PROTOKOLL 1 (47) 2009-10-20 Kommunfullmäktige Plats och tid Beslutande Se sid 2 Forumsalen, Campus Skellefteå, kl 10.00-12.30, 13.30-18.20 Övriga deltagande Tjänstemän Lars Björklund, sekreterare Utses att justera Birgitta Burström och Maalin Wikström med Paragrafer 235-268 Agneta Burman-Ljungblad och Stefan Bergman som Underskrifter ersättare.. Ann-Christin Westerlund, ordförande Lars Björklund, sekreterare.. Birgitta Burström,justerare/ Agneta Burman-Ljungblad Maalin Wikström, protokollsjusterare/ 252-268 235-251 BEVIS OM ANSLAG Justering av kommunfullmäktiges protokoll har tillkännagivits på kommunens anslagstavla Sammanträdesdatum Anslaget har satts upp Anslaget tas ner efter 2009-10-20 2009-11-02 2009-11-23 Förvaringsplats för protokollet Kommunledningskontoret/sekretariatet Underskrift.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 2 Beslutande Samtliga ordinarie ledamöter med undantag av: Förhindrad ledamot Inkallad ersättare Ulla Bråndal (FP) närv t o m David Lundmark (FP), närv kl 10.00-18.20, kl 17.30, 250 tjg fr o m kl 17.30, 251 Helen Englund-Åberg (S) Sickan Forsberg (S) Eva Enqvist (C) närv t o m Tore Gabrielsson (C), närv kl 10.00-18.20, kl 18.00, 253 tjg fr o m kl 18.00, 255 Lennart Gustavsson (FP) Daniela Wikström (FP) Gunnar Holmlund (S) Asmir Hajdarpasic (S) Erika Häggblad (KD) Herbert Lundberg (KD) Christer Johansson (KD) närv Lennart Hägglund (KD), närv kl 10.00-18.20, t o m kl 11.45, 237 tjg fr o m kl 11.45, 239 Håkan Lindh (FP) närv t o m Kurt Karlsson (FP), närv kl 10.00-18.20, kl 18.00, 252 tjg fr o m kl 18.00, 253 Kamel Mnad (S) närv fr o m Lorents Burman (S), närv kl 10.00-18.20, kl 12.10, 240 tjg t o m kl 12.10, 239 Pia Risan (V) närv t o m kl 17.30, Catarina Lindgren (V), närv kl 10.00-18.20, 250 tjg fr o m kl 17.30, 251 Valter Stenberg (S) Ulrika Lindström (S) Maalin Wikström (MP) närv t o m Benny Lindqvist (MP), närv kl 10.00-18.20, kl 18.00, 251 tjg fr o m kl 18.00, 252 Ann Åström (S) närv t o m Lorents Burman (S), närv kl 10.00-18.20, kl 16.00, 244 tjg fr o m kl 16.00, 245
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 3 235 Dnr 2009-665 016.910 Fråga av Lars Åhman (FP) om att avstå från tidningen Dagens samhälle Kommunfullmäktigeledamoten Lars Åhman (FP) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande fråga: Som fullmäktigeledamot får jag 41 nummer per år av tidningen Dagens samhälle hem i brevlådan, betald av skattebetalarna. Tidningen är organ för SKL, Sveriges kommuner och landsting. Dagens samhälle motsvarar inte mina förväntningar. Dessutom hinner jag inte (tar mig inte tid att) ta del av tidningens innehåll. Bra och korrekt samhällsinformation får jag från andra håll. Priset för en helårsprenumeration är 695 kronor exklusive moms, men Skellefteå kommun har rimligen mängdrabatt. Eftersom min behållning av tidningen är begränsad, önskar jag bli kvitt prenumerationen. De hundralapparna behövs så väl inom andra områden! Med anledning av ovan vill jag fråga: Kan jag och andra säga upp prenumerationen, så att pengarna i stället kan gå till central verksamhet inom skola och omsorg? Med kommunfullmäktiges medgivande besvarar kommunstyrelsens ordförande Bert Öhlund (S) frågan. Sedan Lars Åhman (FP) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 4 236 Dnr 2009-737 016.261 Fråga av Inger Andersson-Öberg (FP) om dåligt fungerande teknik i Forumsalen Kommunfullmäktigeledamoten Inger Andersson-Öberg (FP) har till kommunfullmäktiges ordförande ställt följande fråga: I åtta fall av tio fungerar inte tekniken vid fullmäktiges sammanträden. Detta är ett störande moment både vad gäller knapptryckning och det hackande ljudet i mikrofonen i talarstolen. Den firma som har levererat denna tydligen avancerade teknik förväntas kunna åtgärda problemen. Fråga: Går felen att åtgärda? Med kommunfullmäktiges medgivande besvarar kommunfullmäktiges ordförande Ann-Christin Westerlund (S) frågan. Sedan Inger Andersson-Öberg (FP) och Elisabeth Grönlund (KD) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 5 237 Dnr 2009-511 016.700 Interpellation av Kurt Vallmark (C) om stöd till ungdomar med skulder Kommunfullmäktigeledamoten Kurt Vallmark (C) har till socialnämndens ordförande ställt följande interpellation: För över ett år sedan skrev jag en motion om att fördjupa undervisningen i ekonomikunskap och varna ungdomar för skuldsättning genom bland annat sms-lån (snabba lån). Svaret på motionen kom i fullmäktiges maj sammanträde. Konsumentnämndens svar var att det bland annat saknas medel till detta akuta ärende. Gymnasienämnden sa ja emedan barn och grundskolenämnden sa nej. När sedan ärendet kom till kommunstyrelsen blev det nej liksom hos majoriteten i kommunfullmäktige. Förra veckan kom så ett annat svar, nämligen hur det såg ut i verkligheten, 182 ungdomar i Skellefteå kommun har fastnat i fällan hos kronofogden.(totalskuld 5 miljoner) Till följd av detta vill jag ställa följande frågor? - Hur kan kommunen stötta de ungdomar som inte själva eller med nära vuxnas hjälp kan klara finanserna. - Om inget görs vad händer med dessa ungdomar? Finns det någon statistik? Reder man upp problemen? Visst hade det varit bättre att dämma i bäcken än i ån eller har kommunen tänkt dämma först i havet? Socialnämndens ordförande Gunilla Åström (S) lämnar följande svar: Interpellanten anger att 182 ungdomar i Skellefteå fastnat i fällan hos kronofogden. Den totala skulden för dessa är 5 miljoner kronor. Inledningsvis vill jag tydliggöra att skulden på 5 miljoner utgörs för gruppen 18-25 år av 72 skatteskulder, 69 avgifter till brottsofferfonden, 68 böter, 60 TV-avgifter, 45 CSN avgifter, 35 fordonskatter, 26 felparkeringar, 7 rätthjälpskostnader, 47 skadestånd på grund av brott, 21 SMS lån, 10 obetalda hyror, 17 mobiltelefoner, 10 elräkningar och 23 som rör sig om allt från Ellos till apoteksräkningar m fl. Interpellanten ställer två frågor. Fråga 1. Hur kan kommunen stötta de ungdomar som inte själva eller med nära vuxnas hjälp kan klara finanserna? Kommunen erbjuder individuell budgetrådgivning av konsumentrådgivningen i samverkan med enheten för försörjningsstöd. En samverkan sker också med kronofogden eftersom kronofogden remitterar ungdomen som har en skuld att betala till konsumentrådgivningen.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 6 Ungdomen som behöver stöd kan också vägledas via kommunledningskontorets arbetsmarknadsenhet till budgetrådgivning. Fråga 2. Om inget görs vad händer med dessa ungdomar? Finns någon statistik? Reder man upp problemen? Om ungdomen inte vidtar några åtgärder för att betala av sin skuld t ex inte går till budgetrådgivning blir det tydliga följer eftersom kronofogden gör införsel på ungdomens lön. Ungdomen får leva på existensminimum. Då kan det bli svårt att t ex få ett eget hyreskontrakt, mycket svårt att teckna ett eget telefonabonnemang eller ta andra lån. Kronofogden oroas av utvecklingen och visar i sin statistik att den största skuldökningen i landet finns hos 18-åringarna. Ökningen är 14 % jämfört med 2007 (195 personer). Variationen mellan länen är stor när det gäller gruppen 18-25 år. I Värmland och Skåne är 5 % skuldsatta hos kronofogden jämfört med Västerbotten och Halland där siffran är 2,3 %. Den procentuella ökningen för Västerbotten när det gäller sms-lån är 22 % mellan första halvåret 2008 och förstahalvåret 2009 jämfört med Gotland som låg på en 266 % ökning. Bedömningen från konsumentrådgivningen Skellefteå är att de flesta reder upp problemen inom ett år. Skuldsanering ges aldrig till ungdomar. Avslutningsvis så vill jag lyfta fram att barn- och grundskolan och gymnasieskolan ger ekonomikunskap enligt gällande kursplaner. Konsumentrådgivningens tjänstemän deltar med sin kunskap om konsumenträtt och privatekonomi bl a i skolan, på bibliotek, på E4:an, i kommunens Trainee-utbildning. Och vi som föräldrar och far- och morföräldrar måste dessutom var och en för sig eller tillsammans med frivilliga sektorn bidra med vår erfarenhet och kunskap om att den som är satt i skuld är aldrig fri. Allt för att de unga ska lära sig handskas med sina pengar. I den därpå följande debatten deltar Kurt Vallmark (C), Lars Åhman (FP), Catrine Arvidsson (S), Harriet Classon (S), Ann Åström (S), Bertil Almgren (S) och Gunilla Hedström (M). Behandlingen av ärendet förklaras därefter avslutad.