SOMMAR D E S I G N KONTORET DESIGN SOM UTVECKLAR INFART LULEÅ
Innehåll 01 Om Sommardesignkontoret 1 02 Uppdraget 2 03 Arbetsprocessen 3 04 Analys 4 04.01 Sträckan idag 4 04.02 Delområden 6 04.03 Luleås kvalitéer och identitet 8 04.04 Inspiration 10 05 Konceptförslag 12 05.01 Vidareutveckling 14 06 Slutgiltigt koncept 15 06.01 Urban/Natur 16 06.02 Cirkulationsplatsen 17 06.03 Helhetsgreppet: Sträckan och siktlinjer 20 07 Rekommendationer 23 08 English summary 25 09 Projektteam 26 3
01 Om Sommardesignkontoret När företag, kommuner och organisationer kommer i kontakt med designstudenter blir resultaten slående. I Sommardesignkontoret får företag möta de ungas värderingar, kunskaper och ohämmade kreativitet och studenterna kommer i kontakt med verkliga uppdrag hos riktiga kunder. SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, har sedan 2001 varit huvudman för Sommardesignkontor runt om i Sverige. Målet är att skapa kreativa miljöer när olika kompetenser möts. Ett Sommardesignkontor består av studenter från högskolor och universitet med olika inriktning. Studenterna samarbetar i flera projekt och får arbeta med problembaserade uppdrag under sju intensiva sommarveckor. Designarena Nord är ett projekt i Norrbotten som drivs av Centek vid Luleå tekniska universitet i samarbete med SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign. Syftet är att öka intresset för industriell design som verktyg för att höja företagens konkurrenskraft och möjligheter att nå nya marknader. Och på så sätt öka tillväxten i Norrbotten. Sommardesignkontoret Luleå/Boden 2011 består av en grupp på sex studenter från hela Sverige med anknytning till design i utbildningen. Kompetensen består av två designingenjörer, två industridesigners, en landskapsarkitekt och en arkitekt. Dokumentet i din hand beskriver kortfattat utgångspunkt och resultat av sommarens arbete. www.svid.se 1
02 Uppdraget Idag är Luleås södra infart via flygplatsen Kallax ingen värdig stadsentré, den är opersonlig och otydlig. Samtidigt är infarten det första intryck många besökare får av Luleå och därför av stor betydelse. Sträckan bör signalera att en stad närmar sig, inte vilken stad som helst, utan samtidigt marknadsföra Luleå och det som är unikt med staden. Sommardesignkontorets uppdrag har varit att ta fram koncept med exempel på övergripande strategier efter att ha analyserat hela sträckan Luleå Airport till centrala Luleå. Inga trafiktekniska lösningar finns i dokumentet utan fokus har varit på konceptuella idéer. 2
03 Arbetsprocessen Projektet inleddes med ett besök på Luleå kommun. Där presenterades uppdraget och en övergripande plan för arbetsprocessen diskuterades fram. Därefter gjordes en grundlig analys av sträckan mellan Luleå Airport och Bergnäsbron, som är entrén in till Luleås stadskärna. Sträckan delades in i olika delområden för att undersöka möjliga strategier som projektet kan angripa. En viktig del i processen var att identifiera Luleås kvalitéer och kärnvärden, även olika tillvägagångssätt för hur dessa kan representeras i det framarbetade konceptet. Inspiration från liknande uppdrag och platser i Luleå användes tillsammans med innovativa idéer sammanställdes arbetet till ett antal övergripande konceptförslag. Konceptförslagen presenterades vid en delpresentation för Luleå kommun. Där diskuterades riktlinjer för det fortsatta arbetet tillsammans med ytterligare idéer. Därefter vidareutvecklades ett utvalt koncept mer detaljerat som sedan visualiserades och presenterades vid en slutredovisning av hela projektet. 3
