A 281.340/2013
Innehåll 1 Länspolismästarens prioriteringar... 3 2 Verksamhetsplanering ur ett medborgarperspektiv... 4 3 Polisens långsiktiga mål... 4 4 Närmare medborgarna genom ökad tillgänglighet, bra bemötande och god service. 5 4.1 TRE ÖVERGRIPANDE PRIORITERINGAR FÖR 2014... 5 4.2 ÖKAD TILLGÄNGLIGHET ALLA SAMTAL SKA BESVARAS OCH HAMNA RÄTT... 5 4.3 BRA BEMÖTANDE OCH SERVICE - ETT SAMTAL TILL POLISEN SKA RÄCKA... 6 4.4 KRAFTSAMLING MED SYNLIGA POLISER SOM ARBETAR MOT LOKALA PROBLEMBILDER... 7 5 Övergripande operativa prioriteringar och mål i övrigt... 9 5.1 OPERATIVA INRIKTNINGAR/PRIORITERINGAR BASERADE PÅ KUNSKAP OM MED-BORGARNAS PROBLEMBILD... 9 5.1.1 Lokalt trafiksäkerhetsarbete... 9 5.1.2 Minskad brottslighet och ökad trygghet i vissa utsatta områden... 10 5.1.3 Medborgarna ska uppleva att Polisen bryr sig om de lokala problemen... 10 5.2 OPERATIVA INRIKTNINGAR/PRIORITERINGAR UTIFRÅN MEDARBETARNAS PROBLEMBILD...11 5.2.1 Ungdomarnas bruk av narkotika och alkohol ska minska... 11 5.2.2 Inbrott i bostad/fritidshus och våld i offentlig miljö Inriktning/prioritering... 12 5.3 OPERATIVA INRIKTNINGAR OCH PRIORITERINGAR I ÖVRIGT UNDER 2014...13 5.3.1 Allmän inriktning och prioritering av utredningsverksamheten... 13 5.3.2 Brott i nära relation... 14 5.3.3 KUT-verksamheten... 15 5.3.4 Utlänningsverksamhet- och gränskontroll... 15 5.3.5 Särskild trafikövervakning av kör- och vilotider samt farligt gods... 16 6 sarbete och stödverksamhet... 16 6.1 STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR GENOM MEDARBETARDRIVET FÖRÄNDRINGSARBETE...16 6.2 VERKSAMHETSSKYDD...16 6.3 KOMPETENSFÖRSÖRJNING...17 6.4 MILJÖLEDNING...19 7 Ekonomi... 19 7.1 MYNDIGHETERNAS EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR...19 7.2 BUDGET...20 Bilaga 1 Löpande uppföljningsplan 2014... 21 Bilaga 2 Åtgärdsplan för intern styrning och kontroll (ISK)... 22 Begreppsförklaringar... 24 Egna anteckningar... 25 2
1. Länspolismästarens prioriteringar Det är lätt att förstå att vårt kommande verksamhetsår kommer att bli speciellt i många delar. Arbetet med utvecklandet av svensk polis till en enhetlig och framgångsrik myndighet har redan pågått länge men kommer kontinuerligt att öka i intensitet under 2014. Uppdragsgivarens krav och medborgarnas förväntningar är redan högt ställda och tar självklart ingen hänsyn till vårt pågående arbete. Vi måste genom handling tydligt visa att det inte är vårt inre perspektiv som är i fokus trots det pågående förändringsarbetet. Vi ska istället arbeta för att ytterligare minska antalet begångna brott och samtidigt öka vår uppklarning. Vi ska uppfattas som en synlig polis som fokuserar på den upplevda tryggheten och vi ska fortsätta att stärka vårt varumärke. Tillgänglighet, bemötande och service är viktiga nyckelord som ständigt måste finnas på vår agenda. Länspolismästare Jarl Holmström Det ställer sammantaget särskilda krav på oss och vår förmåga till att nyttja all den kompetens och det engagemang som vi redan har tillgång till. Med en bredare involvering tror jag att vi dels får en större delaktighet men också ett ökat och gemensamt ansvarstagande. Inför det stundande verksamhetsåret har vi därför genomfört diskussioner i bredare forum än traditionellt. En tydlig konsekvens av det arbetet är vår ambition till att försöka styra verksamheten mot effektmål och därigenom om möjligt begränsa de renodlat kvantitativa målen. Men med en kombination av ett tydligare och mer aktivt ledarskap av våra chefer ska vi ändå förvänta oss ett förtydligande av vårt grunduppdrag som i sig kan beröra kvantitativa mått. Beträffande ledarskap så ska vi också bli mer jämställda i vårt chefskap. Enligt min uppfattning är ett framgångsrikt ledarskap inte en könsfråga. Likväl har vi betydligt färre kvinnliga chefer än andelen kvinnliga anställda, vilket kan tolkas som att det finns många potentiellt duktiga ledare som inte fångats upp eller känt sig attraherade att själva söka sig till chefspositioner. Inom kärnverksamheten har vi mycket att göra vid bekämpningen av narkotikarelaterad brottslighet. På senare år har det utvecklats en liberal och tillåtande attityd kring narkotika som håller på att få fotfäste bland våra ungdomar. Trots insatser kan vi knappast längre begränsa tillgången av narkotika och vi behöver därför ändra vårt fokus. Med vår samlade kapacitet, ska vi under verksamhetsåret lägga särskild kraft på att uppdaga ungdomar som prövar, eller är på väg att utveckla ett missbruk av narkotika. I avsikt att nå så många ungdomar som möjligt, ska vi använda oss av de erfarenheter som vi tagit till oss för hantering av överlåtelsebrott av större omfattning. Men arbetet måste också kvalitetssäkras. I vår ambition att mäta effekterna av vårt arbete, ska vi inte bara räkna samman vad som redovisats till åklagarna, kommande verksamhetsår ska vi i än högre grad fokusera och följa upp vår förmåga att nå positiva lagföringsbeslut. Jarl Holmström 3
2. Verksamhetsplanering ur ett medborgarperspektiv Verksamhetsplanen (VP) syftar till att tydliggöra verksamhetsinriktning, prioriteringar och mål för Polisen i Kalmar och Kronobergs län. Dokumentet riktar sig såväl till medborgarna i de båda länen som vår egen personal som ska utföra arbetet. Verksamhetsplanen är bl a styrande för vår ambition att komma närmare medborgarna genom att vara mer tillgängliga och genom att utveckla vår service. VP 2014 ska även utgöra ett tydligt stöd för de operativa cheferna att prioritera och planera såväl insatser som planlagd linjeverksamhet nedbrutet i olika planeringsperioder (PUM-A planering). Kalmar och Kronobergs gemensamma verksamhetsplan grundar sig på Rikspolisstyrelsens nationella styrdokument men har till stor del anpassats till våra lokala problembilder och de särskilda utvecklingsområden och utmaningar som vi har inför 2014. Innehållet och utformningen av VP 2014 har vidare anpassats till Polissamordningens inriktningsbeslut den 16 oktober 2013, dvs. intentionerna för hur polisverksamheten ska bedrivas fr.o.m. 1 januari 2015. Detta har bl.a. fått till följd att verksamhetsplanen för 2014 har utformats med ett tydligare medborgarperspektiv. Verksamhetsmålen på myndighetsnivå har i huvudsak formulerats som effektmål istället för kvantitativa produktionsmål. Under 2014 kommer stort fokus att läggas på omställningsarbete inför att dagens 21 polismyndigheter ska övergå i en enda myndighet den 1 januari 2015. Polismyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län kommer då tillsammans med övriga myndigheter inom Sydsam (Skåne och Blekinge) att geografiskt utgöra en av landets sju polisregioner - Region Syd. Med vetskap om att alla organisationsförändringar riskerar att påverka den löpande verksamheten på ett negativt sätt är det angeläget att alla medarbetare och chefer fortsätter att upprätthålla fokus på vår dagliga verksamhet så att vi kan uppnå våra verksamhetsmål. Verksamhetsplanen är strukturerad enligt följande. Inledningsvis utvecklar länspolismästaren sina övergripande prioriteringar för år 2014. I avsnitt 3 återfinns den övergripande verksamhetsinriktning som gäller för hela Polisväsendet. I avsnitt 4 redovisas tre övergripande prioriteringar och mål som är centrala för all polisverksamhet och som tar sin utgångspunkt från medborgarnas behov. Målen har utarbetats av en medarbetargrupp. Avsnitt 5 innefattar myndigheternas övergripande operativa prioriteringar och mål. De två avslutande avsnitten beskriver inriktningen av myndigheternas interna utvecklings- och stödverksamhet samt de ekonomiska förutsättningarna för verksamheten under år 2014. Till verksamhetsplanen finns en uppföljningsbilaga av vilken framgår hur verksamhetsmålen ska följas upp och hur övrig löpande verksamhetsuppföljning är utformad se bilaga 1. Myndigheternas fastställda åtgärdsplan för intern styrning och kontroll under 2014 redovisas i bilaga 2. 