NORDISKT MUSIKBLAD. Pris : Helår 5 kr. Lösnummer '25 öre. Stockholm den 15 Februari 1897.

Transkript

1 B ft WP' r-rfj " ; "" r Redaktör och utgfvare: N:0 4 r f RANS J. jh U SS. NORDISKT MUSIKBLAD. Telefon: Vasa 619. Frda Schytte. ^IHför sju år sedan fck man bär det gamla operahuset göra be! Z kantskap med en adertonårg dansk volnspelerska, utrustad med så väl ovanlga muskalska gåfvor som äfven ett fängslande, behaglgt yttre, och redan då en ganska framstående artst, hvars rena, käns lga spel uppbars af en ganska sold talang och betydande teknsk ut bldnng. Den unga konstnärnnan var Frda Schytte, och två måna der förut hade hon för första gången upptädt offentlgt sn födelse stad. Första uppträdan det här egde rum den 7 januar 1890 å en kgl. operans symfonkonsert, då hon spelad e som hufvudnummer Wenawsks volnkonsert 2, och å en ny operakon sert ett par dagar se nare lät hon höra sg ned Mendelssohns kon sert, hvlken hon å nyo spelade en konsertafdelnng tre dagar derefter. Aret derpå vd samma td ungefär, den januar, fck man åter vd tre särsklda tllfällen höra fröken Schytte på k. operan, der hennes program jemte Mendelssohn-konserten upptog Max Bruchs kon sert G moll och Veuxtemps' D- moll-konsert. Fröken Schytte hade mellan dessa båda besök vår hufvudstad dkat volnstuder Pars, hvargenom hennes ta Expedton : Kungstensgatan 53. Prs : Helår 5 kr. Lösnummer '25 öre. Stockholm den 15 Februar bk.»; -...a è > Frda Schytte. R' 17:e Ä ra. Annonsprs 20 öre pr pettrad. lang märkbart vunnt utvecklng. Från denna td tllhör Frda Schytte eller, som hon kallar sg utlan det, Frda Scotta falangen af den stora muskvärldens konserterande ar tster, skördande rkt bfall hvar helst hon låter höra sg. Också är det med mycket ntresse v afvakta hennes snart väntade återuppträdande vår nuva rande operalokal, en o mständghet, som ' m B f'- gfvt oss särskld anlednng att v årt nummer för d agen presentera blden af den behaglga konstnärcnan från vårt danska naboland. Frda Sc hytt e är född den 31 mars 1871 Köpenhamn, dotter af overretsprocurator Wlhelm Schytte. Hemes begåfnng för musk röjdes mycket tdgt, och redan förr än hon nträdde stt sjette år hade hon valt volnen tll stt nstru ment. Som lärare vo lnspelet hade hon först kapellmuskus F. Stockmarr och efter hans död fyra år Vald. Tofte, utmärkt volnst, elev af Spohr och Joachm samt från 1866 voln lärare vd Köpenhamns konservatorum. Det var cke f öräldrars me nng att dottern skulle blfva konstnärnna, men då hon under sn dugtge lärares lednng ådaga lade ovanlga anlag och gjorde mycket stora framsteg, tllrådde denne att hon skulle få fort sätta utbldnngen af sn muskalska talang för en af de förnämste volnlärarne Pars. Hon säudes då dt, och ok tober 1888 blef hon, efter att ha spfelat för den berömde gamle Mas sart, upptagen konser&n vatoret, der denne, Joa chms, Wenawsks, Sa rasates, Tuas och m ånga andra storheters lärare, också blef henn es. Dock har äfven en yngre mä stare, ypperlg volnst och lärare, nämlgen Bertheler, en väsentlg del hennes utb ldnng. I Pars var modern stän

2 scheles' lärjunge, har skapat. De Chotll det moderna panospelet kunna må pnska etyderna helt nära stå de be hända äfven räknas F. Hllers etyder, kanta etyderna af A. Hen set, som bland hvlka de af Schumann förträff lkaså hade Hummel tll lärare. Hans lgt ktserade op. 15 samt op. 52 och genom franska motton eller öfverskrf56 (rytmska etyder, tllegnade Lszt) ter karakterserade öfnngsstycken op. blfvt särdeles berömda. 2 och 5 höra tll det bästa som den Ett fundamental-etydverk, som be moderna etydltteraturen kan uppvsa. tydenhet kan jemföras med»das wohlmest bekant af dem är väl»fågel temperrte Klaver» och»gradus ad etyden» (Fss dur) med mottot»s parnassum», har man Chopns ety oseau jetas à o je voleras». Med der, op. 1 0 och op De nnehålla sna fladdrande, hastgt tempo lande qvntessensen af den moderna teknken srxter cch sn ntagande melod hör och öfverträffa alla verk af samm a slag denna etyd tll panstkonserternas fa ändamålsenlghet, rkedom på mu vortnummer. skalska déer och poetsk stämnng. Det behaglgt gacösa representera Inga andra etyder spelas eå ofta som också Stephen Hellers etyder, sär dessa på konserter, hos nga andra deles hans op. 16 (L'art de phraser) framträder också mndre deras egent och op etyder tll utbldande lga bestämmelse. I dessa sk öna pano af känslan för muskalskt u ttryck och stycken omfläktar oss romantken med rytm, tamt Ad. Jensens, hvars op. hela dess förtrollnng, och ton er anslås 32 kap rekommenderas som förstuder dem, sådana man aldrg hört förr tll verk af n yare skolan och äro vackra eller senare. Äfven här är ej något salongsstycken. urval på sn plats, utan lösen ä r: spela Det återstår nu att tänka på den och åter spela dem allesamman. All nyare tdens etyder, hvlken är sär deles nya teknska eröfrngar locka deles rk på teknska studeverk men hos dem såsom en yttre vnst: ökad fattg på sådana som tllka äro musspännvdd, händernas rytmska oafkal.-kt värdefulla. Här måste derför hängghet, säkerhet de förvägnaste urvalet betydlgt nskränkas. Såsom språng, ackordfyllgt spel, högsta ut förmedlande och tllka mönstergltga vecklng af kraft och uthållghet och, för alla anda fnna v Schumanns såsom kronan på allt, det fnaste, mest etyd r, hans op. 3 och 6 (»Studen välklngande anslag. nach Caprsen von Pagann) och ha ns Oskattbart är utbytet rent mus»etudes symphonques» op. 13 (Benkalskt hänseende: fantas, smak och net tllegnade), 1 de första af dessa skönhetssnne kunna knappast verk snllrka skapelser afsågs att på panot sammare rktas och befor dras än genom öfverflytta eller för detta nstrument dessa etyder, hvlka slavsk känslo lämpa den genom Pagann oerhördt glöd och fransk tjusnngsmakt räcka stegrade teknken volnspelet. På hvarandra handen. Äfven af dessa det mest lysande och smakfulla sätt etyder må v uppräkna de förnämsta ^ har Schumann löst denna uppgft och på konserter mest spelade: ur op. op. 6. Etyderna detta häfte tyckas 10: 2 (kromatsk etyd), den svårvara skrfna urspunglgen för panot, modga E dur 3, Gess-dur etyden Muskalskt värdefulla pano medan de op. 3 äro något volu 5 (kallad»den svalte djefvulen», etyder. messga. Uppmärksamhet förtjena de emedan meloden uteslutande rör sg öfnngar och de anmärknngar, som (Forts, cch slut.) på de svarta tangenterna), d en eleganta Schumann förutskckar op. 3, och d essa dubbelgvppsetyden 7 (C dur), den S^llp.