MARKNADSÖVERSIKT 7/2012. AV-innehållstjänster i Finland



Relevanta dokument
MARKNADSÖVERSIKT 8/2012. Hushållens bredbandsabonnemang. Förekomsten av snabba internetförbindelser

MARKNADSÖVERSIKT 1/2012. Hushållens internetförbindelser

Kommunikationstjänsterna förändras Övergår alla konsumenter till internet?

MARKNADSÖVERSIKT Marknadsöversikt Televerksamhetens omsättning och investeringar

MARKNADSÖVERSIKT 6/2012. Bredbands- och telefonitjänster

MARKNADSÖVERSIKT 4/2012. Telebranschen i Finland

MARKNADSÖVERSIKT 2/2012. Bredbands- och telefonitjänster

Internetanvändningen i Sverige 2016

ZA6588. Flash Eurobarometer 411 (Cross-border Access to Online Content) Country Questionnaire Finland (Swedish)

Marknadsöversikt 4b/2010. Översikt över marknaden för audiovisuella medier. Marknadsöversikt 4b/2010

Patent och registreringsverket Statens medieråd. Attityder bland ungdomar till upphovsrättsskyddat material online November 2017

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent)

UNG ONLINE En undersökning gjord på uppdrag av Cybercom juni 2018

Sverigeinför digital-tv!

Bredband på 1Mbit/s för alla

VI FIRAR kr. Nu bygger vi fibernät! BREDBAND TILL ALLA FRÅN FÖRSTA KONTAKT TILL ANSLUTNING

KOPIERING OCH INSPELNING VID LÄROANSTALTER

Our Mobile Planet: Sverige

Så sparar svenska folket

MARKNADSÖVERSIKT 9/2012. Detaljpriser på teletjänster. Prisutveckling av internet- och telefonabonnemang

VI FIRAR kr. Nu bygger vi fibernät! BREDBAND TILL ALLA VÄLKOMMEN TILL RONNEBYPORTEN!

Möjligheterna med fiber

Svensk telekommarknad 2018

Kommunikationsverket Kommunikationsverket ska anges som källa när uppgifter lånas. Översikt över kommunikationssektorn 2/2015 2

Ungas internetvanor och intressen 2015

LÄGESRAPPORT DIGITAL MARKNAD FÖR FILM OCH TV

SKOP Skandinavisk opinion ab

Finländarnas resor 2009

Our Mobile Planet: Sverige

Föreskrift OM UNDERHÅLL AV KOMMUNIKATIONSNÄT OCH -TJÄNSTER SAMT OM FÖRFARANDE OCH INFORMATION VID FEL OCH STÖRNINGAR

Boxer tv-insikt 2015

Bredbands-tv till dig som bor i en gruppansluten förening

Marknadsöversikt 1/2011. Kommunikationsmarknaden i Finland 2010 ÅRSÖVERSIKT

Familjer och hushåll

Vuxenutbildningsundersökningen 2006

Pilottest av direktsänd TV i mobiltelefonen. MMS, Mediamätning i Skandinavien AB Pontus Bergdahl

Föreskrift om interoperabilitet av kommunikationsnät och kommunikationstjänster

Kraftfull avslutning på e-handelsåret 2009

Barn och skärmtid inledning!

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Klart huset ska ha fiber

Kabel-tv till dig som bor i en gruppansluten förening

Konsumenternas förtroende förstärktes något i september

Bredbands tjänster via fiber

Stark avslutning på e-handelsåret 2010

Familjer och hushåll

Svenskarna och internet 2015

Alltmer tid ägnas åt teknik

För sjätte året i rad har Posten intervjuat

! " # " $ % & ' " ) )

INFORMATIONSBLAD Tjänsteutbud i Säffle fibernät

Att välja abonnemang

Förslag externt VÄLKOMMEN TILL EN VÄRLD AV MÖJLIGHETER. HEJ! VAD HÄNDER NU?

