Ny struktur i målbeskrivningarna De specialitetsövergripande delmålen Lärande vs. utbildning & Kursbegreppet Relaterade utvecklingsprojekt



Relevanta dokument
- Ny struktur i målbeskrivningarna - Metod & uppföljning - Kursämnen under ST - Specialitetsövergripande delmål

Revidering av föreskrifterna om läkarnas ST

Med kunskap i centrum för god hälsa, vård och omsorg

Nya bestämmelser om läkarnas ST

Nytt i nynya ST (2015:8)

Rapport från UU KITM Styrelsen SFTM Jan 2014 Kerstin Elvin

Nya bestämmelser om läkarnas ST

Utveckla kursämnen och kursämnesbeskrivningar

Nya föreskrifter för ST - ännu nyare ST SOSFS 2015:18

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)

Utbildning av ST-läkare inom Hälso- och sjukvården i Gotlands kommun

KUST Kurser Under ST. Jenita Nilsson Projektledare

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

ST Ny Författning Målbeskrivningstruktur. Vidareutbildningen; Struktur? Årsmöte SKI och SLFTM maj 2015

Remissvar: Förslag på kursämnen, Dnr /2013

Klinisk farmakologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

ST ARBETSMEDICIN EN HÅLLBAR STRATEGI FÖR LÄKARFÖRSÖRJNING INOM FÖRETAGSHÄLSOVÅRD STEFAN GRAM STUDIEREKTOR/PROJEKTLEDARE AM-PROJEKTET

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Inledning. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom. Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur

Utbildning. Sökande. ANSÖKAN om bevis om specialistkompetens. Till Socialstyrelsen Stockholm. Specialistkompetens i

ANSÖKAN OM SPECIALISTKOMPETENS I NYA ST

Överenskommelse träffad mellan följande parter:

Barn- och ungdomskirurgi

Enskilda basspecialiteter

Hematologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Om ST. Maria Randjelovic. Handledarutbildning Våren Övergripande ST-studierektor Landstinget i Östergötland.

Neurokirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Smärtlindring. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

SOSFS 2012:8. Bilaga 1. ANSÖKAN om specialistkompetens. Socialstyrelsen STOCKHOLM. Återställ formulär. Personuppgifter

Endokrinologi och diabetologi

Nya ST 2015 SOSFS 2015:8

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

Delmål Innehåll delmål Tjänstgöringsenhet Intyg VC Intyg sidotjänst Kursintyg Annat intyg

Kirurgiska specialiteter

Ögonsjukdomar. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk kemi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17)

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter

Infektionsmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk genetik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Invärtesmedicinska specialiteter

Läkarnas ST - vad krävs?

Frågor och svar om läkarnas ST enligt SOSFS 2008:17

Socialstyrelsens arbete med stöd till implementering. Ulrika Freiholtz Ragnhild Mogren

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17)

Plastikkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Bild- och funktionsmedicinska specialiteter

ST-KONTRAKT i. Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8. ST- läkare.

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17)

Psykiatriska specialiteter

Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring

Nuklearmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr.

Föreningssymposium Lära för livet håller du dig á jour

Medicinska njursjukdomar

MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN

Vårdhygien LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8)

ST-läkare. Klinik. Handledare. Verksamhetschef. Studierektor UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI STUDIEORDNING SOSFS 2008:17 (M)

Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5

Appendix. A. Verksamheten

Underlag för kvalitetsbedömning

Thoraxkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Innehåll. Övergripande kompetensdefinition 3. Delmål 7

6. Område 1. Förfrågningsunderlag. Upphandlande organisation. 6. Juridik eller Etik eller Hälsoekonomi eller Organisation

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Om ST. Maria Randjelovic. Handledarutbildning Hösten Övergripande ST-studierektor Landstinget i Östergötland.

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Barn- och ungdomskirurgi

Onkologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

ST-kontrakt avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Gotlands kommun

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer

Bastjänstgöring för läkare

Kärlkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Ortopedi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Arbetsmodell KUST Kurser Under ST. Ragnhild Mogren, Pedagogisk utvecklare

Del 3: Checklista för inspektion

Psykiatriska specialiteter

Handkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

RIKTLINJER SPUR- Klinisk Neurofysiologi

Årsberättelse Utbildningsutskottet KITM

Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur

Socialstyrelsens författningssamling. Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2008:17) om läkarnas specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Hematologi 402 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Psykiatri 920 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Rehabiliteringsmedicin

Hörsel- och balansrubbningar

Gynekologisk onkologi

Anestesi och intensivvård

Läkarens roll och ansvar i sjukvårdsorganisationen

Allergologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Anteckningar, Anestesi

Transkript:

Ny struktur i målbeskrivningarna De specialitetsövergripande delmålen Lärande vs. utbildning & Kursbegreppet Relaterade utvecklingsprojekt Ragnhild Mogren, utredare 2013-11-28

Ny struktur i målbeskrivningarna

Ny struktur i målbeskrivningarna Område A: Specialitetsövergripande mål Område B: Specialitetsövergripande mål för alla utom vissa specialiteter med ingen eller ringa patientkontakt Område C: Specialitetsspecifika mål