3. Polisens långsiktiga mål I Rikspolisstyrelsens planeringsförutsättningar ingår fem långsiktiga mål som utformats som Rikspolischefens inriktning. Fler brott ska klaras upp Polisen ska genom sin utredande verksamhet verka för att fler brott klaras upp. Den brottsutredande verksamheten ska bedrivas i enlighet med Polisens nationella utredningskoncept (PNU) Färre brott ska begås Polisen ska genom planlagt brottsförebyggande arbete bidra till att färre brott begås. Polisverksamheten ska planeras och ledas på ett systematiskt sätt utifrån Polisens underrättelsemodell (PUM). Beprövade arbetsmetoder ska användas när det finns tillgängligt. Människor ska känna sig trygga Polisen ska bidra till att människor känner sig trygga och mindre oro för att utsättas för brott. 4
Vi ska bli synligare Polisen ska arbeta enligt metoder som gör oss synligare och mer tillgängliga för allmänheten. I detta arbete är serviceverksamheten central. Arbetat för att utveckla kvaliteten, tillgängligheten och bemötandet ska fortsätta så att allt fler blir nöjda med Polisens service. Förtroende ska vårda och stärkas Polisens kommunikation ska förmedla en tydlig och relevant bild av Polisens uppgift, verksamhet och resultat samt värna och stärka förtroendet för Polisen. Förtroendet för Polisen avgörs av hur väl organisationen klarar sitt uppdrag. 4. Närmare medborgarna genom ökad tillgänglighet, bra bemötande och god service 4.1 Tre övergripande prioriteringar för 2014 I arbetet med att utforma en verksamhetsplan med ett tydligt medborgarperspektiv har medarbetare från båda myndigheterna varit involverade. Dels via de etablerade reformstödsgrupperna, dels via en medarbetargrupp som genomfört en särskild work-shop kring verksamhetsplaneringen 2014. Den sistnämnda gruppen har identifierat tre övergripande inriktningar och prioriteringar som har stor betydelse för att vi ska komma närmare medborgarna och samtidigt utveckla vår verksamhet inom samtliga verksamhetsområden. Under 2014 ska Polisen i Kalmar och Kronobergs län prioritera och utveckla: vår tillgänglighet vårt bemötande och vår allmänna servicenivå vår lokalt förankrade polisverksamhet med tydligare operativa prioriteringar och fler riktade insatser mot aktuella problembilder. Medarbetarna har i övrigt lyft fram två operativa inriktningar/prioriteringar som är särskilt angelägna under 2014. Det gäller vårt arbete mot ungdomars bruk av narkotika och alkohol samt vår mängdbrottsbekämpning. Dessa prioriteringar utvecklas närmare under avsnitt 5. 4.2 Ökad tillgänglighet Alla samtal ska besvaras och hamna rätt Inriktning/prioritering För att öka Polisens tillgänglighet för medborgarna måste alla telefonsamtal besvaras skyndsamt. Inkommande telefonsamtal styrs idag via telefonväxeln i Skåne och Polisens Kontaktcenter (PKC). Svarstiderna i växeln och i vår Ledningscentral är relativt korta men det finns klara brister i vår lokala tillgänglighet när samtalen kopplas vidare. Hur medborgarna uppfattar vår tillgänglighet styrs i stor utsträckning av svarstiderna i PKC som ofta är väldigt långa. Myndighetsledningen ska därför aktivt verka för att svarstiderna i PKCverksamheten kan minska under 2014. Alla telefonsamtal som inkommer till Polisen i Kalmar och Kronoberg via växel och PKC ska besvaras skyndsamt. Den som söker oss via telefon ska inte slussas runt i organisationen till olika handläggare utan alla anställda måste ta hand om samtalet - och om så krävs - vidarekoppla detta till rätt Samtal som hamnat rätt till yttre polis i Kronoberg 5
person. Om detta inte lyckas ska mottagaren av samtalet anteckna namn och telefonnummer och vidarebefordra informationen till rätt handläggare som får ta förnyad kontakt. Om vi ska lyckas öka vår tillgänglighet måste alla verkligen vinnlägga sig om att alla samtal ska besvaras och hamna rätt. Inkommande telefonsamtal till Ledningscentralen som inte föranleder att en polispatrull uppsöker viss plats ska tas om hand av servicevänliga medarbetare så att medborgarna känner att Polisen bryr sig om deras ärende även om det inte föranleder ett polisingripande på plats. Förutsättningarna att införa metoder enligt det s k Alva-projektet i Skåne ska därför prioriteras särskilt. Polisens öppettider i receptionerna ska optimeras utifrån medborgarnas behov. Passhanteringen föranleder idag flest besök i våra receptioner varför öppettiderna i första hand ska anpassas till passkundernas behov. Polisens tillgänglighet på mindre orter i glesbygd ska utökas enligt de metoder för mobil poliskontorsverksamhet som redan är etablerad i båda länen. Vår förmåga att kommunicera med medborgare som söker kontakt via e-post (myndigheternas e- post lådor) måste utvecklas. Rutinerna för hantering av inkommande e-post måste tydliggöras så att vi kan ge snabba svar till de som har kontaktat oss via denna informationskanal. Lokala effektmål Medborgarna ska vara nöjda med Polisens tillgänglighet Medborgarna i Kalmar och Kronobergs län ska uppleva att Polisen är tillgänglig via telefon och att vi bryr oss om olika typer av lokala problem. När man ringer till Polisen ska man hamna rätt från början och inte slussas runt till en mängd olika handläggare. Medborgarna ska under 2014 uppleva att Polisens öppettider i receptionerna är anpassade utifrån deras behov. Polisens ökade tillgänglighet ska leda till att vi får in mer tips och spaningsuppslag från medborgarna som kan användas för att klara upp fler brott (ökad uppklaringsprocent). Så här mäter vi graden av måluppfyllelse: - Medborgarna i Kalmar och Kronobergs län ska vara nöjda med Polisens tillgänglighet (särskild fråga i trygghetsundersökningen våren och hösten 2014). - Enkätundersökning till passökande om våra öppettider i receptionerna (mars och november 2014). - Våra växeltelefonister ska uppleva att man alltid vet hur man ska koppla inkommande samtal till Polisen i Kalmar/Kronoberg och att telefonerna genomgående hänvisningskopplas (intern enkätundersökning). - Antalet dokumenterade tips och underrättelseuppslag som baseras på information från medborgarna ska öka under 2014. - E-post som inkommer till myndigheternas e-postadresser ska vara besvarande inom 2 arbetsdagar. 4.3 Bra bemötande och service - Ett samtal till Polisen ska räcka Inriktning/prioritering Många medborgare som ringer till Polisen eller besöker en polisstation gör detta väldigt sällan. Det kan till och med vara den enda kontakt som den enskilde har med Polisen som myndighet. Det är därför viktigt att alla anställda inom Polisen uppträder professionellt och ger medborgarna ett bra bemötande. Den enskilde förväntar sig att få rätt information och korrekta svar på sina frågor. Polisen måste i högre grad svara upp mot dessa förväntningar. Under 2014 ska Polisen i Kalmar och Kronobergs län arbeta aktivt med att utveckla vårt bemötande och vår service till alla medborgare som tar kontakt med oss eller de som vi själva söker upp i olika situationer. I detta ligger allt ifrån att vara väldigt lyhörd och tillmötesgående mot medborgare som vill anmäla brott till att vi alltid bemöter allmänheten på Bra bemötande av brottsoffer i Kronobergs län. 6
