen av Brantafors VV För Miljöteknik: Kärragårdens VV kopplades in, nu nära maxbelastning, sårbart läge vid läcka e d oförutsett För berörda abonnenter: Minimala följder tack vare ömsesidiga reserv-vattenverk för Brantafors - Kärragården
SLV:s preliminära riskvärdering Kom samma dag som begäran! Tolerabelt dagligt intag (TDI) för PFOS överskrids Sannolikt ingen akut hälsorisk eller långsiktiga hälsorisker på individnivå Hälsoriskökningar på befolkningsnivå inte uteslutna Information via hemsida och media dagen efter
Fler provsvar
Slutsatser och följder Den höga halten i G7 och mättat kolfilter orsakar den höga halten på utgående vatten Högre halter i råvattentäkterna ju närmare brandövningsplatsen de ligger Vattnet från Kärragården har låg halt Begäran om ny riskvärdering hos SLV
SLV:s riskvärdering Kärragårdens vatten ingen hälsorisk Samma slutsats för Brantafors-vattnet som tidigare, t ex - TDI för spädbarn överskrids 6-9 ggr - TDI överskrids sannolikt inte om G4 och G5 används Rek. att undersöka privata brunnar
Privata brunnar Inventering startade efter nyår Tolv brunnar på elva fastigheter provtogs 21/1 2014 Fem hade inga påvisbara halter Fyra hade < 10 ng/l Två hade kring 100 ng/l En hade kring 300 ng/l (slutade dock att användas för dricksvatten innan provsvar kom) Inget dricksvatten medförde intag som översteg 20% av TDI = OK att dricka.
Försvarets första undersökning Utförd av Niras AB i februari 2014 Mark- och vattenprover kring brandövningsplatsen Prel. resultat redovisades 11 mars Mycket höga halter, som högst 372.000 ng/l i grundvatten varav 140.000 ng PFOS Sannolikt flera PFAS-källor i området
Första epidemiologiska studien Arbets- och miljömedicin (AMM), Region Skåne Provtog 20 st 11-åringar i Kallinge + 17 referens i februari-mars Referensbarnen hade låga halter Kallingebarnen hade markant högre halter av flera olika PFAS i sitt blod jämfört med referensbarnen, men lägre halter än förväntat Sannolikt inte någon hälsorisk
Prov på fisk och vatten i Ronnebyån och Klintabäcken maj 2014 Fiskprov uppströms Brantafors, vid Klintabäckens utlopp och i Ronneby (9 abborrar, 1 gädda) Halter kring 50 ng/g färskvikt hos abborre vid utloppet och i Ronneby, lägre hos gädda, 2-4 ng/g i abborre uppströms Vattenprov uppströms Brantafors, i Klintabäcken och i Ronneby C:a 5.500 ng/l i Klintabäcken, 62 ng/l i Ronneby och 0,7 ng/l uppströms SLV:s bedömning: OK att äta stationär fisk från Ronnebyån flera gånger i veckan om man inte har druckit Brantaforsvatten, annars 1 g/veckan för vuxna och 1 g/månad för barn
PFAS-källor utanför F17? F d betongfabrik i Brantafors, markprover visade inget PFAS En äldre deponi och en nedlagd betongfabrik mindre sannolika, ej undersökta Tips från allmänheten: två äldre deponier i Brantafors, under utredning Undersökning av Hasselstads f d deponi aktuell
Återstart av Brantafors VV maj 2014 PFAS-mättade kolfiltermassor byttes ut Råvatten enbart från G4 och G5 (= ¼ kapacitet mot tidigare fortsatt stöd från Kärragården) Två filterlinjer med olika sorters kol Två filter per linje, 80% av flödet till första filtret Provtagning på flera ställen = bra kontroll Provkörning i fem veckor, inga påvisbara halter efter filtren börjar köra ut PFAS-fritt vatten på nätet
Andra epidemiologiska studien Öppet hus för blodprovstagning i juni 2014 Totalt 1023 personer kom Första delrapport 12 juni: Äldre/långtidsexponerade personer har högre halter PFAS har funnits i Brantaforsvattnet i decennier Slutrapport i november 2014
Nuläge Ny provrunda på privata vattentäkter gjord Fler prover tagna inom flygplatsens område Uppföljningsprogram på gång Brantafors VV avstängt igen i oktober p g a förhöjda PFAS-halter efter kolfiltren. AMM ska forska mera Öppet hus för allmänheten 5/11
Andra följder av PFAS-föroreningen Säkring av leveranserna från Kärragårdens VV (miljötillsyn m m) Bevattningsförbud 15 juni 1 september Miljöteknik letar efter nya vattentäkter Ansvarsfrågan under utredning Privat anmälan om miljöbrott under utredning Stort media-intresse!
