Lönsamma Energiåtgärder -Så arbetar man systematiskt och strukturerat med energifrågorna Oskar Räftegård, Sweco Energuide
Systematiskt och Strukturerat POLICY MÅL RUTIN Inköp Miljö Produktion
Systematiskt och strukturerat Miljöledningssystem Energiledningssystem Kvalitetsledningssystem
Energiledningssystem (ELS) Metod Hur ser energianvändningen ut? - Energiutredning Vad vill vi göra åt det? - Energipolicy Vad kan göras bättre? - Ständig förbättring Hur har det gått? - Uppföljning, rapportering, revision Hur når vi dit? -Energimål Vad måste göras? - Handlingsplan Hur ska det göras? -Rutiner Vem gör vad? - Organisation
Vad du vinner med ett ELS Möjlighet att reducera energianvändning genom: En förbättrad kunskap om dagens energianvändning Anpassa energianvändningen efter behov Identifiering av möjligheter till förändring av komponenter eller system Förbättrade metoder för uppföljning och övervakning Förbättrad kontroll och styrning
Energiledningssystem - behövs det? Räcker det med en energiplan? Eller med energikartläggning och handlingsprogram?
Systematiskt och strukturerat Energiplan Bakgrund: Policy / Vision / Syfte Nulägesbeskrivning: Kartläggning / Utredning Övergripande mål Detaljerade mål / Handlingsplan Rapportering / Uppföljning Stöd: Rutiner / Checklistor / Krav
Systematiskt och strukturerat Energiplan Bakgrund: Policy / Vision / Syfte Nulägesbeskrivning: Kartläggning / Utredning Övergripande mål Detaljerade mål / Handlingsplan Rapportering / Uppföljning Stöd: Rutiner / Checklistor / Krav
Systematiskt och strukturerat Energiplan Bakgrund: Policy / Vision / Syfte Nulägesbeskrivning: Kartläggning / Utredning Övergripande mål Detaljerade mål / Handlingsplan Rapportering / Uppföljning Stöd: Rutiner / Checklistor / Krav
Energikartläggning Behov Att kunna beskriva verklig användning Att kunna beskriva verkligt behov Att se konsekvenser av produktval
Krav på Energikartläggning (enligt Energiledningsstandarden) Tidigare och nuvarande energianvändning, baserad på mätningar och andra data Identifiering av utrustning eller system med betydande energianvändning Identifiering av medarbetare, vars arbete kan påverka energianvändningen i väsentlig grad Identifiering av förbättringsmöjligheter
Varför ska en energikartläggning genomföras? För att ge en samlad bild av energianvändningen i företaget För att skapa förutsättningar för en helhetssyn för företagets energistrategiska arbete För att identifiera stora energianvändare För att identifiera möjliga åtgärder för enskilda komponenter eller hela system.
När ska en energikartläggning genomföras? Vid införandet av energiledningssystem För att kunna utarbeta en relevant handlingsplan för energiarbetet i enlighet med tillsynsmyndighetens önskemål Vid uppstart av ett större energieffektiviseringsarbete Om tidigare energikartläggning är äldre än 3 5 år.