VANLIGA FRÅGOR FRÅN BOENDE OM HSB BOLINA

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media

Com Hem kollen - Fakta om attityder till falska nyheter och källkritik

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien

Familjer och hushåll

Befibra din tillvaro. Bredbandstjänster via fiber

Familjer och hushåll

Europeiska program och filmer står för tre fjärdedelar av TV-utbudet på bästa sändningstid

SB Bredband snabbast i huset!

Brevvanor en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INTERNETTILLGÅNG OCH -ANVÄNDNING BLAND UNGA OCH GAMLA

Över hälften av dem som var arbetslösa i slutet av år 2010 var arbetslösa även ett år tidigare

BYT UTTAG! Klart huset ska ha fiber INFORMATION OM UTBYGGNADEN AV FIBERNÄTET I DITT OMRÅDE

TJÄNSTER. Så beställer du tjänster i vårt öppna nät

VI FIRAR kr. Nu bygger vi fibernät! BREDBAND TILL ALLA. Du kan vara med och påverka vilka områden vi bygger ut först... + Månadsavgift på 150 kr

Byter. Sydantenn. Den 4 december. Brf Berguven TV-leverantör till HSB BRF BERGUVEN. Informationsmöte

Undersökning om arbetsförhållanden 2013

SB Bredband snabbast i huset!

Familjer och hushåll

Rapport. Allmänhetens digitala nedladdning. Copyswede

Kommunikationsverket Kommunikationsverket ska anges som källa när uppgifter lånas. Översikt över kommunikationssektorn 2/2015 2

Det finns tre olika sätt att få digital-tv: genom marknät, kabel eller satellit. TV-signalerna överförs i kablar som finns indragna till bostaden.

Föreskrift OM INTEROPERABILITET AV KOMMUNIKATIONSNÄT OCH KOMMUNIKATIONSTJÄNSTER. Meddelad i Helsingfors den 24 november 2010

Familjer och hushåll

Standard Eurobarometer 88. Allmänna opinionen i europeiska Unionen

ANVISNING FÖR DEN SOM TILLHANDAHÅLLER BILDPROGRAM FÖR TV-VERKSAMHET Uppdaterad

Bergslagens digitala agenda!

Paketval från Canal Digital Valfrihet och TV-upplevelser för alla

Halloj, det är din tur.

E-handel i Norden Q3 2014

De första resultaten från. Nordicom-Sveriges Mediebarometer April 2016

Enkätundersökning i samarbete med MSN

Upphovsrätt och undervisning

Undersökning om Stureplanerna

Familjer och hushåll

Kabel-TV från Canal Digital Valfrihet och TV-upplevelser för alla

Klart du ska välja. bredband via fiber

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Var vänlig kontakta författaren om du upptäcker felaktigheter eller har förslag på förbättringar!

Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 2014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur)

Barn och medier. En lättläst broschyr

Grattis! Du bor i Sveriges snabbaste lägenhet! Guide till bredband

MMS statusrapport om PVR - hårddiskapparater för tv-tittande i Sverige

Hushållens förmögenhet 2009

MARKNADSANALYS AV STÖDBERÄTTIGANDE AV PROJEKTOMRÅDET ÖSTRA NYLAND, LAPPTRÄSK (6)

Mediedagen Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika medier en genomsnittlig dag 2016 (procent) %

Distanshandeln idag. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till distanshandel

Transkript:

MARKNADSÖVERSIKT 7/2012 AV-innehållstjänster i Finland Att titta på tv- och videoinnehåll 2012

Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande av Kommunikationsverket som källa. MARKNADSÖVERSIKT 7/2012 - AV-innehållstjänster i Finland 2

Innehåll Inledning... 4 Att ta emot AV-innehåll... 5 Jämförelse av tittarvanor... 7 Upplevd betydelse av tittarvanor... 12 Att betala för innehåll... 14 MARKNADSÖVERSIKT 7/2012 - AV-innehållstjänster i Finland 3