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 7 238 Dnr 2009-597 016.760 Interpellation av Maria Wiksten (KD) om vården vid livets slutskede (40/09) Kommunfullmäktigeledamoten Maria Wiksten (KD) har till socialnämndens ordförande ställt följande interpellation: Varje persons känsla inför döden är olika. För vissa kommer döden som en befrielse för andra är döden förknippat med ångest och smärta. Oavsett hur livet är det oerhört viktigt att var och en får närma sig döden med värdighet. Att det finns någon vid en sida. Jag har nu fått rapporterat till mig det inte är självklart att det är så på alla äldreboenden i Skellefteå kommun. Att det på vissa äldreboenden inte finns någon vid den äldres sida vid livet slutskede. Att det saknas resurser till detta. Mina frågor till socialnämndens ordförande är: Vad är värdighet inför livet slut för äldre som bor på äldreboenden i Skellefteå kommun? Vad innebär det i praktiken? Kan socialdemokraterna i Skellefteå kommun garantera de äldre och deras anhöriga att de får detta omhändertagande? Socialnämndens ordförande Gunilla Åström lämnar följande svar: Interpellanten beskriver vikten av att ha en person vid sin sida när döden närmar sig och att den äldre med värdighet får närma sig döden. Men att det saknas resurser till detta. Interpellanten ställer tre frågar: Fråga 1. Vad är värdighet inför livets slut för äldre som bor på äldreboenden i Skellefteå kommun? Äldreomsorgen erbjuder individuellt anpassad vård och omsorg där personalen lyssnar till den äldre och dess närstående och tillgodoser deras önskemål och behov. Adekvat symptomlindring och andra behovsanpassade insatser erbjuds i alla dess dimensioner. Att erbjuda god vård innebär bland annat att ingen ska behöva dö ensam, att det ges möjlighet till avskildhet och integritet och att bemötandet är varmt, tryggt, värdigt och att miljön är rogivande. Socialnämnden beslutade i september om nya riktlinjer för vård och omsorg i livets slutskede. Riktlinjernas utgångspunkt i att den äldre ska få ett värdigt avslut när livets slut närmar sig. Vården och omsorgen ska bidra till en så god livskvalitet som möjligt för personen.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 8 De närmaste åren kommer äldreomsorgen att delta i en studie, i samarbete med omvårdnadsinstitutionen Umeå universitet, för att studera kvaliteten i vården av döende och dess närstående på särskilda boenden de sista dagarna i livet. Äldreomsorgen kommer också att följa upp den vård som ges till äldre personer i livets slut genom registrering i det nationella palliativa kvalitetsregistret. Samarbetet med landstinget vidareutvecklas nu även när det gäller palliativ vård i Skellefteå. En inventering av vilka förbättringsområden som finns på området ska göras. Fråga 2. Vad innebär det i praktiken? När en person flyttar in på ett boende efterfrågas uppgifter om vem/vilka som är närstående. Det kan vara en anhörig men även en god vän. Den enskilde avgör vem som ska kontaktas vid behov. Detta är viktigt eftersom det av sekretesskäl är det svårt att lämna ut uppgifter när någon ringer och frågar. Vid sådana tillfällen ska den ansvarige hänvisa till den som är närstående. När en persons tillstånd försämras eller vid vård i livets slut kontaktar äldreomsorgen de som är närstående och de avgör då om de vill och kan komma och vara med sin anhörig. Oftast vill man vara med dygnets alla timmar. Personalen avlöser då vid behov och ibland hela nätter. Om inga