ett positivt och korrekt sätt. Svar som det här är inte mitt bord eller du får vända dig till någon annan får inte förekomma. Om du som medarbetare känner dig osäker i en viss fråga kontakta någon som vet innan information lämnas vidare till den som frågar. Alla måste hjälpa till med att vidarekoppla samtal till andra funktioner om det har hamnat fel från början. Alla har ett egenansvar för att se till att detta fungerar i praktiken. För att säkerställa dessa rutiner ska särskilda kommunikationsöversikter utarbetas. Alla medarbetare ska få särskild utbildning/information angående rutiner för kommunikation via telefon samt interna och externa kontaktvägar. Särskild vikt ska läggas på att etablera kontakt med brottsoffer i de ärenden där förundersökning inleds. Senast när ärendet är fördelat på handläggare ska brottsoffret kontaktas och få information om vem som är handläggare, ärendets framtida hantering och vem man ska kontakta om det uppkommer några frågor. Polisens externa information ska vidareutvecklas ytterligare genom användning av sociala medier, internet och lokala mediakanaler. Lokala effektmål Medborgarna ska vara nöjda med Polisens bemötande och allmänna service Medborgarna i Kalmar och Kronobergs län ska uppleva sig vara nöjda med Polisens bemötande och allmänna service. Antalet klagomål mot Polisen som grundar sig på olämpligt bemötande ska successivt minska under 2014. Medborgarna ska uppleva sig vara nöjda med Polisens externa informationshantering via Internet och sociala medier. Så här mäter vi graden av måluppfyllelse: - I vilken utsträckning medborgarna är nöjda med Polisens bemötande och allmänna service mäts i första hand via Polisens trygghetsundersökning 2014 (särskilda tilläggsfrågor) - På motsvarande sätt mäts om medborgarna är nöjda med Polisens externa information vid Internet och sociala medier. - Antalet anmälningar mot polisanställda som grundas på påståenden om olämpligt bemötande ska minska. - Kompletterande information om graden av måluppfyllelse kan inhämtas om Rikspolisstyrelsen genomför serviceundersökningar eller brottsofferundersökningar under 2014. 4.4 Kraftsamling med synliga poliser som arbetar mot lokala problembilder Inriktning/prioritering Polismyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län har för närvarande inte tillräckliga resurser för att ha fast placerad polis i samtliga kommuner. Polisen måste dock vara synlig och verksam över hela den geografiska ytan. De operativa prioriteringarna måste ske utifrån lokala problembilder oavsett om problemet rör en eller flera kommuner. För att få genomslag i polisarbetet måste vi i större utsträckning kraftsamla mot de orter/geografiska områden där problemen för tillfället är som störst - detta oberoende av hur många poliser som finns stationerade i kommunen eller på den aktuella orten. När den aktuella problembilden har klingat av eller reducerats kan resurserna sättas in mot samma eller andra problem i ett annat geografiskt område. De insatser som planeras måste dels bygga på utökad intern samverkan och flexibilitet mellan olika polisiära enheter/grupper, dels utökad extern samverkan med berörda kommuner, myndigheter, Synliga poliser i Kalmar län vid planlagd insats. 7
näringsliv, föreningar m.fl. Polisens volontärer ska användas fullt ut och engageras i det renodlat brottsförebyggande arbetet. Vid planerade insatser eller kraftsamlingar ska en bedömning alltid ske om särskilda kommunikationsinsatser ska genomföras för att nå ut till allmänheten om den planerade insatsen eller i efterhand om resultatet av densamma. Polisens planlagda verksamhet ska således vara underrättelseledd och problemorienterad enligt PUM 1. Vår tillämpning av modellen måste utvecklas under 2014 för att vi ska kunna uppnå avsedda effekter i bekämpningen av mängdbrottsligheten. De medarbetargrupper som deltagit i beredningen av verksamhetsplanen har särskilt lyft fram att de operativa prioriteringarna måste bli skarpare och tydliggöras bättre internt så att alla arbetsledare och medarbetare blir medvetna om vad som faktiskt är prioriterat vid en given tidpunkt. Här avses vad-frågorna, dvs. mot vilka problem som vi för närvarande ska arbeta emot och vad som förväntas av mig och min grupp i detta arbete. Denna tydlighet måste även nå ut till externa samverkanspartners i de delar det inte handlar om sekretessbelagd information. Personalen måste samtidigt ges möjlighet att få ett större inflytande i hur-frågorna, dvs. vilka metoder vi ska använda i de insatser som planeras. Erfarenhetsmässigt uppnår Polisen goda resultat när vi kraftsamlar mot en viss avgränsad problembild och samtidigt ger medarbetarna stort inflytande över hur insatsen ska genomföras och hur den ska följas upp. Denna metodik skapar också ökad arbetsglädje. Inom ramen för denna inriktning ska Polisen arbeta synligt, dvs. medborgarna ska märka när Polisen är aktiv och verksam i området. Med polisiär synlighet avses inte enbart verksamhet som utförs av uniformerade poliser. Parallellt med ovanstående inriktning måste Polisen upprätthålla en fullgod beredskap för akuta ingripanden över hela den geografiska ytan dygnet runt (prio 1 och 2-ärenden). Medborgarna ska erhålla snabb och professionell hjälp då de utsätts för pågående brott eller andra allvarliga händelser som kräver omedelbart eller skyndsamt ingripande från polisens sida. I ärenden som inte är av akut karaktär kan medborgarna dock inte påräkna att Polisen alltid avbryter en pågående planlagd insats. Polisen måste däremot regelmässigt besöka brottsplatser där brottsoffret utsatts för våld eller andra integritetskränkande brott, t.ex. inbrott i bostad. I ärenden där anmälare/brottsoffer fått besked om att polispatrull är på väg att uppsöka viss brottsplats men Ledningscentralen omprioriterat patrullen till ett annat ärende ska anmälaren/brottsoffret alltid få information om den gjorda omprioriteringen. Lokala effektmål Medborgarna ska utsättas för färre mängdbrott - den upplevda tryggheten ska öka Andelen medborgare som faktiskt utsatts för mängdbrott (våld, stöld- och skadegörelsebrott) ska fortsätta att minska under 2014 Andelen medborgare som upplever oro att utsättas för inbrott i den egna bostaden ska minska under 2014 Medborgarna ska i större utsträckning bli medvetna om Polisens planlagda insatser/kraftsamlingar och vad dessa har lett till för resultat. Kommunerna ska uppleva att Polisen har fördjupat sin samverkan för att förebygga brott. Så här mäter vi graden av måluppfyllelse: - Den faktiska utsattheten för mängdbrott i form av våldsbrott, stöldbrott och skadegörelse mäts via Polisens trygghetsundersökning 2014 (faktisk utsatthet) samt via anmälda brott (anmäld utsatthet). - Upplevd oro att utsättas för brott mäts via standardiserade frågor i trygghetsundersökningen 2014. - Planerade och genomförda insatser/kraftsamlingar målsätts och följs upp var för sig i PUM-A systemet. - Information till medborgarna om planerade och genomförda insatser mäts i antalet tillfällen där operativa ledningarna begärt biträde från Kommunikationsenheten. - I vilken utsträckning kommunerna upplever att Polisen har fördjupat sin samverkan mäts via särskild enkätundersökning till kommunerna. 1 PUM = Polisens Underrättelsemodell - metodhandbok. 8
