NORDISKT MUSIKBLAD. Vilhelm Svedbom. Stockholm den 15 November 1901.

Redaktör och utgfvare: f R A N S J. JHUSS. NORDISKT MUSIKBLAD. Telefon; Vasa 619. Stockholm den 15 November 1901. Vlhelm Svedbom. dubbel anlednng gfves oss wsj;) att nu rkta tankarne på den man, h vars namn läses här of van och h vars bld v ock meddela. Efter att den ssta maj detta år ha blfvt utnämnd tll Albert Rubensons efterträdare såsom drektör för Mus kalska akademens konservatorum, har dr. Svedbom med detta lärover kets nya arbetsår börjat sn egentlga verksamhet såsom dess styresman. Befattnngen som Muskalska akade mens sekreterare har han dessför nnan skött ett fjärdedels sekel, och hans med anlednng däraf dagarne frade 25-årsjubleum föranleder oss närmast att ägna honom vår upp märksamhet. Docent vd Uppsala hög skola kallades dr. Svedbom 1876 tll Muskalska akade men såsom dess sekreterare och tllträdde året därpå be fattnngen såsom lärare vd konservatoret muskens h stora och estetk. Med afseende på en sådan långvarg och hedrande verksamhetnom akademen uppvaktades jublaren den 30 okt. på mor gonen stt hem af en depu taton från Muskalska aka demen, hvarvd tll d r. Sved bom öfverlemnades en lager krans af slfver med nskrp ton och nlagd ut ett smak fullt etu. Akademens vce presdent, revsonssekretera ren K. Slfverstolpe, frambar uttrycket af ledamöters och lärares varma tacksamhet tll dr. Svedbom. Senare på af tonen var jublaren nbjuden tl en af en trängre krets anord nad festkollaton, som muska lskt llustrerades genom sång af operasångaren Lundqvst. Florzel von Reuter. Vlhelm Svedbom. Expedton: Kun gstensgatan 56. Prs: Helår 5 kr. Lösnummer 25 öre. Annonsprs 20 öre pr pettrad. Dr. Svedbom har år äfven kunnat fra fyrtoårsdagen af d en»hvta mös sans» eröfrng. Per Jonas Fredrk Vlhelm Svedbom, född den 8 mars 1843 Stockholm, blef näm lgen 1861 student Uppsala. Son tll skolman nen och publcsten Per Erk Sved bom och hans kunskapsrka, konstälskande maka Fredrka Forsberg (se dan omgft med byråchefen Lmnell) uppfostrades Vlhelm Svedbom ett fnt bldadt, konstdkande hem, där hans tdgt framträdande muskalska anlag erhöllo god utbldnng. Sålunda förvärfvade han sg en framstående talang som panst. I Uppsala blef Svedbom 1872 flosofe doktor och docent ltteraturhstora samt företog under åren 1873 76 studeresor Tyskland, England, F rankrke och Ita len, därvd dkande musk studer Berln under led nng af den ansedde kompo nsten och teoretkern Fre drch Kel. Efter J. P. Cronhamns död 1875 blef Sved bom, såsom ofvan nämnts, sekreterare vd vår musk akadem. Dr. Svedbom har sedanföretagt flera resor utlandet för att taga kännedom om dess muskalska förhållanden. Såsom delegerad för Sverge deltog han Wen-konferensen 1885 för bestämmande af nor maltonhöjd och tlldelandet af det nternatonella Rubnstens-stpendet Petersburg 1890. Från 1878 har Sved bom vart sekreterare Mu skalska konstförenngen och från 1881 ordförande den af honom och L udvg Norman om våren 1880 stftade»mu skförenngen». Svedboms u tgfna kompos toner äro hufvudsaklgen enocl flerstämmga sånger, hvarjämte han äfven skrfvt några

134 panostycken. Af de större flerstämmga sångerna är mest känd kan taten I rosengården med text ur K. A. Melns dkt»prnsessan och svennen»; tll dessa höra vdare Fyrs, dkt af C. R. Nyblom för manskör och orkester (el. pano), tllägnad sällska pet O. D. vd dess 25-ârsfest 1878; Kantat vd Nya Elementarskolans 50årsfest 1878; Vsor för blandade rö ster, a capella, Häft. 1, tllegn. Aug. Körlng och Musksällskapet Ystad, Häft. 2, tllägn. Ivar Hedenblad och Phlharmonska sällskapet Uppsala. Vdare af solosånger vd pano: Tolf sånger vd pano ur»lyrska blad» af V. E. Öman (1879), tllegn. Jac. Ax. Josephson; 9 Danska sånger tll texter ur Thor Langes»Folkevser», 2 häften (1880); 2 Dkter af Helene Nyblom: 1»Maaneskn», 2»Karneval» (1885); Fyra små vsor tll ord af Gellerstedt (Källan. Tll G reta. Frds önsknngar.»ro, Ro», 1885);»En glad vsa» och» Ave Maras m. m. Af Svedbom har man också lyckade arrangement af svenska vsor, där bland»hej dunkom» för bland, kör,»grönbergens vsa» för manskör, «Gläd jens blomster» och»det var en sön dagsafton». Dr. Svedbom har äfven förtjänsten af att ha afslutat manu skrptet tll Aug. Södermans sångverk»peer Gynt» för soloröster och kör, utgfvet klavérutdrag. Sedan 1884 är dr. Svedbom gft med den framstående, från konserter bekanta, pansten Hlma Lndberg som vart elev vd konservatoret. '?*7 Florzel von Reuter. På hrr Marteaus och Rslers ssta konsert Muskalska akademen afvaktade den öfverfyllda salongen med spänd väntan slutnumret, första sat sen ur D-durkonsert af Pagann, lvlket vår publk skulle få göra be kantskap med ett»underbarn», som nyss gjort furore Kr stana. Under barnet hette Florzel von Reuter och var elev af Marteau, hvlken själf uppmanat den unge volnspelaren tll en konserttur, som skulle sträcka sg ända ht tll den skandnavska nor den. Dörren mellan artstförmaket och estraden öppnas nu och n träder, åt följd af hr Marteau och ackompagnatrsen fröken Märtha Ohlson, en ljuslockg 9-årg pojke, klädd en rkt spetsgarnerad rock, bärande fol och stråke. Med säkra steg går han fram mot ändan af estraden, gör ett par hurtga bugnngar mot den med ap plåder honom välkomnande publken, sätter så folen under armen och ka star sna blckar än ht och än dt på sna nya åhörare. Hr Marteau har emellertd satt sg vd flygeln som notvändare åt fröken Ohlson. Ögon blcket är nne för den llle volnstens ngrpande, volnen sättes tll hakan och med en rask sväng kastas strå ken mot strängarna. Hvad man nu får se och höra verkar som ett trol ler. Hur är det möjlgt, att ett barn om 9 år kan la hunnt en sådan konst närlg utvecklng? Med nästan ofel bar säkerhet och ett aldrg svkande mnne föredrager den llle Fl orzel Paganns långa och enormt svåra kon sertsats; de snabbaste löpnngar, ok tav* och decmaskalor, de luftgaste staccaton, de klaraste flageoletter, dub belgrepp och pzzcaton allt fram trollar detta underbarn såsom vore det blott en lek. Det säges också att själf ve Eugen Ysaye då han hört honom spela Pagann, skulle ha ytt rat:»jag känner mg slagen! Det där kan jag cke göra efter!» Man har också kallat Florzel von Reuter för»den andre Pagann», och trodde jag på själavandrng eller sprtsm, så kunde jag verklgen tro att Nccolo Paganns ande ånyo nkarnerats denne mnatyrartst. När man sedan fck höra den unge volnsten på hans egen konsert spela Veuxtemps' l:a