Vårt arbetssätt Regelbundna avstämningsmöten (kommunledning, MBF, Miljöteknik, FM, FortV, GL, Lst) Möten med berörda tillsynsmyndigheter (MBF, Lst, GL) Fokus på samsyn kring val av åtgärder, prio mot undersökningar, hälso- och miljöaspekter Öppenhet gentemot media och allmänhet
Mer information http://www.ronneby.se/pfas magnus.olofsson@ronneby.se anders.borjeson@ronneby.se kent.brostrom@miljoteknik.ronneby.se
PFAS i blod från befolkningen i Ronneby kommun Bo Jönsson Pia Tallving Kristin Andersson Kristina Jakobsson m.fl. Avd för Arbets-och miljömedicin, Lunds universitet Medicinsk service, Labmedicin, Arbets-och miljömedicin 1
Blodprov Mellan 2 juni och 14 juni togs blodprov på nästan 1000 barn och vuxna Första svar klara till 5 juni ( 79 personer) Rapport på AMMs hemsida 12 juni Alla prover analyserade, alla enkäter i databas, alla svarsbrev avsända 4 juli Fortsatt provtagning under hösten 2
Kartläggning av befolkningens exponering för PFAS resultat juni 2014 Blodprover från 817 vuxna och 199 barn (0-15 år) PFOS (perfluoroktansulfonat) PFOA (perfluoroktansyra) PFHxS (perfluorohexansulfonat) 3
PFOS PFOA PFHxS 4
PFOS median 290 ng/ml PFOA median 16 ng/ml 10 ng/ml 2 ng/ml PFHxS median 256 ng/ml Genomsnittshalter i den allmänna befolkningen 2 ng/ml 5
Ingen skillnad mellan kvinnor och män Män Kvinnor 6
De som har egen brunn hemma har lägre PFAS-halter än de som druckit kommunalt vatten 7
Och nu KLINIK ge befolkningen möjlighet till provtagning information och riskkommunikation den yrkesmässiga exponeringen FORSKNING Ta vara på tillfället för att få ökad kunskap Var vår riskbedömning korrekt??? Vad händer på lång sikt? Forskningsfinansiering 4,9 milj i akutbidrag från FORMAS mer behövs! 8
FORSKNING I. HALTER I SERUM II. REGISTERSTUDIER SOM OMFATTAR ALLA SOM HAR BOTT I RONNEBY 1980 OCH FRAMÅT III. HALVERINGSTID I SERUM EFTER UPPHÖRD EXPONERING FÖR PFAS IV. ÖVERFÖRING AV OLIKA PFAS FRÅN MOR TILL BARN UNDER GRAVIDITET OCH AMNING 9
Alla prover sparas i en biobank för framtida analyser och forskningsprojekt 10
Behövs en svensk policy för brandskumsanvändning och vilka åtgärder behövs nu i samhället (gränsvärden, sanering, kartläggning, forskning )? www.kemi.se
Aktuella frågeställningar (1) PFOS-baserade brandskum ska inte längre finnas i samhället, men. Är de brandskum som används i dag oproblematiska? Vissa kommuner förbjuder idag brandövningar med brandskum är det sunt? Sker brandövningar på ett bra sätt idag? När är användning av brandskum OK? Bör den minimeras? www.kemi.se
Aktuella frågeställningar (2) PFAS hittas i ett prov (t.ex. grundvatten, dricksvatten, ytvatten, fisk, mark, reningsverksslam, sediment ) - Hur tolkar vi halten? När behövs åtgärder? Åtgärdsgränsvärde finns för dricksvatten, men behövs för andra matriser. Finns sammanställningar av mätdata för att få en bra bild av bakgrundskoncentrationer? Hur/vem sätter åtgärdsgränser för andra matriser? Myndighetsdiskussioner har påbörjats (SLV, NV, Hav, KemI), men vi behöver hjälp. www.kemi.se
Aktuella frågeställningar (3) När är rening/sanering ett alternativ, och hur görs det då lämpligen? Hur kan vi uppdatera den erfarenhet som insamlas och sedan sprida den? www.kemi.se
Aktuella frågeställningar (4) Kartläggning av användning och förekomst av PFAS i t.ex. grundvatten behövs. Hur läggs en sådan kartläggning upp på bästa sätt? Forskningsbehov? Rening, grundvattenspridning, risker med dagens brandskum,.. www.kemi.se
Nationellt nätverksmöte kring högflourerade ämnen Sammanfattning av diskussioner i samband med de olika presentationerna, samt slutdiskussionen 2014 11 06, Biografen Spegeln, Uppsala