04 Analys Luleå Airport, även kallad Kallax, är en stor port in till Norrland. Det är Sveriges femte största flygplats med nära 1 000 000 resenärer om året. Sträckan mellan Luleå Airport och Luleå centrum trafikeras mestadels med resenärer som just lämnat flygplanet eller strax ska lyfta. Infarten skulle även kunna användas vid avfart från E4:an, då som Luleås södra entré. blandas med björkar, en upphöjd mittrefug innan den upplysta klippväggen passeras (bild 7). Sista biten av sträckan är mäktig, över Luleälvens mynning på den minnesvärda Bergnäsbron (bild 8) skymtandes Luleå domkyrka. Den knappt 8 km långa turen är avklarad. 04.01 Sträckan idag När flygresenärer anländer till Luleå Airport och lämnar dess huvudbyggnad är det första de möts av en tallskog designad av landskapsarkitekten Ulf Nordfjell. Vidare kännetecknas utfarten av ett stort stridsflygplan med referenser till flygflottiljen F21 (bild 1), en del av det svenska flygvapnet. Väl ute på Lulviksvägen omringar naturvårdsområdet Kallaxheden (bild 2), tidigare en del av Luleälvens delta som pga landhöjningen hamnat på torra land. Marken är av sandkaraktär, täckt av fönsterlav, andra renlavar samt ljung vilket ger ett spännande och färgrikt uttryck i lime och lila under de ståtliga tallarna. Dock upplevs det som att färden går bredvid två skogar, inte i då skogen tar vid med lägre tallar först ca fem meter från vägkanten. Någon ordentlig skylt som introducerar Luleå saknas, istället är det en anslagstavla (bild 3) som blir första intrycket av Luleå som stad. Det kommande industriområdet gör sig sedan påmint med en hög skorsten som fungerar som ett landmärke (bild 4). Vid sjön Höträsket ligger anläggningen Nordkalotten Hotell & Konferens med sina lappkåteinspirerade byggnader (bild 5) innan Bergnäsets industriområde körs igenom. Strax efter det uppenbarar sig en anonym rondell bestående av en gräsmatta och fåtalet björkar (bild 6). Vidare på färden kommer staden allt närmare, villor Kallaxvägen Lulefjärden Älvbrovägen Höträsket Lulviksvägen Bergnäsbron LULEÅ AIRPORT LULEÅ C 4
1 2 3 4 5 6 7 8 5
04.02 Delområden För att angripa uppgiften kan strategier tillämpas på antingen hela sträckan mellan Luleå Airport och centrala Luleå eller på olika olika delområden. Ett koncept som fungerar genom hela sträckan vore att föredra då hela sträckan är en upplevelse och för många ett första möte med Luleå eller ett välkommen hem. Dock har de olika delområdena olika förutsättningar och problematik. Delområde A kännetecknas av Kallaxhedens naturvårdsområde med restriktioner på vad som får göras och inte får göras. Delområde B är relativt brokigt med villabebyggelse och samtidigt ordnat med satsningar på vägmiljön. Alléer av björk i en upphöjd mittrefug av natursten samt belysning på bergväggen och Bergnäsbron. Delområde C, cirkulationsplatsen, är det område som är i störst behov av omgestaltning. Rondellen saknar i dag en tydlig tanke och har stor potential till att bli något minnesvärt. Luleå har flera fina exempel på rondellutformning med tydlig orientering och identifiktation. Det koncept som framarbetas bör även fungera likvärdigt i båda riktningar. Lika väl som en port in till staden ska det samtidigt vara ett minne av Luleå, något att komma tillbaka till. 6
Helhetsgreppet Delområde A: Kallaxheden Delområde B: Bergnässträckan Delområde C: Cirkulationsplatsen Hela sträckan mellan Luleå Airport och Luleå centrum beaktas. Fokus på naturvårdsområdet närmast vägarna Kallaxvägen och Lulviksvägen samt cirkulationsplatsen. Älvbrovägen, Bergnäsbron samt cirkulationsplatsen behandlas. Endast cirkulationsplatsen där Älvbro-vägen korsas av Kallaxvägen gestaltas. 7