konsert, Bachs 6:e volnsonat, Sant-Saëns'»Introducton & Rondo caprccoso» och Wenawsks fantas öfver»den röd a Sarafan» kunde man konstatera att denna häp nadsväckande teknska färdghet är resultatet af den mest utomordentlga muskalska begåfnng, framträdande fnt muskalskt öra, en känsla och uppfattnng, som man endast brukar fnna hos en äldre, fullmogen konst när. Om en sådan påmnner ock hans stora ton och kraft föredraget, att ej tala om den lätta, eleganta stråkförngen. Med allt detta lar dock den llle volnsten naturlgt nog ännu ej nått det fulländade mästerskapet. Ännu kan hans teknk vnna precson och klarhet, smak och uppfattnng fullkomnas, större mångsdghet förvärfvas. Men med hans verklgt mu skalska natur och entusasm förenng med ett oerhördt mnne kan man om honom vänta det högsta. Såsom ett exempel på detta mnne och hans receptvtet berättas att han redan kan spela utantll Paganns svåra 24 Caprcc. De som hört honom spela Mendelssohns konsert tala med beun dran om hans föredrag af denna, och lka stor stltrogenhet vsar han Wenawsks känslovarma»legend» som denna mästares»scherzo och Tarantella», lkasom han Bachs»ara på G-strängen», knappt står någon annan artst efter. Florzel von Reuter är född d. 21 aprl 1S92 Davenport, den Nord-Amerka staten Iowa vd Ms ssspp belägna staden. Hans moder är amerkanska, af god famlj, och fadern tysk, död för flere år sedan. Då modern var muskalsk och spe lade voln, ljödo från gossens första lefnadsår tonerna af detta nstrument hans öron. När han var tre år gammal satte modern för ro skull f olen handen på plten, som då fck taga en stol tll hjälp som armstöd. Den leksak han så fck vlle han ej mer släppa från sg, och så började underbarnet lära, allra först af mo dern, att sköta volnen, h vars be handlng han gjorde oerhörda fram steg. Vd 5 år kunde han redan spela Kreutzers etyder och ett par konserter af Bérot. Emellertd var det ej blott musk som tog honom anspråk. Äfven annat vetande, t. ex. naturalhstora, omfattade hans lflga själ med ntresse. Modern fck uu unge Florzel öfver tll London, där han fck undervsnng volnspelet af Sauret; hon begaf sg sedan med honom öfver tll Bruxelle och han fck där den berömde volnmästaren César Thomson tll lärare. Därefter slog hon sg ned med gossen Genève, hvars konservatorum han fck undervsnng af Marteau. Först för ett år sedan bör jade unge von Reuter att uppträda offentlgt med sn talang. För en månad sedan gaf han konsert Lau sanne under stormande bfall, och en krtker yttrar då:»äfven sådana, som la motvlja mot alla underbarn, måste medgfva, att denne det 20:de år hundradets llle Pagann är värd den allra största uppmärksamhet.» Menngen är nu att låta»under barnet» studera och nhämta mång sdgt vetande samt utveckla sg tll en stor konstnär. Språkgen tyckes ej heller fattas honom, ty jämte mo dersmålet, engelska, lär han redan godt kunna reda sg med franska och tyska samt äfven bra nog med ta lenska. Och med all sn märkvär dghet är ändock den llle Florzel förtjust att få leka med jämnårga. En nterveware här fann honom nyss tll följd af en lätt förkylnng lggande sn säng, lekande med tennsoldater, och hans största sorg var att cke få upp tll sg en lten hund, som en besökande måst lämna nere hotell farstun. Härfrån styr fru von Reuter med sn Florzel kosan öfver Köpenhamn ned åt Geneve med något uppehåll Belgen och England. Under nästa år är en konserttur Amerka tllämnad, och under nästkommande sep tember torde v ltet längre Stock holm få rå om det llla muskmrak let Florzel von Reuter, med hvars verklga konstnärlghet så få här fngo nöjet att nu göra bekantskap.

Källorna tll svenska mus kens hstora.* Af Tobas Norlnd. III. Nttonde århundradet. Teatern. Källorna tll nttonde århundradets muskhstora äro syn nerlgen talrka. Någon bestämd grupp ndelnng är svår att fnna, då de flesta arbetena grpa n på olka om råden. V vlja dock här försöka att under allmänna rubrker ordna de verk, lvlka tjäna tll belysande af 19:de årh:s musk. Något fullständgt uppräknande af alla kan naturlgtvs ej komma fråga, då en stor mängd skrfter endast utgöra komplatoner. Må v först vända oss tll teatern. Ltteraturen är här rkast. Af mera allmän art äro: Dahlgrens»Stock holms teatrar», omfattande tden ntll 1860, och Herman Rng»Sprda drag ur de kgl. teatrarnes hstora», Stock holm 1888. För tden efter 1860 må särskldt nämnas: L. Josephson»Våra teaterförlållanden», Stockholm 1870, Anna Mentz»Ldt om Recensonerne og theatrerne Stockholm». Ensklda uppgfter fås de td efter annan utgfna teateralmanackorna. Särskldt de från senare tden lämna rka hstorska bdrag. En för förra hälften af år hundradet synnerlgen värdefull sam lng aktstycken är Gust. Ludv. Torsslovs»Handlngar rörande Kgl. The atern», Stockholm 1835, 1837 I, II. Slutlgen må nämnas: Observatör»R dåns fram- och baksda. Några akt tagelser om våra samtda kgl. teatrar», Stockholm 1874. Af mndre arbeten, närmast med förtecknng öfver gfna stycken, kunna v meddela : O. Strand berg»för vänner af operan», Stock holm 1860, med förtecknng på styc ken gfna på kgl. operan 1830 60, J. Bagge»Kgl. teatern 1782 1882», Stockholm 1882, med uppgft öfver teaterpersonalen 1782 och 1882 jämte en uppräknng af de teaterstycken, hvlka gfvts mer än 50 gånger. En förtecknng öfver premerer å kgl. ope ran 1866 91 fnnes Sv. Musktdn. 1892, n:r 2. En god bld af teaterns utvecklng lämna särskldt sådana skrfter, hvlka nnehålla förslag tll teaterns förbättrng samt skrfter af polemsk art. I hstorsk följd bl dessa följande: G. Hyltén-Cavallus»Teaterfrågan. Skall Sverge fortfa rande ega en kunglg teater, en nato nalteater?», Stockholm 1856, Frans Hedberg»Sändebref tll Baron Stedngk rörande några teaterförhållan * Förra numrets uppgft»forts, och slut» gude endast den då slutade tdsafdelnngen af dessa för vår muskhstora vktga artklar. den», Stockholm 1861, E. v. Stedngk»Också ett sändebref. Svar tll Hed berg», Stockholm 1861,»Tll teater frågan : Tre epstlar tllegnade drek tören vd kgl. teatern E. Edholm», Stockholm 1868, Edv. Stjernström»Några ord om teatern med särskldt afseende på kgl. teaterkonténs under dånga betänkande af 21 Jan. 1870», Stockholm 1870, Ludv. Josephson»Nå got om våra nyaste teaterförhållanden», Stockholm 1885, Ludv. Josephson»Vktga teaterfrågor för dagen», Stock holm 1888. Krtska uppsatser rö rande teatern få v följande arbeten: Ad. Lndgren»Kgl. scen natonalscen» (Mus. studer, Stockholm 1896), Bauck»Musk och teater», Stockholm 