Inledning Det vanligaste sättet att se på AV-innehåll är att titta på tv i realtid. Man tittar på tv ungefär lika mycket i alla åldersklasser. Övriga vanliga sätt är att titta på innehåll via internet i olika former och att titta på inspelade tv-sändningar, också kallad tidsförskjutning. I denna marknadsöversikt betraktas konsumenternas sätt att titta på audiovisuellt innehåll (AV-innehåll), dvs. tvprogram, videor och motsvarande innehåll som består av rörlig bild och ljud. Det används många olika typer av terminalutrustning för att titta på AVinnehåll via internet, t.ex. datorer, datormobiler och surfplattor. Webbinnehållet tittas fortfarande oftast på datorn. Det vanligaste sättet är att titta på korta videoklipp, men över hälften av användarna ser också på tvprogramliknande innehåll via webben. Det är fortfarande ganska ovanligt att köpa AV-innehåll och titta på det via internet. De unga följer AV-innehåll på webben klart mer än de äldre. Ändå tittar två av tre webbanvändare över 65 år på något slags webbinnehåll. En bredbandsanslutning kan användas förutom för att titta på webbinnehåll också för att ta emot tv-sändningar med hjälp av IPTV-teknik. IPTV är för konsumenten ett sätt att ta emot tvsändningar och kan jämföras med antenn- och kabel-tv-mottagning. IPTV möjliggör också användningen av olika tilläggstjänster. Antalet IPTVabonnemang ökar raskt och överskred redan 200 000 under första hälften av år 2012. Översikten baserar sig på de uppgifter som Kommunikationsverket har samlat in från teleföretag samt på konsumentundersökningen om audiovisuella innehållstjänster som TNS Gallup fick i uppdrag. Undersökningsrapporten har publicerats i samband med denna översikt. I översikten används också uppgifter från andra källor som har antecknats i de berörda punkterna. Konsumentundersökningen av AV-innehållstjänster genomfördes via en internetpanel för finländare mellan 15 och 74 år då populationen består av användare av internet. Resultaten kan därför inte till alla delar generaliseras att gälla alla finländare. Kommunikationsverket har sedan år 2009 rett ut användningen och utvecklingen av AVinnehållstjänster genom en årlig konsumentundersökning. MARKNADSÖVERSIKT 7/2012 - AV-innehållstjänster i Finland 4

Att ta emot AV-innehåll Sätten att ta emot och titta på AVinnehåll kan grovt indelas i tre klasser. Ett sätt är att ta emot direkta tvsändningar med olika tekniker, t.ex. mottagning av kabel-tv-sändningar, markbundna antennsändningar eller IPTV-sändningar. Det andra sättet är att titta på AV-innehåll via internet till exempel på tv-kanalernas webbplatser eller via videotjänster. Beroende på tjänsten tittar man på webbsändningarna antingen vid en sändningstid som bestämts på förhand eller vid en tidpunkt som tittaren själv väljer. Det tredje sättet är att titta på olika inspelningar som skaffats i syfte att titta på dem på olika plattformar och vid en tidpunkt som tittaren själv väljer. Att ta emot televisionssändningar Enligt uppgifterna från teleföretagen fanns i Finland lite över 1,4 miljoner kabel-tv-abonnemang i mitten av år 2012. Över 98 procent av abonnemangen hörde till hushållskunder. Antalet har ökat med en knapp procent under år 2012. Cirka 55 procent av hushållen har ett kabel-tv-abonnemang. Även om ett hushåll är för operatören en kabel-tvkund, är det möjligt att hushållet inte har en kabel-tv-mottagare. Därför beskriver procenttalet hushållens färdighet att ta emot kabel-tv-sändningar. Enligt Finnpanel Oy:s enkätundersökning togs kabel-tv-sändningar emot i lite över 1,1 miljoner hushåll, dvs. cirka 44 procent av hushållen i augusti 2012. Ett annat allmänt sätt att ta emot tvsändningar är antennmottagning. Antalet hushåll som tog emot antenn-tvsändningar i augusti 2012 var enligt Finnpanels undersökning cirka 1,2 miljoner, dvs. cirka 48 procent av hushållen. 30.6.2012 226 1 415 31.12.2011 191 1 405 0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600 Tusen abonnemang IPTV kabel-tv Figur 1. Antalet kabel-tv- och IPTV-abonnemang. Utöver kabel- och antennsändningar förmedlar teleföretagen tv-sändningar via internet med hjälp av IPTV. IPTVtekniken är en ganska ny teknik på konsumentmarknaden och antalet abonnemang har ökat snabbt. Enligt de uppgifter som Kommunikationsverket har samlat in från teleföretagen uppgick antalet IPTV-abonnemang i mitten av år 2012 till 226 000, varav så gott som MARKNADSÖVERSIKT 7/2012 - AV-innehållstjänster i Finland 5