1. Resultat från Svenskt Vattens kartläggning av PFAS i dricksvatten Katrin Holmström, SWECO Diskussion: En fråga gällde ett resultat i undersökningen som i den första mätningen visade på höga halter av PFAA, men som hade mycket låga halter vid omanalys. Kan vi verkligen lita på resultaten och är analysmetoden tillräckligt robust. Som svar på frågan framfördes att analysmetoden är stabil och robust, och att det sannolikt finns andra orsaker till avvikande resultat. Två frågor handlade om specifika fall där provresultaten var förhöjda. Vad kan de förhöjda halterna bero på? Har mönstret av PFAA i proverna undersökt för att få underlätta källspårning? Kartläggningen av PFAS i dricksvatten har enbart samlat in data och hittills inte tittat närmare på de platser där man hittade höga halter. Man ska dock titta närmare på hur analytprofilerna ser ut i olika dricksvattentäkter, för att eventuellt kunna säga någonting om källor. En påminnelse framfördes om att det viktigt att analysera fisk i de fall där förhöjda PFAS halter hittats i ytvattentäkter. Detta står också i riktlinjerna från Livsmedelsverket.
2. PFAS problematiken i Uppsala Philip McCleaf, Uppsala Vatten Diskussion: Först diskuterades hur mängden organiskt kol i vattnet påverkar reningsprocessen av PFAS i vattenverket. Mängden organiskt kol mäts och det är riktigt att det påverkar behandlingsmetoden med aktivt kol, men man vet inte hur. Det vore önskvärt att ha ett bättre sätt att ange mängden organiskt kol för att också kunna jämföra resultaten i Uppsala med andra områden i Sverige. Vidare diskuterades frågan om vad det är som styr hur plymen av PFAS rör sig i Uppsalaåsen och vad källan är. Olika PFAS ämnen adsorberar olika mycket till partiklar och i Uppsala har man både en spridning och en utspädning. Det är en komplex fråga och det pågår ett projekt att göra en transportmodell för hur PFAA rör sig i åsen. Det här är en viktig fråga för Uppsala Vatten som vill veta med vilken hastighet plymen rör sig. En kommentar till detta var att gamla modeller för hur vattenrörelsen i mark ser ut ofta inte stämmer med verkligheten, utan att vattnet i verkligheten rör sig snabbare än väntat. Frågan om föroreningskällan är fortfarande inte helt uppklarad.
3. Kartläggning av brandskum i Sverige presentation av KemIs rapport Jenny Ivarsson, KemI Diskussion: Två kommentarer gjordes angående att användning av brandskum också sker till havs. Dels övas det på båtar till havs där man använder ett speciellt sorts övningsskum som inte är kvävebaserat. I Norge används det stora mängder brandskum på oljeplattformar vilket leder både till att det sprids i havet men också att avfallet från plattformarna, som tas om hand på land, kan innehålla höga halter av PFAS. En fråga handlade om huruvida man tittat på användningen av skum tillbaka i tiden. I den här kartläggningen har man inte tittat tillbaka. Ett problem är också att även om en produkt har haft samma namn under lång tid så kan innehållet ha förändrats. En deltagare frågade om det finns några förslag på ny lagstiftning för dessa ämnen. Kemikalieinspektionen har lämnat in klassificeringsförslag för PFNA och PFDA. Det görs även riskhanteringsanalyser (RMOAs) för PFHxS och PFNA på Kemikalieinspektionen vilka kan leda till olika hanteringsförslag, exempelvis kandidatlistan och därefter en eventuell begränsning inom Reach. Det påpekades att det kan gå att påverka producenterna att göra fluorfria skum. Swedavia ställde krav på att brandskummen skulle vara helt fluorfria och då tog producenten fram ett sådant alternativ. Inom försvaret finns dock även andra krav som måste tillgodoses, t.ex. att släcktiden måste vara kort. En fråga ställdes om hur övriga EU länder ser på problematiken