Kvinnliga vd:ar under 45 år ökade sina löner med 5,4 procent 2010, vilket är mer än dubbelt så mycket som en genomsnittlig vd. Men fortfarande tjänar kvinnliga vd:ar klart mindre än manliga. Mars 2012 Rapport om vd-löner inkomståren 2009-2010 Rapport från Soliditet
Sammanfattande resultat Den genomsnittlige VD:n hade 2010 en inkomst av tjänst på 436 196 kr, vilket var 1,6 gånger mer än den vanlige inkomsttagarens inkomst i åldern 20-64 år. Månadsinkomsten blev drygt 36 000 kr för den genomsnittliga VD:n. För den genomsnittlige VD:n steg inkomsten med 2,3 procent mellan 2009 och 2010. För alla inkomsttagare steg inkomsten av tjänst med 2,2 procent. Kvinnor som grupp, både VD:ar och samtliga inkomsttagare, hade något högre inkomstökningar än männen; 3,2 procent respektive 2,3 procent. De kvinnliga VD:arna har oavsett ålder lägre inkomster än sina manliga kollegor och 2010 tjänande den genomsnittliga kvinnliga VD:n 82 procent av vad en manlig VD tjänade samma år. Endast en av sju VD:ar var kvinna under 2010. De yngsta kvinnorna (-44 år) hade den högsta inkomstökningen av samtliga åldersgrupper på 5,4 procent. Var tionde VD har en inkomst av tjänst på mer än 1 miljon kronor. Bland dessa är det endast en femtedel som har inkomster som överstiger 2 miljoner kronor. Högsta inkomsterna har VD:ar som arbetat mindre än tio år som VD och de med några års VD-erfarenhet (4-5 år) har också ökat sina inkomster mest. VD-inkomsterna samvarierar tydligt med storleken på företagen, när man tittar på antalet anställda och företagens nettoomsättning. Inkomstökningarna accelererar ju högre upp man kommer i storleksklasserna, t.ex. vid 100 anställda ökar inkomsten med nästan 60 procent. Både inkomstnivån och inkomstökningarna stiger med växande storlek på företaget. VD:arna med inkomster på över 1 miljon kronor hittar man främst bland företag med en nettoomsättning på minst 100 miljoner kronor och över 100 antal anställda. En viss korrelation mellan VD-inkomstförändringar och företagens förändring i nettoomsättning blir tydlig när man jämför börsnoterade och övriga bolag. Minskning i nettoomsättningen verkar hämma inkomstutvecklingen något. VD:arna för börsnoterade bolag hade inkomster som var cirka 6 gånger högre än de övriga VD:arnas inkomster under 2010. Den genomsnittlige börsbolags- VD:n hade en inkomst av tjänst på nästan 3 miljoner kronor. Av länen hade Jönköpings VD:ar den högsta inkomsten medan de gotländska VD:arna hade den lägsta. Inkomstskillnaderna är stora mellan olika branscher. Mest tjänar VD:ar inom de offentliga bolagen och El, gas, värme och kyla -branschen och de tjänar i genomsnitt mer än dubbelt så mycket som företagsledarna inom jordbrukssektorn och Hotell och restaurang. Inkomstgapet mellan könen är som minst för de branscher som har de högsta genomsnittliga VD-inkomsterna, Offentlig förvaltning, El, gas och värme samt Vatten och avlopp. Kvinnliga VD:ar inom dessa branscher har högre inkomster än de manliga VD:arna inom samma bransch.
VD löner vs vanliga löner Enligt undersökningen ökade den genomsnittlige VD:n sin inkomst av tjänst med 2,3 procent till 436 196 kr år 2010, vilket motsvarar drygt 36 000 kr i månaden. De kvinnliga VD:arna hade en något högre genomsnittlig ökning än de manliga, 3,2 procent respektive 2,8 procent. Den kvinnliga VD:ns inkomst är dock cirka 18 procent lägre än den manliga VD:ns och var sjunde VD är kvinna. Skillnader i inkomstnivåer och antal mellan könen är i stort sett oförändrade från föregående års mätning. 1 VD - inkomster av tjänst VD:arnas inkomster kan jämföras med hela den svenska befolkningens inkomster nedan. Under 2010 ökade inkomst av tjänst för den genomsnittlige inkomsttagaren med 2,2 procent till 266 797 kr. Även för hela befolkningen ökade kvinnornas genomsnittslön något mer än männens, men deras inkomster var i genomsnitt 20 procent lägre än männens inkomster. Inkomst av tjänst för personer i aktiv ålder (20-64 år) 1 Se Rapport om VD löner inkomståren 2008-2009.