1868, L. Josephson»Studer och kr tker», Stockholm 1895. Angående teatern Göteborg se: Vlh. Berg»Antecknngar om Göteborgs teater» samt Joh. Svanberg»Antecknngar om stora teatern Göteborg 1859 93», med en nlednng af Karl Warburg, Göteborg 1894. Bogx-afer af fram stående artster lämnas af: Frans Hed berg»svenska operasångare», Stock holm 1885, samme författare»skåde spelarkonst och Dramatk», Stockholm 1890, Gust. B r Teatergaller», Stock holm 1877, Nls Arvdsson»Teater blder från fox-dom» (Nu III 1877). Porträttsamlngar af svenska scenska konstnärer äro:»svenska Teatergalle ret», Stockholm 1826,»Theatergaller», utg. af Aug. Blanche och Karl Kull berg,»blder från svenska skåde banan» (omkr. 1870), Frans Hedberg»Våra scenska konstnärer förr och nu», Stockholm 1893, V. Andrén och G. Nordensvan»Från Stockholms te atrar», Stockholm I 889. Musken vd kyrka och skola. Öfver svenska kyrkomusken ha under 19:de årl. flere arbeten skrfvts. Vd början af seklet framkallade utarbetandet af musken tll nya psalm boken många yttranden angående kyr komusken samt gamla psalmbokens meloder. Ej långt därefter gaf den Heffnerska koralboken uppslag tll nya menngsutbyten koralfrågan. Om svenska kyrkomuskens utvecklng un der århundradet erhålla v klarhet genom att följa denna strd. För t den före 1819 fnnes en allmän ö fverskt af frågan Forssmans Haeffnerbograf samt Mankells Muskhstora. De ensklda strdsskrfterna fnnas n tagna Upsala Elegant-Tdnng 1810, Stockholmsposten 1813, Svensk Ltteratur-Tdnng 1813 och Allmänna Jour nalen 1821. Angående revsonen af Haeffners koralbok kan dennas utveck lng bäst studeras Mus. Akad:s Hand lngar 1865 73 (märk särskldt upp satserna:»berättelse om de åtgärder akademen vdtagt angående koralbo kens omarbetnng», Handl. 1866, Gabr. Brantng»Svenska kyrkans koral meloder rytmskt hänseende», H andl. 1867, samt Inledande öfverskten tll 135 Frth. Cronhamns»Oskar Fredrks Högtdstal Mus. Akad. 1864 71», Stockholm 1885. Bland ensklda ar beten rörande kyrkosångsfrågan kunna nämnas: Wlh. Rendahl De antka tonarterna. Krtska studer med sär skld hänsyn tll Haeffners och Joseph sons koralarbetnngar», Karlstad 1878,»Protokoll vd koral vännernas möte Upsala d. 16 Jun 1881», Upsala 1881, W. Th. Gnosspelus»Också ett ord koralfrågan», Lund 1880, nnehållande en gransknng af J osephsons koralbok, Rch. Norén»I kyrkosångsfrågan», Stockholm 1890, Wlh. Ålander»Om sången kyrka och skola», Norrköpng 1890, Aug. Bäck»Huru lafva våra förfäder sjungt sna psalmer», Stock holm 1891, R. Norén»Valda koraler gammalrytmsk form», I, II, Stock holm 1895, behandlar särskldt koral bokens revson på gammal greksk (Arstoxensk) bass, Nya svenska Mes san af 1 897. Därjämte afhandlas sven ska kyrkomusken en mängd upp satser musktdnngar såsom : C. E. Södlngs»Muskalsk kyrkotdnng» 1847 50, Aug. Ekströms»För enngen. Tdskrft för folkskolans och kyrkomuskens vänner» (1857 63), Joh. Lngrens»Tdnng för kyrko musk» 1881, A. O. Assars»Musk tdnngen» sedan 1899 samt slutlgen Svensk Musktdnng. En lten broschyr öfver musken skolor är G. Lnds»Sång- och muskundervs nngen vd allmänna läroverk», Hernösand 1877. Underrättelser om mu sklärare, kantorer och organster rket jämte svenska orgelverkens beskrfnng lämna de td efter annan utgfna matrklarne. Svenska orgelby ggarne under förra hälften af 1800talet omtalas nlednngen tll C. L. Lndbergs»Handbok om orgverket», Strengnäs 1850, 1861 (2 uppl.). An gående Mus. Akad. och dess hstora hafva v synnerhet två arbeten att rådfråga: J. P. Grönhamns»Kgl. Mus. Akad. åren 1771 1871», Stockholm 1871, samt Svedbom-Rubensons»H storska-statstska uppgfter rör. Mu skkonservatorum 1771 1896», Stock holm 1897. Specalkällor äro dess utom de redan nämnda Mus. Akad:s Handlngar, redgerade af J. P. Grön hamn 1865 73, Frth. Cronhamns»Oskar Fredrks högtdstal Mus. Akad. 1864 71» samt slutlgen de tryckta årsredogörelserna. Musken Stockholm. Käl lorna tll hufvudstadens musklf äro delvs desamma som teaterns. Utom teatern må blott några rörande kon sertväsendet ännu nämnas. Äldre mu skförenngar Stockholm beskrfvas närmare J. P. Cronhamns»Mus kalska förenngar Sverge och Norge» (Mus. Akad:s Handl. II IV, 1866 68). Äldre harmonska sällskapets verksamhet behandlas dessutom ut förlgare en uppsats Svensk Musk tdnng 1896 n:r 15, Muskförenngens

136 verksamhet 1881 98 samma tdnng 1898 n:r 9. Mazérska kvartettsäll skapets hstora fnnes särskldt beskrfven ett ltet häfte utgfvet med anlednng af sällskapets 50-års jub leum:»1849 99. Mazérska kvartett sällskapet. Ett femtoårsmnne», Stock holm 1899. Andra nordska musk festen Stockholm 1897 tryck utgfna programbok kan tjäna tll oren terng för musken vd Oskar II:s 25-års jubleum. Äfven Sv ensk Musk tdnngs dubbelnummer 1897 (n:r 11 12) med anlednng af jubelfesten lämnar underrättelse om musken vd samma tllfälle. För kännedomen o m Stockholms musklf kan äfven Ludvg Normans»Muskalska uppsatser och krtker 1880 85», Stockholm 1888, vara af värde. För svenska musken a llmänhet, dock särskldt Stockholms musken, under Karl XIII och Karl Johan är af ntresse»j. O. Nauckhoffs Memoarer», utgfna af Arvd Armfelt (Ur svenska hofvets och ar stokratens lf II, Stockholm 1880). De bästa underrättelserna om Stock holms musklf fås dessutom musk tdnngarna, hvarom mera sedermera. (Forts.) Om sångföredrag af Algot Lange. Operasången har närmast gfvt oss ett och annat skäl att påpeka hvad Algot Lange yttrar sn förra året utkomna bok»om tonbldnng tal och sång». Dess kaptel om»före drag» taga v oss sålunda frheten att här anföra. Det nnehåller med några uteslutnngar följande: Sången är ju cke något annat än ett stegradt språk, språket affekt, då det antager bestämda notvalörer, rytm och tonhöjd. Äfven talet kan man märka stgande och fallande n tervaller och en vss rytm. Har tal tonen samma fulla resonans som sång tonen, så är det ej godt att afgöra, hvar gränsen är mellan tal och s ång. Man gör därför bäst att med den mogna ton, man genom ratonelt stu dum förskaffat sg, sjunga texten så, som man skulle framsäga den högstämdt och naturlgt. Detta är då säkert det rktga, förutsatt att ton sättaren komponerat med samma mål för ögat, hvlket cke alltd är hän delsen. Men det fnnes lycklgtvs fullt upp af goda tonsättare. Bachs och Glucks rectatver, för att nu cke tala om Wagners operor, erbjuda tll exempel det härlgaste öfnngsmateral man kan önska sg afseende på na turlg deklamaton. Där har man medel att realsera