alla hörde till hushållskunder. Siffran täcker cirka 9 procent av hushållen. Under sex månader har antalet IPTVabonnemang ökat med över 18 procent. Användning av IPTV kräver ett snabbt fast bredbandsabonnemang som i praktiken klarar en hastighet på minst 10 Mbit/s. Det finns cirka 800 000 sådana abonnemang i Finland, varav hushållskunderna har tre fjärdedelar. En grov uppskattning är att en tredjedel av de hushåll som har ett bredbandsabonnemang och tekniska färdigheter att ta emot IPTV-sändningar, har ett IPTVabonnemang. Att titta på AV-innehåll via internet Att utnyttja internet för att titta på AVinnehåll är möjligt med hjälp av IPTVteknik men det är betydligt vanligare att titta på tv-program, filmer eller annat likartat innehåll antingen på tjänsteleverantörens webbplats eller med ett program avsett för tittande. Flera tv-kanaler tillhandahåller en del av kanalernas programutbud för webbtittande antingen live (sk. streamingtjänst) eller senare (sk. catch-uptjänst). Till exempel tillhandahåller alla de största finländska tv-aktörerna YLE, MTV3 och Nelonen en sådan webbtjänst. Det är inte bara de traditionella tvaktörerna utan också andra aktörer som tillhandahåller webb-tv-tjänster: till exempel UrhoTV och VeikkausTV visar sport via internet, och filmer kan man titta via flera tjänsteleverantörer. Enligt konsumentundersökningen av AV-innehållstjänster som Kommunikationsverket låtit göra tittar över 55 procent av internetanvändarna på tvprogram och likartat innehåll via internet. Det vanligaste sättet är att titta på tv-programliknande innehåll via tvbolagens webbsidor eller -tjänster (över 95 procent av dem som tittat på tvprogramliknande innehåll via nätet). Det är också mycket vanligt att använda videotjänster (t.ex. YouTube, cirka 75 procent) och nyhetssidor (lite under 60 procent) för att titta på innehåll. Enligt de uppgifter som Kommunikationsverket samlat in från finska företag som erbjuder webb-tv-tjänster hade webb-tv-tjänsterna cirka 2 miljoner användare varje vecka i slutet av år 2011. Antalet påbörjade uppspelningar var i genomsnitt 22 miljoner per månad år 2011. Majoriteten av de påbörjade uppspelningarna är catch-up-tittande. Utöver tv-programliknande innehåll ser man också på kortare videoklipp, t.ex. sådana som andra användare har laddat upp på webben. Då sådant tittande beaktas, säger 79 procent av svarspersonerna att de använder någon plattform för att se på något slags AVinnehåll via internet. Inspelningar En central innehållskälla utöver tvsändningar och webbtittande är olika inspelningar, t.ex. själv inspelade tvsändningar, köpta eller hyrda DVDskivor samt innehåll som sparats på datorns hårddisk eller i mobiltelefonens eller surfplattans minne. Enligt konsumentundersökningen av AV-innehåll tittar cirka 77 procent av svarspersonerna på innehåll som spelats in på något sätt med någon utrustning. Man ska dock komma ihåg att inspelningar kan användas på många olika sätt beroende på fallet och att sätten också sinsemellan kan vara mycket olika. MARKNADSÖVERSIKT 7/2012 - AV-innehållstjänster i Finland 6