VD - inkomster efter ålder De högsta inkomsterna har VD:arna i åldersklasserna 45-59 år och de hade en bättre inkomstutveckling än genomsnittet på 2,7 procent mellan 2009 och 2010. De med de lägsta inkomsterna, var i denna mätning seniorerna (65+ år) och denna grupp har haft en svagare inkomstökning (1,3 %) än gruppen som helhet. Den yngsta gruppen VD:ars (-44 år) genomsnittliga inkomster är inte längre lägst tack vare några års relativt höga inkomstökningar, mellan 2009 och 2010 uppvisade denna grupp den högsta ökningen på 4,4 procent.
VD - inkomster efter ålder och kön Kvinnliga VD:ar har lägre inkomster oavsett ålder och deras inkomster ligger mellan 78-84 procent av de manliga inkomsterna. Högsta inkomsterna har VD:ar i åldersklassen 45-49 år för både män och kvinnor. I denna grupp är också skillnaden i årsinkomster störst mellan könen, mer än 100 000 kr. De kvinnliga VD:arnas inkomstutveckling uppvisar en större spridning än männens. De yngsta kvinnorna (-44 år) hade den hösta inkomstökningen av samtliga åldersgrupper på 5,4 procent. För de yngre åldersgrupperna, -44 samt 45-49 år, har de kvinnliga VD:arna en högre inkomstökning än genomsnittet och i dessa grupper är andelen kvinnor högre, närmare var sjätte VD är kvinna.
De kvinnliga seniora VD:arna är ensamma om att ha haft en inkomstsänkning mellan 2009 och 2010 (-0,1 %). I denna åldersgrupp är även andelen kvinnor som lägst, endast var nionde VD är kvinna. VD - inkomster och antal efter inkomstklasser Andelen VD:ar inom inkomstklasserna 350 000-750 000 kronor har ökat och inom detta intervall befinner sig cirka hälften av VD:arna. Var tionde VD har en inkomst av tjänst på mer än 1 miljon kronor. Bland dessa är det endast en femtedel som har inkomster som överstiger 2 miljoner kronor. VD - inkomster och inkomstökningar efter inkomstklasser De VD:ar som tjänade allra mest hade även den största inkomstökningen på 5,3 procent.
VD - inkomster efter antal år som VD Högsta inkomsterna har VD:ar som arbetat mindre än tio år som VD och de med några års VD-erfarenhet (4-5 år) har också ökat sina inkomster mest.
VD - inkomster efter antal uppdrag Generellt ökar VD-inkomsterna marginellt med antal uppdrag. Först när antal uppdrag är fler än tio ökar inkomsterna rejält. Mellan antal uppdrag och inkomstökning syns inte något starkt samband. Gruppen VD:ar med uppdrag fler än tio stack ut med en genomsnittlig inkomstökning på 8,3 procent.
VD - inkomster efter storlek på företaget: Antal anställda 2 VD-inkomsterna samvarierar tydligt med antal anställda på företagen. Inkomstökningarna tilltar dessutom för varje trappsteg, vid 100 anställda ökar inkomsten med nästan 60 procent. Även inkomstförändringar hos VD-grupperna och antal anställda verkar samvariera något, med undantag för gruppen 5-9 anställda. VD:arna för de största företagen, med mer än 100 anställda, hade både de högsta inkomsterna och de största inkomstökningarna. 2 Uppgifterna avser varje VD-uppdrag, d.v.s. personer med flera VD-uppdrag finns med flera gånger.