sammansmältnn gen af ton och språk, så att de blda ett dealskt tonspråk. Läraren skall u PP e gg a eleven tll att frtt söka det sanna uttryck, som hans egen person lga känsla ngfver honom. Äro ton bldnng och artkulaton förväg mogna och korrekta, så är det ej svårt att fnna detta uttryck, om näm lgen eleven öfver hufvud lar någon muskalsk känsla och ntellgens. Han bör därför ej sjunga saker, som lgga utanför hans ntresse och smak. Im taton af lärarens föredrag är sådant fall ett dålgt surrogat. De stå tll exempel på olka bldnngsgrad och ha olka erfarenheter lfvet, olka temperament o. s. v. Det är detta sätt att blndt mtera en förebld som ledt tll de ledsamma och tomma pre statoner, hvlka karaktärseras med uttrycken deklamaton, att deklamera. Lkaså med den dramatska framställ nngen. En konstnär, som framstäl ler en karaktärstsk Mefstofeles, ka n åt en elev, som ej har de nödvän dga förutsättnngarna för förståelse af rolen, blott meddela det rent yttre. Följden blr en mannequn, om hvlken publken på sn höjd och tll lä rarens måttlga tllfredsställde kan säga:»man ser, att han är elev af den och den.» Det som sjunges, säges och framställes skall vara lefvadt, kändt, personlgt. Sångaren är alltför frestad att lk som skådespelaren ersätta hvad som brster honom tonens mogenhet och förmåga af sant uttryck genom rop och kraftutbrott, som all sn enfor mghet blott trötta honom själf och åhörarne. Skall han så öfvergå tll mlda känslor, så blr hans brst på behärsknng af tonen lka kännbar och hans panoton blr då utan re sonans, fadd och nnehållslös. Men under förutsättnng af en mogen ton får ej heller sångaren lka ltet som skådespelaren öfverlämna föredraget åt ögonblckets nspraton. De k unna ej som målaren eller tonsättaren säga : jag spelar eller sjunger ej förrän jag känner mg nsprerad. De måste göra sn prestaton på ett bestämdt klockslag. Om då ej nspratonen är för handen, ty den är en mycket flyk tg och nyckfull tngest, så står han där vackert oförberedd. Han skall grpa nspratonen under förberedan det af sången eller rolen, ty under prestatonen har han åtskllgt annat som dstraherar och påkallar hans uppmärksamhet. Han skall då med behärskad rörelse söka återfnna de sanna uttryck af affekt, som han hade förberedandets, konceptonens ögon blck. Att leda honom på rätta spå ret, att gfva honom mpulsen den rätta rktnngen är den konstnärlga undervsnngens uppgft. För att kunna helt längfva sg sången är det enlgt mn erfarenhet nödvändgt att lära sg sången utan tll, att under nlärandet åter och åter upprepa den som en katekesläxa, så länge att sångaren ej mera besväras af svårghet att mnnas musk eller text. Då först kan han med sn mogna ton, som vllgt lystrar hans vlja, fullt längfva sg åt nnehållet och etablera korrespondens med sna åhörare. Notpapperet utgör ett hn der för både sångare och åhörare. (Forts.) Hr Muskpressen. På Abr. Lundqusts förlag har utgfvts : För pano två händer: HALLEN, ANDREAS: Valda stycken ur mu sken tll Karl Erk Forslunds sagospel»det otrolgaste». Prs kr. 1,50. BERGER, RODOLPHE: Amoureuse, Vals très lente. Prs kr. 1,60. Det Nordske Forlag. Muskförla get: Henr. Hennngs, Köpenhamn, har utsändt: För pano, 2 händer: BERÉNY, HENRI: Haanden. Pantomme, 1 akt. Potpourr. Prs kr. 1,50; Oren talsk dans, ur pantommen»haanden», Prs 1 kr. På Otto Jonasson-Eckermanns för lag, Berln, har utkommt: För en röst med pano: SVENNERBERG, SARA: Na tonalhymn (g-ess). Text af Karl Nordmark. Prs 75 öre. Expedtonen af»l jus» har utsändt: Svensk scîng. N:o 40, nnehållande för pa no: kuplett ur»zgenarbaronen» af Joh. Strauss. Muskhstora : Från Palestrna tll Wagner (forts). N:o 41 för pano: J. Strauss: AnnenPolka Muskhstora: Från Palestrna tll Wagner (med llustratoner), forts. Af Halléns stycken ur sagospelet»det otrolgaste» äro de för sång för sedda med öfverlagd text. De sär sklda styckena äro: Balladen om kung Gamle och prnsessan Sola; 2 Kärleks scen; 3 Vsa folkton; 4 Drömsynen (melodram); 5 Trollklockan (Solen); 6 Folkvsa; 7 De no sånggudnnorna (Gavott). Musken, som v ä nnu endast lärt känna klaverutdrag, är popu lär stl, nnehållande rätt anslående musk melodskt och harmonskt hän seende. Valsen af Berger är en lätt salongsvals, verklgen rätt vacker och som lär ha vunnt stor populartet. Då pantommen»haanden» uppför des här nylgen med fru Wehe-Berény yttrade v att hennes mans musk tll den var ganska lyckad. Den förelg ger nu potpourr som nnehåller godt urval. Separat fnnes att tllgå den or entalska eller maurska dansen den samma. Båda häftena bära på ttel bladet fru Wehe-Berénys porträtt. Sara Wennerbergs»Natonalhymn» bär nvändgt tteln»sverge». En varm fosterländsk stämnng genomgår sången ord som musk. ^

Ltteratur. På C. W. K. Gleerups förlag, Lund, har utkommt : Lärobok enkla, dubbla, tre- och fyrdubbla kontrapunkten af dr. S. JADASSOHN, professor vd k. muskkonservatoret Lepzg. Andra genomsedda upplagan auktorserad öfversättnng och bearbetnng af ALFRED BERG, flo sofe kanddat, kapellmästare vd Lunds un verstet. Pr. kr. 3,50. Lärobok kontrapunkten af S. Ja dassohn är en bok, som den svenske utgfvaren (författarens forne lärjunge vd Lepzg-konservatoret) med rätta anser»fylla en lucka vår ltteratur för muskundervsnng». Orgnalet tll kand. Bergs öfversättnng och bearb. är 3:e upplagan af boken (utg. 1897 ; utkom först 1884. Af för fattarens Lehrbuch der Harmone, först utg. 1883, utkom 5:te upplagan 1898; detta verk är öfversatt på flere språk). Då v ej ega tllgång tll orgnalet, kunna v ej jämföra det med den svenska behandlngen däraf, men hysa god tlltro tll kand. Bergs förmåga afseende på denna. Professor d:r Salomon Jadassohn som parentes sagdt sstl. 31 aug. fyllde 71 år yttrar företalet tll l:a upplagan af fråga varande bok:»den förelg gande läroboken åsyftar att gfva hand lednng vd studet af den enkla, dubbla, tre- och fyradubbla kontrapunkten sträng stl. Alla grundsatser, regler och anvsnngar, som denna bok f ram ställas, grunda sg på den kontrapunk tska stlen hos Bach, H ändel och andra klassska mästare tonkonsten, hvlka ha skrfvt det system, som våra moll och durarter omfatta. Studerna kontrapunkt äro egent lgen af sed da att förbereda studet af Canon och Fuga; men äfven sådana för muskens konst ntresserade, som antngen cke vlja eller kunna utblda sg tll tonsättare, blfva genom dessa studer satta stånd att djupare n tränga de klassska mästarnes konst och att med bättre förståelse upptaga deras mest