närstående kan vara med finns personalen där och ofta tas extra personal in men inte alltid. Det avgörs från person till person, om personen är lugn kanske det räcker med många besök, är personen ångestfylld eller uttrycker att någon ska finnas med då sätts extra personal in. Och personalen finns ju alltid i närheten oavsett om närstående finns där eller om extra personal är insatt. Fråga 3. Kan socialdemokraterna i Skellefteå kommun garantera de äldre och deras anhöriga att de får detta omhändertagande? Socialdemokraterna kan garantera att det är vår starka politiska vilja att vid vård i livets slutskede ska de äldre och deras anhöriga möta personal med hög kompetens när det gäller såväl känslomässigt, socialt, medicinskt och omvårdnadsmässigt omhändertagande. Hög kompetens kräver kontinuerlig fortbildning. Nu i höst startar fortbildning i vård i livets slutskede för all personal i hemtjänsten och på äldreboendena. 2000 personal ska utbildas under tre halvdagar under 2010. Äldreomsorgen har sökt och fått statliga stimulansmedel till detta. Politiskt följer vi också förutsättningarna för boende- och hemtjänstchefer att organisera, följa upp, stödja och stimulera sin personal speciellt inom detta område. Avvikelser rapporteras in och åtgärder vidtas när verkligheten inte stämmer med de politiskt fastställda målen. Vård i livets slutskede är prioriterat både när det gäller ekonomiska och personella resurser. I den därpå följande debatten deltar Maria Wiksten (KD), Stina Enström (FP), Gunilla Lundström (S), Gunilla Åström (S), Birgitta Burström (FP), Harriet Classon (S), Marlene Degerman (S), Agneta Hansson (V), Hans-Eric Wallin (V) och Åsa Gustafsson (FP).
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 9 Behandlingen av ärendet förklaras därefter avslutad.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 10 239 Dnr 2009-629 016.768 Interpellation av Christina Björck (C) om kommunorganisationens insatser för integration av flyktingar (41/09) Kommunfullmäktigeledamoten Christina Björck (C) har till personalnämndens ordförande ställt följande interpellation: Tidskriften Fokus har i nr 13/09 rankat Sveriges kommuner vilka som är bäst på integration utifrån sju olika kriterier, bl a flyktingmottagning, sysselsättning, ohälsotal samt inkomst. Av 290 kommuner hamnar Skellefteå på en mindre hedersam 245:e plats och listan toppas av Gnosjö. I den nämnda artikeln i Fokus skildras hur de olika kommunerna löser integrationsfrågorna på olika sätt. Eftersom Skellefteå kommun är den största arbetsgivaren i vår kommun och som sådan har möjlighet att bidra till en förbättrad integration uppstår följande undringar: Vad görs i dag för att anställda i kommunen i sin yrkesroll ska tänka på att de har en stor uppgift att medverka till att de asylsökande ska känna sig delaktiga och integreras i samhället? Hur många flyktingar har fått anställning av Skellefteå kommun? De asylsökande har en mycket begränsad ekonomi. Kan man underlätta deras möjlighet att nyttja och njuta av hela kommunens utbud av service och fritidsaktiviteter? Personalnämndens ordförande Harriet Classon (S) lämnar följande svar: Kommunen deltar i asylprocessen inom ramen för ett lokalt avtal mellan Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och Skellefteå kommun. Samarbetet sker inom ISA-verksamheten, introduktion i samverkan. För närvarande har Migrationsverket huvudansvar för den asylsökande fram till beskedet om uppehållstillståndet är lämnat. Lokala avtalet reglerar bl a att kommunpersonal deltar i de etableringssamtal som ligger till grund för kommunplaceringen när den asylsökande fått uppehållstillstånd. I etableringssamtalet fokuseras på den asylsökandes väg till egen försörjning men också kommunens erbjudande i allmänhet beträffande arbete, boende, barnomsorg och övrig samhällsservice. Ibland pågår projekt för asylsökande som alla tre myndigheterna deltar i, som aktörer eller i finansieringen. Kommunanställd personal möter asylsökande i sin yrkesutövning men framför allt är det i förskole- och fritidsverksamhet, i skolor, i fritidskontorets verksamhet. Det är på denna basnivå som kommunanställda främst bidrar till att asylsökande ska känna sig delaktiga i samhället. Insatser sker då utifrån individers eller gruppers behov på lokal nivå.