å gränsen mellan det klassska äro af ej rnga pedagogskt värde. Ett ldelsefullt klagande F moll 9, den Jp»j? och moderna panospelet står fötäfflgt föredragsstycke är ur 2 om vndens sus skogen påmnnande 0 'fä' ntll Moscheles Charles Ma op. 3, h vlket jemte förtjusande kokett 10 Ass dur och 11 med de yer. Med orätt skulle man förvägra melod nnehåller päktga panoeffek stora greppen; ur»oeuvre posthume»: honom, Felds utmärkte lärjunge, plats ter, särskldt arpegger och lflga dub 2 och 3, båda af ädlaste karakter bland de mera framstående etydkom belpassager, samt ej mndre det hög och djup nnerlghet; ur op. 25 fram ponsterna, om han äfven sna etyd tdlgt allvarlga adagot.r 3, som är för allt den mycket spelade Ass dur verk mera än de förut nämnda skattat beäknadt på utvecklng af största 1, dsn förtjusande troletyden F åt den stora hopens flacka smak och fness anslaget. I op. fa, som allt moll 2, 5 E moll med den vackra för den smekande meloden ofta åsdo genom företer framstående vackra e ty mellansatsen E dur, den högpoetska, sätter det muskalska nnehållet. De der, må synnerhet framhållas : den drömmande Css moll 7, den lefflesta af hans etyder hafva alla fall genom ldelsefull eld och fnt afmätt nadsfrska Gess dur 9, oktavetyden bestående muskalskt värde och få ej stegrng utmärkta etyden 1 (Ass H moll 10 med den tånfulla H förbgås. Med den förvånansvärda dur), den drömmande, vemodsfulla G dur-satsen. produktvteten hos Mayer, hvaraf det moll 2, den af dramatskt lf uppföga talrka äro de etydverk, som rnga värdet hos många hans kompo fylda C moll 4 cch den panot tll förtjena att nämnas vd sdan af Cho stoner kan förklaras, blr ett urval harpa förvandlande arpeggeetyden pns, då man fätter afseende vd de nödvändgt, och för vårt ändamål re 6.»Eudes symphonques», ett af de deela fordrngar man kan ställa på kommenderas då op. 55, fal, 93 (12 svåraste panoverk som exsterar, äro etydverk. Sg. Thalbergs etyder (op. stora etyder), 119, 153 och 200. Så dubbelt hänseende värda uppmärksam 22, op. 57»Décaméron») kunna blott som en egenhet hos Mayer påpeka v, het såsom etyder och varaton er. Men förnämhet mäta sg med de Chopnatt han gerna bearbetade tll etyder deras studum kan endast anbefallas åt ska, dock kunna de alla fall rekom kända och omtyckta operameloder (så dem, som något så när uppnått vr menderas tll studum, enär de ostr op med tema ur»lucreza tuostetens höjdpunkt och teknskt bedgt höra tll det värdefullaste som d en Borga», 10 med tema ur»le phl herska nstrumentet. Genom de höga utsökte vrtuosen, Hümmels och Mo tre» af Donzett). Såsom öfvergående dgt vd dotterns sda, tll och med vd undervsnngen konservatoret, hvars lärare och nsp ektör lönade denna sällsynta uppoffrng ned all möjlg ar tghet och bered vllghet. Under ett be sök hemmet uppträdde Frda Schytte, som sagdt, för första gängen offentlgt 1889 den 30 november på Slharmonsk konsert och vann stor succès, specelt med Wenawsks andra volnkonsert D moll. På en egen kon set Ca snos stora sal ett par veckor senare gjorde hon ännu större lycka. Spel och person smälte samman ett helt af mest betagande verkan. Om våren 1890 lät fröken Schytte åter höra sg Köpenhamn vd jour nalstförenngens festföreställnng och och på kungl. teatern, hvarefter hon reste tllbaka tll Pars att afsluta sn studekurs vd konservatoret. Vd afgångsprofvet der den 28 jul 1890 vann hon med Paganns första kon sert första premen och ej blott för klarades enstämmgt för den bästa af de 32 täflande utan betecknades äfven som hors lgne, excellente muscenne, une artste. Fröken Frda Schytte (Scotta) har sedan gjort vdsträckta konsertturer och med stort bfall uppträdt Tysk land och Österrke, England och Fr ank rke samt nylgen med stt volr.spel gjort succéä S:t Petersburg. Fröken Schytte har lått höra sg vd fere af Europas hof och dervd hedrats med dyrbara presenter samt, har af hertgen af Coburg-Gotha dekorerats med förtjenstmedaljen.

3 anspråk, hvlka»etudes symphonques» ställa på sn tolkare, hafva du blfvt en pröfvosten för lvarje med preten ton som konstnär uppträdande pano vrtuos, och ej utan skäl ntroducerade sg med dem Eugen d'albet för att på sn td med ett slag sälla sg tll de förnämsta af nu lefvande panster. Med hänsyn tll teknska svårgheter kunna dessa Schumannska etyder en dast öfvertäffas af Lszts (»12 Etudes d'executon transcendante»,»6 Grands Etudes de Pagann», lkaledes utarbe tade efter Paganns»Caprcc» deraf o hans bekanta»campanella»,»3 Etudes de concert»), muskalskt hänseende slå emellertd dessa lägre än Schumanns: det alltför bredt vr tuos- och br avurmessga förkväfver ofta de poetska tankarnes fna blomster, och alla styckena kunna derfor ej kal las dealetyder. Sådana dealet3 'der erbjuder oss, utom Schumann och Lszt, nyare td endast Rubnsten op 23 (derbland den berömda C dur) och op. 93, Raff stt op. 130 (benämda»etudes mé lodques», eleganta, medulatorskt n tressanta stycken), särsklda etyder ur op. 7 5 och 196, samt äfven kanske Renecke op. 1 37, 1 45 och Ess-moll etyden op. 1 23, 2 med ett uttrycks fullt, skcklgt och smakfullt behand ladt tema. Bland senare tds etyder af detta slag kan äfven Ludvg Schyttes framhållas. Skulle man utom de här ofvan anförda etyderna äfven fnna andra, som kunde göra anspråk på att räk nas tll dealetyderna, den menng v tagt detta ord, eå böa dock musk vännerna ej sakna några af de här framhållna mera betydande och vgtga. I alla händelser skall han genom ett grundlgt studum af dessa vnna må let att ej blott teknskt utan äfven muskalskt kunna lätt tolka mäster verken allt från Bach tll närvarande td. Utländsk muskrevy för år öfverensstämmelse med vår upp gft att göra Svensk Musktdnngs läsare bekanta äfven med