Ny struktur i målbeskrivningarna Område A Omfattar alla specialiteter Motsvarar 13-21 I motsats till 13-21 precis lika för alla Mer logisk skärning Område B Omfattar de flesta specialiteter (dem med patientkontakt) Inkl. läkemedelskompetens (i samverkan med SKiLLS) Område C De specialitetsspecifika delmålen Motsvarar delmål 1-12 2013-11-28 4

Orsaker till ny struktur och omarbetade specialitetsövergripande delmål Utformningen av delmål 13-21 skiljer sig mellan specialiteter onödigt krångel för den som vill specialisera sig i ytterligare en specialitet De specialitetsövergripande målen (13-21) uppfattas som särskilt svåra att tyda tillämpningen/kraven skiljer sig åt mellan specialiteter och landsting Vissa kompetenser som omfattar alla eller nästan alla specialiteter behövde lyftas fram särskilt ex. läkemedel (i och med regeringsuppdraget SKiLLS) 2013-11-28 5

De specialitetsövergripande delmålen

Område A: Specialitetsövergripande mål, innefattande: Kommunikation Etik Handledning Undervisning Kompetensutveckling Medarbetarskap Ledarskap Mångfald jämlik vård Myndighetsutövning, lagar och regler Hälsoekonomi Organisation Patientsäkerhet Vårdhygien Medicinsk vetenskap Kvalitetsarbete Område B: Specialitetsövergripande mål för alla utom vissa specialiteter med ingen eller ringa patientkontakt, innefattande: Läkemedel Prevention och folkhälsa Palliation Smittskydd Försäkringsmedicin (Område C: Specialitetsspecifika mål)

Utformningen av de specialitetsövergripande delmålen Målen ska vara särskilt tydliga och konkreta och på så sätt lätta(re) att tyda och tillämpa Utarbetas i workshop (13-15 jan) med expertgrupp bestående av specialist- och ST-läkare från olika specialiteter från olika delar av landet från olika former av vårdinrättningar i olika åldrar och av båda könen Utifrån rubriker och vissa definieringar/specificeringar av dessa diskuteras frågan: Vad ska en nybliven och godkänd specialistläkare kunna inom? 2013-11-28 8

Lärande vs. utbildning & Kursbegreppet

Lärande byts ut mot utbildning Gäller lärandemetod, metoder för lärande, lärandemoment För att undvika learnification, dvs. att lärande används när utbildning eller undervisning avses Lärande är det möjliga utfallet av utbildning, inte utbildningsaktiviteten som sådan (lärandet motsvarar dessutom sällan på något exakt sätt det förväntade utfallet av utbildningsaktiviteten) 2013-11-28 10

Kursbegreppet Nuvarande definition: lärarledd utbildning med fastställd plan som ges under begränsad tidsperiod kan tydas som exkluderande av webbkurser gäller både lärarledd och fasställd plan Förslag på ny definition : utbildning med fastställd plan som svarar mot uppsatt utbildningsmål Inkluderar webbkurser Betonar relationen mellan mål och aktivitet med det möjliga tillägget En kurs ska inkludera eller efterföljas av någon form av uppföljning av uppnådd kompetens 2013-11-28 11

Relaterade utvecklingsprojekt

Föreskriften om läkarnas ST Målbeskrivningar Klinisk tjänstgöring Kurs Auskultation mm. Kursämnen Kurser arrangerade av olika aktörer Uppföljning I projektet SKiLLS utvecklas specialitetsövergripande kompetensmål för området läkemedel. Dessa ska kunna användas i utformningen av de nya målbeskrivningarna. SKiLLS verkar för ett utbud av utbildningsinsatser (exempelvis kurser) som svarar mot delmål inom området läkemedel. De kursämnen som utvecklas i projektet Kursämnen under ST ska fungera som ett utbildningsstöd för olika aktörer. Kursämnena verkar på så sätt mellan föreskriftens krav på mål som ska uppnås i kursform och kurser som ges av olika aktörer. När kursämnena är färdigställda kommer de att kunna utgöra underlag för upphandling av statligt finansierade kurser, så kallade SK-kurser.

Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring 1. Utveckling av specialitetsövergripande kompetensmål inom läkemedel I. Fokusgrupper II. III. Expertgrupper Referensgrupper Att användas i utformningen av föreskriftens specialitetsövergripande delmål 2. Verka för utbildningsinsatser som svarar mot delmålen inom läkemedel I. Inventering av befintliga utbildningsinsatser II. III. Ev. upphandling av utbildningsinsatser Ev. utveckling av utbildningsinsatser 2013-11-28 14

Kursämnen under ST Utveckling av kursämnen för samtliga specialiteter I expertgrupper som sätts samman av specialitetsföreningarna Ett kursämne är en form av utbildningsstöd för aktörer under ST ska stödja aktörer i tillämpningen av föreskriftens målbeskrivningar stöd för kursgivaren i utformning av kurser, genom att han/hon ges anvisning om hur kurs bör vara utformad för att svara mot målbeskrivningarnas krav stöd för ST-läkaren i val av kurser, genom att han/hon ges anvisning om vilka kurser som svarar mot målbeskrivningarnas krav stöd för (underlag för) upphandling av kurser (ex. s.k. SK-kurser) ringar in och benämner ett kompetensområde som är särskilt lämpat för kurs som utbildningsmetod specificeras i ett antal kompetensmål 2013-11-28 15

Mer information finns på: www.socialstyrelsen.se