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 11 I Skellefteå kommuns värdegrundsarbete finns mycket stark koppling till det som Christina efterfrågar beträffande anställdas yrkesroll och frågor som berör delaktighet och integration. Jag tar några citat ur värdegrundsboken som visar på detta. - vi utför vårt arbete på ett professionellt och samtidigt välkomnande sätt - vi strävar alltid efter att skapa goda relationer till alla som har kontakt med vår verksamhet - vi sätter medborgaren i centrum och tar ansvar för vårt arbete. Kommunens värdegrund kommuniceras på många olika sätt på våra arbetsplatser och därmed får vår personal också ett bra förhållningssätt i alla möten och kontakter som de har. Antalet flyktingar som fått anställning av Skellefteå kommun går inte att ta fram ur kommunens personalsystem, registreras ej av integritetsskäl. Kommunen har ett anslag för instegsjobb som är till för de som nyligen fått uppehållstillstånd, är arbetslösa och som deltar i SFI-undervisning. Anslaget hanteras av personalavdelningens enhet för arbetsmarknad. Hittills har 65 flyktingar fått tillfällig anställning med instegsjobb, några har arbetat flera perioder. Arbetslösa utlandsfödda omfattas av alla arbetsmarknadsprogram där Arbetsförmedlingen och kommunen samverkar. Det finns skäl att nämna att praktik ingår i de flesta av SFI-undervisningens spår. Praktiken förläggs efter individernas intresse och yrkesinriktning, praktik inom kommunen är vanligt förekommande. Ibland övergår praktiken till ett instegsjobb. Asylsökande ensamkommande barn deltar i kommunens ferieverksamhet när de tillhör målgruppen för ferieverksamheten. När det gäller hur asylsökande nyttjar kommunens hela utbud av service och fritidsaktiviteter har fritidsnämnden ingen särbehandling av asylsökande, utan behandlar dem som vanliga Skelleftebor. Inom flera verksamheter och i föreningslivet förekommer det att egna initiativ och spontana insatser görs men det finns inga generella beslut för dessa. Ett exempel på detta är hur man i Boliden iordningställt området runt Sidtjärn. Där finns nu ett välskött friluftsområde med grillplatser med ved, inplanterad fisk att dra upp och en särskild fotbollsplan för spontanidrott. Dessa insatser har gjorts i första hand för att ge asylsökande fritidssysselsättning som inte kostar något och har blivit mycket populärt. I Boliden håller man också ishallen öppen för spontanverksamhet under eftermiddagar och lånar även ut skridskor som privatpersoner skänkt.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 12 Fritidskontorets personal är också med i en lokal samverkansgrupp som träffas en gång i månaden där bland annat fritidsverksamheten för asylsökande diskuteras. Badhuset och styrketräningslokalen används också flitigt av asylsökande trots att det är avgiftsbelagt. Liknande åtgärder görs även på andra orter med asylsökande och fritidsgårdarna har i några fall särskilda projekt som riktar sig mot denna grupp. Allmänt bedöms föreningsverksamheten som ytterst viktig för att komma in i samhället. De möten som sker t ex när föräldrar är delaktiga i barns olika fritidsverksamheter är kanske det som främst bidrar till att asylsökande känner delaktighet och trivsel med att vara kommunmedborgare i Skellefteå kommun. I den därpå följande debatten deltar Christina Björck (C), Harriet Classon (S), Heléna Lindahl (C), Bertil Almgren (S), Pia Risan (V), Agneta Hansson (V) och Leif Öberg (S). Behandlingen av ärendet förklaras därefter avslutad.