utlandets muskförhållanden utom grannlände* nas område, å t hvlkas musktlldragel ser, som bekant, v egna en särskld uppmärksamhet genom ständga revyer, vlja v här nedan redogöra för musklfvet den stora muskvärlden och begagna oss dervd af den återblck, som vd början af hvarje år meddelas af»de Sgnale», den bekanta, Le p zg utkommande musktdnngen. Denna revy nledes med följande reflexoner, hvarmed ock denna uppsats må börja:»allt för fort lar tden hän öfver tng och tlldragelser; h vad som d ag händt är morgon nästan glömdt, en dast vd det verklgt betydande fäster sg hågkomsten något så när. Den allmänna jagten musk och efte r mu sk ger nu mera knappast tllfälle tll en lugn besnnng. Komponster, sån gare, vrtuoser, drgenter, allt trängs om och skyndar nu efter framgång, ära och rykte, den ene söker öfverflygla den andre, och den som cke oupphörlgt svänger hammaren, hans lott är städets. Har konsten haft mycken välsgnelse af denna kapplöp nng? V ha egentlgen ej kunnat märka det. Emellertd kan en revy öfver fjolårets musklf kasta något ljus öfver saken.» På operans mycket omkämpade område har åter gen en tysk kom ponst vunnt segern, nämlgen Goldmark med sn Hemchen am Herd (»Syrsan vd spseln»), en blandnng af sago- och folkopera, hvars fram gång påmnner om»hans och Greta». Den 21 mars gck operan först öfver scenen på hofoperan Wen, och få tyska teatrar återstå, som cke ha upp tagt detta anslående verk. Kenzls ett år äldre Der Evangelmann, den relgonssvärmande sångaren, har under förra året vandrat längre än förr och genom Ty sklands förnämsta städer letat sg fram tll Budapest. Äfven Donna Dana af E. N. von Rezncek och Ll-Tsee, japansk sagoopera af Franz Curts, äfvensom De schwarze Kasclka af Georg Jarno ha hört tll de mera gynnade operorna. Omkrng ett tjog andra tyska operor ha upplefvat en enda representaton ; af dessas komponster må nämnas som något be kanta Xaver Scharwenka, Aug. Bungert, Ignaz Brüll och II. Zöll ner. Dessutom har en mängd enaktsoperor utan större betydenhet sett da gen Tyskland. Att franska operor förr gfvas Tyskland än hemlandet förekommer oftare än tvärtom. Prem èrer af fran ska operor Brüssel å Monna teatern är, som bekant, ej ovanlga. En ny opera Le Drac (»Der Fluthgest») af bröderna P. och L. Hllemacher upp fördes sålunda för första gången Karlsruhe. Af franska operor skyn dade sg Wen att framföra Messa gers under våren på Opéra comque Pars gfna nyhet Chevaler d'harmanlhal, som å ngendera scenen gjorde lycka. Bättre framgång hade Lep zg (lkasom Brüssel och Mlano) Benj. Godards efterlemnade opera La Vvandère (»Marketenterskan»), En nyhet på Stora operan Pars var Helle af Alph. Duvernoy och på Opéra comque La femme de Claude af Albert Cahen. Rouen, profseen för Pars, bragte dagen som nyhet La Mégère apprvosée (»Så tuktas en argbgga»). Ett par nya enaktsoperor Le Magcen af Paul Févet och Le pett Lull af Ch. Hess trädde fram Valencennes, hvlka produkter säkert 27 ej komma att täfla med denna stads spetsar berömdhet. Från Italen, det bördgaste opera landet, omnämnas»tre succéer»: La Bohême af Gacomo Puccn (först på Teatro rego Turn, sedan flerestädes), Chatterton af R. Leoncavallo, Rom uppförd med stort bfall och äfven Mlano och Bologna, samt An drea Chener af Umberto Gordano (först Mlano, en opera för hvlken man rörde mycket på rek lamtrumman). Mascagns nyaste operaverk,»en aktaren» Zanetto, föll på läppen _Pesaro men föll genom Mlano. Åtta andra operor blefvo mer eller mndre väl mottagna på olka scener vd deras premérer. Tre andra talenska operor httade väg tll utlandet, af hvlka endast Nozze st r ana (»Istransche Hochzet») P rag gjorde lycka. Under 1896 ha ej mndre än 76 nya operor och operetter g ått öfver scenen Italen. Ungern träder af andra länder förgrunden med de Budapest första gången uppförda operorna Alar af grefve Geza Zchy, Ballassa-Balnet af Sg. Fork es, A Falu Rossa (»Dorf lump») af Jenö llubay (volnvrtuo sen), Mathas Corvnus af C arl Frotzler och Karen af C zobar.»der Dorf lump» gjorde ock en afstckare tll Prag. Från Böhmen sändes ut världen en novtet: Hedy af Zdenko Fbch (Prag). Af nya ryska operor fann Dubrowslcy af Naprawnk väg äfven tll böhmska landsteatern Prag. England har bdragt med två ny heter: Shamus O'Bren af Vllers Stan ford, komsk opera på rlands dalekt, samt Gasha af S dney Jones och Lonel Monkton, lkaledes ko msk med japanskt ämne. Amerka lkaså med två: The scar let letter af Walter Damrosch och El Captan af John P. Sous a (båda Boston). Belgen nskränkte sg tll e n större opera: Herhergprnses af Jan Blockx (Antwerpen). Från Spanen har ngen nyhet afhörts, men Lssabon lär operan Irene af en tysk portugs Alfred Kel haft framgång. För operetterna ha Wen och Pa rs haft bästa jordmån. I den öster rkska hufvudstaden vanns största framgången af Wenbergers Schmet terlng. Äfven Strauss' Waldmester ( Stockholm»Förgät mg ej») öch Suppés Modell ha flere städer gjort lycka. Andra operettnyheter här äro:»pumpmajor» af A. Neumann,»BumBum» af J. Stern etc. I Pars har den nu gammal vordne Ch. Lecocq trädt fram, men hans Nnette gjorde ngen succès. Edm. Audran har haft ett halft dussn operetter a tt bjuda på, af hvlka La poupée synes ha vart bäst; Lous Varney har kommt fram med La falote ( Stockholm»Blåa frun»)