upphöjda tonskapelser.» Boken, 120 sdor, behandlar l:a afdelnngen : Den enkla kontrapunk ten; 2:a: Den dubbla, tre och fyrdubbla kp.; 3:e : Den mångstämmga kp. och slutar med ett bhang:»för klarande anmärknngar och hänvs nngar för bearbetandet af uppgfterna läroboken om kontrapunkt med sär skld hänsyn tll själ fundervsnng» (10 sdor). Bejers bokförlagsaktebolag härstädes har utgfvt : Rchard Wagners skrfter urval, öfver sättnng och bearbetnng af W. Peterson-Berger. Häft. 1 och 2 à 1 krona. Rchard Wagner har äfven såsom skrftställare vart ansenlgt produk tv. Hans»samlade skrfter» utgåfvos af Frtsch Lepzg 1871 83 10 band (3:e uppl. 1897), Hans ut- gfna bref etc. blda också volymer. Att här uppräkna ttlarna på hans skrfter saknas oss utrymme. Af Wag ners skrfter har ej mycket vart syn lgt svensk öfversättnng, v kunna därför räkna hr Peterson-Berger och hans förläggare tll förtjänst att detta»urval», som utkommer 4 häften, blfvt på vårt språk utgfvet. Det upptager cke, såsom det tllkännagfves anmälan, W:s svårlästa konst teoretska skrfter»opera och drama» etc. utan smärre berättande arbeten om ryktbara kompostörer, brochyrer om operasång, operaväsen o. s. v. hvlka ännu ega aktualtet för en svensk publk. Första häftet, prydt af ett godt Wagner-porträtt, nnehåller:»en tysk musker Pars. Noveller och uppsatser 1840 41. 1. En plgrms färd tll Beethoven. (Utdrag ur en väns dagbok). Ett slut Pars. 3. En lycklg afton. 4. Om tyskt musk lf. 5. Vrtuos och konstnär. Andra häftet: forts, af föreg. n:o 5 och v dare: 6. Konstnären och offentlghe ten. 7. Rossns»Stabat mater»: Om uvertyren. Le»Freschutz» (Om»Frskyttens» första uppförande Pars 1841)»Tannhäuser» P ars 1860 (Bref). Hofoperan Wen. Urvalet är godt, omvexlande och af allmänt ntresse. Från scenen och konsert salen. Kgl. teatern. Nov. 1, 7, 14 R. WAGNER: Rhenguldet 2 Va Symfonkonserten 1. Haydn: Symfon c-dur n:r 16 (Oxford-S.); 2 Mozart: Ara ur»ttus» (frk. Hultng) med oblgat klarnett (hr Hessler); 3 Rchard Strauss:»Tll Eulenspegels lustge Streche», nach alter Schelmenwese ( Rondoform), op. 28, för stor orkester; 4 Beethoven: Symfon D-dur n:r 2 3 GOUNOD: Faust (Margareta: frk. Lyckseth: Faust: hr Ödmann) 4 BIZET: Carmen (Don José: hr Bresemester, gäst) 6, 10 VERDI: Ada (Ada: mss Mnne Tracey, gäst) 8, 13 " MEYERBEER: Hugenotterna (Valentne: mss Tracey, gäst) 9 DONIZETTI: Regemen tets dotter; Balett: Blder frän maskeraden, balett-dvertssement af Otto Zöbsch 11 GOUNOD: Romeo och Jula 15 AUBER: Fra Davolo (Zerlna: fru Hellström) Vasa-teatern. Nov. 1 4 AUDRAN: Dockan (Alesa: fru Wehe-Béreny, gäst) 3, 10 MAILLART: Vllars dragoner (mâtné) 5 11 L. GANNE Gycklarbandet 12 HERVÉ: Llla Helgonet 13 15 LECOCQ: 100 jungfrur. Svenska teatern. Nov. 1 Det otrolgaste. Södra teatern. Nov. 1 15. LECOCQ: Llle hertgen 3, 10 MIILÖCKER: Gasparone (mâtné). Muskalska akademen. Nov. 1 Konsert af fru AGATHE BACKER-G RÖNDAHL. Bträdande: fru Dagmar Möller 3 Mâtné af hrr MAR TEAU och RISLER. Bträdande: frk. Martha Ohlson (ackomp.) 5 Populär afskedskonsert af hrr MARTEAU och RISLER. Bträdan de : 9-årge volnsten Flotzel von Reuler, frk. M. Ohlson (ackomp.) 8 konsert af FLORIZEL von REUTER. Bträdande; fröken Martha Ohlson 12 FILHARMONISKA SÄLL SKAPETS] mnnesfest öfver Gunnar Wennerberg. 1 Mnnesord af d:r Karl V alentn; 2 G. "Wen nerberg:»jesu dom», oratorum.' Bträdande: 137 fruar Hellström Afzelus, hrr Malm, Wall gren, O. Edberg, d:r Glls Bratt, k. hofkapellet. Drgent: dr. Er. Åkerberg. Vetenskapsakademen. Nov. 4 Vs- och Bellmansafton af hr SVEN SCHOLANDER. Jakobs kyrka. Nov. 10 Orgelkonsert af dr. ALBERT LINDSTRÖM. Bträdande: frök. El sabeth Lndström, hrr konsertmästaren Lars Zetterqvst, d:r Glls Bratt.»Rhenguldet» har från och med 7 nov. fått en mellanakt af 10 mnuter mellan 2 och 3 scenerna tll hv la och rekreaton för publken och medver kande. D:r Bresemesters gästspel denna och andra operor fortgår. En kvnlg gäst har operan fått mss Tracey, som vunnt rätt stort bfall såsom Ada och Valentne Hugenot tema. Det beröm hon enlgt utländska recensoner skördat som scensk ar tst fnna v något öfverdrfvet, om ock hennes vackra stämma äfven gör sg gällande och är stor nog för ope ran. Emellertd är ntonatonen höjdtonerna ej alltd ofelbar hvarjämte sångerskans korpulens gör henne mn dre lämplg för scenen ehuruväl den samma ej hndrar en rörlghet, som stundom borde mera behärskas. Adas rol lämpade sg bättre för henne än Valentnes. Första symfonkonserten nleddes med Haydns mndre ofta här gfna s. k. Oxford-symfon (uppförd Oxford, då Haydn der kreerades tll doktor) och slöts med Beethovens D-dur; början och slut alltså af ädel klasssk art. Andra numret, ara ur Mozarts»Ttus», föredrogs af frök. Hultng vd operan jemte hr Hessler, som särdeles vackert utförde det oblgata klarnettpartet. Sångföredraget skulle ha förhöjts af mera smdg röst och ledgare koloratur. Nyheten för aftonen var»tll Eulenspegel» af Rchard Strauss, med hvars märklga symfonska verk v sålunda äfven här fått göra bekantskap. Stycket skall skldra Eulenspegels extravaganta upp tåg, slutande med att han får dngla galgen. Strauss' musk är också yt terst extravagant men kvck och mun trande, full af märklga harmoner och klangeffekter blandade med rätt enkla melodska fraser. En sådan vrtuos tet orkesterbehandlng tlltvngar sg ovllkorlgen beundran men den rent muskalska njutnngen är åsdosatt sådan slags komposton. Det svåra verket utfördes högst berömlgt af hof kapellet, som denna afton leddes af hr Henneberg. Af de många konserterna v ha att omnämna var fru Backer-Gröndalls den tdgaste. Fru Gröndahls stora talang som panst och tonsättarnna är väl känd och omnämnd. Hon hade ock fullt hus på sn konsert. Då man nyss hört Rsler föreföll hennes spel något vekt och enformgt, ackompagnementet stundom något för subtlt. Det framkallade emellertd rkt bfall, hvlket äfven egnades tonsättarnnan och hennes tolkarnna fru Möller vd utförandet af to hennes sånger, många