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 13 240 Dnr 2009-637 016.520 Interpellation av Christina Björck (C) om information om statsbidrag till installation av solenergiutrustning (42/09) Kommunfullmäktigeledamoten Christina Björck (C) har till byggnadsnämndens ordförande ställt följande interpellation: I somras fanns ett reportage i NV där det framgick att det är klent intresse för solceller i både Norr- och Västerbotten och Skellefteå ligger på plats 181 i det s k solenergiindexet. Detta baseras på hur hushåll, företag och organisationer har utnyttjat stöden till solel och solvärme, räknat från millennieskiftet och fram till halvårsskiftet detta år. De solenergistöd som finns i dagsläget handläggs på landets länsstyrelser men på Svensk Solenergi hävdar man att man från kommunen kan göra en viktig insats för klimatet genom att aktivt uppmuntra till installation av solfångare och solceller. Hur upplyser man från Skellefteå kommun om de olika möjligheterna till solenergibidrag? Interpellationen bordläggs enligt arbetsordningen 19.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 14 241 Dnr 2009-479 064.901 Delårsrapport per 2009-08-31, Skellefteå kommun Kommunledningskontoret har upprättat delårsrapport för kommunkoncernen per 2009-08-31. Kommunrevisionen har lämnat utlåtande om delårsrapporten. Delårsrapporten godkänns. Inlägg Inlägg görs av Agneta Hansson (V) och Bert Öhlund (S). Kommunstyrelsen 2009-09-29, 355 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 2009-09-29, 669 Delårsrapport per 2009-08-31 Kommunledningskontoret/ekonomiavd
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 15 242 Dnr 2009-652 072.600 Nya avgifter i Musikskolan från och med 2010-01-01 Musikskolan är en frivillig verksamhet som vänder sig till alla barn och ungdomar i grundskolan och gymnasieskolan. I Musikskolan har elevtalet under en femårsperiod legat kring 2 000. Kön till Musikskolan är i stort konstant, mellan 450 650 elever per år. För att klara de ekonomiska förutsättningarna som gäller för år 2010 och framåt måste olika åtgärder vidtas. En oförändrad ram innebär att personalorganisation måste ses över och avgifterna höjas. För att Musikskolan ska kunna upprätthålla dagens kvalitet och omfång krävs en avgiftshöjning. Terminsavgiften höjs från 575 kronor till 650 kronor. Familjerabatt och avgiftsfri termin tas bort. Avgift om 350 kronor införs för sång och spel. Barn- och grundskolenämnden föreslår höjda avgifter i Musikskolan från och med 2010-01-01. Nya avgifter, med undantag av familjerabatten som behålls, fastställs att gälla från och med 2010-01-01. Inlägg Inlägg görs av Håkan Lindh (FP), Hans-Eric Wallin (V), Lennart Hägglund (KD), Maria Marklund (S), Anders Hård (MP), Elisabeth Grönlund (KD), Lars Åhman (FP), Catrine Arvidsson (S), Joakim Wallström (V), Bo Nilsson (M), Heléna Lindahl (C), Åsa Gustafsson (FP) och Bert Öhlund (S). Yrkande 1 Hans-Eric Wallin (V) yrkar att förslaget bordläggs och behandlas i budgeten 2010. Yrkande 2 Lennart Hägglund (KD) med instämmande av Maria Marklund (S), Bo Nilsson (M), Håkan Lindh (FP), Anders Hård (MP) och Heléna Lindahl (C) yrkar att familjerabatten behålls. Hans-Eric Wallin (V) yrkar att avgifterna inte ändras. Beslutsgång 1 Ordföranden ställer bifall respektive avslag till bordläggningsyrkandet var för sig under proposition och finner att kommunfullmäktige avslagit bordläggningsyrkandet. Votering begärs och verkställes över följande godkända voteringsproposition: Den som vill avslå bordläggningsyrkandet röstar ja. Den som stöder bordläggningsyrkandet yrkande röstar nej