4 28 och Le Papa de Francne, Gaston Serpette med Le Royaume des femmes och Le Carllon, Ant. Banes med 'Nut d'amour. Arthur Sul lvan skördade sn senaste operett lager med The grand duke and the statutory duel, som Berln g afs under tteln»der Grossherzog oder das vorgeschrebne Duell» men ej hade n ågon större framgång. Af äldre operor, som gfvts, må nämnas de vanlga äldre och nyare repertoaroperorna frådräknade Schu manns»genoveva» ( Dresden, och S:t Petersburg för första gången på ryska), Berloz'»Benvenuto Celln» (Berln), Glnkas»Lfvet för czaren» ( Pars för första gången), Verds ungdomsopera»lusa Mller» (Rom),»Ghselle», efterlemnad opera af César Franck (Monte Carlo),»Wnkelred» af Lous Lacombe (Coblenz). Smetanas»Dalbor» fnna v Hamburg, Stutt gart och Strassburg, bans»verkaufte Braut» på hofoperan Wen (första gången) och Holland, Humperdncks»Hans och Greta» bland annat Ry ss land och Amerka. Af andra operor må nämnas»loreley» af M. Brucb,»Hagbart und Sgne» af Metzdorf,»De Fürstn von Athen» af Fr. Lux,»Kunhld» af Cyrll Kstler,»Genesus» af Wengartner (bofkapellmästare Berln). Bekant är uppförandet af Mozarts»Don Juan» München ( lk het med allra första uppförandet Prag), på en vrdbar scen, äfvensom denna operas upptagande Pars sam tdgt på Stora operan och Opéra co mque. Sstnämnda teater u pptog äfven Glucks»Orfevs» efter 26-årg paus. Ett aldrg förr uppfördt sångspel af Fr. Schubert, > Der verjährge Poäten» (efter Tb. Körners text komponerad och af Rob. Hrschfeld lämpad för scenen) har gfvts Dresden. Af Wag ners operor ha för första gången gf vts»flygande holländaren» Tepltz och Madrd,»Lohengrn» Worms, Rouen och Neapel,»Tannhäuser» Mar selle och Montpeller,»Mästersångarne» Posen,»Trstan och Isolde» Monte Carlo,»Rhengold» Kassel,»Seg fred» Freburg. Af baletter må nämnas»idealet» (London), musk af Wormser,»Der Mulatte» (Neapel), musk af Franch. Tll Franz Schuberts lefnads tecknng. chubert hade ej snne och talang för konsertsalarnes eller furste husens lysande offentlghet. Hans tankar och känslor hörde tll den mndre kretsen af förtrogna och bekanta. Egen skaperna hos honom stodo rak mot sats tll det herskande modet a tt hylla den ytlga, flacka talenska konsertoch operamusken. V ha förut talat om Schuberts um gänget-krets och att Franz Lachner, den bekante komponsten, hörde tll denna. Det är tll kännedomen om Schuberts personlg!et ntressant att lyssna tll hvad Lachner berättar om deras bekantskap.»mn mddagsmål td», säger han,»ntog jag regeln på Hadvogel, ett då mycket bekant sps nngsställe vd Stefanplatsen. Der n fann sg ofta en ung man af ovanlgt yttre, som det tycktes några år äldre än jag. Hans väsen hade något egen domlgt. Ett rundt, tjock något pussgt ansgte, hvälfd panna, uppböjda läppar tn trubbnäsa, krusgt och något tunnt hår, allt detta gaf hans hufvud ett orgnelt utseende. Hans kropps bldnng var under medelstorleken, rygg och axlar rundade. Uttrycket hans ansgte var ej ontressant. Då han alltd bar glasögon, så hade han en något stel blck. Men när talet rörde musk, då började hans ögon att lysa och hans drag lfvades. Smånngom förmedlades vår bekant skap af det daglga sammanträffandet och af den omständgheten, att jag p å en konsert kom att stta bredvd den unge mannen, då hans yttranden om det muskalska föredraget slogo mycket an på mg. Häraf uppstod genom den lkhet våra ntressen och sträfvanden, som allt mera uppenbarade sg, små nngom en oafbruten, nästan daglg sammanvaro och en hjertlg vänskap. Den unge mannen var Franz Schu bert, ett namn, som då endast var kändt mndre kretsar. Genom honom lärde jag snart att äfven känna hans vänner Bauernfeld, Schwnd, Randhartnnger, Lenau, Ana stasus Grün, Grllparzer, Castell, Carajan, Dessauer, Feuchterseben m. fl. Ofta träffade v tllsamman på värds huset»zum Stern»; der uppläste skal derna sna nyaste produkter, så äfvenlede8 Bauernfeld sna lustspel, af h vlka en stor del ännu befnna s g på teater repertoaren. Äfven föraågo några med lemmar af sällskapet oss komponster med dkter tll större el lar mndre tonskapelser... V båda, Schubert och ja g, meddelade för h varandra våra planer och arbeten. Ofta gjorde v ock större och mndre promenader tllsammans Wens för tjusande omgfnngar, hvarvd ej sällan Schwnd och Bauernfeld slöto sg tll oss. Schubert nfann sg ofta mn bostal och der spelade v för första gången hans härlga 4-ländga Fantafc F moll op. 103 och flere andra verk från den tden. Hos mg utfördes också för första gången den stora ok tetten op. 166 för stråk- och blåsnstrumenter, lkaså den sköna stråkqvartetten D moll med varatoner öfver sången»der To und das Mäd chen». Denna qvartett som nu hän för hela världen och kan räknas tll de förnämsta skapelserna på detta om råde, fann ej då odeladt bfall. Förste volnsten Sch(uppanzg?), som för sn höga ålder ej kunde rätt sköta sn sak, yttrade efter genomspelandet tll kom ponsten»bror llle! det der är ngen tng; håll du dg tll dna sånger!» hvarpå Schubert tyst plockade tllsamnan sna noter och för alltd göm de n dem sn byrå en oegennytta och blygsamhet som man förgäfves skall söka hos åtskllga nutdskompo nster af betydenhet. Knappast bättre gck det honom med hans präktga symfon C dur. Jag var närvarande jämte Schubert vd första repettonen af densamma; äfven detta storartade verk vann då ett ngalunda allmänt bfall.» Deana symfon skrefs under hans ssta lefnadsår och genast den var färdg, öfverlemnades verket af Schubert tll»gesellschaft der Wener Musk freunde» men ansågs af de bestäm mande sällskapet för lång, svullstg och svår att uppföras. Under ett de cennum var den alldeles förgäten, då 1838 Robert Schumann kom tll Wen och genom ttt besök vd Schu berts och Beethovens grafvar kom att tänka på den förres Wen lefvande broder Ferdnand. Han uppsökte denne, och bland en hop andra mauuskrpt af Franz Schubert, dem man vsade honom, fann han,»rysande af förtjus nng», äfven symfonen. Snart hade han bragt det derhän att Ferd. Schubert lofvade sända partturet tll drektonen för Gewandlauskonserterna Lepzg, och der uppfördes den första gången den 22 mars 1839 under Mendelssohns mästerlga lednng tll allmän för tjusnng, hvarefter Bretkopf et Här tel genast köpte verket och utgaf det parttur och stämmor. (Forts.) «Följetong. Ett komskt mnne från fnska sångkören M. M:s parserfärd. j å boulevarden. I mdnattsstund. Efter slutad konsert på Trocaderon. I detta laget sofva all de andra åtmnstone offcelt. Endast Parsarn, Crassus, Pojken och undertecknad ha vågat bryta allherskarn Köess stränga lagbud: hvla och sömn. V vlja se världen, lfvet, Pars. Ännu ha v på oss paraddräkten och bära stolt den kära h vta mössan, yra af medgången, berusade af verldsstadens mättande luft. I brokgt vrrvarr röra sg nattens barn: blomsterflckor, kolportörer, bc/ulevarderer, hemlösa uslngar om hvartannat på gatornas cementerade parkett golf.