Jämförelse av tittarvanor Att titta på tv i realtid är fortfarande det populäraste sättet att titta på AVinnehåll. Cirka 80 procent av svarspersonerna i Kommunikationsverkets konsumentundersökning tittade på tv i realtid. Under de senaste åren har andelen av de svarspersoner som åtminstone någongång tittat på tv i realtid minskat långsamt, ett fåtal procentenheter under fyra år. Lite under 70 procent av svarspersonerna tittar på korta videoklipp via internet, och lite över 55 procent tittar på innehåll som liknar egentliga tvprogram. En del av svarspersonerna säger att de enbart tittar på antingen den ena eller den andra typen av innehåll på webben, och den totala andelen av konsumenter som tittar på någonting på webben är cirka 79 procent. Närmare 55 procent av svarspersonerna tittar på program i efterhand inspelat från tv, dvs. tidsförskjutning. Lite över 50 procent tittar på externa inspelningar som till exempel DVD-filmer. Sammanlagt 28 procent av svarspersonerna tittar på AV-innehåll från datorns hårddisk eller från mobiltelefonens eller surfplattans minne. Majoriteten av de sistnämnda (23 procent) uttryckligen tittar uttryckligen på innehåll från datorns hårddisk. 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% % TV Videoklipp via internet TV-program eller dylikt via internet TV, tidsförskjutning Externa inspelningar Från enhetens hårddisk eller minne Figur 2. Olika sätt att titta på AV-innehåll. MARKNADSÖVERSIKT 7/2012 - AV-innehållstjänster i Finland 7

Ålderns och könens inverkan på tittarvanor Bland de yngre åldersgrupperna tittar klart fler på innehåll via internet än bland de äldre. De äldre åldersgrupperna är dock också relativt aktiva när det gäller webbtittande: Totalt ungefär två tredjedelar av dem som är över 65 år tittar på något slags AV-innehåll på webben. Närmare 45 procent av dem tittar på tv-program, filmer eller motsvarande innehåll och närmare 50 procent ser på korta videoklipp via internet. Även om betydligt fler unga tittar på innehåll via webben, är tittande på tv i realtid inte beroende av åldern. Ålderns inverkan är liten också när det är fråga om inspelade tv-program. Jämfört med andra tittarvanor har åldern en annorlunda inverkan, de yngsta och de äldsta åldersklasserna tittar på inspelade tvprogram lika ofta och åldersklasserna däremellan lite oftare. 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Under 25 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 65-74 år % TV TV, TV-program tidsförskjutning eller dylikt via internet Videoklipp via internet Från enhetens hårddisk eller minne Externa inspelningar Figur 3. Olika sätt att titta på AV-innehåll, per åldersklass. Vid tv-tittande är ålderns inverkan beroende på kön: Lite fler unga kvinnor än unga män tittar på tv och färre kvinnor än män över 65 år tittar på tv. I alla åldersklasser tittar en större del av män än kvinnor på korta videoklipp via internet, och männens andel minskar klart långsammare än kvinnornas andel med åldern. Männens andel är betydligt större än kvinnornas också när de tittar på AV-innehåll från datorns hårddisk eller från mobiltelefonens eller surfplattans minne. MARKNADSÖVERSIKT 7/2012 - AV-innehållstjänster i Finland 8