138 af dessa vackra och fnt utarbetade, om än koketterande med sökta harmo ner här och där framträder. Fru G:s panonummer utgjordes af Gregs sonat (E m) och Trolltog, 2 egna konsertetuder, brljant spelade, ett par Etyder af Neupert samt stycken af Kjerulf och Sndng. Fru G. hade en god Malmsjöflygel tll sn dsposton. Hrr Marteau och Rsler hade på sna båda ssta konserter samma tal rka, entusastska publk som på de föregående. Ackompagnementet sköttes förtjänstfullt af frök. Märtha Ohlson. 'På dessa båda konserter spelade hrr Marteau och Rsler tllsammans Beethoven-sonater G-dur (op. 96) och F-dur (op. 24) samt sonater af Sant-Saëns, D-noll (op. 75), och Greg G-moll (op. 13); hr Marteau: Albumblatt af Wagner, af Wenawsk D-dur-polonäs samt»legend», Adago och Fuga (G-moll) samt Tempo d bourré (H-moll) af J. S. Bach; hr Rsler, solo: Largo ur Beethovens sonat op. 7, Förspel tll»mästersångarne» af Wagner, Lszt: E-dur-polonäs, Brahms: G-moll-Rhapsode och Chopn: Dess-dur-Prélude. Afskeds-konsertens slutnummer utför des, som sagdt, af Florzel Reuter. Om den sstnämndes konsert och hans spel har redan talats. V tlllägga endast att fröken Märtha Ohl son, som nu bland våra framstående panster börjar göra sg mera be märkt som solst, på denna konsert förtjänstfullt utförde Pastorale och Caprcco af Scarlatt, Tarantella af Marmontel och ett nummer ur»erotkon» af Em. Sjögren. Herr Sven Scholander hade natur lgtvs stor pnblk på sn vsafton. Efter längre ldande af halsåkomma vsade sg den populäre sångaren nu fullt återstäld. Hans program upptog 4 vsor af Sehlstedt, 01. Stg och Frödng, 3 gamla svenska folkvsor och 5 Bellmanssånger; flere extranummer tllkommo. Dr. Lndströms orgelkonsert hade talrka åhörare Jakobs kyrka. Konsertgfvarens talang som orgelspelare framträdde såväl den svåra sym fonen N:o 5 af Wdor, som Prère af Gulmant och Fantase & Fuga af W. T. Best. Mot vrtuosnummer sådana som Wdors strder dock egent lgen orgelns natur. En dotter tll dr. Alb. Lndström lät höra en be haglg mezzosopran en ara ur Messas af Händel med voln och orgel. Volnen sköttes af h r Zetterqust, som äfven lät höra stt vackra spel Bachs ara på G-strängen. Dr. Bratt b trädde med Beethovens»Btte» och Gregs»Tro». Ssta konserten v ha att anmäla är Flharmon. Sällskapets»Mnnes fest» tll frande af Gunnar Wennerbergs hågkomst. Konserten nleddes med att en större kör sjöng hans»hör oss Svea», hvarefter dr. Valen tn framförde ett»mnnesord» med en vältalgt affattad tecknng af Wennerberg som poltker, skald och ton sättare. Om konsertens hufvudnummer, Wennerbergs ssta oratorum»jesu dom», ha v förut, då det vå ras uppfördes, yttrat oss. Solsterna voro desamma utom att hr O. Ed berg nu bträdde st. för hr Lundqvst. Mnnesfesten bevstades af nä stan fulltalga åhörare. Programmet pryddes af Wennerbergs lyckade por trätt medaljongformat. Musknotser frän hufvudstaden och landsorten. Kgl. Teatern.» Rhenguldet» har nu börjat gfvas med 10 mnuters uppe håll mellan 2:a och 3:e scenerna. Un der nöfnng äro för närvarande»la Bohème» af Puccn samt»lalla Rookh» och»jolantha», hvlka senare operor cke på länge uppförts. Frö ken Magna Lykseth lär nu efter sna debuter la blfvt engagerad vd k. teatern. Muskalska akademen om organstexa mna. I september 1898 gjorde Mu skalka akademens styrelse en fram ställnng därom att K. M:t vlle vd taga nödga åtgärden för ordnande af organst- och kyrkosångareexamna landsorten samt öfvervakande af de samma genom för ändamålet särskldt utsedda censorer äfvensom hos rks dagen göra framställnng om beredande af nödga medel genom dels ett årlgt anslag tll aflönng för censorer, beräknadt tll högst 1,200 kr. förutom resekostnads- och traktamentsersättnng, dels och ett årlgt anslag tll be strdande af omkostnader för själfva examna å 600 kr. Ärendet remtterades tll rkets tolf domkaptel äfvensom tll hofkonsstorum och Stockholms stads konssto rum. Af dessa 14 myndgheter ha 9, nämlgen domkaptlen Göteborg, Lund, Lnköpng, Vesterås, Karlstad, Skara och Vexö s amt hofkonsstorum och Stockholms stads konsstorum, hufvudsak, delvs med vssa mod fkatoner och jämknngar, tllstyrkt akademens förslag, under det 5, näm lgen domkaptlen Srängnäs, Vsby, Hernösand, Kalmar och Uppsala afstyrkt detsamma, anseende att de steg rade fordrngarna skulle medföra brst å laglgen kompetenta sökande. Det rådande mssförhållandet fnner akademen ytterst grundadt på ogynsamma aflönngsvllkor. Föreslaget öfverflyttande af alla examna tll konservatoret skulle dels öka kostnaderna för examnanderna, dels medföra rnångdubblng af nträdessökande. Rörande förslaget att borttaga kyr kosång areexamen landsorten och för lägga den uteslutande tll konservatorum, fäster akademen uppmärksam heten därå, att denna examen och or ganstexamen själfva verket kom plettera hvarandra. Rörande frågan om sänknng all mänhet af nu gällande fordrngar eller ock nrättande af mnmkurser för vssa befattnngar, anser akadem ens läroverksstyrelse att vssa fall smärre modfkatoner skulle kunna gö ras, dock måste akademen vdhålla nödvändgheten däraf, att fordrngarna på godlcändt betyg»orgelspelnng» samt»orgelns stämnng och skötsel» äfvensom»elementar- och kyrkosång» under nga förhållanden eftergfvas. Däremot fnner akademen, att fråga om»panospelnng» och»har monlära» mndre kurser och lägre be tyg lämplgen skulle kunna gälla fråga om annex- samt kapell- och bruks församlngar, allt under vllkor att sak kunng kontroll öfver examna n rättas. Stpender för svenske tonsättare. An söknng om erhållande af stpendum från det å Muskalska akademens stat uppförda reservatonsanslaget äf vensom angående förlängnng af så dant stpendum ställes tll 1c. m:t och n lämnas tll akademen före december månads utgång. Muskhstorska museet, som förut vart nrymdt en mndre lokal operahuset, har nu erhållt en större, lämplgare och mera tllgänglg sådan Åkerhelmska huset, n:o 9 Nybro gatan, der 3 rum, ett större och två mndre, jämte tambur och kontorsrum för ändamålet förhyrts. Utställnngen var d. 7 no v. på förm. öppen för särskldt nbjudna, hvarbland talrka representanter för konsten, ltteraturen och pressen. Kl. 3 e. m. besökte ko nungen utställnngen, vd ngången mottagen af musestyrelsens ordfö rande, öfverntendenten Burén, samt tog med mycket ntresse utställnngen ögonskte. Invgnngshögtden tll ära var mellersta rummet, där sam lngen af strängnstrument befnner s 'g> prydd med en bröstbld af ko nung Oscar, omgfven af lefvande växter. Första rummet nrymmer hufvudsaklgen blåsnstrument, det nnersta befnna sg porträttsamlngen och muskmanuskrpt m. m. montrer. Utställnngen, som är af stort n tresse, hålles öppen för allmänheten alla onsdagar kl. 1 4 e. m. (nträdesafgft 50 öre) och söndagar kl. 1 3 e. m. (nträdesafgft 25 öre). Kammarmusk-soaréer å blåsnstrument komma medlemmar af hofkapellet äf ven denna säsong att anordna. 2 så dana skola gfvas under densamma. Föreläsnngar med musk. D. 4 nov. hölls af hr Hellen Lndgren K. F.