5. Övergripande operativa prioriteringar och mål i övrigt 5.1 Operativa inriktningar/prioriteringar baserade på kunskap om medborgarnas problembild Polisens verksamhet ska bygga på kunskap och beprövad erfarenhet. Vår samlade yrkeskunskap ska bl.a vägas samman med de problembilder som medborgarna upplever. I detta avsnitt redovisas tre inriktningar/prioriteringar som bygger på denna ansats. Underlag för att värdera medborgarnas upplevda problembilder har fångats via Polisens medborgarundersökningar. Befolkningen i Kalmar och Kronobergs län har tillfrågats hur de uppfattar olika problem och ordningsstörningar, om de har blivit utsatta för brott eller oroat sig för att bli utsatt för brott. Frågor har även ställts om medborgarna känner sig trygga eller otrygga då de vistas ute en sen kväll och om oron/otryggheten har lett till att man avstått från viss aktivitet. Den senaste undersökningen från 2012 grundades på totalt 3.933 besvarade enkäter i Kalmar län och 5.200 i Kronobergs län. I undersökningen ingår 33 olika frågeställningar/indikatorer. 5.1.1 Lokalt trafiksäkerhetsarbete Polisens övergripande mål med trafiksäkerhetsarbetet är att antalet döda och skadade i trafiken ska minska. För att på bästa sätt verka mot detta mål ska arbetet inriktas mot att minska antalet alkohol/drogpåverkade förare, sänka hastigheterna, minska övriga former av riskbeteenden samt påverka trafikanter att använda skyddsanordningar. I det förebyggande arbetet ska Polisen även bidra till att förbättra den fysiska miljön. Forskning visar att Polisen bör skapa en bättre struktur i det löpande arbetet. Inför 2014 ska Polisen i Kalmar och Kronobergs län anpassa verksamheten enligt följande: - Alla fordonsförare som av någon anledning stoppas i trafiken ska utföra alkoholutandningsprov. Hastighetsövervakning av IGV-polis i Kalmar län. - Dagliga kontroller ska planeras och sättas upp efter ett underrättelsebyggt schema. Den enskilde polismannen ska alltid ha klart för sig varför kontrollen genomförs på viss plats och vilka kända notoriska rattfyllerister eller livsstilskriminella som man kan förväntas möta. - KUT ska bidra med statistiskt underlag och färska underrättelser när trafikscheman upprättas. - Större trafikkontroller, s k Blitzar ska genomföras på många platser samtidigt för att maximera synligheten. Denna typ av insatser ska förenas med maximal mediaspridning och primärt styras mot de kommuner/orter där medborgarna upplever de största problemen. - Alla poliser i yttre tjänst ska ha uppdaterad information om områdets 10 mest frekventa rattfyllerister (misstänkta för RF) under de tre senaste åren samt information om de personer/fordon som det finns mest tips om när det gäller rattfylleri/drograttfylleri. Medborgarundersökningen 2012 och tidigare års undersökningar visar att medborgarna upplever bristande trafiksäkerhet som det avgjort största problemet i det område där de bor. Polisens insatser i syfte att påverka den upplevda trafiksäkerhetssituationen ska därför primärt riktas mot de kommuner/orter som har de högst uppmätta problemnivåerna. 9
Lokala effektmål Den faktiska och upplevda trafiksäkerheten i Kalmar och Kronobergs län ska öka Antalet dödade samt allvarligt och lindrigt skadade i trafiken ska minska under 2014. Insatser för att påverka den upplevda trafiksäkerhetssituationen ska primärt styras mot de kommuner där medborgarna upplever de största problemen. Här avses Högsby, Hultsfred, Mönsterås och Emmaboda kommuner i Kalmar län samt Lessebo, Uppvidinge och Alvesta kommuner i Kronobergs län. Medborgarna i dessa kommuner ska uppleva att trafiksäkerhetsproblemen (fordon som kör för fort samt störande körning med moped/mc) har minskat i 2014 års medborgarundersökning. Genomsnittshastigheten i centralorterna i de aktuella kommunerna ska minska. Så här mäter vi graden av måluppfyllelse: - Antalet dödade och skadade i trafiken följs upp månadsvis via Trafikverkets olycksstatistik. - Medborgarnas upplevda problemnivåer ska minska i de aktuella kommunerna med minst 3 % under 2014 jämfört med utfallet i 2012 års medborgarundersökning. Operativa produktionsmål fastställs i PUM-A planeringen i form av trafiksäkerhetscheman. - en av genomsnittshastigheten i centralorterna ska mätas i samverkan med kommunerna. - Som en måttstock på polisens aktivitet inom det lokala trafiksäkerhetsarbetet har varje polisman i yttre tjänst ett grunduppdrag att genomförda ett visst antal alkoholutandningsprov och utfärda ett visst antal ordningsförelägganden i den löpande verksamheten. Grunduppdragets omfattning fastställs av respektive operativ chef i samband med PUM-A planeringen. 5.1.2 Minskad brottslighet och ökad trygghet i vissa utsatta områden Det planlagda arbete som har bedrivits under 2013 för att minska brottsligheten och öka den upplevda tryggheten i stadsdelarna Araby i Växjö samt Rönnedal i Alvesta ska fortsätta under 2014. Insatserna har initierats p g a förhöjda faktiska brottsnivåer och medborgarnas upplevda problem. Lokalt effektmål Minskad brottslighet och ökad trygghet i Araby och Rönnedal, Kronobergs län Medborgarnas utsatthet för brott och den upplevda problem- och otrygghetsnivån i stadsdelarna Araby i Växjö samt Rönnedal i Alvesta kommun ska minska under 2014. Så här mäter vi graden av måluppfyllelse: - Medborgarnas upplevda problemnivåer och den faktiska utsattheten för brott mäts via 2014 års trygghetsundersökning och jämförs med undersökningen 2012. Operativa mål- och målvärden fastställs i PUM- A planeringen. 5.1.3 Medborgarna ska uppleva att Polisen bryr sig om de lokala problemen Det är angeläget att upprätthålla och stärka medborgarnas tilltro till Polisen. Medborgarundersökningen 2012 visar vid en nationell jämförelse att upplevda problem, faktisk utsatthet samt upplevd otrygghet generellt sett är låg bland befolkningen i Kalmar och Kronobergs län. En frågeställning där båda myndigheterna avviker negativt i förhållande till motsvarande undersökningar i andra län gäller i vilken utsträckning medborgarna upplever att Polisen bryr sig om de lokala problemen på den ort där man bor. Under 2014 ska de operativa avdelningarna i samverkan med kommunikationsenheten upprätta handlingsplaner i syfte att påverka medborgarnas uppfattning inom detta område. Under 2013 har försöksverksamhet med Polisens medborgarforum genomförts i Strömsnäsbruk och Emmaboda. Denna metodik för att skapa en direktkommunikation med medborgarna ska utökas och permanentas under 2014. Medborgarforum i i Kalmar län. 10