100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % Under 25 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 65-74 år 10 % 0 % TV, kvinnor TV, män Videoklipp via internet, kvinnor Videoklipp via Från enhetens Från enhetens internet, män minne, kvinnor minne, män Figur 4. Olika sätt att titta på AV-innehåll, per åldersklass och kön. Hur internetförbindelsehastigheten påverkar tittarvanor Hastigheten i konsumenternas huvudsakliga internetförbindelse påverkar tittarvanorna ganska direkt: de som har en långsammare förbindelse tittar på AV-innehåll mer sällan än de som har en snabbare förbindelse. Beaktansvärt är att resultatet inte bara stämmer med webbtittande utan också med TVtittande både i realtid och inspelat, även om hastighetens inverkan på tvtittande i realtid är mindre än på övriga tittarvanor. Förbindelsehastigheten tycks korrelera förutom med hur vanligt webbtittande är också med hur aktivt man tittar på AV-innehåll i allmänhet. Oberoende av sättet är det alltså vanligare att följa AV-innehåll i de hushåll som har en snabb internetförbindelse. 90% 80% Under 2 Mbit/s 70% 60% 2 - under 8 Mbit/s 50% 8 - under 24 Mbit/s 40% 30% 24 - under 100 Mbit/s 20% 100 Mbit/s eller mer 10% % TV TV, TV-program eller tidsförskjutning dylikt via internet (med dator) Videoklipp via internet (med dator) Datorns hårddisk Externa inspelningar Kan inte säga Figur 5. Olika sätt att titta på AV-innehåll, enligt den huvudsakliga internetförbindelsens hastighet. MARKNADSÖVERSIKT 7/2012 - AV-innehållstjänster i Finland 9

Via internet TV TV, tidsförskjutning Typer av program Det beror på plattformen vilka programtyper svarspersonerna tittar på och hur ofta. Andelen av dem som följer en viss programtyp varje vecka på webben är relativt liten i alla typer av program. Närmare 90 procent av tvtittarna ser på nyheter varje vecka och så gott som alla åtminstone någongång. Olika programtyper följs också i övrigt på tv i realtid oftare än på webben eller inspelat. Som inspelat ser man oftast på filmer och serier, och sällan på nyheter eller sport. Serier Filmer Sport Nyheter Serier Filmer Sport Nyheter Serier Filmer Sport Nyheter 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % Varje vecka Mer sällan Figur 6. Plattformar för tittande av vissa typer av program. De procentuella andelarna beskriver hur stor andel av de personer som tittar på AV-innehåll högst varje vecka tittar på programtyperna i fråga. Att titta på webbinnehåll med olika utrustningar Största delen av dem som tittar på innehåll på webben använder dator: där 68 procent av konsumenterna tittar på korta videoklipp på internet använder 66 procent datorn. Motsvarande siffror för tv-program, filmer eller övrigt motsvarande innehåll är 56 och 54 procent. Med andra ord, endast 2 procent av svarspersonerna använder mobiltelefon eller surfplatta, men inte dator, för att titta på innehållet. Också tittande via mobiltelefon eller surfplatta vid sidan om datorn är betydligt sällsyntare än tittande med dator. En av fyra svarspersoner ser på något slags AV-innehåll med sin mobiltelefon. Det vanligaste sättet är att titta på korta videoklipp på internet via mobiltelefon, då en av fem svarspersoner gör så. En av tio svarspersoner tittar på AVinnehåll från mobiltelefonens minne. Det är fortfarande betydligt sällsyntare att titta på egentliga tv-program och motsvarande innehåll via mobiltelefon. För översikten undersöktes också orsaker till varför svarspersonerna inte använder mobiltelefon för att titta på tvprogram. Centrala orsaker var telefonens lilla skärm och/eller dåliga ljudkvalitet, telefonens olämplighet för tittande av AV-innehåll och bristen på intresse över huvud taget. MARKNADSÖVERSIKT 7/2012 - AV-innehållstjänster i Finland 10

