Yttrande 2012-04-26 Dnr 3.4.1-2012/00531-1 För kännedom (via e-post) Christina Andersson Backman (UD-FIM) Sara Bratberg (SB-EU-kansliet) Ewa Wennberg (Representationen, Bryssel) Ann Lindh (Utbildningsdep) Regeringen Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer Kommerskollegium (kollegiet) anser att de fördelar det europeiska yrkeskortets införande får till följd av en administrativ förenkling och därmed ökad möjlighet till fri rörlighet för en arbetstagare överväger den administrativa börda som åläggs den utsändande medlemsstaten. Kollegiet är positivt till att en arbetstagare, genom införandet av partiellt tillträde, kan tillvarata även delar av sin kompetens från hemlandet. Kollegiet är positivt till utvecklingen av gemensamma plattformar då det utökar användandet av proceduren för automatiskt erkännande. Kommerskollegium ansvarar för frågor om utrikeshandel och handelspolitik. Kollegiets uppdrag är att verka för frihandel. Det innebär att vi verkar för fri rörlighet på den inre marknaden och för liberaliseringar av handeln mellan EU och omvärlden samt globalt. Vid Kommerskollegium finns det svenska Solvit-centret som arbetar för att lösa konkreta handelshinder på EU:s inre marknad. Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer (förslaget) har granskats utifrån dessa utgångspunkter. Kollegiet har tidigare yttrat sig över grönboken 1 och välkomnar fortsatt en revidering av direktiv 2005/36/EG (direktivet). Erkännande av yrkeskvalifikationer är en viktig del av genomförandet av EU:s inre marknad. 1 Dnr 2011/01007 Box 6803, 113 86 Stockholm Besöksadress: Drottninggatan 89 Telefon: 08-690 48 00, fax: 08-30 67 59 E-post: kommerskollegium@kommers.se www.kommers.se
2(5) Allmänna synpunkter Kommerskollegium är i huvudsak positiv till förslaget både vad avser nya förslag och det flertal kodifieringar av praxis som anges i förslaget då det bör innebära en betydande förenkling för en migrerande arbetstagare att utnyttja sin fria rörlighet. Kollegiet hade dock önskat, liksom föreslogs i grönboken, att direktivet utvidgades såtillvida att en tredjelandsmedborgare som fått sin yrkeskvalifikation erkänd i en medlemsstat därefter ska få sin yrkeskvalifikation erkänd i en annan medlemsstat på samma villkor som en EU-medborgare. Kollegiet välkomnar kommissionens ambition att minska antalet reglerade yrken. Färre reglerade yrken borde leda till en ökad rörlighet på den inre marknaden. Kollegiet vill dock poängtera att det finns en risk vid avreglering av yrken att privaträttsliga branschcertifikat, som i praktiken får en reglerande effekt, växer fram. En avreglering bör därmed följas av ett utökat diskrimineringsförbud för privaträttsliga organisationer. Nedan följer Kommerskollegiums synpunkter på enskilda artiklar. Europeiska yrkeskortet (Artikel 4a 4e) Det europeiska yrkeskortet är ett nytt förslag. Kortet avses utfärdas i form av ett elektroniskt certifikat, och ska innehålla den information en migrerande arbetstagare behöver för att kunna få tillträde till ett reglerat yrke i mottagarlandet. Erkännandeproceduren föreslås ske genom Internal Market Information System (IMI). Under nuvarande direktiv görs bedömningen av huruvida en person får tillträde till ett reglerat yrke av behörig myndighet i mottagarlandet. I förslaget avseende yrkeskortet föreslås att för de personer som har en kvalifikation, är det den utsändande medlemsstatens behöriga myndighet som ska utfärda och godkänna yrkeskortet. För de personer som har en kvalifikation och har för avsikt att etablera sig i en annan medlemsstat eller erbjuda tjänster innefattande hälso- eller säkerhetsaspekter så är det den utsändande medlemsstaten som ska utfärda kortet och den behöriga myndigheten i den mottagande medlemsstaten som ska godkänna kortet. Kollegiet är i huvudsak positiv till införandet av det europeiska yrkeskortet. Yrkeskortet bör förenkla möjligheten för en migrerande arbetstagare att få sin yrkeskvalifikation erkänd i en annan medlemsstat inom EU. Det är till fördel för arbetstagaren att det administrativa förfarandet till större del läggs på den behöriga myndigheten i dennes hemland. I Sverige finns få reglerade yrken. Denna förenkling bör därför vara särskilt fördelaktig för svenska arbetstagare vars yrke ofta är oreglerat i Sverige men reglerat i andra EU-länder. De flesta svenska arbetstagare behöver nu enbart vända sig till en svensk myndighet. I de ärenden som mottagits inom Solvit-nätverket ser kollegiet att det ofta uppstår kommunikationsproblem mellan den utländska arbetstagaren och det mottagande landets myndighet vid erkännande av en yrkeskvalifikation. Med det nya förslaget bör dessa kommunikationsproblem till viss del kunna undvikas.