Syftet med Polisens medborgarforum är att vi ska komma närmare medborgarna på en viss ort/kommun för att lyssna av stämningar och åsikter om upplevda problem och Polisens verksamhet på orten. Samtidigt ska vi förmedla en korrekt bild av brottsligheten och skillnaden mellan upplevda och faktiska problemnivåer. Polisens medborgarforum ska i första hand genomföras på de orter/kommuner där behovet är som störst enligt genomförda trygghetsundersökningar. Lokalt effektmål Medborgarna ska uppleva att Polisen bryr sig om de lokala problemen Medborgarnas uppfattning om att Polisen bryr sig om de lokala problemen ska förbättras inom samtliga kommuner under 2014. Fler medborgare ska ges möjlighet att ha direktkommunikation med Polisen kring upplevda problem på hemorten. l Så här mäter vi graden av måluppfyllelse: - Medborgarundersökningen 2014. - Uppföljning av upprättade handlingsplaner. - Antal genomförda medborgarforum under 2014. 5.2 Operativa inriktningar/prioriteringar utifrån medarbetarnas problembild Medarbetare inom Polisen i Kalmar och Kronobergs län har lyft fram två operativa inriktningar/prioriteringar som är särskilt angelägna under 2014. Det gäller vårt arbete mot ungdomars bruk av narkotika och alkohol samt vår mängdbrottsbekämpning. 5.2.1 Ungdomarnas bruk av narkotika och alkohol ska minska Inriktning/prioritering Arbetet ska grundas på ett långsiktigt förebyggande polisarbete med en aktiv kontaktskapande och uppsökande verksamhet i de miljöer där ungdomar vistas. Basen för denna verksamhet måste bedrivas kontinuerligt av personal med särskilt intresse för uppgiften det räcker inte med kortsiktiga temporära insatser. Kalmar/Kronoberg ska samtidigt utveckla sina metoder för att identifiera och lagföra ungdomar som brukar narkotika och som tidigare inte varit kända (den s.k. Snöbollsmetoden). Den övergripande målsättningen är dels att lagföra personer som erbjuder eller överlåter narkotika till ungdomar i stor omfattning, dels förhindra att ungdomar dras in i ett narkotikamissbruk genom att uppmärksamma föräldrar och socialtjänst på problembilden. Här igenom kan relevanta åtgärder sättas in i ett så tidigt skede som möjligt. Ungdoms- och facebookpolisen Scott Goodwin i Kronobergs län. Polisen ska vidare prioritera arbetet med begränsa minderårigas alkoholkonsumtion. Den etablerade och utvärderade Kronobergsmodellen ska användas fullt ut i båda myndigheterna. För att kraftsamla mot ungdomar/narkotika/alkohol måste såväl det interna samarbetet mellan olika enheter som extern samverkan utvecklas. Specialenheter som hanterare, KUT och spaningsgrupper ska därför i särskild ordning redovisa på vilket sätt den lagda prioriteringen fått praktiskt genomslag i verksamheten under 2014. Redovisningen ska lämnas till länspolismästaren senast den 1 december 2014. 11
Lokala effektmål Narkotikabruk och alkoholkonsumtion bland ungdomar ska minska Användningen av narkotika bland ungdomar upp till 21 år ska minska. Antalet sedan tidigare icke kända brukare av narkotika ska öka. Alkoholkonsumtionen bland ungdomar upp till 18 år ska minska. Insatserna mot ungdomar narkotika/alkohol ska i sin tur leda till att våldsbrott utomhus och skadegörelse ska minska. I det långa perspektivet ska Polisens och samverkande parters arbete leda till samhällsekonomiska vinster. Antalet positiva lagföringsbeslut (brottsmisstankar) avseende narkotikabrott alla kategorier ska generellt sett öka och uppgå till minst 1200 i Kronobergs län samt 1000 i Kalmar län. Så här mäter vi graden av måluppfyllelse: - Resultatet av CAN:s årliga skolundersökningar om drogvanor bland elever i årskurs 9 och gymnasiet år 2 samt motsvarande lokala undersökningar i kommunerna. - Antalet positiva lagföringsbeslut (brottsmisstankar) för narkotikabrott alla kategorier (ÅM-statistik). - Antalet ungdomar under 21 år som misstänks för våldsbrott utomhus eller skadegörelse ska minska. 5.2.2 Inbrott i bostad/fritidshus och våld i offentlig miljö Inriktning/prioritering Inbrott i bostad Myndigheterna måste skapa kontinuitet i arbetet med att utreda och klara upp bostadsinbrott (villa och fritidshus). Kunskapen måste samlas i en mindre grupp i respektive myndighet som ges faktiska förutsättningar att kunna ägna sig åt denna typ av brottsbekämpning. Samverkan måste ske inom Sydsam och med övriga samverkansområden. Detta är särskilt angeläget då en stor andel av brotten begås av personer som tillfälligt reser in i landet som rör sig över stora geografiska ytor. Alla yttre resurser måste genomföra noggranna kontroller och undersökningar av personer och fordon som stoppas. För detta krävs att KUT tillhandahåller färsk och relevant underrättelseinformation för all personal. Brottsplatsundersökningar ska alltid genomföras av Lokuspoliser eller kriminaltekniker. I det förebyggande arbetet ska myndigheterna fortsätta arbetet med att stimulera utbyggnaden av grannsamverkan och använda Polisens volontärer för att sprida brottsförebyggande information. Myndigheterna ska även i övrigt vidta särskilda åtgärder för att förmå allmänheten att i större utsträckning märka sina värdeföremål. Detta är en grundförutsättning att Polisen ska kunna härleda stöldgods till visst brott, klara upp fler brott samt skapa förutsättningar att återlämna godset till visst brottsoffer. Myndigheterna ska under 2014 arbeta på ett mer systematiskt sätt med forensisk analys och utnyttja den lokala kompetens som finns inom området geografisk analys. Våld i offentlig miljö Myndigheterna ska under 2014 fortsätta att upprätthålla hög synlighet i krogmiljön samt utveckla samarbetet med Polisens volontärer och ordningsvakter. Brottsplatsundersökning vid bostadsinbrott. Grunden för att utredningsvägen klara upp fler våldsbrott i offentlig miljö är att ingripande polismän ges förutsättningar att vidta långtgående förstahandsåtgärder på brottsplats och att åtgärderna är väl dokumenterade. Patrull ska, efter beslut av förundersökningsledare, eftersträva att ta översiktsbilder på de personer som uppehåller sig på brottsplatsen vid patrullens ankomst så att inblandade personer i efterhand kan identifieras och knytas till olika utsagor kring händelseförloppet. DNA-topsning av misstänkta ska regelmässigt genomföras. Polisens volontärer är aktiva i båda länen. 12
Lokala effektmål Medborgarnas utsatthet för mängdbrott i form av inbrott i bostad och våld i offentlig miljö ska minska Medborgarnas faktiska utsatthet och oro att utsättas för bostadsinbrott och våldsbrott ska minska jämfört med den senaste trygghetsundersökningen. Anmälningsinflödet av tillgrepp genom inbrott i bostad samt våld i offentlig miljö ska minska. Så här mäter vi graden av måluppfyllelse: Trygghetsundersökningen 2014 (delmätning under våren och slutlig under hösten) Uppföljning av anmälda brott via VUP-systemet 5.3 Operativa inriktningar och prioriteringar i övrigt under 2014 5.3.1 Allmän inriktning och prioritering av utredningsverksamheten Långtgående första- och andrahandsåtgärder ska vidtas i alla ärenden där polis är på brottsplats. Inre befälen ska utöva en aktiv förundersökningsledning och ge yttre personal direktiv, erforderligt stöd samt feed-back i utredningsarbetet. Personal inom närpolisområden/ polisteam har primärt ansvar för att fullfölja utredningar för de brottstyper som ingår i Pust/Siebel enligt fastställda riktlinjer. Närpolischefer och polisteamchefer har uppföljnings-ansvar för Pust/Siebelärenden för att säkerställa att inkommande ärenden kan slutredovisas skyndsamt. Kriminalenheterna har primärt ansvar för utredning av övriga ärenden. Följande generella prioriteringsordning ska i övrigt tillämpas för utredningsverksamheten. 