5 En smäktacda dämpad valsmusk trätger sg fram tll våra öron, halft döfvad af sorlet från gatan. Halfskymnng. Ljus från marschaller och kulörta lyktor. En äkta venetansk natt. V slå oss ned vd ett bord dunklet af r.ågra lagerträd utanför ett af boule vardens många nattkaféer. V väcka uppmärksamhet, ty nattens srener vädra oss rof och dessutom ha de hvta mössorna hunnt blfva kända.»champagne!» skrker Crassus tvär säkert tll svar på garçonens stumma fråga (det är det enda f ranska ord han kan). Och»champagne» nstämma v andra, ty v dela reelt vår mäcenats språkkunskap. Korkarna smälla och drufvan perlar. Stundens stämnng föder sång. Poj ken höjer sn käpp och»v äro muntra muskanter» ljuder panssmo natten. V märka knappt sjelfva, att vårt audtorum ökas oroväckande grad, förrän en ogenomtränglg rng sluter sg om oss och smattrande applåder belöna vår mprovserade serenad.»jo nu ha v råkat lla ut. N ska få se det blr plkta för skrål natte td» Det är Crassus, som gör nvänd nngen. Men v skola råka ännu mera»lla ut». Ty man v ll också resonnera med oss, men bara»nhemskt» från fransk synpunkt. Och så är det en da m, som särs kldt ntresserar sg för oss. Gud! så vacker hon är. Chc ända n fngerspetsarne. Smdg. Elegant. Eörtjusande. Hvad hjelper det nu att v alla le dgt kunna säga: pardon och l-n-a-pady-mal-madmoa8ell och å revoar. De äro tyvärr nga stående fraser nu längre. Att låtsas, som de t reg nade, går cke när man har att göra med det täcka könet, och efter en stunds»funderare» afbröt Parsarn tystnaden med att på ren svenska under ett förbndlgt le ende yttra:»söt är du markatta, men gör oss nöjet att försvnna. Du generar oss. Sl vo plä.» Hvartll Crassus ropar:»tror n hon ät smnkad V» V sågo damen rycka tll, taga en äldre herre, som hållt sg några steg bakom henne och hvlken v cke lagt märke tll, under armen, samspråka med honom några ögonblck och så åter vända sg mot oss med några franska förfrågnngar. Under tden t og hennes följeslagare fram ett kort och skref några rader, hvarpå hon räckte Parsarn det. Ett hjertlgt klngande au revor. Ett ssta skälmskt leende från madame, en artg lyftnng på h attarne och p aret var försvunnet männskohvmlet.»hvad tusan skref han?» skrka v alla på en gång chorus och tre hän der sträcka sg grgt fram emot Pa rsarn, som håller upp kortet för att bättre kunna studera det. Döm om vår fasa! 29 Jacobsson, John: Tre stycken för clarnetto, vola och pano, op. 45 (1. Fantasstycke; 2. Lyrskt ntermezzo; 3. Humoresk). Kör ln g, Aug.: Håtnnaleken, ballad för sol, blandad kör och pano. Madame X. från Sverge anhåller förbndlgast, att herrarne om t den så medger gra henne äran af ett be3ök. Markattan uppfyller nu en uttalad önskan och försvnner, men hoppas vd dagsljus be vsa, att fgeu alldeles cke Ur okta. Rue Faubourg 41. Jo der sutto v betydlgt enkla, hela kvartetten. Jag tror hvar och en af oss Gud förlåte oss synden hellre önskat sg hafva begått ett mord. Anger, blygsel, ömsesdga förebrå elser och resgnaton.»ja' sa ju henne, att hon var söt alla fall» menade Parsarn»och så är det hennes eget fel: h varför kunde hon nte vräka ur sg stt modersmål?» Huru som helst saken måste kla reras. Obrottslg tystnad. I vanlg vsttd följande dag sökte v upp gatan och numret. Blefvo på det hjertlgaste emottagna. Parsarn fck absoluton för»mar kattan» och Crassus återtog med för tjusnng sn nsnuaton om smnket. V skulle naturlgtvs»låta höra oss» och sjöngo genom ett helt kon sertprogram. Vår näpna värdnnas man, en sold affärsman, var sjelfva gästvänlgheten och älskvärdheten. Och syperba c garrer bjöd han på, utom en rartet, af oss tärdeles gouterad: Cederlunds guldgula Sec. V skldes åt som de bästa vänner och fngo upprepade gånger a fgfva ett helgt löfte att, om våra steg någon gång stäldes tll Stockholm, cke glömma bort dem. De voro nyss gfta och på bröllops resa men skulle snart vända åter tll norden. Se'n dess har det gått år. V ha skngrats åt olka håll och delat sklda öden. Och numera återstår af»boulevardqvartetten» endast en to: Jag såg Pojkens dödsrula nedrstad td nngarne för någon vecka sedan. Möjlgen skola dessa rader, utan v dare anspråk på att ntressera mängdtn, komma för dens ögon, om hvars person handlngen hufvudsaklgast rör sg. Och hon ska l då säkert ha lka rolgt deråt som Pumpen. (Ur Hemmets tdnng.) Muskpressen. Muskalska konstförenngen har tll sna ledamöter utsändt (för 1896) följande muskaler: Jacobssons stycken äro med hänse ende tll ns trumenterna ensemblemusk af ovanlgare slag. Det blr e mellertd en vacker klangeffekt af dessas för enng och styckena äro och för sg mycket underhållande och muskalskt värdefulla samt af medelsvår grad. Stlen dem är, som ttlarne angfva, omvexlande. Körlngs kö rverk»håtunaleken» med sol af hertg Erk (baryton).och kung Brger (tenor) är af blandadt lyrsktepskt nnehåll. Kompostonen rör sg med enkla harmoner, och texten af Axel Åkerblom är muskalskt verk samt behandlad. Sång o ch panoackom panjemang äro lätta att utföra. Det nära 70 sdor omfångsrka häftet bör jar med texten sn helhet före not trycket. V era, att det kostar endast 4 kronor om året att vara medlem af Muskalska kon stförenngen och erhål la dess värdefulla publkatoner. Nästa år utdelas tll för enngens ledamöter bland annat httlls otryckta arbeten af Aug. Söderman. J. Jacobssons ofvannämnda stycken kunna äfven köpas för 2 kr., Körlngs ballad för kr. 4: 50. Från scenen och konsert salen. Kungl. operan. Febr. 1, 5, 12, 15. Bzet: Carmen (Carmen: fru Lnden). 3. v. Flotow: Martha (I50egång.). 6, 13. Vermländtgarne. 7. Thomas: Mgnon (Mg non, Phlne, Fredrk: frökn. Lndegren, Kragballe, Nlson; W lh. Mester, Lotharo, Laertes: hrr Lemon, Bergström, Forsell). 8, 10. Gluck: Iphgena Auls, stor opera tre akter, efter Wagners bearbetnng, öfvers. af Fr. Hedberg (Klytemnestra, Iphgena, Arte ms: fru Lnden, frökn. Thuln, Karlsohn; Agamemnon, Achlles, Kalkas, Arkas, en thessalsk anförare: hrr Lundqvst, Bratbost, Söderman, Lejdström, Nygren). 9. Humperdnck: Hans och Greta; Skuggbalett. 14 kl. 1,80: Symfon matné. 1) Ellberg: Symfon, D dur; 2) Veuxtemps: Adago och Rondo ur E-dur konserten lör voln (hr S. Kjellström); 3) Alfvén, H : Symfon, F moll. Kl. 7,30: Boïto: Me fsto felen (MargaretaHelena: frök. Frödn; Mefstofeles, Faust: hrr Söderman, Odmann. Södra teatern. Febr (Flamma: fru Emma Berg, gäst). Fru Bn Muskalska akademen. Febr. 2. Flhar monska sällskapets andra abonnenentskonsert (XIII säsongen). Bträdande: solster: fru Ida Brag, hr Lundqvst; k. kofkapellet, muskälskare; drgent: Iv. E. Hedenblad. 1) Rubenson, A.: Festmarsch för orkester; 2) Svedbom:»I rosengården», fö r sol, kör, ork.; 3) Sölerman, Aug :»Tannhäuser», ballad (hr Lundqvst); 4) Svendsen, J.: Zorahayda, le gend för ork.; 5) Greg, E.: Föran Sydens Kloster, för solorö3ter, damkor och ork. ; 6) Hese, Peter: Efteraarsstormene, för solo röster, kör och orkester.