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 16 Beslutsgång 2 Ordföranden ställer Lennart Hägglunds och Hans-Eric Wallins yrkanden var för sig under proposition och finner att kommunfullmäktige bifallit Lennart Hägglunds yrkande. Votering begärs och verkställes över följande godkända voteringsproposition: Den som stöder Lennart Hägglunds yrkande röstar ja. Den som stöder Hans-Eric Wallins yrkande röstar nej. Omröstningsresultat 1 Vid uppropet avges 51 ja-röster och 14 nej-röster. Hur var och en röstat framgår av bilagda voteringslista. Omröstningsresultat 2 Vid uppropet avges 57 ja-röster och 8 nej-röster. Hur var och en röstat framgår av bilagda voteringslista. Kommunstyrelsen 2009-09-29, 338 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 2009-09-22, 634 Barn- och grundskolenämndens protokoll 2009-09-09, 125 Skol- och kulturkontorets tjänsteskrivelse Barn- och grundskolenämnden Kommunledningskontoret/ekonomiavdelningen
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 17 243 Dnr 2009-660 002.945 Upphandlingspolicy Ny inköps- och upphandlingspolicy är moderniserad och ersätter gamla upphandlingspolicyn och beslut som tillfogats denna. Beslut som upphör att gälla är att personal vid Campus och personalavdelningen äger rätt att direktupphandla tjänster för 1,5 miljoner kronor. Nya riktlinjer för direktupphandlingar, där ökade och tydligare krav på hur detta ska skötas samt att nivån för direktupphandlingar gjorda av inköpsenheten höjs till 10 prisbasbelopp, för resterande verksamheter ligger gränsen kvar på dagens 2 prisbasbelopp. Nytt i policyn är också att ansvaret för inköp och upphandlingar klargörs, inköpsenhetens mandat ökar i form av standardisering av produktsortiment och möjlig insyn i behovsanalyser och investeringskalkyler. Detta för att underlätta arbetet med att effektivisera inköpsprocessen och i förlängningen spara tid och pengar för kommunen. Ökad delegationsnivå för inköpschef till 600 000 kronor för att avlasta kommunstyrelsens arbetsutskott och effektivisera hanteringen av mindre inköpsärenden för verksamheterna. Kommunen fastställer ny upphandlingspolicy. Kommunstyrelsens protokoll 2009-09-29, 336 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 2009-09-22, 632 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2009-09-02 Upphandlingspolicy Kommunledningskontoret/ekonomiavdelning
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 18 244 Dnr 2008-440 016.900 Motion om temadag om barns situation (26/08) Kommunfullmäktigeledamoten Kurt Vallmark (C) föreslår i motion att kommunfullmäktige ska ge presidiet i uppdrag att tillsammans med berörda nämnder utforma en första frivillig utbildningsdag som på sikt kan hjälpa till att Skellefteå blir den kommun där barn och ungdomar mår bäst. Vidare föreslår han att olika organisationer, föreningar, skola, vård med flera som alla arbetar för barn och ungdomars bästa ska bjudas in. Förebyggande rådet i Skellefteå, FRIS, tillstyrker motionen. Motionen bifalls genom att kommunstyrelsen ska genomföra temadagen sedan kommunledningskontoret har presenterat ett förslag till genomförande. Inlägg Inlägg görs av Kurt Vallmark (C). Kommunstyrelsens protokoll 2009-09-29, 353 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 2009-09-22, 653 FRIS yttrande Motion 2008-05-27 (26/08) Motionären Kommunledningskontoret/Yngve Lindmark Förebyggande rådet, FRIS
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 19 245 Dnr 2008-807 016.900 Motion om att koldioxidmålet ska vara övergripande i kommunens miljöarbete (39/08) Kommunfullmäktigeledamöterna Heléna Lindahl (C), Håkan Lindh (FP), Bo Nilsson (M) och Maria Wiksten (KD) föreslår i motion att koldioxidmålet Skellefteå Klimatsmart kommun 2020 ska vara ett övergripande mål för kommunens miljö- och klimatarbete. De föreslår även att kommunen ska utreda möjligheterna att upprätta en årlig klimatbalansräkning. I klimatbalansräkningen ska positiva och negativa aspekter vägas mot varandra och senast 2020 ska de positiva aspekterna väga tyngre. Motionärerna föreslår också att beslut som bedöms påverka de samlade koldioxidutsläppen alltid ska prövas av mot det övergripande klimatmålet. Kommunfullmäktige har beslutat att kommunens miljömålsarbete ska följas upp genom att en miljöredovisning ska tas fram. Därefter finns det också beslut om att