med PFAS. Enligt Kemikalieinspektionen så finns intresset från vissa andra länder och det ökar. Samarbete sker via ECHA. Norge och Finland har genomfört kontroller av grund/ytvatten runt flygplatser och flera andra länder har fått upp ögonen för problematiken, mestadels i norra Europa. Kan man vara helt säker på att de brandskum som sägs vara fluorfria verkligen är det? Fluorfritt kan tyvärr i vissa fall endast betyda PFOS fritt. I en del fall där fluorfria skum ändå visat sig innehålla fluor kan det också bero på att PFAS finns kvar som förorening i brandbilstankarna och övrig utrustning. I vissa fall har höga halter PFAS hittats i tankar som använts till fluorfria skum under längre tid. Det krävs ordentlig sanering med stora mängder vatten (som blir kontaminerat) för att få bort PFAS och det är dyrt att genomföra. MSB menar att kunskaperna om vad som tidigare funnits i tankarna är mycket varierande. För att ge lite mer klarhet i vad skummen på marknaden innehåller idag finansierar MSB ett projekt där Örebro universitet ska analysera innehållet. Ett problem är också att de som köper in brandskum ofta är helt i händerna på leverantörerna.
4. Slutresultat av SLVs enkätkartläggning av PFAS i råvatten och dricksvatten Anders Glynn, SLV Diskussion: Första frågan var om det utförs någon screening av dricksvatten efter ett brett spektrum av kemikalier eftersom det kan vara andra ämnen än de som presenteras här som är vi behöver veta mer om. Vattenverkerken ska kontrollera vattnets kemiska kvalité, men i den kontrollen analyseras endas redan kända vattenkontaminanter. Livsmedelsverket har inte möjlighet att göra screening av nya kemikalier, men det pågår forskningsprojekt inom området. Karin Wiberg och Lutz Ahrens m.fl. på SLU har startat ett projekt (SafeDrink) som är finansierat av FORMAS där de jobbar med att screena dricksvatten. Huvudsyftet är att ta fram en integrerad kemisk toxikologisk metodik så att man har en chans att upptäcka risker med hälsofarliga ämnen i dricksvatten på ett tidigt stadium. Det är en svår uppgift och de försöker screena brett. Ett WP tillägnas vattenreningsteknik och den inverkan som löst organiskt kol har, inte bara för PFASs utan generellt för organiska miljöföroreningar i dricksvatten. Projektet är nystartat och ska pågå i fyra år. http://www.slu.se/vatten miljo/safedrink Varför har det tagit så låg tid att uppmärksamma PFAS problematiken, mot bakgrund av att ämnena använts och förorenat miljön under många årtionden? Testningskrav har saknats i kemikalielagstiftningen. Det är tyvärr inte förrän under de senaste åren som kunskaperna har fallit på plats på ett sådant sätt att myndigheterna börjat agera mer aktivt. En fråga ställdes om hur mycket det atmosfäriska nedfallet av PFAA bidrar till föroreningen i Sverige. Experter i auditoriet informerade om att halterna i regnvatten är låga. Trots detta skulle nedfallet kunna stå för ungefär lika mycket PFAA i till exempel Mälaren, som den mängd som läcker ut i Mälaren från Arlanda. Livsmedelsverkets åtgärdsgräns diskuterades (90 ng/l för summa7 PFAA). Enligt försiktighetsprincipen har det antagits att alla PFAA är lika toxiska som PFOS och att ämnenas toxicitet är additiv. Sen har man utgått från den nivå i vattnet som innebär att 10 % av EFSAs TDI för PFOS nås för spädbarn som får modersmjölksersättning innehållande förorenat vatten. Sista frågan var om det görs några mätningar på slam och avloppsvatten eftersom det är en indikator på vad som används i samhället. Naturvårdsverket gör regelbunden screening av slam och avloppsvatten från reningsverk där fluorämnen ingår och avloppsreningsverk kan definitivt vara en diffus källa.