3(5) Kollegiet kan konstatera att förslaget kommer att få större administrativa konsekvenser för länder som har få reglerade yrken då utfärdande av kortet samt validering till störst del kommer att ske i utsändarlandet. I den nuvarande erkännandeproceduren är det huvudsakligen mottagarlandet som bedömer den migrerande arbetstagarens kvalifikationer. Enligt förslaget blir det istället utsändarlandet som åläggs att sammanställa den information, i form av examensbevis osv., som behövs för att den sökande ska få sin yrkeskvalifikation erkänd. Denna ökade administrativa börda bör dock vara begränsad för länder, som likt Sverige har fler arbetstagare som flyttar in än ut ur landet. 2 Erkännandeproceduren enligt nuvarande direktiv kommer dessutom att kvarstå som ett alternativ så sammantaget är förslagets konsekvenser för länder med få reglerade yrken beroende av hur pass utbrett användandet av yrkeskortet blir och om medlemsstaten huvudsakligen är ett utsändareller mottagarland. Kollegiet anser att förslaget innebär betydande fördelar för den fria rörligheten för arbetstagare främst i form av att arbetstagaren huvudsakligen behöver vända sig till hemlandets behöriga myndighet, att det tar kortare tid att få sin yrkeskvalifikation erkänd och införandet av tyst godkännande. Dessa fördelar bedömer kollegiet överväger de nackdelar i form av ökad administrativ börda på hemlandets behöriga myndighet som förslaget kan innebära. Kommissionen, under överinseende av medlemsstaterna, har för avsikt att anta genomförandeakter som anger vilken information det europeiska yrkeskortet ska innehålla för specifika yrken. Kollegiet välkomnar vidare en utökad användning av IMI mellan de myndigheter som berörs av direktivet. En utökad användning av IMI och genomförandeakterna bör sammantaget minska den administrativa börda som påförs arbetstagarens behöriga myndighet i hemlandet och förenkla proceduren för den migrerande arbetstagaren. Partiellt tillträde (Artikel 4f) I förslaget anges att den behöriga myndigheten i den mottagande medlemsstaten ska medge partiellt tillträde till en yrkesmässig aktivitet om skillnaderna är så pass omfattande att kompensationsåtgärder inte räcker och yrkesverksamheten objektivt kan särskiljas från andra reglerade yrken i den mottagande medlemsstaten. Kollegiet välkomnar att praxis avseende partiellt tillträde och möjligheten att neka partiellt tillträde kodifieras i förslaget. Det är till fördel för arbetstagaren att denne kan använda åtminstone en del av sin kompetens i mottagarlandet istället för att helt uteslutas från sitt yrkesområde i mottagarlandet. Kollegiet vill slutligen poängtera att möjligheten att neka partiellt tillträde är ett undantag från huvudregeln och därmed ska tillämpas restriktivt. 2 Eurostat
4(5) Kvalifikationsnivåer (Artikel 11 d -e) Kollegiet välkomnar att förslaget preciserar att European Credit Transfer and Accumulation System (ECTS) kan användas som bevis på en yrkeskvalifikation. Kollegiet skulle dock gärna se, i syfte att renodla erkännandeproceduren, att för det fall utbildningen examineras enligt ECTS:s-systemet att detta är det enda, med undantag för de personer som har en examen enligt äldre system, erkännandeunderlaget som får användas. Gemensamma utbildningsprinciper (Artikel 49a) Förslaget ger medlemsstaterna utökade möjligheter att använda sig av så kallade gemensamma plattformar kring yrken. För att få använda sig av denna procedur