TV-program eller dylikt via internet (med mobiltelefon) Från mobiltelefonens minne Videoklipp via internet (med mobiltelefon) % 5% 10% 15% 20% 25% Figur 7. Att titta på AV-innehåll med mobiltelefon. Tittande via mobiltelefonen är klart beroende av ålder och kön. Närmare 60 procent av de unga männen tittar på något slags AV-innehåll med mobiltelefonen, medan cirka 30 procent av de unga kvinnorna gör så. Tittandet minskar med ålder relativt stadigt både för män och för kvinnor. 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % kvinnor män 20 % 10 % 0 % under 25 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 65-74 år Figur 8. Att titta på AV-innehåll med mobiltelefon, per åldersklass och kön. Surfplattor är fortfarande ganska sällsynta apparater och endast knappt 10 procent av dem som svarade har en platta. Det vanligaste sättet att följa AV-innehåll med surfplattan är att titta på korta videoklipp via internet; så gör cirka 70 procent av de svarspersoner som använder en surfplatta. MARKNADSÖVERSIKT 7/2012 - AV-innehållstjänster i Finland 11

Upplevd betydelse av tittarvanor Majoriteten av svarspersonerna, över 85 procent, tittade på AV-innehåll på fler än ett sätt eller via fler än en plattform. Dessa svarspersoner bads att ge vanorna en viktighetsordning. De som hade anmält att de endast tittar på ett sätt tolkades detta sätt att vara det viktigaste sättet. Att titta på tv i realtid är fortfarande det absolut viktigaste sättet att följa AVinnehåll. Över 50 procent av alla svarspersoner och över 75 procent av dem som tittar på tv tycker att live-tittande är det viktigaste sättet. Det näst viktigaste sättet var att titta på inspelade tv-sändningar. Att titta på tv-programliknande innehåll på datorn via webben är viktigast för cirka 8 procent och videoklipp för cirka 5 procent. Även om de enstaka sätten för webbtittande inte är bland de mest betydelsefulla för många, anser knappt en femtedel av svarspersonerna att webbtittande i olika former på datorn eller via mobiltelefonen eller surfplattan är viktigast. Å andra sidan, om webbtittande inte särskilt ofta anses vara det viktigaste sättet, ligger det för en hel del svarspersoner på andra eller tredje plats. Det samma gäller att titta på externa inspelningar, såsom DVD-skivor. Även om närmare 25 procent av svarspersonerna ser på innehåll som spelats in på datorns hårddisk, är det bland de tre viktigaste sätten för endast 9 procent. Andelen av dem som tittar på tv i realtid samt tv-program, filmer eller motsvarande innehåll på internet uppgår till cirka 45 procent av alla svarspersoner. 65 procent av denna grupp tycker att tv är det viktigaste sättet och lite under 9 procent prioriterar webbtittande. För övrigt tycker största delen av resten av gruppen att inspelade tv-program är viktigast. 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % TV TV, tidsförskjutning TV-program eller dylikt via internet (med dator) Videoklipp via Externa inspelningar internet (med dator) Viktigaste eller ända sättet Näst viktigaste sättet Tredje till viktigaste sättet Från datorns hårddisk Figur 9. Upplevd betydelse av tittarvanor för AV-innehåll. MARKNADSÖVERSIKT 7/2012 - AV-innehållstjänster i Finland 12

I synnerhet korrelerar svarspersonens ålder korrelerar med tittarvanornas viktighet. Live-tittande är det viktigaste sättet för 75 procent av svarspersonerna i de äldsta åldersgrupperna, medan cirka 40 procent av personerna under 35 år tycker att det är viktigast. Å andra sidan tycker endast få personer över 35 år att webbtittande av tvprogram och motsvarande program är viktigast, medan över 20 procent av de unga mellan 20 och 24 år tycker så. Jämfört med andra åldersgrupper finns i åldersgruppen 20 24 år fler sådana personer för vilka innehåll som spelats in på datorns hårddisk utgör det viktigaste sättet. Däremot finns det fler personer i åldersgruppen 25 44 år för vilka inspelade tv-program är det viktigaste sättet. 80 % 70 % 60 % TV 50 % 40 % 30 % TV-program eller dylikt via internet TV, tidsförskjutning 20 % Datorns hårddisk 10 % 0 % under 20 år 20-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 65-74 år Figur 10. Upplevd betydelse av tittarvanor för AV-innehåll, per åldersgrupp. Det finns inte några stora skillnader mellan tittarvanornas upplevda betydelse då de betraktas i förhållande till webbförbindelsens hastighet. Den största skillnaden gäller tittande på tv i realtid: de som har de allra snabbaste förbindelserna, över 100 Mbit/s, tycker mer sällan än genomsnittet att tvtittande är det viktigaste sättet att se på innehåll, medan de vars hastighet är under 8 Mbit/s tycker oftare än genomsnittet att tv-tittande är det viktigaste sättet att se på innehåll. MARKNADSÖVERSIKT 7/2012 - AV-innehållstjänster i Finland 13