U. M:s lokal en föreläsnng öfver Erk Gustaf Gejer, då efter föredraget vd tog en konsertafdelnng, upptagande sånger af Gejer. Medverkande voro frök. Valborg Svärdström, d:r Holger Nyblom och d:r K. Valentn (ackompagnatör). Om»Otto Lndblad och den svenska studentsången» föreläste d:r Karl Va lentn Vetenskapsakademen d. 14 nov. Föreläsnngen afslutades med muskllustraton, utgörande kvartetter och solosånger af Lndblad. Bträ dande voro: docenten K.J.Ljungberg samt borgarskolans blandade kör un der lednng af drektör Er. Åkerberg. D:r Valentn utförde ackompagnementet. Nya Wener phlharmon. orkesterns konserter komma ej att ega rum här, emedan hela turnén nställts. Texter, tredje samlngen, tll m usk för manskvartetter äro dagarna utgfna af Sällskapet för svenska kvar tettsångens befrämjande, hvarpå här med fästes hrr kvartettkomponsters uppmärksamhet. Textboken nnehåller 11 dkter af Anna Mara Lenngren, Valerus, Runeberg, Vctor Rydberg, Gellerstedt, A. L, Tovo, Frödng m. fl. Tden för årets prstäflan utgår med nnevarande månad, och skola täflngskompostonerna nlämnas Abr. Lundqusts hofmuskhandel härstädes. (Om prstäflngen se annons Sv. Musk tdnng n:r 13.) Wennerbergsfesten Amerka. En högtdlg fest tll Gunnar Wenner bergs åmnnelse frades, som bekant, den 2 oktober Boston, Mass. vd hvlken dels kompostoner af Wennerberg utfördes af Svenska Gleeklubben Boston, dels ock ett mn nestal öfver honom hölls af hr R chard Hogner. Festprogrammet, hvaraf ett exemplar blfvt öfversändt tll k. bbloteket, har ttelbladet prydt med Gunnar Wennerbergs porträtt vd 70 år samt en runsten, hvarå läses runskrft:»gunnar Wennerberg tll åmnnelse. Svenske Sångare. Boston.» Uppsa/a. Sångsällskapet O. D. och Flharmonska sällskapet höllo sönda gen d. 10 nov. mâtné unverstetets hörsal tll ntägt för dessa sällskaps kassor. Konserten var talrkt besökt och bfallet lflgt. Göteborg. Den 31 oktober konserterade här K. F. U. M:s lokal mss Mnne Tracey, bträdd af den unge volnsten Florzel von Reuter, hvl ken vd detta tllfälle bl. a. spelade Mendelssohns konsert, Wenawsks»Legend» och Paganns 24:e Caprce. Hr Knut Bäck ackompagnerade. De läto å en senare konsert d. 3 nov. åter höra sg. Mss Tracey sjöng bl. a.»fdelo»-aran och»le Nl» med med oblgat voln (Fl. v. Reuter). Kon serter gåfvos där d. 4 o. 7 nov. af hrr John Forsell och Wlh. Stenhammar; d. 8 gaf fru Norre en»vsoch romansafton», d. 9 hrr Marteau och Rsler konsert. På Lorensberg har Luttemanska kvntetten lått höra sg tllsamman med volnsten mss Olle Torbett och pansten Max F röhnert. Frän våra grannland. Krstana. Okt. 29 Nov. 14. Na tonalteatern lar af muskpjeser åter uppfört ett par gånger»svarta domnon» och gtvt en symfonkonsert med ungefär samma program som näst föregående. På Centralteatern har Lndenska sällskapet uppfört»den förgylda lergöken»,»kolhandlarne» och»ntouche». Den 30 okt. gaf mss Tracey sn ssta konsert, bträdd af Florzel von Reuter, hvlken därvd spelade konsert af Pagann med ka dens af Wenawsk och sonat n:o 6 af J. S. Bach, samt skötte oblgata volnstämman tll Bzets af m ss Tra cey sjungna»agnus de». Ackompagnementet sköttes af hr BackerLunde. D. 2 nov. gaf s l:a kammar musksoarén af Hldur Andersen och Langes kvartett med bträde af sånger skan Lalla Wborg Scott-Hansen. Pro grammet upptog Svendsens stråkkvar tett A-moll, Brahms' panokvartett Gmoll samt sånger. D. 6 nov. konserterade volnsten Ingebret Haaland, som bl. a. föredrog Mendelssohns kon sert. Han bträddes af sångerskan frk. Astrd Jordan och pansten Eyvnd Alnaes. Muskforenngen under hr Iver Holters drekton gaf d. 9 nov. kon sert, hvarvd fru Dagmar Möller och pansten Karl Nssen medverkade. Programmet upptog: J. Svendsens symfon B-dur, Gregs panokonsert, Selmers Introdukton och s pansk dans ur»la captve» för orkester samt sånger. Den 12 och 14 konserterade här hrr Forsell och Stenhammar Turnforenngens festsal. Johan Selmer, den bekante norske * tonsättaren (f. 1844) har år kunnat fra stt 3 0-års-jubleum som kompo nst och orkesterdrgent. D. 14 sept. 1841 gaf han nämlgen sn första kon sert Krstana, då hans komposto ner framfördes af Erka Nssen, Ole fne Moe och Hans Brun som solster, en vald manskör och en mndre or kester. En vecka senare utfördes hans stora orkesterverk»scène funèbre» af en stor orkester under kapellmästare Hennums lednng. Helsngfors. Okt. 27 14 nov. Af teatrarne har endast Fnska T. uppfört pjeser med musk, det»hannele» fortfarande där gfvts och sedan Sofokles»Antgone» med Sant-Saëns' musk. Konserter la däremot cke vart så få. Teresa Carreno gaf en d. 31 okt., efterföljd af en mâtné 139 Brandkårshuset. Den 4 och 6 nov. gaf den ansedde tyske pansten Alfred Grünfeld konserter unverstetssalen, där sedan det bekanta tyska sångarparet Eugen och Anna Hldach (1891 gästande Stockholm) gaf en LederDuett- och Balladafton, ännu fängslande sna åhörare med vackra röster och utsökt föredrag. En panst Pusch från Amsterdam bträdde dem med ackompagnement och solonummer. Den 10 nov. gafs en soaré af pansten frk. Ell Rängman. Ett par svenskar ha nylgen uppträdt härstädes, näm lgen Sven Scholander, hvlken d. 12 nov. gaf en»sago- och vsafton för barn» och d. 14 sn l:a vsafton Brandkårshuset, samt hr Hellen Lnd gren, som unverstetssalen d. 14:e föreläste»om Erk Gustaf Gejer, en föregångsman», då Gejersånger utför des af grefvnnan Mannerhem. De populära konserterna Socetetshuset la under dr. Kajanus' lednng fort gått som vanlgt, och Helsngfors' musknsttut gaf sn 3:e muskafton d. 28 okt. med utförande af Beethovens volnsonat op. 12 n:r 2, hv arpå följde, under medverkan af pansten fröken Ell Rängman, Schuberts Fantas op. 15 och Sndngs panokvntett. Köpenhamn. Okt. 27 nov. 13. Re pertoaren af muskpjeser på kgl. tea tern har denna td upptagt: Carmen, Bajadser, Drot og Marsk, Romeo og Jula, Lohengrn, Lden Krstn och ett par större baletter. Öfrga t eatrar ha endast haft dramatska program. D. 28 okt. gaf Fr. Lamond sn 4:e (ssta) Beethoven-afton. Programmet upptog sonaterna op. 109, 98, 101 och 81, 15 varatoner op. 35 och Rondo G-dur op. 51. Schnedler-Petersen-kvartetten gaf 1 nov. sn första populära kammarmusk-konsert, och dagen därpå konserterade hrr John Forsell och Wlh. Stenhammar Ka snos llla sal för fyld salong och un der stort bfall, äfven af krtken. Programmet var svenskt. D. 6 och 9 nov. gåfvos konserter af M:lle Ele onore Blanc förenng med pansten Lucen Wurmser. Den första af 3» flharmonska abonnementskonsertcr för kammarmusk» under lednng af pansten Wolfgang Hansen gafs d. 7 nov., hvarvd utfördes: 1, A. Arensky: ny volkvartett ; 2, Beethoven : Pano tro op. 1 n:r 1 ; 3, Mendelssohn : Sonat f ör pano och voloncell (hr Hoeberg). Den f örsta af» Paläkonserterna» under hr Joachm Andersens lednng gafs d. 10 nov. med bträde af f röken Martha Elster och hr Fn flenrque3. Programmet upptog: 1, Beethoven: Symfon n:r 4; 2, F. Henrques: för spel tll»völund smed»; 3, J. S. Bach: konsert för 2 v olner (D-moll); 4, Tanèew: Andante ur 2:a suten (nyj; 5, Greg: Symfonsk dans n:r 4.