Vad är alternativet till en energikartläggning? Omfattningen för en energikartläggningen ska anpassas till företagets verksamhet och storlek För mindre företag kan det vara ett alternativ att göra en inventering baserade på checklistor för: Generella system Vanligt förekommande samt enkla energieffektiva åtgärder
Kartläggning 1.Sammanställning av tillgängliga uppgifter om energianvändning: statistik, fakturor, etc. 2.Genomgång av anläggningen (och ev. mätning) 3.Analys 4.Åtgärdsförslag
Energikartläggning Skorstensförlust Ventilation Stödprocesser Värmesystem Bränsle Pannor Produktionsprocesser Tappvarmvatten Värmning Torkning Pumpar Elektricitet Stödprocesser Belysning Fläktar Tryckluft Produktionsprocesser Maskin A Vatten
Energikartläggning Skorstensförlust KLIMATSKAL eller SYSTEMGRÄNS Frånluft Bränsle Elektricitet Pannor Punktutsug Klimatskal Kylsystem Kompressorkylning Värmebortförsel Behandlad luftmängd Avlopp Obehandlad luftmängd Vatten
Energikartläggning Analys Helhetssyn och systemperspektiv Energiflöden Bedöm besparingspotentialer / Beräkningar
Energikartläggning
Energikartläggning Åtgärdsförslag Upprätta bruttolista Prioritera åtgärder efter: Lönsamhet Enkelhet Beroenden av andra åtgärder Sunt förnuft Fördjupade utredningar Kartläggning Åtgärd
Systematiskt och strukturerat Energiplan Bakgrund: Policy / Vision / Syfte Nulägesbeskrivning: Kartläggning / Utredning Övergripande mål Detaljerade mål / Handlingsplan Rapportering / Uppföljning Stöd: Rutiner / Checklistor / Krav
Mål och Handlingsplaner Viktigt med genomtänkta och välformulerade mål Övergripande mål anger en långsiktig strävan i en viss riktning Detaljerade mål ska vara: Specifika Mätbara Accepterade Realistiska Tidsatta
Mål och Handlingsplaner Handlingsplan Syfte Mål Utvärdering Ansvarig Tidplan Uppföljning / Rapportering Resurs- / kostnadsplan PROJEKTNAMN SYFTE BESKRIVNING MÅL UTVÄRDERINGSMETOD ANSVARIG PROJEKTLEDARE AVRAPPORTERAS TILL TIDPLAN PLANERADE RESURSER Resurstimmar Kostnader Beräknad besparing: Anpassad ventilation Behovsanpassa ventilationen och öka komfort Ventilationen ska anpassas efter verkligt beho flöden). Komforten ska ökas genom att minska och minska drag på utsatta arbetsplatser. Personalen ska uppleva klimatet som bättre Energianvändningen ska minska med en tredje Enkät om arbetsmiljön före och efter Energiminskningen ska dels beräknas teoretisk minskningen bekräftas i månadsmätningen Inge Warm VD Enkät och genomgång av dragproblem v 32-38 Ombyggnationer och ändrad styrning v 40-44 Enkät 2 v 50 Utvärdering klar v 8 Inge 4 manveckor Teknik/support 12 manveckor Konsulter 200 000 kr Plåtslagare 150 000 kr Material 150-300 000 kr 1 miljon
Mål och Handlingsplaner Handlingsplan Syfte Målformulering Utvärdering Ansvarig Tidplan Uppföljning / Rapportering Resurs- / kostnadsplan PROJEKTNAMN SYFTE BESKRIVNING MÅL UTVÄRDERINGSMETOD ANSVARIG PROJEKTLEDARE AVRAPPORTERAS TILL TIDPLAN PLANERADE RESURSER Resurstimmar Kostnader Beräknad besparing: Anpassad ventilation Behovsanpassa ventilationen och öka komfort Ventilationen ska anpassas efter verkligt beho flöden). Komforten ska ökas genom att minska och minska drag på utsatta arbetsplatser. Personalen ska uppleva klimatet som bättre Energianvändningen ska minska med en tredje Enkät om arbetsmiljön före och efter Energiminskningen ska dels beräknas teoretisk minskningen bekräftas i månadsmätningen Inge Warm VD Enkät och genomgång av dragproblem v 32-38 Ombyggnationer och ändrad styrning v 40-44 Enkät 2 v 50 Utvärdering klar v 8 Inge 4 manveckor Teknik/support 12 manveckor Konsulter 200 000 kr Plåtslagare 150 000 kr Material 150-300 000 kr 1 miljon
Systematiskt och strukturerat Energiplan Bakgrund: Policy / Vision / Syfte Nulägesbeskrivning: Kartläggning / Utredning Övergripande mål Detaljerade mål / Handlingsplan Rapportering / Uppföljning Stöd: Rutiner / Checklistor / Krav