Att betala för innehåll Endast 14 procent av dem som tittar på AV-innehåll via internet har köpt och tittat på sådant innehåll på webben under det gångna året. Andelen av de som har köpt innehåll är något mindre än året innan. Män har köpt sådant innehåll mer än kvinnor och 25 44 åringar har köpt lite mer än de yngre åldersgrupperna och klart mer än de äldre åldersgrupperna. Män mellan 25 och 44 år har köpt mest innehåll 26 procent av dem har köpt innehåll via webben. Närmare hälften av de som har köpt och tittat på AV-innehåll över internet hade köpt en enskild film under året. Var femte person hade köpt sport, antingen som ett individuellt evenemang eller som paket. Färre än en person av tio hade köpt övrigt innehåll, såsom tvserier eller filmpaket. Den faktiska betalningen kan avsevärt påverkas av tjänsternas tillgänglighet eller tekniska hinder. Därför reddes också ut om svarspersonerna är villiga att betala för både AV-innehållstjänster på internet och betal-tv-tjänster. Totalt 22 procent av de som ser på tvprogram eller motsvarande innehåll på webben betalar eller är beredda att betala för det AV-innehåll som erbjuds på webben. 18 procent betalar eller är beredda att betala för ett bredare utbud än vad gratis innehåll erbjuder och 9 procent för bättre bildkvalitet. 55 procent sade att de inte skulle betala för AV-innehållen på webben. 27 procent av tv-tittarna betalar eller är beredda att betala för betal-tv-tjänster och cirka 60 procent skulle inte betala för dem. 24 procent av svarspersonerna betalar eller är beredda att betala för ett bredare utbud än gratis innehåll, dvs. för nya kanaler, och 8 procent för bättre bildkvalitet. MARKNADSÖVERSIKT 7/2012 - AV-innehållstjänster i Finland 14

70% 60% 50% 40% AV-innehåll på webben 30% 20% Betal-tv 10% % Bredare utbud än vad Bredare bildkvalitet än gratis innehåll erbjuder vad gratis erbjuder Inte för någondera Kan inte säga Figur 11. Betalningsbenägenhet för webbinnehållet och betal-tv-tjänster Andelarna gäller personer som tittar på AV-innehåll på sättet i fråga. Andelen av de svarspersoner som betalar eller är beredda att betala antingen för AV-innehållet på webben eller för betal-tv är cirka 28 procent. Cirka 7 procent av alla svarspersoner betalar eller är beredda att betala för båda. Betalningsbenägenheten har alltså främst fördelats så att svarspersonen är beredd att endast betala för endera av källorna. När man frågar om betalningsbenägenheten av webbinnehållet, är andelen av de som inte kan ge sin uppfattning klart större än då man ställer samma fråga för betal-tv. En delförklaring till det är antagligen att kännedomen om tjänsterna som erbjuds på webben inte är lika bra som för betal-tv. MARKNADSÖVERSIKT 7/2012 - AV-innehållstjänster i Finland 15

Kontaktuppgifter PB 313 Östersjögatan 3A 00181 Helsingfors tfn. 09 69 661 fax. 09 6966 410 www.ficora.fi