6 30 Vetenskapsakademen. Febr. 12. Konsert af hr Ragnar Grevllua. Bträdande: fru D. Möller, frök. Alma Hultng, hrr S. Kjellström, V. Wkland, en muskälskare. I»Carmen» fortfar fru Lnden att fra trumfer nför fyld salong. Några nyheter ha deremot ej hörts af de nna månad, endast den relatva af»iphgana»-reprsen. Rolbesättnngen den na opera är densamma, som under förra året. Ttelrolen utföres behag fullt och tllfredsställande vokalt som dramatskt hänseende af fröken Thu ln, fru Lnden är en ståtlg Kljtemnestra, som nlägger stor dramatsk verve stt tragska part. En märk bar röstvbraton torde haft sn orsak ndposton eller den pathos fram ställnngen kräfver. Som Agamemnon har herr Lundqvst ett af sna präk tgaste parter ; så väl han s om d e först nämnda artsterna ha också rönt pu blkens varma erkännande för fram ställnngen af hufvudrolerna Glucks klasska mästerverk, som man ännu gerna hör, om äfven en och annan re ducerng partturet kunde u tan skada för det hela företagas. De öfrga rolnnehafvarne voro på sn plats sna respektve roler. A Symfonmatnén d. 14 d:s fram fördes två nyheter af unga svenska komponster, tllhörande hofkapellet, och Muskalska akademens stpendater. Första numret, symfon D dur af hr E. Ellberg stod formelt hänseende främst och var mera melodskt a nlagdt med rätt goda déer, om ock ej af större orgnaltet, och vårdad ofta rätt verksam orktstrerng. Hr Alvens sym fon hade mndre organsk konstruk ton, men röjde lflg fantas och var rytmskt lffullare. Båda dessa verk vunno lflgt erkännande af åhörarne. Mellan dessa nummer lät hr Kjell ström höra stt talangfulla volnspel, som dock denna gång ej var fullt så tllfredsställande, som det förut före fallt oss. Flharmonska sällskapets konsert ha de ett mycket omväxlande program och gjorde ett allo godt ntryck. Efter Rubensons af oss nylgen omdämda vackra festmarsch följde Svedboms»I Rosengården», en underhål lande tousättnng med vackra körer och soloparter. Särskldt utmärker sg af de senare svennens sång:»för slfver och guld jag sjunger ej»,hvarmed hr Lundqust väckte så stor en tusasm, att den måste omtagas, och ej mndre varmt hyllades sångaren ef ter det nästföljande numret, Södermans»Tannhäuse»-ballad, som han med känd talang ofta nog lått höra. Ännu ett par körverk med sol hörde tll pro grammet nämlgen Gregs bekanta Fö ran SydeDS Kloster» för fruntmmers röster samt Peter Heses»Efteraarsstormene», ett verk af f rsk nspraton, hvar fåglarnes och stormarnes körer blda en god kontrastverkan. Hofka pellet bträdde med mycken förtjänst under dr. Hedenblad, som ledde det hela. Särskldt må utförandet af Svendsens poetska»zorahayda»-legend för orkester berömmas och första rummet konsertmästare Lars Zetterqusts utsökta volnspel solot. Den talrka publ ken vsade sg särdeles belåten med aftonens musknöje. Herr Grevllus' konsert var någor lunda talrkt besökt. Konsertgfvarens ännu dugtga röst skulle med mndre mörk tmbre och mera framsläppt göra bättre verkan. Bland hans nummer väckte Schuberts»Der neugerge» sär skldt ntresse. Mycket bfall skördade de bträdande, fru Möller f. Sterky, frök. Hultng och hr Kjellström (med Ballad och Polonase af Veuxtemps). Ett vackert nummer var Adran Dahls»Lärkröster maj» för sång voln och pano. En muskälskare föredrog med kraftg röst en stämnngsfull sång,»rysk begrafnngsmarsch», af Is. Dannström. n Från n- och utlandet. Kungl. operan. Tschakowskys vackra opera»jolantha» kommer he lt sn art att uppföras med fröken Alma Hultng som gäst ttelrolen. Under öfnng äro Glucks»Vårdrottnngen»,»Djamleh»,»Hexfällan»,»Enle terngen»,»vatten dragaren»,»rgoletto»;»barberaren»,»brudköpet» samt af nyheter Sgfrd Salomans»I Bretagne»,»Syrsan vd härden» af Goldmark och»ll Tsee» af Franz Curt, hvlka senare operor vunnt god framgång Tyskland. Operaprstäflngen. Den prsnämd, som utsetts af konungen för att stta tll doms täflngen mellan de tonsät tare, som vlle producera ett verk, afsedt att uppföras vd nya operahusets nvgnng, och hvlken bestod af två medlemmar bland de aderton, två från muskalska akademen och en från k. operan, har afgfvt följande u tlåtande:»komterade för bedömande af nlemnade täflngsoperor ha dag gemen samt sammanträdt och dervd funnt: l:o) att ngen af de tre nlemnade ope rorna kan belönas med något af de två första prsen, och 2:o) ansett en af de nlemnade operorna,»lten Karn», kunna ned tredje prset, 1,000 kr., belönas. Stockholm den 11 februar G. Wennerberg. C. B. Nyblom. Coad Nordqvst. Joseph Dente. Rchard Henneberg.» De cke prsbelönade arbetena kunna af vederbörande återhemtas å operans kansl. Fröken Tora Hwass, den framstående pansten, gfver den 23 dennes sn andra abonnementssoaré Vetenskaps akademens hörsal med bträde af pro fessor Franz Neruda och konsertmästa ren L. J. Zetterqv8t. Programmet är lofvande, upptagande kompostoner af Sant-Saëns, Brahms och Beethoven. Medaljen»In su memoram» har öfverlemnats å konungens vägnar af operachefen tll operans kamrerare hr G. F. Törner, som för 55 år sedan, den 1 februar 1842, anstäldes vd k. teate n. Teater- och muskafde/nngen på Stockholms-utställnngen. Härom med delar pressutskottet: I den för teater- och muskutställ nngen afsedda pavljongen, hvlken är uppförd sammanhang med den på kullen nedanför Byströms vlla b elägna trädgårdshallen, har uu dekoratons arbetet börjat under hr Carl Grabows lednng. En af utställnngens förnämsta se värdheter torde bl en roterande modell af gamla operan med noggrann af bld nng af dess avantscen, hvlken upp tager hufvudväggens mdtpart. Der återgfves slutscenen ur»gustaf Vas a» med dekoraton efter Desprez samt med 1 meter höga fgurer. Mdtpartet af en annan vägg upp tages af Gustaf 111:8 kabnett gamla operan. Medelst fgurer na turlg stor lek återgfves der det ögonblck, då konung Gustaf undertecknar stadgarne för k. teatern. Porträtter naturlg storlek fram ställas af följande artster kostym : Lars Hjortsberg (kapten Puff), Oscar Arnoldson (Fra Davolo), Edv. Schwartz (Hamlet), Anders Wllman (Mefstofeles), Fredrk Deland (Konjander), Jenny Lnd (Regementets dotter), Emle Högqvst (Jungfrun af Orleans) och Else Hwasser (Sgrd den fagra). Bland anmälda och antagna utställ nngsföremål förekomma en stor mängd porträtt och kurosa, en dyrbar sam lng nstrument från olka tder, utstäld af gr osshandlare Claudus Malmö, en afgjutnng af Jenny Lnds eptafum Westmnster Abbey, portrat och mnnen från Krstna Nlsson, som htsändas från Pars, dokument, auto grafer, modeller och blder, llustre rande svenska teaterns och tonkonstens hstora, och det närmaste fullstän dga redogörelser för teatrar, teater sällskap och muskalska förenngar hela landet, de flesta åtföljda af porträtttalor. Bland dessa märkas särskldt en stor mosaktafla med porträtt af samtlga medlemmar Svenska teater förbundet, grupptaflor af Bellmanskören, Qvartettsångareförbundet m. fl. Förslag tll program för de hstor ska teatermatnéerna är under utarbe tande af prof. A. Noreen och docen ten E. Meyer Upsala. Bland andra pro gram lär äfven komma att uppföras en mndre opera, gfven vd Gustaf 111:8