VD - inkomster efter storlek på företaget: Omsättning 3 Ett starkt samband syns även mellan VD-inkomsterna och företagens nettoomsättning. VD:arna med inkomster över 1 miljon kronor hittar man främst bland företag med en nettoomsättning på minst 100 miljoner Kronor. Sambandet mellan inkomstförändringar i VD-lönerna och företagens omsättning verkar svagare. Men de största storleksklasserna med nettoomsättning över 100 Mkr har de största inkomstökningarna på 6-10 procent mellan 2009 och 2010. 3 Uppgifterna avser varje VD-uppdrag, d.v.s. personer med flera VD-uppdrag finns med flera gånger.
VD - inkomster efter börsstatus 4 VD:arna för börsbolagen, som finns med i undersökningen, tjänade cirka 6 gånger mer än övriga VD:arna under 2010. VD:arna för de börsnoterade bolagen hade en inkomstminskning på 3,3 procent jämfört med en inkomstökning på 2,9 procent för de övriga VD:arna. Inkomstgapet mellan dessa grupper har därför minskat påtagligt sedan förra mätningen. 4 Uppgifterna avser varje VD-uppdrag, d.v.s. personer med flera VD-uppdrag finns med flera gånger.
VD -inkomstförändring efter företagens förändring i nettoomsättning 5 En viss korrelation mellan VD-inkomstförändringar och företagens förändring i nettoomsättning blir tydlig när man jämför börsnoterade och övriga bolag. Minskning i nettoomsättningen verkar hämma inkomstutvecklingen något. 5 Uppgifterna avser varje VD-uppdrag, d.v.s. personer med flera VD-uppdrag finns med flera gånger.
VD - inkomster efter län 6 De senaste två åren har Jönköpings VD:ar haft den högsta inkomsten medan de gotländska VD:arna haft den lägsta. VD - inkomster efter bransch 7 6 Uppgifterna avser varje VD-uppdrag, d.v.s. personer med flera VD-uppdrag finns med flera gånger. 7 Uppgifterna avser varje VD-uppdrag, d.v.s. personer med flera VD-uppdrag finns med flera gånger.
Inkomstskillnaderna är stora mellan olika branscher. Mest tjänar VD:ar inom de offentliga bolagen och El, gas, värme och kyla -branschen och de tjänar i genomsnitt mer än dubbelt så mycket som företagsledarna inom jordbrukssektorn och Hotell och restaurang. När det gäller inkomstökningar ser man till viss del ett omvänt mönster. Några av de branscher som hade de lägsta inkomstnivåera har dock haft de högsta inkomstökningarna, t. ex jordbrukssektorn och Hotell- och restaurang sektorn. Medan El, gas, värme och kyla - samt Vatten och avlopp -branscherna har haft de minsta ökningarna och VD:arna för de offentliga bolagen står för största minskningen av alla grupper i denna undersökning, -7,2 procent.
VD - inkomster efter bransch och lön Inkomstgapet mellan könen är som minst för de branscher som har de högsta genomsnittliga VD-inkomsterna, Offentlig förvaltning, El, gas och värme samt Vatten och avlopp. Kvinnliga VD:ar inom dessa branscher har högre inkomster än de manliga VD:arna inom samma bransch. Tittar man däremot på andelen kvinnliga VD:ar är det branscherna Offentlig förvaltning, Annan serviceverksamhet, Vård och omsorg samt Utbildning som ligger i topp. Branscher som även generellt domineras av kvinnor.
Teknisk beskrivning VD är den person som är registrerad VD i januari 2012 för ett aktivt aktiebolag, totalt 51 904 individer. En VD kan ha flera uppdrag och förekomma flera gånger. Det är dock endast VD:ar som har haft samma uppdrag sedan december 2009 samt haft en inkomst av tjänst under både 2009 och 2010, som ingår i studien. Utländska VD:ar har också exkluderats. Sammanlagt har VD:arna som studerats uppdrag för 61 994 olika aktiebolag. Inkomst = inkomst av tjänst. Uppgifterna är hämtade från Skatteverket och avser inkomståren 2009 respektive 2010. Medianvärden anges, eftersom medianen är mindre känslig för extremvärden. Även inkomstförändringarna har beräknats utifrån medianvärdena.