5. PFASs in the Swedish environment SLU s ongoing and future research Lutz Ahrens, SLU Diskussion: Första frågan handlade om växter och om PFAS är toxiska för dem. PFAS ämnen tas upp i växter men man ser inga effekter på växten vid höga koncentrationer. Vidare diskuterades hur PFAA rör sig i Uppsalaåsen. Det sker inte en kontinuerlig transport av ämnena i vattnet. De binder till partiklar och släpper från dem hela tiden under rörelsen i grundvattnet. PFOS, till exempel, finns i högre halter i marken jämfört med vattnet och rör sig långsammare än vattnet genom marken. En fråga gällde hur PFAS massbalans modellerats för Östersjön. Man har modeller för atmosfäriskt nedfall. Det verkar komma mer från älvar och åar ut i Östersjön än vad nuvarande modeller beräknat. Möjligheten att spåra källor med hjälp av PFAA mönstret i vattnet diskuterades. Inom olika SLUprojektet har man jobbat med att lokalisera utsläppskällor med hjälp av mönsteranalys, och metodiken ska utvecklas vidare. Sist följde en diskussion om bioackumulation av PFAS. Först diskuterades om bioackumulation sker i växter, vilket är viktigt eftersom vi äter växter. Kortkedjiga PFAA är mer vattenlösliga än långkedjiga PFAA och tas därför upp lättare i växter. De kortkedjiga kan dock inte sägas vara bioackumulerande i växter. Vetenskapliga diskussioner pågår huruvida PFOA är bioackumulerande, men inom REACH är PFOA redan klassificerat som bioackumulerande. Enligt Kemikalieinspektionen är klassificeringen av PFOA som PBT ämne viktig för framtida reglering. Tyskland och Norge har under REACH föreslagit att användningen av PFOA och andra ämnen som kan brytas ner till PFOA ska förbjudas i EU.
6. PFAS i Kallingevattnet händelser och konsekvenser Magnus Olofsson, Ronneby kommun Diskussion: Första frågan handlade om hur man har kunnat finansiera arbetet efter att PFAS upptäckts i vattnet. Enligt Ronneby kommun så har alla parter som är berörda av problematiken kunnat enas om vem som ska betala vad. Man har inte prioriterat att hitta en syndabock utan försökt samarbeta i en konstruktiv anda. Det har hittills varit framgångsrikt. Nu är ansvarsfrågan under utredning och det är en uppgift för juristerna. Diskussionen gick vidare till reningsmetoder. Magnus överraskades av att PFAS läckte ut så snart genom kolfiltret efter återstarten av verket och nytt kol. Han hade trott att filtrena skulle hålla lite längre än de gjorde eftersom råvattnet höll en relativt låg PFAS halt (kring 200 ng/l). När Brantafors vattenverk var nystartat med nya kolfilter år 2010 så tror han att PFAS nivåerna var låga under maximalt några månader. Miljöteknik har nu stängt av Brantaforsvattnet till konsumenter, men man fortsätter att pumpa vatten genom verket för att undersöka hur kolfiltren släpper ut PFAS (linjärt samband eller exponentiellt) samt för att förhindra andra problem som kan uppstå om man stänger av. Hur upptäcktes PFAS i dricksvattnet? Det var länsstyrelsen som hösten 2013 genomförde miljöövervakning av grundvatten i några källor och grundvattenbrunnar och då hittades PFAS. Strax därefter kom Livsmedelsverkets och Kemikalieinspektionens PM som uppmanade dricksvattendistributörer att undersöka sitt vatten, men då var proven alltså redan tagna. Den sista frågan handlade om generell råvattenkontroll och vilka lärdomar man kan dra av Kallingefallet. Det finns inga gränsvärden för PFAS i EUs regelverk, och inte heller i Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrift. Det har tidigare inte funnits rekommendationer i dricksvattenvägledningen om att vattenverket ska kontrollera PFAS. Det är nu infört i vägledningen i och med att det finns en åtgärdsgräns för PFAA i dricksvatten. En lärdom är att om alla inblandade(centrala myndigheter, forskare, konsulter) hade haft en bättre kommunikation med varandra så skulle problematiken kanske uppmärksammats snabbare. Det svåra är inte de ämnen vi känner till utan de ämnen vi ännu inte vet om att de finns i dricksvattnet.