Uppföljning och utvärdering Uppföljning är viktigt: Bekräfta att leverantörer och konsulter håller vad de lovar Motivera investeringar och personalen Förbättringsmöjligheter Projektnamn Avdelning Ansvarig Klart Kostnad Rapporteras till Anpassad ventilation Plåt I.W. v508 800 000 VD E-Check Inköp K.B. v522 50 000 VD Skärvätskeflöde MC, CT K.J. v.523 350 000 ProdC
Uppföljning och utvärdering För att VETA måsta man faktiskt mäta, men att MÄTA är INTE att VETA TIME 020124 020125 020126 020127 020128 020129 020130 020131 020201 020202 00:00 6,46 6,08 5,01 4,93 5,28 5,97 7,26 7,58 5,92 4,67 00:15 6,48 6,93 5,55 4,32 6,50 5,21 6,51 6,33 5,84 4,21 00:30 6,64 6,29 4,58 4,58 6,67 5,42 6,24 6,82 5,98 5,3 00:45 6,03 6,05 4,27 5,09 6,30 5,91 6,40 6,62 6,00 4,83 01:00 5,62 5,33 4,66 5,09 6,26 6,18 6,18 6,08 5,70 4,99 01:15 6,29 5,36 4,14 4,91 6,11 6,67 6,05 6,46 6,46 5,48 01:30 5,90 5,41 4,82 4,96 6,00 5,78 7,13 6,76 6,08 4,5 01:45 5,78 4,66 4,27 5,09 5,84 5,91 6,75 6,68 5,51 5,26 02:00 5,14 4,32 4,48 5,04 6,05 7,44 6,40 6,22 6,54 4,5 02:15 6,93 4,53 4,40 4,37 5,30 7,06 6,34 6,19 6,22 4,99 02:30 6,30 5,04 4,53 4,62 5,68 6,24 6,18 6,46 6,22 4,66 02:45 6,14 5,84 5,17 5,22 5,46 6,96 8,10 6,86 7,19 4,99 03:00 5,81 5,46 4,91 5,01 6,14 6,74 7,14 6,68 6,86 4,78 03:15 5,86 5,76 4,27 4,37 5,58 6,10 7,20 20 7,26 6,78 4,83 03:30 6,72 5,68 4,43 4,19 5,25 5,47 6,38 7,18 6,41 4,31 03:45 6,37 5,71 4,48 4,45 5,65 5,72 6,24 6,46 6,22 5,56 04:00 5,60 6,22 4,35 3,68 5,28 6,39 6,32 15 7,05 5,54 5,15 04:15 6,10 6,30 4,27 3,63 6,46 5,66 6,70 6,84 6,00 5,42 04:30 5,84 5,79 4,48 3,55 6,26 5,37 6,64 6,33 6,08 4,94 04:45 5,12 5,28 3,97 3,42 5,63 5,56 5,68 10 6,01 5,98 4,91 Rening varaktighetsdiagram Produktion Stillestånd Hall A Hall B 5 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Läckagenivå 100 110 120 130 140 150 160Timmar
Systematiskt och strukturerat Energiplan Bakgrund: Policy / Vision / Syfte Nulägesbeskrivning: Kartläggning / Utredning Övergripande mål Detaljerade mål / Handlingsplan Rapportering / Uppföljning Stöd: Rutiner / Checklistor / Krav
Rutiner / Checklistor / Krav Exempel: Besiktningsprotokoll Inköpskrav/upphandling Arbetsbeskrivningar Energiuppföljningssystem
Exempel på besiktningsprotokoll Checklistor för kontroll av: Belysning Kylmaskiner Fastigheten Fastighetsägaren Undercentral Maskiner Ventilation Checklista Fastighetsägare/hyresgäst Vilka avtal finns mellan H och F: giltigt tom giltigt tom giltigt tom Vem betalar mediakostnaderna F H Elenergi Värmeenergi fjv/olja/gas Vatten Ev. fjärrkyla Vem ombesörjer: Belysning byte lysrör övrigt underhåll drifttider/ styrning inv. vid ombyggnation Ventilation byte filter övrigt underhåll OVK drifttider/ styrning
Exempel på inköpskrav Exempel på rutin för köp av elmotor 1-30 kw Motor i klass Eff1 skall väljas om drifttiden är >3500 h/år eller mer. I annat fall kan klass Eff2 väljas. (se EuroDEEM eller Energimyndigheten) Motorns normala driftpunkt bör ej understiga 75 % av märkeffekt. Avsteg från rutinen skall godkänns av energiansvarig eller produktionschef. se Energimyndighetens hemsida för fler exempel
Exempel upphandling av maskin VATTENKYLNING Behövs vattenkylning: Flöde vid normal drift: l/min, kw Temperatur på ingående köldbärare Min Max Vid utvärdering antas kylning kosta: 8-14 C (kylmaskin) 1100 kr/mwh 15-25 C (frikyla) 160 kr/mwh >25 C ( gratis ) 20 kr/mwh
Exempel upphandlingskrav STÄNDIG FÖRBÄTTRING: För att ständigt förbättra vår effektivitet är det viktigt för oss att ha kännedom om nya metoder och ny teknik för maskiner och styrutrustning. Vilka energibesparande funktioner finns i er standardutrustning som vi kan använda i detta eller i framtida projekt? Finns det något i vår specifikation som medför en försämring av energiprestandan hos er utrustning?