7 hof, hvlken återgfves orgnaldeko ratoner och kostymer från denna td Tll utställnugens orkesterdrgent har antagts kapellmästare Björn Hal dén. Fröken Ester Sdner, den behaglga sångartsten, har nylgen ngått förlofnng med docenten vd Lunds unver stet, med. dr Bror Gadelus. Utländska konsertgfvares bevllnng. För åtta år sedan aflät rksdagen tll k. m:t en skrfvelse rörande utländska konsertgfvares bevllnng. Hösten 1895 nfordrade regerngen statskontorets och kammarrättens förnyade yttrande, som nu dagarne nkommt. Drtta yttrande gäller närmast ett af tllsatta komterade utarbetadt förslag ämnet. De båda embetsverken fnna det vara bättre att bbehålla en fx afgft för en del före ställnngar, och de anse, att den bör utgå tll något högre belopp Stock holm, Göteborg, Malmö, Norrköpng och Gefle än öfrga orter n on,rket. Göteborg. Den 2 februar gaf den här bosatte volnsten Nls Ercsson en konsert realläroverkets sal, bträdd af pansten Har. Hedeln och doktor K. Valentn samt en muskälskaré (ba ryton). Hr E. spelade bland annat Bruchs D-moll-konsert op. 44 och er håller mycket beröm för utförandet deraf. Tll den 13 d:s har sånger skan fröken Sgrd Westerlnd an nonserat konsert handelsnsttutets lokal och som medverkande vd den samma nämnas hrr Knut Bäck, Nls Ercsson, K. Valentn och en musk älskare. Upsala. Flharmonska tällsvapet härstädes gaf den 9 februar en synner lgen lyckad konsert å Stora gllesalen. Sällskapet hade lyckats förskaffa sg bträde af, bland andra, grefvnnan Mathlda Taube, som helsades med en varm applåd, då hon nträdde salon gen för att tllsammans med hr O. Bergström sjunga en duett ur»troll flöjten». I konsertens hufvudnummer,»blommornas undran», med musk af Iv. Hallström, u tförde grefvnnan Taube äfven ett af soloparterna. Efter konserten, som var mycket tal rkt besökt af en dstnguerad publk, följde supé med bal. Från våra g rannländer. Krstana. Februar En blck på teatrarna här under månadens första hälft vsar oss att Krstana teater af pjeser med musk uppfört»flagermu8en» för 50:e gången och derjemte Molbechs skådespel»ambro sus» med J. P. E. Hartmanns musk. Å Eldoradoteatern har fru Anna Norre gästat»lykkepgen» och»den skö na Galathea» ; der har för öfrgt gfvts»jprden rundt på 8 0 dagar» och»stabstrumpetaren». På Tvolteatern har upp förts den Köpenhamn mycket gfna eventyrskomeden»et folksagn» med musk af Hartmann d. ä. och Ga de. Den 6 februar gaf Thorv. Lammers Logens stora sal en föreställnng, hvarvd»gamle norske k vad og vser» utfördes. I Bröderne Hals' konsert lokal har muskkapellet Ign az Beorecz gfvt några konserter. P J ogrammen ha bland annat upptagt Beethovens»Corolanus»-uvertyr,»Intermezzo» af Aug. SöJerman, förspel tll»cavallera». Den 13 gafs konsert af den utmärkta pansten fru Erca Nssen, bträdd af fru Joh. Dybwad (deklam.), hr Karl Nssen och Krstana teaters orkester. Fru Nssen spelade vd detta tllfälle Rubnstens panokonaert Ess-dur, Webers»Concertttück» och panostycken af Tschakowsky och Sndng. Den 11 februar hade hr Johannes Haarklou föranstaltat en»romansafton», hvarvd bland andra hr Carl Carlander bträdde. Helsngfors. Jan. 26 febr. 7. Sven ska teaterns pjeser med musk lar under denna td vart»nanon» och»drlléns operett». På Fnska teatern ha upp förts»regementets dotter», fortfarande med fröken Ida Flodn som Mare, och Topelus'»Prnsessan af Cypern» med musk af Pacus. Italenska operan Socetetshuset har bjudt på»carmen»,»rgoletto»,»goconda»,»trubaduren»,»navarresskan»,»faust»,»roy Bas»,»Cavallera»,»Mgnon»,»Ada»,»Afr kanskan» s amt»perl fskaren a» af Bzet. Franz Ondrcek, den berömde vo lnvrtuosen, har härstädes under ofvannätnnda td (27, 29, 31 jan., 6 och 7 februar) gfvt konserter, å hvlka han bland annat spelat konserter af Bruch (G-moll), Beethoven, Pagann oc h Men delssohn, Bachs»Chaconne», Paganns»Hexentanz», en sn egen kompo ston»fantas öfver Smetanas opera»de verkaufte Braut», samt Sonate (G-moll) för] voln oöh pano af pansten W. Petzet, som sjelf spelade pano partet. Hr Ondrcek hade för öfrgt en hr H. Dorfmester som bträdande panst. Vd en af Flharm onska sällskapets konserter bträdde en voln vrtuos Max Levnger. Franz Schuberts mnne har frats här med ett par kon serter. Så gaf Flharmonska sällska pet på sn Schubert-fest följande hans kompostoner: Uvertyr tll Hoffmanns dram»rosamunda», Tro B dur op. 99 för pano, voln och voloncell, gångerna»der Wanderer» och»erlkö ng» samt H -moll-symfonen. H e l sngfors Muskförenngs Schubertkonsert hade tll program : Stråkqvntett op. 163 (C dur), sångerna»de All macht»,»der Lndenbaum» och»auf dem Wasser zu sngen», sjungna af hr Ojanperä, Fantase op. 15 (C-dur) och Rondo brllant op. 70, H-moll ut förd af volnsten hr Khlman och 31 pansten W. Petzet. Fröken Ida Flodn gaf den 31 januar afskedskonsert med bträde af pansten 0. Merkanto, hvarvd hon bland annat sjöng ara ur»barberaren» och juvel aran ur»faust». KtpenJcamn. Febr Kgl. teatern har af muskpjeser under må nadens början haft på spellstan»ra gn hld»,»mästersångarne Nürnberg»,»Eventyr paa fodresen» och»cleopatra» med fru Ellen Gulbranson ttelrolen, hvlken nu som förut af henne utlörts på ett sätt, som framkallat entusastskt bfall och tll och med en opnng, hvlket är sällsynt här. På Casnoteatern har fru Anna Norre den 3 febr. afslutat stt gästspel»flagermusen». Folkteatern bar fo rtfarande gfvt»hans och Greta». A Paläkonserten den 3 februar bträdde k ammarvrtuosen fr u Margareta Stern från Dresden och spelade då Beethovens G dur-konsert samt Weber-Lszts»Polacca bllante» op. 72. Vd samma tllfälle gafs en symfon G-moll af Carl Nelsen. Fru Stern bträdde äfven vd en påföljande söndagskonsert derstädes och hade en egen panoafton den 8 februar. En 2:a abonneme t skonsert för kam marmusk har hållts af h rr Jul. Borup, Ernst och Georg Hoeberg, F. Marke, Kr. Sandbye och Job. Schörng med bträdande fcf hr Eler Jensen, och bland annat utfördes då en Sextett för 2 volner, 2 altar och 2 volonceller af Tschakowsky (D moll op. 70). Då kon sertprogram af väl öfverdrfven, mot allmänheten föga taktfull, sparsamhet cke annonseras Köpenhamns tdnn gar kunna v endast efter en knapp nots uppge detta soaréns nummer. Den 9 gaf föken F r d a S c h y t t e konsert med bträde af p ansten fr u Agnes Adler och sångerskan fröken Margarethe Boye. Pars. Opera comque har uppfört»kern ara», en bretonsk dyll af Ghens med musk af Camlle Erlanger, en yngre kompo nst, som för nägra år sedan erhöll romarprset. Musken är talangfull, ej utan nsp raton och fr från banalteter. Bland num mer, som väckte bfall, nämnas en rectatvscen prologen och första akten, en spnnkör, en»angelus», delar af kärleksduon, ssta ak tens fnal. Andra parter föreföllo mera ut arbetade, särskldt beträffande orkestern, äu orgnelt sköna. Under närmaste tden vä.tas Bruneaus»Messdor» upp på Stora operan. Den skönaste musk kan genom sångares och spelares brst på ande bl, osmaklg; det medelmåttgaste stycke deremot genom ett själfullt föredrag framstå skönt. Muller. Vbrato är en ful ovana. W. A. Mozart.