SV ENSK MUSIKTIDNING. 140 J M 11 11 11 1 11 n n rnrml Orgelharmonum. Endast förstklassgt fabrkat. Moderata prser. Specaltet: Skol-. Koncept- och Pedal-orgellarmonum. Agenter antagas. G. L A G E R Q U I S T & C : o Orgelharmonumfabrk ÖREBRO. J. G. MALMSJÖ Kongl. Hofleverantör. GÖTEBORG, Panofabrk. Etablerad 1843. Begagnade nstrument tagas utbyte. Bekväma afbetalnngsvlkop. 21 första p rs bland hvlka Guldmedalj Malmö 1896 och Stockholm 1897 "för utmärkta flyglar o ch pannos' Talrka ntyg från framstående musc och konstnä rer. ensam bland svenska panofabrker, : fördelaktgt tllfälle \ : tll nköp j Z af I Orkester- o ch Solo-ltteratur. Ï I Sedan kejserl. o kgl. lofbalmuskdrek-? I tören Eduard Strauss dragt sg tllbaka I 1 tll prvatlfvet fnnes tll bllgaste prs att? köpa hans kapells rkhaltga konsertreper- 1 I toar, bestående af: några hundra Ouver- I turer, lka många Opera-saker, ett rkt I I urval af Potpourrer, några hundra Kon- I sert- och Solo-saker (för voln, voloncell,? Z flöjt, klarnett, pston, harpa etc.), Sym- p I foner; vdare några h undra Danskompos- Z I toner af Johan Strauss, fadern tll de tre I bröderna Strauss, och Josef Lanner ; ytter- I lgare : mycket verknngsfulla Konsert-saker Z I för stråkkvartett, med eller utan harpa. I Dessutom fullständga parttur (plåttryck) I af opererna Lohengrn, Trstan, Mester- I snger, Robert och Hugenotterna. I Köpare ha att vända sg tll Eduard ï - Strauss, kas. und kön gt. Hofkapellmusk- I Drektör a. D. Wen, I. Rechsrathstrasse 9. - 1,1 I I I I! II I I I I I I I M II II II I (G. 110845.) Mn:'! I I I I r OBS. Äldre årgångar af denna tdnng, med eller utan muskblaga, erhållas tll nedsatt prs (endast kontant) å expedtonen. (f. d. Skandnavska Orgelfabrken) Grundad 1865 rekommenderar sn A M M I «y» kyrkor, skolor n f -m tllverknng af och hemmen samt lolhiluil» Obs. I Uteslutande svensk tllverknng; och följaktlgen af utmärktaste och soldaste beskaffenhet. QV Prskurant på begäran. Alla förfrågnngar besvaras omgående, Utställnng & k ontor Mästersamuelsgatan 32, Stockholm. Kurs plastk samt undervsnng sång efter den talenska sångmetoden förenng med nstuderande af roler, med särskldt afseende fäst vd fraserng och dkton, med delas af Svensk Musktdnngs muskblaga!!! NYUT KOMMET!!! Muskens katekes 1901 tll helårsprenumeranter utgöres af af J. C. Lobe. öfversättnng af Adolf Lndgren. Andra öfversedda upplagan. Prs eleg. nb. 2 kr. Detta llla arbete bör ägas af hvar och en som utöfvar musk. Icke blott som en lten lärobok utan ock som uppslagsbok för återfnnande och förklarng af alla musken bruklga termer och uttryck lämpar det sg förträfflgt genom det bokens slut al fa betsk ordnng uppställda regstret. Bejers Bokförlagsaktebolag. MUSI KALBUM Svenska Pannos: Största lager från I. G. Malmsjö, Kongl. Hofleverantör, S. Andersson, Bergqvst & Nlsson, I. P. Löfberg & C:o, Staveuow & C:o m. fl. Utländska Pannos: frän G. Schwechten, Stenweg Nachf. och Uebel & Lechleter. Flyglar: fr. I. G. Malmsjö, Sten weg Nachf. m. fl. O rglar: från Mason & Hamlns verldsberömda frma. Begagnade nstrument tagas utbyte. Gust. Petterson & C:o, 43 Regerngsgatan 43, Stockholm. XIV 10 sdor, nnehållande för pano, 2 händer: Gustaf H ägg : Impromtu-Scherzo. Theodor Krchner; Panostycke. B. N. Méhul: Menuett. för en röst (baryton) med pano : A. M. Myrberg:»Se'n jag dg såg» (d d). Prs 75 öre. m Panomagfasn. SIGNE HEBBE Sturegatan 24, Stockholm. Pâ C. W. K. GLEERUPS Lund förlag har utkommt: 1Lärobok enkla, dubbla, treoch fyrdubbla Kontrapunkten efter bästa metod, ledande tll g od tek nsk och verk lgt muskalsk utbldnng, meddelas af undertecknad tll moderat prs. Anmälan kan äfven ske skrft lgen. Mottagnng kl. 9 10 f. m. och 4 5 e. m. Kungstensgatan 56, 3 tr. Frans J. ïïuss. Tel. Vasa 6 19. För Porträttsamlare! Fna Sköntrycks -exemplar af Svensk Musktdnng, flere årgångar, säljas bllgt å tdnngens expedton «Kungstensgatan 56 III. ««af D:r S- Jadassohn, professor vd k. muskkonservatoret Lepzg. Andra genom sedda upplagan auktorserad öfversättnng och bearbetnng af Alfred Berg, kapell mästare vd Lunds unverstet. Prs kr. 3:50. Detta arbete torde blfva välkommet för dem, som önska göra sg närmare förtrogna med arten och väsendet h os den konst, som tager vd, där språket ej längre mäktar åtmnstone ej ensamt gfva uttryck och lt' åt känslor och stämnngar. Professor Jadassohns läroböcker hafva vunnt det största erkännande och den vdsträcktaste sprdnng; de äro öfversatta tll de flesta kulturländers språk. I mm CENTRALTRYCKERIET, ST OCKHOLM, 19 01. Innehåll: Vlhelm Svedbom (med por trätt). Florzel von Reuter (med porträtt). Källorna t ll svenska muskens hstora, III. Nttonde århundradet, af Tobas Norlnd. Om sångföredrag, af Algot Lange. Musk pressen. Ltteratur. Från scenen och konsertsalen. Musknotser från hufvudstaden och landsorten, från våra grannland. Annonser.