Exempel arbetsbeskrivning Checklista skift 2 Släck kemikalieförråd Lås keikalieförråd Stäng av fläktar (brytare: FF23, FF24, FF25) Kontrollera att lastporten är helt stängd Stäng av fläktluftvärmare innanför port Släck lastområde (2 st brytare vid dörr)
Praktiska erfarenheter Framgång eller tilläggsisolering i bokhyllan? Erfarenheter
Exempel på handlingsplan Exempel på prioriterad arbetsgång Utse energiansvarig Informera / Utbilda personal Ledningsförankring Fördjupad energikartläggning Tidstyrning Belysningsåtgärder Byte av pannan Uppföljning
Praktiska erfarenheter Utvärdering POSTEN Framgångsfaktorer: Kunskap Strukturerat arbetssätt Enkla mallar och verktyg (checklistor) Tydlig kommunikation av resultat och verksamhetsåterkoppling Utbildning
Praktiska erfarenheter Utvärdering POSTEN Viktigt att ha välformulerade mål och genomtänkta formuleringar! Uppföljning och utvärdering är viktigt! för att verifiera att målen uppfyllts för att motivera till nya investeringar för att motivera personalen till ständiga förbättringar
Energieffektivisering Posten År 2003 Energiplan Produktion, el, 2003-2004 66000000 64000000 62000000 60000000 kwh 58000000 56000000 54000000 52000000 50000000 2002 2003 Jan Feb Mar Apr Maj Tidsperiod, rullande 12 månader Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2004 Jan Feb Mars April SUMMA Mål
2004 maj 2004 april 2004 mars Energieffektivisering Posten År 2003 Energieffektvisering, värme 35000000 25000000 kwh 15000000 5000000 2002 dec 2003 jan 2003 feb 2003 mars 2003 april 2003 maj 2003 juni 2003 juli 2003 aug 2003 sept 2003 okt 2003 nov 2003 dec 2004 jan 2004 feb Tidsperiod, rullande 12 mån BN PN Summa
Praktiska erfarenheter - Kartläggning kw 1400 VARAKTIGHETSDIAGRAM 1200 1000 800 600 400 200 0 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 timmar
Praktiska erfarenheter - Kartläggning kw 1400 1200 1000 VARAKTIGHETSDIAGRAM 90 timmar står för 20% av totala effektkostnaden 800 600 400 70 % 200 0 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 timmar
Praktiska erfarenheter - Kartläggning kw 700 600 500 400 300 200 100 0 00:00 04:00 08:00 12:00 16:00 20:00 00:00 Kalendertimme Helg Vintervardagar
Praktiska erfarenheter - Kartläggning 1. Identifiera: statistik + nattvandring kw 700 600 500 400 300 200 100 0 00:00 04:00 08:00 12:00 16:00 20:00 00:00 Kalendertimme Helg Vintervardagar
Praktiska erfarenheter - Kartläggning 1. Identifiera: statistik + nattvandring 2. Bedöm besparingsmöjlighet: -Allt som är påslaget går att stänga av till minst samma nivå som på helgen 3. Överslagsberäkna: 100 kw x 8 h x 5 dagar x 50v x 0:50 kr/kwh = 100 000 kr/år 4. Fundera på åtgärd: Antag 3 års payofftid: Vad kan vi göra för 300 000 kr?
Praktiska erfarenheter Åtgärder De vanligaste tekniska åtgärderna: Tidstyrningar Belysningsstyrning Ventilation, fläktar och pumpar Behovsanpassning Belysning Ventilation Kyla Värmeåtervinning / Värmeväxling
Tidstyrningar Gäller ALLA system Kan sammanfattas: Släck och stäng Identifieras t.ex. m.h.a. statistik + nattvandring Råd: Stoppa och stäng av helt och hållet Exempel på åtgärder: checklista för att stänga av manuellt med knapp timer, dygnsur, veckour, årsur, DUC, PLC, etc. närvarosensor, förregling mot annan signal, etc
Tidstyrningar