8 SVENSK' MUSIKTlDNING. 32 yas^ss^ ysm^sç >^-r < j^gqggs. u Svensk Musktdnng Panomagasn, j F l y g l a r, P a n n o s, T a f f l a r och O r g la r ^ j från n- och utländska utmärkta F abrker För nstrumen tens bestfnd ansvaras. Äldre Panos tagas utbyte. OBS. Ständgt lager af Flyglar från Blthner och Pannos trän G. Schwechtens berömda fabrker. tll de bllgaste prser. Gust. Petterson & Komp. 43 Regerngsgatan 43. Flyglar, Tafflar och Pannos frfn J. (. Malmsjö. I. G. MALMSJÖ utkommer 189? efter samma plan som Jtrut, nnehållande popular läsnng / mu Tdnngen utgfves såsom förut två gånger månaden (utom jul-ang.,»den döda säsongen*) tll ett prs skalska ämnen, p orträtter med bografer och muskblag a af 5 kronor pr år, lösnummer 25 öre. Kungstensgatan 56, 3 tr., ' / landsorten prenumereras bäst å posten. Porträtter n:o 1 Albert Rubenson, 11:0 2 Fran/ Schubert, n:o 3 Mathlda landen (som Orfevs). Mä.klgare artklar ( 1-8): Franz Schuberts bograf och förtecknng öfver hans kompostoner; Muskalskt värdefulla, panoetyder ; Om nyanserng och tempo: Beelhoven och Göthe; Bayreuth; Muskpress och Ltteratur etc. GÖTEBORG Skandnavska Orgelfabrkens Etablerad Kongl. Hofleverantör. Kammarorglar, Åv Tjugu f ö r s t a prs, n- och utrkes. BeqvSma afbetalungsvlkor. <f y. Talrka vtsord V från framstående muse oel konstnärer, bl. a. från Alfred Itesenauer, Professor Frau/. Ncruda, Alfred (rnfeld, Mortz Kosentlal, Prof. Franz. Mamstädt, Dr. Aug. Körtng, Mad. Teresa Carrcto, Fru Margareta Stern, Frn Hlma Svedbom, F'röken 'fora Hwass samt Kungl. Muskalska Akademen oel Göteborgs mera framstående muse och musklärarnnor. \% X * > la PTA N G L E mg nsk och verklgt muskalsk utbldnng, neddelas af undertecknad tll moderat prs. Anmälan kan äfven ske skrft lgen. Kungdtensgatan 56, 3 tr. kl f. m. och Frans J. Huss. 2 3 e. m. I Musk- och Bokhandeln har dessa dagar utkommt: Populär hvarå de nyaste uppfnnngar och förbättrngar tlllämpas, äro af våra förnämsta orgelkännare så väl Stockholm som landsorten enhällgt vtsor dade för att vara I de bästa nor den tllverkade. Prsbelönta Kö penhamn 1888 (enda prs med medalj), Norrköpng 1889, Helsngborg 1890 (första prs). Prskuranter sändas på be gäran franko. med Klavatur-Tabell för noternas snabba nlärande. Ny, lättfattlg undervsnngsmetod för barn, öfversatt och bearbetad efter Prof. OBS. Äldre årgångar»torde vara den bästa panoskola v httlls haft Sverge.» (Gotlands Allehanda.) Kontor och utställnng Stockholm: Mästersamuelsgatan 24. Elkan & SchldtaMs MnsManßel 17 Fre dsgatan 17. Muskalbum X tns tll salu å Expedtonen, Kungstensgatan 56, 3 tr., samt bok- och muskhandeln. G. Hägg: Vals Ara besk, Karl Valentn: Om Våren, A. M. Myrberg: Berceuse, H. Goetz: Andantno ur Sonatne op. 8, G. F. Lnge: Melankol; sång med pano: Gösta Gejer: HarpolekaInnehåll: för pano; I J F. F RANKEL & C:os Prs 1 krona Panofabrk rekommenderar sna tllverknngar af solda, eleganla pannon och flyglar, försedda med våra nya, pat enter a de uppfnnngar, prsbelönade med lö gsla prs. Begagnade nstrument tagas byte. Drottnnggntan ->, Stockholm. rens sång ur»vapensmeden» af V. Ryd' erg för baryton (e e). O b s.! K a r l V a l e n t n s panostycke Om Våren har vunnt mycket bfall, speladt af komponsten å Marteau-Vardot-Valen tn konserterna höst. af denna tdnng, med eller utan muskblaga, e! hållas tll nedsatt prs (endast kontant) å expedtonen. H. von Booklet. Häft. 3 kr., pappband 3: 50, clothbatd 4 kr. Skandnavska Orgelfab ken. : I Pano-Skola Svensk Musktdnngs efter bästa metod, ledande tll god tek Mottagnng Prenumeraton sker här å Expeatonen, bok- och muskhandeln, å posten och tdnngskontor. Baler, Soaréer och Bröllop! Eleganta Permar tll salu Svensk à Musktdnng fnnas 2 kronor tll hos P. Herzog, Malmsklnadsgatan 54.. Utmärkt och taktfast Musknstrument af alla sa q förskrfver man bllgast från Coad Eschenbacts F abrk Markneukrchen 7 S:a Illustrerad Prslsta grats. Agent sökes. DANS-MUSIK på pano utföres af undertecknad, som der eger mångåg vana och erkänd skcklghet. Order mottagas här hos hrr muskhandlare eller mn bostad 5 Malmsklnadsgatan, 3 tr. (Allm. Telefon 565). Referens: Hofmuskhandlaren Lundqust. Hennng R. Wedlng. Stockholm, Kôersners Boktrycker-Aktebolag, Innehåll: Frda Schytte (med porträtt). Muskalskt värdefulla panoetyder (forts, cch slut). Utländsk muskrevy för år 189G. Tll Frauz Schuberts lefnadstecknng (forts.) Följetong: Ett komskt mnne från fnska sångkören M. M:s parserfärd, af Pumpen. Muskpressen. Från scenen och konsert salen. Från n- och utlandet. Annonser.