04.03 Luleås kvalitéer och identitet Närheten till både en fantastisk skärgård med vackra sandstränder och kraftfulla skogar gör Luleå till en speciell stad på många sätt. Tillsammans med de stora årstidsväxlingarna kan Luleå kallas kontrasternas stad och har toppnoteringar i svenska solligan trots att vinterhalvåret kännetecknas av mörker, men också norrsken och månbelyst snö. Idag bor drygt 45 000 invånare i Luleå, Norrbottens residensstad som grundades år 1621. Staden flyttades då från Gammelstaden på grund av landhöjningen till sin nuvarande placering där staden lades ut i ett rutnätsmönster. Sitt strategiska läge har staden fått vid Luleälvens mynning, som tidigare var en stor kraft att transportera timmer på. Idag står den för en del av Sveriges energiproduktion. I Luleå finns också en av Sveriges största hamnar där malm och stål är de stora produkterna. Luleå kommun har tagit fram kärnvärden som karaktäriserar Luleå, de lyder lugn, naturlig och nytänkande, dessa ord har tagits i beaktande vid gestaltandet av infart Luleå. 8
9
04.04 Inspiration Luleås skogsindustri och den massiva skogen av tall och björk låg tillsammans med stadens karaktäristiska kontraster till grund för inspiration vid utvecklingen av konceptet. Även råvaruindustrin med dess koppling till vattnet och den fantastiska skärgården med de olika landskap som visas upp. Detta genererade idéer om att arbeta med is och vatten för att framställa kontraster, eller ljus och belysning för skapa siktlinjer och spänning. Genom att blanda in element från staden i landsbygden och vice versa kan övergången bli mer effektfull. Nedan ses exempel på andra installationer eller skulpturala objekt som använts som inspiration. Inspirationsprojekt Jimmys. Självlysande objekt i glasfiber. Monica Gora Silverträdet. Rostfritt stål, Luleå. Monica Gora New York City Waterfalls. Olofur Eliasson Fem fontäner. Eld på vintern, belyst fontän på sommaren. Sivert Lindblom 10
Inspirationsbilder 11
05 Konceptförslag Vid idégenreringen lades fokus mestadels på rondellen med målet att därefter utveckla konceptet och applicera det på hela sträckan. Fyra grundkoncept arbetades fram med Luleås kärnvärden och identitet som inspiration. Tanken är att konceptet ska fungera som en port in till Luleås stadskärna och välkomna bilister till staden, samtidigt som det blir ett sista avsked vid hemfärd, något att minnas. Upprepningar eller installationer längs vägsträckan kan påminna om att en stad närmar sig för att sedan kulminera i rondellen. Konceptet Mot Skyn består av skyhöga trästockar utplacerade i rondellen, förankrade med vajrar. Dessa representerar basindustrin och kan liknas vid skorstenar, eller varför inte lappkåtor. Konstruktionen kan även kopplas till vattnet och skärgårdens idylliska landskap med båtmaster. Vintertid skapas kontrasten med isbeklädda vajrar och stockar. I Trä, Träd & Stål är inspiration hämtad från timmer och stålindustrin. Här är timmerstockar utplacerade längs rader i cirkulationsplatsen. När bilister färdas genom cirkulationsplatsen upplever de växlande en sikt av mönster i ordnade rader och ett oordnat kaos. Tallstockarna symboliserar landsbygd och skogar och björken den tätbefolkade staden. Konceptet kan även appliceras på hela sträckan där uppradat björktimmer blandas in i tallskogen och skapar siktlinjer in i skogen, samt påminner bilister om att en stad närmar sig. Detta kan göras genom att låta siktlinjerna öka i intensitet längs vägsträckan in till staden. Skärgårdskonceptet fokuserar på att visa upp Luleås alla öar och vatten. I rondellen placeras en fontän som är uppbygd likt kartan över skärgården. Vattenfallet forsar sommartid och fryser på vintern till is. Året om skapas effekter med hjälp av belysning inspirerat av norrsken. Ett annat förslag är att arbeta med vatten och is. Sommartid består rondellen av en vattenspegel, vintertid skapas isskulpturer som belyses i effektfulla färger. Mot Skyn 12