1. Ärenden med frihetsberövade. 2. Ärenden där det finns lagstadgade tidsfrister (ungdomsärenden). Utredningshandlingar från ärendet Svineri-MC i Kalmar län. 3. Ärenden enligt de nationella målområdena, dvs. våld i nära relation, våld i offentlig miljö samt inbrott i bostad. 4. Bedrägeribrott, övriga våldsbrott och övriga tillgrepp genom inbrott. 5. Övriga ärenden. Polis och åklagare har fått ett utökat och gemensamt ansvar för att utveckla utredningsverksamheten. Samverkan mellan polis och åklagare ska därför ske regelbundet och strukturerat i lokalt samverkansforum och på enhetsnivå. En viktig förutsättning för att öka lagföringen är att tillgängliga utredningsresurser används på bästa tänkbara sätt. Tillämpningen av reglerna för förundersökningsbegränsning är av stor betydelse i detta sammanhang. Polisen har sedan 2013 fått befogenhet att besluta om förundersökningsbegränsning, vilket innebär att polisens förundersökningsledare aktivt ska bevaka och fatta beslut om förundersökningsbegränsning när förutsättningar för detta föreligger. I detta ligger även att Polisen måste initiera frågan om förundersökningsbegränsning i ärenden som leds av åklagare. Polismyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län har i samverkan med Åklagarkamrarna i Kalmar och Växjö träffat en överenskommelse om följande gemensamma mål för utredningsverksamheten. Målen är utformade som kombinationsmål dvs. de anger ett lägsta värde för ett målområde som i ett sammanhang tar sikte på såväl kvantitet som kvalitet i utredningsverksamheten. Det kvantitativa måttet utgörs av andel redovisade ärenden till åklagare av inkomna ärenden. Det kvalitativa måttet utgörs av andelen positiva lagföringsbeslut (brottsmisstankar) av totalt antal beslutade brottsmisstankar. Målen har fördelats per brottsområde. 13
Lokala mål Lagföringen ska öka gemensamma kvantitativa och kvalitativa utredningsmål för polis och åklagare Brottområde 1 2 ) Brottsområde 2 3 ) Brottsområde 3 4 ) Kalmar Andel redovisade 8 % Lagföringsandel 80 % Kronoberg Andel redovisade 7,5 % 5 Lagföringsandel 80 % Andel redovisade 50 % Lagföringsandel 95 % Andel redovisade 50 % Lagföringsandel 95 % Andel redovisade 22,5 % Lagföringsandel 85 % Andel redovisade 22,5 % Lagföringsandel 85 % Så här mäter vi graden av måluppfyllelse: Andel redovisade ärenden till åklagare för B1-B3 fångas via VUP-systemet Andel positiva lagföringsbeslut (brottsmisstankar) B 1- B3 fångas månadsvis med statistik från Åklagarmyndigheten via särskild beställning. En grundförutsättning för att nå framgång i utredningsarbetet är i vilken utsträckning brottsutredare kan arbeta med färska ärenden. Medborgarna har också berättigade krav att få besked om ärendets utgång i rimlig tid. Arbetet med reducera antalet ärenden som överstiger 6 månader ska därför fortsätta under 2014. Statuskontroll av ärenden ska genomföras i varje förundersökningsledares ansvarsområde minst en gång per månad. Medarbetare ska fortlöpande få återkoppling kring sin arbetsprestation. Lokala mål Effektivare utredningsverksamhet antalet ärenden (alla kategorier) som överstiger 6 månader ska minska så att utredare kan ägna sig åt färska ärenden Nivå 2012 december Nivå 2013 (1 november) Mål december 2014 Kalmar 1377 1283 600 Kronoberg 881 664 400 Så här mäter vi graden av måluppfyllelse: Antal öppna utredningsärenden i K-RAR och Pust/Siebel via Status-systemet. 5.3.2 Brott i nära relation Brott i nära relation är ett prioriterat område på nationell nivå. Polismyndigheten i Kronobergs län har över tid uppvisat mycket goda resultat inom detta område. Den övergripande målsättningen är att motsvarande resultatnivåer som uppnåtts under 2013 även ska nås under 2014. Polismyndigheten i Kalmar län ska vidareutveckla sin verksamhet inom området under 2014 så att båda myndigheterna ligger på samma höga nivå. Polisen ska aktivt verka för att det nyligen etablerade Barnahuset i Kalmar kan bedrivas på det sätt som planerats under 2014. En central punkt är att brottsoffer vågar polisanmäla och därefter fullfölja sin anmälan. För att en person som anmält ett brott i nära relation ska känna sig säker och trygg är det viktigt med fortlöpande information om vad som händer i ärendet och under rättsprocessen. Anmälansupptagning i Kronobergs län 2 Brottsområde 1 utgör ca. 65 % av alla anmälda brott. Här ingår våldsbrott, övriga brott mot person, tillgreppsbrott och skadegörelsebrott. 3 I Brottsområde 2 ingår s.k egeniniterade brott, dvs. brott som i huvudsak kommer till polisens kännedom genom en aktiv insats från Polisen. Här ingår anmälda narkotikabrott och trafikbrott. 4 Brottsområde 3 innefattar bedrägeribrott, snatteri i butik övriga brott mot Brottsbalken samt övriga specialstraffrättsliga brott. 5 Målvärdet har anpassats till historiskt utfall samt Kronobergs brottsstruktur som avviker något från Kalmar läns. 14
Yttre personal ska ha utredningskompetens för att kunna vidta korrekta inledande utredningsåtgärder, till exempel säkra bevis och dokumentera med videokamera i så nära anslutning till brottet som möjligt. Ett framgångsrikt och effektivt utredningsarbete bygger på att det finns en väl utvecklad samverkan med åklagare, socialtjänst, hälso- och sjukvård samt andra relevanta aktörer. Brott i nära relation ska utredas skyndsamt vilket är särskilt viktigt vid utredning av brott mot barn där åtgärder ska vidtas så att lagstadgade tidsfrister kan hållas. Strukturerade riskanalyser ska upprättas vid samtliga misshandelsbrott av närstående över 18 år vid grov misshandel inomhus mot kvinnor och vid alla former av grov fridskränkning. 5.3.3 KUT-verksamheten Kriminalunderrättelsetjänsten (KUT) är en stödjande resurs för all operativ verksamhet. Den lokala KUT-verksamheten ska underrättelsemässigt stödja det lokala polisarbetet genom att identifiera lokala problembilder enligt Polisens Underrättelsemodell (PUM). I syfte att förhindra att ungdomar hamnar i utanförskap och en kriminell livsstil ska särskilt fokus under år 2014 läggas på att identifiera individer som kan misstänkas överlåta narkotika och alkohol i större omfattning till ungdomar. Med anledning av EU-val och Riksdagsval under 2014 ska KUT inrikta arbetet för att ge stöd till den operativa ledningsgruppens arbete med att förhindra störningar i de olika valrörelserna. Den lokala KUT-verksamheten ska därutöver inriktas mot livsstilskriminella i enlighet med den nationella strategin, trafikunderrättelsearbete och seriebrottslighet i syfte att upptäcka mobila vinningskriminella. Fullständigt underrättelsearbete ska i övrigt bedrivas beträffande människohandel, illegala skjutvapen och sprängmedel i enlighet med Rikskriminalpolisens inriktningsbeslut den 1 november 2013. KUT-personal i Kalmar län arbetar i OBS-portalen. I vissa fall ska KUT utföra fördjupade riskbedömningar i syfte att ge beslutsunderlag för trygghetsskapande åtgärder i personsäkerhetsarbetet. Respektive KUT-enhet ska upprätta underrättelseplaner i enlighet med de prioriteringar som lagts fast i verksamhetsplanen. Av planerna ska framgå hur KUT-verksamheten ska samordnas för att de samlade resurserna inom Kalmar och Kronobergs län ska kunna användas på bästa sätt. 5.3.4 Utlänningsverksamhet- och gränskontroll Polismyndigheterna ska ha rutiner och nödvändig kompetens för att genomföra inre utlänningskontroller som en del av det vardagliga polisarbetet. Med tanke på det stora antalet ärenden är det viktigt att arbetet med att verkställa avvisnings- och verkställighetsbeslut är effektivt. Arbetet och de erfarenheter som drogs i och med REVAprojektet 6, och som syftade till en mer rationell och rättssäker ärendehantering, ska fortsatt prägla arbetet inom polismyndigheternas utlänningsverksamhet. Arbetet med att samordna verksamheten och skapa enhetliga arbetsflöden inom Sydsam ska fortsätta under 2014. Avvisning i Kalmar län. 6 Projektet REVA är ett samarbete mellan Migrationsverket, Polisen och Kriminalvården. Syftet är att öka effektiviteten och rättssäkerheten när avvisnings- och utvisningsbeslut verkställs. 15