7. Mätningar av PFAS i blod hos vuxna från Ronneby Bo Jönsson, Avdelningen för arbets och miljömedicin, Lund Diskussion: Första frågan handlade om råden gällande konsumtion av PFOS förorenad fisk från Ronnebyån för de personer som druckit kontaminerat vatten i Ronneby. Hur länge kommer råden behövas enligt Livsmedelsverket? Det är sannolikt att halten av PFOS sjunker långsammare hos exponerade individer om de äter fisk från Ronnebyån ofta under lång tid. Halveringstiden är lång (cirka 5 år) för PFOS. Forskningsprojektets undersökning av hur snabbt PFOS försvinner ur kroppen får vara utgångspunkten för hur länge råden behövs. Viktigt att komma ihåg att Livsmedelsverkets råd gällande insjöfisk i allmänhet gäller, det vill säga att insjöfisk inte bör ätas mer än en gång per vecka, med ett mer strikt råd för kvinnor som planerar att skaffa barn, är gravid eller ammar (2 3 gånger per år). Dessa råd är dock baserade på kvicksilverproblematiken i Sverige. Hur har riskkommunikationen fungerat i Ronneby? AMM i Lund har jobbat mycket med hur riskerna med de höga halterna i Kallingevattnet ska kommuniceras till de drabbade. AMM har kommit fram till att exponeringen sannolikt inte innebär stora hälsorisker. Man har försökt att på ett lättfattligt sätt beskriva hur det ser ut i djurförsök och bland yrkesexponerade. Kunskaper från andra populationer som exponerats via dricksvattnet har också utnyttjats i riskkommunikationen. Man har försökt förmedla att det är möjligt att förändringar av t ex kolesterolvärden och sköldkörtelhormonnivåer kommer att upptäckas, men att nivåerna sannolikt ändå kommer att ligga inom normalintervallet och inte innebära att man blir sjuk. Framtidens forskning kommer visa om det finns några hälsorisker som är okända idag och det är viktig forskning. Det frågades om varför Livsmedelsverket har satt åtgärdsgränsen för PFAA i dricksvatten så lågt. Livsmedelsverket vill ha stora säkerhetsmarginaler och därför har alla de 7 PFAA som ingår förutsatts vara lika toxiska som PFOS och halten har satts så att endast 10 % av EFSAs TDI för PFOS förbrukas från dricksvattnet. Det är sannolikt att TDI kommer att sänkas i framtiden, eftersom forskningen om PFAS toxicitet intensifieras.
8. Brandmäns exponering för PFAS Anna Kärrman, Örebro Universitet Diskussion: Vet forskarna något om toxicitet och halveringstid för de nya ämnena Cl PFHxS, Cl PFOS, Ether PFHxS och keton PFOS som hittats hos brandmän i Australien. Man vet väldigt lite om dessa nya ämnen men studier som gjorts visar att vissa är bioackumulerbara. Vidare diskuterades de låga halter som hittats i brandmän i Australien som jobbat 0 10 år inom yrket och om de förväntas få högre halter med tiden. Halterna förväntas inte stiga eftersom man i Australien har förbjudit PFAS i brandsläckningsskum.
9. Diskussion: Behövs en svensk policy för brandskumsanvändning och vilka åtgärder behövs nu i samhället (forskning, kartläggning, sanering, gränsvärden)? Bert Ove Lund, KemI Bo Andersson, MSB Helena Dahlgren, SGU Anders Glynn, SLV En första punkt som diskuterades var att det sannoliket finns mycket data gällande PFAS halter i mark, ytvatten, grundvatten och fisk hos olika aktörer inom området, men ingen övergripande sammanställning. En sådan sammanställning skulle ge möjligheter att beskriva nuläget gällande kunskaper om förorening, och ge vinkar om hur arbetet med kartläggning bör gå vidare. När det gäller policy för brandskumsanvändning är det enligt MSB ett problem att kunskapen kring olika släckningsmetoder är så dålig på fältet, och detta måste vi göra någonting åt. I varje enskilt fall ska det finnas starka skäl till att använda skum i stället för vatten som måste vara det första valet. Ibland kan det kanske till och med vara motiverat att låta vissa saker brinna istället för att släcka. Det borde finnas en policy för hur skum ska användas, och den kunskap som finns inom området måste föras ut till de som jobbar inom räddningstjänsten. PFAS problematiken utgör ett skäl till att ta fram nya släckningsmedel och släckmetodik och det finns de som tror att skummet kan ersättas helt och hållet. En synpunkt som kom fram är att det skarpa skummet inte är det stora problemet utan det som används för övning. Det har visat sig vara mycket svårt att få fram information om vad skummen innehåller, och