Konsekvensanalys samhällsviktig verksamhet Konsekvenser av en översvämning i Mälaren Johanna Farelius uppdragsledare 2012-03-07
Arbetspaket 1 Historisk analys av översvämningen 2000/2001 Arbetspaket 2 Konsekvensanalys Arbetspaket 3 Översvämningskartering Arbetspaket 4 GIS-analyser
1. Är du här främst som A. Berörd objektsägare B. Engagerad allmänhet C. Journalist D. Utredare i översvämningsfrågor
2. Det jag främst ser fram emot att få höra mer om är A. Vilka verksamheter hotas hur skulle jag drabbas? B. Vilka övergripande konsekvenser skulle det få på samhället, inkl kostnader? C. Hur väl förberedda är objektsägarna på att hantera en översvämning och på att motstå störningar i verksamheten? D. Något annat?
Mälaren Reglerad sjö sedan 1940-talet Begränsa översvämningsrisk Säkra sjöfarten Säkra dricksvattenförsörjningen bland annat från saltvatteninträngning Huvudsaklig reglering av vattennivån sker vid Karl Johanslussen i Stockholm Innan dess varierade vattennivån med +/- 2 meter
Vattennivåer i Rikets Höjdsystem, RH2000 Karl Johanslussen Karl Johan slussen MSBs inventering: 3,10 m (RH2000) Dimensionerande nivå nuvarande reglering: 3,04 m (RH2000) Klimat- och sårbarhetsutredningen (2007): max 2,7 m (RH2000) 3,10 m 100-års nivå nuvarande reglering: 1,86 m (RH2000) Högsta uppmätta nivå, dec 2000: 1,41 (RH2000) 0 m, Saltsjöns medelnivå Mälarens medelvattennivå: 0,86 m (RH 2000) RH00 = 0 m, 0,36 m (RH2000) Saltsjöns medelvattennivå RH70 = 0 m, 0 m (RH2000) 0,86 m Mälarens medel nivå 4,18 m Överkanten i västra tröskeln i Karl Johan slussen vid Söderström Mälarens höjdsystem = 0, -3,48 m (RH2000)
Analysens syfte Genom en omfattande inventering av samhällsviktiga verksamheter bedöma och beskriva vid vilka vattennivåer i Mälaren som olika konsekvenser kan inträffa
Huvudkriterier för samhällsviktig verksamhet Ett avbrott i verksamheten skulle ge
Hur arbetet genomfördes 1. Grov kartering av WSP 2. Screening, möte med kommunen 3. Möten med berörda objektsägare 4. Platsbesök, höjdinmätning
3. Vad tror du är den främsta anledningen till att MSBs och Klimat- och sårbarhetsutredningens inventeringar gett förhållandevis olika resultat? A. Det är 6 år mellan utredningarna; anläggningarna har förändrats mycket B. Den nya nationella höjddatabasen innehåller ett mycket bättre kartmaterial nu än 2006 C. Platsbesök möjliggör diskussion om troliga förlopp, känsliga installationer och kritiska beroenden
4. Vilken är den vanligaste utlösande faktorn vid verksamhetsstopp vid en översvämning? A. Vatten isolerar anläggningarna B. Vatten blockerar kritiska inlopp eller utlopp C. Vatten tränger in i elskåp som driver centrala funktioner
Resultat - Typiskt förlopp Ordinarie strandlinje
5. Vid vilka vattennivåer i Mälaren skulle samhällsviktiga verksamheter inom vatten-, avlopps- och energiproduktion slås ut? A. Fler personer blir drabbade ju högre vattnet står, men det sker en stegring kring 3,1 m RH2000 B. Vid ca 1,7 och 2,7 m RH2000, det vill säga strax under de vattennivåer som ett hundraårs-, respektive ett tusenårsflöde skulle ge. C. Det går inte att säga generellt, verksamheterna har sina unika lägen och strukturer.
1,4 m Reningsverk: Bräddning, alternativt sandsäckar och nedsatt drift? Vattenverk: Huvudpump slås ut till grundvattentäkt åtgärder vid brunnsrör istället för kontaminering av vattentäkten? Värmeverk: Fukt i bl a ställverk, turbinhall och pannhus invallning av området och nedsatt drift istället för verksamhetsstopp? Offentlig förvaltning: Riksdagen Ej kostnadsbedömt: Vatten tränger in underifrån och slår ut centrala teknikfunktioner. God viss beredskap
1,5 m Reningsverk: Bräddnivå utloppsdike, renat vatten går inte ut Värmeverk: Kylvattenintag överdäms, sjövatten rinner in till kylutrustning och pumpar Viss beredskap finns (bl a pumpnings-kapacitet under några dagar). Enklare permanenta åtgärder är möjliga. Minst 65 000 abonnenter skulle drabbas
1,7 m Reningsverk: Bräddnivå utloppsdike, renat vatten går inte ut Reningsverk: golvnivå vid elcentralen reservkraft finns dock till halva ARV MEN ca 60 cm vatten på markytan kan trycka upp bassänger -> nytt ARV behövs, aktivt slam sprids = stor smittorisk Värmeverk: Kylvattenintag överdäms, sjövatten rinner in till kylutrustning och pumpar Vattenverk: Vatten når pumparnas motorer och pumpningen av råvatten upp till infiltrationen slås ut Offentlig förvaltning: Arkiv och IT-servrar vid tingsrätt skulle förstöras God - Viss beredskap Minst 170 000-300 000 abonnenter skulle drabbas
2st Värmeverk står still. Bränslelager,- /tillförsel styrsystem resp ställverk 2,7 m Serverhall med bl a IT-nod för två kommuners telefonväxlar utslagna. Biogasanläggning står still p g a invallning, bränslelager Vattenverk: Råvatten-pumpar stannar Mälarhamnar inte angörningsbara Slussar i Mälaren behövs fullt ut för vatten-reglering En fyr utslagen Grundvattentäkt: inläckage av sjövatten Reningsverk: slås ut; sedimentationsbassäng
3,0 m Serverhall i kommunhus IT-nod i Kommun Fjärrvärmepump med bl a fjärrkyla till sjukhus Fördelningsstation som försörjer kommundel med el slås ut helt
Vilken lösning finns?
6. Vad tycker du att man framför bör allt göra med denna information? A. Se över krisberedskap för sitt objekt/sin organisation. Beroendelänkar. Samverkan ifall något utöver det vanliga händer B. Vänta in att en ny reglering finns på plats ca år 2020, i synnerhet för objekt över målnivån 1,4 m RH2000 C. Se till att åtgärda det som visats kunna slå ut en samhällsviktig verksamhet ifall Mälarens nivå skulle stiga med 1-2 meter
Frågor?