5.3.5 Särskild trafikövervakning av kör- och vilotider samt farligt gods Rikspolisstyrelsen har fastställt nationella mål för viss trafikövervakningsverksamhet som kräver särskild kompetens. Här avses kontroll av kör- och vilotider samt transporter med farligt gods. Under 2014 ska Polisen i Kalmar och Kronobergs län uppnå de nationella mål som fastställdes i RPS prel. planeringsförutsättningar för 2013-2015. För ökad regelefterlevnad bör kontrollerna även omfatta transporttillstånd, viktkontroll, lastsäkring och teknisk fordonskontroll. Nationellt mål Kör- och vilotider Antal arbetsdagar 7 Farligt gods Antal kontroller Kalmar 17 400 210 Kronoberg 17 400 210 Fordonskontroll tung trafik i Kronobergs län. Så här mäter vi graden av måluppfyllelse: Uppföljning av antalet kontrollerade arbetsdagar samt antalet farligt godskontroller ska ske i START 2-systemet. sarbete och stödverksamhet 5.4 Ständiga förbättringar genom medarbetardrivet förändringsarbete Statsmakterna och medborgarna ställer krav på polismyndigheterna och den verksamhet som bedrivs. Att svara upp mot dessa krav innebär ett ständigt förbättringsarbete. Polismyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län ska under 2014 arbeta utifrån att hela verksamheten kan förbättras och effektiviseras genom att ta tillvara på idéer och genomföra förbättringar som gör att vi jobbar smartare. I detta ständigt pågående förbättringsarbete är rollen som chef viktig och är av central betydelse inte bara i strävan efter att nå bra verksamhetsresultat utan även i rollen att bidra till att stärka medarbetarnas förmåga att ta ansvar och utveckla verksamheten i vardagen. Samtidigt är medarbetarnas roll viktig då deras kunskap om verksamheten utgör grunden för de idéer och förbättringsförslag som kommer fram. I arbetet med att ständigt utveckla och förbättra verksamheten är Cheferna måste skapa förutsättningar för även uppföljning och analys på kort och lång sikt central i syfte att underlätta för ledning och styrning av medarbetardrivet utvecklingsarbete. Chefsforum i Kalmar/Kronobergs län. verksamheten. Utöver den löpande uppföljningen av verksamhetens mål som tydliggörs i myndigheternas uppföljningsbilaga är omvärldsanalyser viktiga utgångspunkter för att identifiera områden som kan komma att påverka den operativa verksamheten. (Se även bilaga 1) 5.5 Verksamhetsskydd Ett anpassat och ändamålsenligt verksamhetsskydd skapar förutsättningar för att Polisen kan planera och genomföra sina arbetsuppgifter utan störningar, vilket innebär att verksamhetsskyddet är en del av vardagen för alla medarbetare och ett gemensamt ansvar alla anställda har. Genom information, utbildning och ständigt pågående arbete är målet att polismyndigheterna uppfattas som säkerhetsmedvetna organisationer såväl internt som externt. 7 Transportstyrelsen ansvarar numera för kontroller av kör- och vilotider som sker i företags lokal, medan Polisen har ansvaret för sådana kontroller på vägarna. 16
Lokalt mål Verksamhetsskydd Verksamhetsskyddet för polismyndigheterna i Kalmar och Kronobergs län ska under 2014 fortsätta utarbeta och utveckla gemensamma planer och rutiner inom verksamhetsskyddsområdet 8. 5.6 Kompetensförsörjning Strategisk kompetensförsörjning innebär att säkerställa att myndigheten har den kompetens som krävs för att nå verksamhetens mål. Den utgår från verksamhetens mål, resultatuppfyllelse samt en verksamhetsanalys som beaktar hur myndighetens samlade kompetens bidrar till måluppfyllelsen. I strategisk kompetensförsörjning ingår chefsförsörjning och försörjning av kompetens till verksamhetskritiska nyckelfunktioner. Kompetensförsörjning innefattar aktiviteter, från att systematiskt arbeta med att attrahera och rekrytera rätt kompetens, till åtgärder för växling och avveckling av kompetens. Verksamhetsbehovet ska vara utgångspunkten för alla insatser inom personalområdet. Sammantaget med nationella styrdokument, lag- och avtalsstadgade åtgärder utgör detta grunden för kompetensförsörjningen. Ledning, styrning, uppföljning och vidareutveckling ska göras samordnat för att säkerställa kvalitet, enhetlighet och effektivitet. Skjutövning i Kalmar län. Verksamhetens behov styr kompetensförsörjningen Myndigheternas kompetensförsörjning och utbildningsplanering under 2014 ska bygga på verksamhetskraven och främst inriktas på utbildning och lärande i arbetet för att utveckla den kompetens som verksamheten behöver. Planeringen ska därför utgå från myndighetsledningens prioriteringar vad avser inriktning av verksamheten och behoven inom de olika verksamhetsområdena. Rekrytering, utbildning, kompetensöverföring och kompetensväxling ska planeras i ett långsiktigt perspektiv, och redovisas i en kompetensförsörjningsplan. Utbildningsplanering ska ske inom ramen för vad nationella, regionala och lokala möjligheter ger, och i detta sammanhang utgör det virtuella kompetenscentret i Sydsamverkans regi en viktig del. Myndighetens rekrytering ska utgå från Polisens rekryteringsprocess med särskild betoning på utarbetad kompetensprofil. Individuella önskemål och enheters kompetensbehov identifieras och lyfts fram vid tillfällen för kompetens planering på enhetsnivå samt de årliga utvecklingssamtalen. Avtal bidrar till en effektiv verksamhet God samverkan med fackliga organisationer underlättas genom de samverkansavtal som finns inom respektive myndighet. Planering av arbetstider ska ske enligt det nationella arbetstidsavtalet (ASA), och i linje med en verksamhetsanpassad arbetstidsförläggning. Det är centralt att arbetet bedrivs på de tider som verksamheten kräver. Verksamhetsanalyser ska genomföras vid myndigheterna och ingå som underlag för arbetstidsplaneringen. Processen för lönebildning ska inom ramen för gällande kollektivavtal ske på ett sådant sätt att den stödjer verksamheten. Grunden för detta är individuell lönesättning. Lokalt mål Kompetensförsörjning En lokal kompetensutvecklingsplan ska vara upprättad senast den 1 mars 2014 med utgångspunkt i ekonomiska ramar och prioriterade verksamhetsinriktningar. En strategisk personal- och kompetensförsörjningsplan för år 2014 ska tas fram. 8 Avser att säkerställa kompetens hos medarbetare rörande trakasserier, våld eller hot om våld inom ramen för verksamhetsuppdraget, hantering av myndigheternas information, skydd av lokaler och utrustning, inarbetad metod för identifiering av risk och sårbarheter i verksamheten, hantering av incidenter samt kontinuerlig uppföljning av beslutade säkerhetsåtgärder för att säkerställa säkerhetsnivåerna. 17