det gör att man kan bli orolig för vad som finns i skummen på marknaden. Viktigt är t.ex. att få veta vad övningsskummen innehåller. Synpunkter framfördes om inte Sverige kunde trycka på för att producenterna måste registrera sitt skum. Problemet är att innehållet av tensider är så lågt i dessa produkter så att registreringskraven inte träder i kraft. Kemikalieinspektionen jobbar för att denna del av lagstiftningen ska ses över. Diskussioner fördes angående gränsvärden, åtgärdsgränser och EQS värden. Dels är det en problematik då EQS värdena är så låga att det blir problem med detektionsgränser och analyser, dels uppstår förvirring vad EQS faktiskt står för. Det är viktigt att komma ihåg att EQS indikerar miljöförhållanden och halter under EQS indikerar en god miljö. Gränsvärden i livsmedel eller dricksvatten är en indikation på vad som är acceptabelt att ha i maten som äts utan att man utsätts för en risk. I vissa fall är gränsvärdena i mat relativt högt satta eftersom föroreningsproblematiken är stor, och låga gränsvärden skulle innebära att viss typ av mat helt skulle försvinna från butikshyllorna. I sådana fall kombineras gränsvärdena med konsumtionsråd (ex. kvicksilver i fisk). I diskussionen om analyser uppkom önskemål om att de som behöver få prover analyserade också bör använda sig av universitetens analyskapacitet. I dessa forskningslab är detektionsgränserna ofta pressade och mycket lägre. Låga detektionsgränser är också ett måste om man vill kunna spåra källor och förstå processer via mönsteranalys. Dessutom kan man få hjälp och stöd med fler/andra saker i kontakten med ett universitet jämfört med ett kommersiellt lab. För universiteten ger sådan
verksamhet mervärde eftersom proverna kan användas för forskning om till exempel nya kemikalier. Önskemål kom igen fram gällande sammanställningar av data. Känslan är att konsulter ofta har mycket data men att detta inte blir tillgängligt. Detta behöver vi bli bättre på att dela med oss av. Även de företag som producerar släckskummen har mycket data gällande till exempel kemikalieinnnehåll som inte finns tillgängligt. SGU informerade om att man i flera år lobbat för utökade medel för mer grundvattenundersökningar av ett flertal ämnen, och man vill då även ha med PFOS. Det är dock också viktigt att dricksvattenproducenterna gör riskbedömningar av vilka verksamheter som kan påverka deras råvatten och utformar övervakningsprogram för råvatten utifrån detta. SGU får data av de flesta dricksvattenproducenter men önskar få av alla. SGU samlar även in miljöövervakningsdata för grundvatten men även miljöövervakningen behöver förbättras. Ett problem som uppmärksammats under dagen är att det finns problem med hur vi tolkar haltdata i blod jämfört med effektnivåer för ohälsa. TDI för PFOS och PFOA är satta på knappa data och det behövs mycket mer toxicitetsdata och underlag inför en revidering av TDI. Enligt REACH är det industrin som ska avkrävas data men testkraven för PFAS gruppen av kemikalier är mycket begränsade eftersom det är låga volymer som produceras och används. En fråga som också behöver lyftas är vad den diffusa exponeringen av PFAS från många olika källor har för betydelse för folkhälsan. Eftersom det fortfarande inte finns några registreringskrav på dessa produkter på grund av volymsfrågan så är framtagande av toxicitetsdata tyvärr fortfarande en forskningsfråga. En fråga om den nya satsningen på toxicitetsforskning inom Swetox omfattar forskning om PFAS toxicitet, som sedan kan användas i riskvärderingen? Inga klara besked kunde ges från de deltagande i lokalen. Swetox har fått pengar från FORMAS för att titta på hormonstörande ämnen och här kanske PFAS kan passa in? Allt arbete som nu utförs i olika kommuner inom PFAS området gällande till exempel reningsmetoder för dricksvatten hur sprids kunskaperna om vidare och hur kan kommunerna lära sig av varandra? Ett nätverk bland dricksvattenproducenterna finns redan, så kunskapsutbyte sker. Det man dock har sett är att betingelserna skiljer sig väldigt mycket åt mellan olika vattenverk, vilket gör att det är svårt att dra bestämda slutsatser från ett vattenverk till ett annat. Vattenkvalitén (tex löst organiskt material) skiljer sig mycket, vilket försvårar det hela. Nätverket försöker också koppla ihop sig med SGU för informationsutbyte.