vissa klimatrelaterade frågor, bland annat gällande klimatförändringar och eventuella justeringar av miljömålen, ska hanteras inom utvecklingsarbetet avseende kommunens miljöredovisning. På grund av detta anser kommunledningskontoret att det i dagsläget inte är aktuellt att anta det övergripande koldioxidmålet Skellefteå Klimatsmart kommun 2020 och tillhörande förslag. Motionen avslås eftersom det nu inte är aktuellt att anta ett övergripande koldioxidmål. Inlägg Inlägg görs av Håkan Lindh (FP), Heléna Lindahl (C), Maria Wiksten (KD), Katarina Köhler (S), Ola Burström (S), Stefan Bergman (S), Bert Öhlund (S), Joakim Wallström (V), Anders Hård (MP), Hans-Eric Wallin (V), Harriet Classon (S) och Pia Risan (V). Yrkande 1 Kommunstyrelsen föreslår att motionen avslås eftersom det nu inte är aktuellt att anta ett övergripande koldioxidmål. Håkan Lindh (FP) yrkar att motionen bifalls. Yrkande 2 Anders Hård (MP) yrkar att kommunen utreder möjligheten att som mått och uppföljning av kommunens klimatarbete upprätta en koldioxidbalansräkning. Beslutsgång 1 Ordföranden ställer kommunstyrelsens förslag och Håkan Lindhs yrkande var för sig under proposition och finner att kommunfullmäktige bifallit kommunstyrelsens förslag. Votering begärs och verkställs över följande godkända voteringsproposition: Den som stöder kommunstyrelsens förslag röstar ja. Den som stöder Håkan Lindhs yrkande röstar nej.
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 20 Beslutsgång 2 Ordföranden ställer bifall respektive avslag till Anders Hårds yrkande var för sig under proposition och finner att kommunfullmäktige avslagit yrkandet. Votering begärs och verkställs över följande godkända voteringsproposition: Den som vill avslå Anders Hårds yrkande röstar ja. Den som stöder Anders Hårds yrkande röstar nej. Omröstningsresultat 1 Vid uppropet avges 44 ja-röster och 21 nej-röster. Hur var och en röstat framgår av bilagda voteringslista. Omröstningsresultat 2 Vid uppropet avges 39 ja-röster och 26 nej-röster. Hur var och en röstat framgår av bilagda voteringslista. Kommunstyrelsens protokoll 2009-09-29, 319 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 2009-08-25, 587 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2009-03-04 Motion (39/08) 2008-11-18 Motionärerna Kommunledningskontoret/planeringsavdelningen
SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 21 246 Dnr 2008-808 016.500 Motion om att öka andelen koldioxidfri elproduktion (40/08) Kommunfullmäktigeledamöterna Heléna Lindahl (C), Håkan Lindh (FP), Bo Nilsson (M) och Maria Wiksten (KD) föreslår i motion att 1. ett av målen för kommunens klimatarbete ska vara att andelen klimatsmart koldioxidfri elproduktion i vår region utökas 2. öka klimatsmart elektricitet som andel i vår egen totala energiförbrukning. Kommunledningskontoret föreslår att 1. förslaget avstyrks på grund av att kommunledningskontoret bedömer att kommunen redan arbetar med det som förslaget omfattar 2. förslaget om att öka andelen klimatsmart elektricitet, som andel av vår totala energiförbrukning, föreslås att det närmare ses över vid kommunens upphandling av elavtal, då det finns möjlighet att se över inköp av miljövänlig el. Motionen ska inte föranleda någon åtgärd med hänvisning till att Skellefteå kraftaktiebolag redan arbetar med att öka andelen förnyelsebar elproduktion och att inköp av miljövänlig el kan ske vid upphandling av elavtal. Inlägg Inlägg görs av Håkan Lindh (FP), Heléna Lindahl (C), Maria Wiksten (KD), Katarina Köhler (S), Ola Burström (S), Stefan Bergman (S), Bert Öhlund (S), Joakim Wallström (V), Anders Hård (MP), Hans-Eric Wallin (V), Harriet Classon (S) och Pia Risan (V). Kommunstyrelsens protokoll 2009-09-29, 320 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 2009-08-25, 588 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 2009-02-10 Motion (40/08) 2008-11-18 Motionärerna Kommunledningskontoret/planeringsavdelningen