Ledarskap och medarbetarskap utvecklar verksamheten Verksamhetsutveckling och goda resultat förutsätter ett bra samspel mellan chefer och medarbetare. Cheferna ska tydliggöra Polisens uppdrag och mål samt koppla detta till uppföljning och utveckling av både verksamhet och medarbetare. Medarbetarna ansvarar för sitt bidrag till verksamheten och medverkar till att Polisen genomför uppdraget professionellt. Dialogen mellan chefer och medarbetare ska ta tillvara individens engagemang och kompetens samt möjliggöra regelbunden uppföljning och återkoppling på individuell prestation. Arbetsgivarpolitiken ska ange normer och värderingar som styr hur chefer ska agera i egenskap av arbetsgivare. Arbetet med att stärka och utveckla arbetsgivar- och arbetsledarrollen samt medarbetarskapet med verksamheten i centrum ska fortsätta. Arbetet med ledarskapsfrågor ska fortgå inom ramen för nationella utbildningsprogram chef- och ledarskapsutvecklingen och chef- och ledarskapsförsörjningen samt i övrigt utifrån egna lokala behovsprövade insatser. Seminarium förändringsledning 2015. Lokalt mål Chefs- och ledarutveckling Fortsatt medverkan i polisens nationella chefs- och ledarutvecklingsprogram. Ett chefsforum ska genomföras vår och höst. Påbörja utvecklingsarbete med coachande chefsteam och fadderverksamhet för nya chefer. En god arbetsmiljö främjar verksamhetsutvecklingen Arbetsmiljön inom myndigheterna ska präglas av ett ständigt utvecklings- och informationsarbete. Alla anställda har ett ansvar att förbättra och utveckla verksamheten och på så sätt bidra till en god arbetsmiljö. Men det är hos personalansvarig chef som arbetsmiljö-ansvaret ytterst vilar. Resultaten från medarbetarenkäter ska utgöra ett av flera underlag för fortsatt arbete med arbetsmiljöfrågor. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska utvecklas med syfte att tillhandahålla en god och säker arbetsmiljö. Detta omfattar också åtgärder för arbete med medarbetarskap, likabehandling och värdegrund utifrån de förutsättningar och krav som anges. Den 1 januari 2015 omorganiseras Polisen till en nationell myndighet. Omställningen berör alla och innebär ett omfattande förändringsarbete som medför att förberedande åtgärder av arbetsmiljö- och verksamhetsskäl kan bli aktuella. Lokalt mål Arbetsmiljö och värdegrund Varje medarbetare ska ha erhållit minst ett utvecklingssamtal under året där det bland annat ska ingå individuell utvecklingsplanering, arbetsmiljö och verksamhetsfrågor. Medarbetarnas upplevda hälsa och välbefinnande ska bibehållas och frisknärvaron ska öka. Förberedande åtgärder med syfte att omhänderta ev arbetsmiljörisker och möta den oro som kan uppkomna till följd av övergången till att polisen blir EN myndighet 1 januari 2015 Inom ramen för den nationella likabehandlingsplanen initiera och genomföra lokala åtgärder inom aktuella områden Utveckla APT genom att utforma stödmaterial till chefer vad gäller tema såsom chef- medarbetarskap inkl värdegrund, systematiskt arbetsmiljöarbete och samverkansavtal. 18
6.4 Miljöledning För att bidra till en hållbar utveckling och medverka till att nå de nationella miljökvalitetsmålen ska miljöledningssystem användas i statlig förvaltning. Syftet är att integrera miljöhänsyn i den ordinarie verksamheten samt att ständigt förbättra miljöarbetet. Polismyndigheterna i Sydsamverkan har gemensamt tagit fram en handlingsplan för miljöarbetet. Den fokuserar på fyra viktiga områden där polisen bedöms kunna minska vår negativa miljöpåverkan mest. Elenergianvändning. Polismyndigheterna har stora lokalytor och mycket teknisk utrustning. Åtgärder för att minska förbrukningen av elenergi ska vidtas bl.a. genom att informera personalen och byte till energisnålare ljuskällor. Polisen i Kalmar- och Kronobergs län har tillsammans ca 170 fordon. Fordon och transporter. Polismyndigheterna har ca 170 bilar vilka rullar över 400 000 mil om året. Utsläppen av koldioxid ska försöka hållas nere bl.a. genom valet av fordonstyper och drivmedel. Tjänsteresor. En lokal resepolicy har beslutats som t.ex. innebär att det innan beslut fattas om en tjänsteresa ska det av någon chef övervägas om resan behöver göras eller om ändamålet med den kan tillgodoses på annat sätt t. ex via video- och telefonmöte. Avfall. Genom förbättrad källsortering kan den negativa miljöpåverkan minska. Ekonomi 5.7 Myndigheternas ekonomiska förutsättningar Rikspolisstyrelsen har i planeringsförutsättningarna beslutat om preliminär fördelning av polisens anslag. För polismyndigheten i Kronobergs län uppgår medelsramen till 263 909 000 kronor. Det är en ökning med ca 1,7 miljoner kronor. För polismyndigheten i Kalmar län uppgår medelsramen till 364 186 000 kronor. Det är en ökning med ca 2,6 miljoner kronor. Rikspolisstyrelsen kommer att fatta beslut om slutlig medelsfördelning efter årsbokslutet. Då kommer också besked om hur anslagssparande respektive anslagskredit kommer att hanteras. Internbudget för polismyndigheterna kommer att beslutas särskilt när de ekonomiska ramarna är fastställda. Utgångspunkten är att ha en ekonomi i balans enligt de preliminära beräkningarna nedan. RPS har utvecklat en ny metod för medelsfördelning som i huvudsak bygger på respektive myndighets belastning och problembild. Utgångspunkten är att polismyndigheterna över tid ska få likartade förutsättningar att bedriva verksamheten. Regeringens mål om att bli 20 000 poliser har uppnåtts. Antalet tilldelade aspiranter för år 2014 är endast 2 till Kronobergs län och 4 till Kalmar län. Medel har tillförts myndigheterna med utgångspunkt från aspiranttilldelning och beräknade avgångar och innebär då att antalet poliser ska minska något. Lokalt mål Ekonomi Myndigheternas nettokostnader ska inte överstiga medelsramen inklusive tillåten anslagskredit. 19
5.8 Budget Polismyndigheterna har fastställt följande budget för verksamhetsåret 2014. Kronoberg Kalmar Budget 2013 Belopp i miljoner kronor Utfall prognos 2013 Prel budget 2014 Utfall prognos 2013 Prel budget 2014 Anslag 262,2 263,9 361,6 364,2 Nettokostnader 265,2 263,9 363,3 364,2 Årets resultat -3,0 0,0-1,7 0,0 Intäkter -15,7-16,0-23,7-23,7 varav pass och ID-kort -10,8-10,9-12,3-12,3 Lön poliser 103,7 103,0 134,0 135,1 varav övertid 3,2 2,8 5,3 4,5 varav OB-tillägg 3,8 3,8 5,0 5,2 Lön civilanställda 30,0 30,0 47,5 48,1 Övriga personalkostnader 8,4 9,3 7,7 7,0 varav semesterlöneskuld 1,1 1,2 2,5 2,5 Arbetsgivaravgifter 42,9 43,0 57,9 58,1 Pensionskostnader 23,5 23,9 32,2 32,6 Personalkostnader 208,5 209,2 279,3 280,9 Lokalkostnader 22,1 22,2 46,3 46,4 varav hyror 18,1 18,2 40,1 40,1 Driftskostnader 44,0 42,4 51,2 50,1 varav motorfordon 6,3 6,3 8,4 8,5 varav resor och hotell 2,2 2,2 3,3 3,0 varav RAKEL 3,0 3,0 3,0 3,0 varav hyra av datorer 3,9 4,2 6,0 6,0 varav bevakning 0,1 0,1 4,0 3,0 Räntor och avskrivningar 6,3 6,1 10,2 10,5 Övriga kostnader 72,4 70,7 107,7 107,0 20