föreslås yrket numera behöva vara reglerat i minst nio medlemsstater för att medlemsländer ska kunna samarbeta. De innehavare av kvalifikationer som uppnås i enlighet med dessa plattformar ska ha rätt att utöva yrket på det mottagande landets territorium. Kollegiet ser en risk i att enbart ett fåtal medlemsländer samarbetar kring en fråga då särreglering som hindrar den fria rörligheten för personer i övriga medlemsländer kan uppstå. I förevarande fall kan dock de gemensamma plattformarna visa sig bli underlag för kommande harmonisering av specifika yrken. Det faktum att stakeholders från medlemsländer där yrket inte är reglerat deltar i processen att skapa gemensamma utbildningsprinciper, bör minska risken för att hinder för medborgare från de EU-länder som inte deltar i samarbetet uppstår. Kollegiet vill också betona vikten av proportionalitet när en medlemsstat som deltar i en gemensam plattform vill använda kompensationsåtgärder gentemot en arbetstagare som fått sina kvalifikationer från en medlemsstat utanför plattformen. Givet att detta tas i beaktande anser kollegiet att fördelarna med förslaget, framförallt ett utökat användande av processen för automatiskt erkännande, överväger nackdelarna. Språkkunskaper (Artikel 53) Artikel 53 i förslaget förtydligar vilka språkkrav som får ställas i samband med erkännande av en yrkeskvalifikation. I Solvit-arbetet uppkommer ofta frågor avseende vilka språkkrav som får ställas i samband med erkännandet av en kvalifikation. Kollegiet är därför positivt till en sådan förenkling men hade gärna sett ytterligare riktlinjer angående vad som avses med nödvändiga språkkunskaper och i vilka yrkeskategorier som det kan anses nödvändigt att ställa sådana krav. Central tillgång online till information (Artikel 57, 57 a och 57 b) Kollegiet är positivt till att den gemensamma kontaktpunkten för tjänster föreslås utvecklas och få ett bredare uppdrag. I förslaget anges att medlemsstaterna ska tillförsäkra att information avseende bl.a. reglerade yrken och kontaktuppgifter i länder ska finnas, en lista av de yrken för vilken ett europeiskt yrkeskort finns tillgängligt, en lista av reglerad utbildning, alla regler, procedurer och formaliteter som refereras till i
5(5) direktivet för varje yrke reglerat i medlemslandet m.m. Informationen ska tillhandahållas lättillgängligt genom elektroniska medel. Även ett stödcentrum ska inrättas vars syfte är att tillhandahålla medborgare och andra medlemsländers center stöd vid erkännande av yrkeskvalifikation samt information avseende nationell lagstiftning avseende aktuella yrken, social lagstiftning m.m. Centret ska samarbeta med kontaktpunkten för tjänster. Förslaget innebär en utökad arbetsbörda för kontaktpunkten för tjänster och en viss risk att kontaktpunkten för tjänster och stödcentrets arbetsuppgifter överlappar varandra. Den information som kontaktpunkten för tjänster och stödcentret är tänkt att tillhandahålla, i form av all relevant information samlad huvudsakligen på ett ställe, bör dock sammantaget underlätta för en tjänsteutövare att flytta till en annan medlemsstat och där få sin yrkeskvalifikation erkänd, vilket kollegiet anser har en positiv effekt på rörligheten för arbetstagare. Ärendet har avgjorts av generaldirektören Lena Johansson i närvaro av enhetschefen Agnès Courades Allebeck samt utredarna Ola Landström och Sofia Råsmar, den sistnämnda föredragande Lena Johansson Sofia Råsmar