Trä, Träd & Stål Vatten & Is Skärgård 13
05.01 Vidareutveckling Trä, Träd & Stål -idén valdes ut för vidareutveckling. Det ansågs vara det starkaste konceptet samtidigt som det hade anknytning till hela sträckan. Det var viktigt att undersöka vad som krävs för att konceptet skall fungera som ett starkt koncept. Hur många stockar som behövs i rondellen för att skapa en effektfull upplevelse, med minsta insats. Även hur mönstrets dimensioner och upprepningar, tillsammans med stockarnas storlek, förändrar uttrycket. stabil struktur, som möjligheten att annonsera evengemang eller event i installationen. Längs vägen utforskades hur känslan att åka i skogen, istället för bredvid den, kan uppnås hos bilisterna. Även hur de upprepande siktlinjerna skall vara placerade för att skapa uppmärksamhet och spänning. En ökad effekt kan framställas genom att belysa timmerstockar långt in i skogen. Dessa faktorer utvärderades genom att experimentera med bland annat fysiska skalmodeller och digitala 3D-modeller. Ytterligare möjligheter som att inkludera skärgården och Luleås vatten i konceptet undersöktes. Även temporära förändringar kan tillföra effekter till en För att ge tyngd åt konceptet var det viktigt att förtydliga vad de olika delarna ska representera och vad som var viktigast. Experimenten utvärderades och det slutgiltliga konceptet tog form. 14
06 Slutgiltigt koncept Luleå stad är grunden till uppdraget och således också en stark inspirationskälla. Dess kvarter i form av ett rutnät har givit en stark fysisk form åt konceptet. Luleå går att förnimma redan innan man har anlänt. Luleå stads placering långt in Bottenviken huserar över 1300 öar med varierande karaktär exempelvis sandstränder, klippor och skogar. Här finns också en av Sveriges största hamnar där industriprodukter fraktas vidare ut i världen. Konceptet använder vatten, en fundamental kraft och källan till allt liv för att spegla och förstärka. Industrin i regionen är en stark motor. Timmer har fraktats på Luleälv till Luleås hamn från den i strikta rader planterade skogen. Konceptet framhäver skogens olika upplevelser och användningsområden. Det går att kombinera industri och rekreation. Ljus och mörker, sommar och vinter. Årstidsväxlingarna i Luleå är en extrem kontrast och en kvalité som valts att lyftas fram. Genom att använda belysning längs hela sträckan hålls konceptet ihop. 15
06.01 Urban/Natur tall björk rostfritt stål självlysande glasfiber ljung/renlav vattenspegel befintlig asfaltsväg Luleå C 0 10 20 30 40m Plan över cirkulationsplatsen 16 Luleå Airport Det slutgiltliga konceptet Urban/Natur består av flera skikt av information där stad och land sammanflätas. Några skikt kanske uppfattas med en gång, andra lager tar längre tid att förnimma. Mycket kan läsas in, viktigast har varit att skapa en platsanknuten direktupplevelse som alla kan ta till sig och som samtidigt är unik för Luleå. Stockarnas organisation representerar Luleå stads historiska rutnätsplan och den planterade industriskogen. I rondellen har stockarna placerats i kvarter om nio stockar med två meters mellanrum.
06.02 Cirkulationsplatsen Stadens silhuett gör sig påmind då åskådaren närmar sig cirkulationsplatsen, men bryts snabbt upp i ett ordnat kaos av siktlinjer i björk och tall. På grund av konceptets strategiskt placerade stockar upplevs denna effekt växelvis genom cirkulationsplatsen. Detta skapar liv och rörelse i rondellen likt stadens tempo. Urban/Natur knyter samman Luleå stad med den vackra naturen belägen i nära anslutning till stadens kärna. Stockarnas placering i den stora vattenspegeln återkopplar skärgården där Luleås fundament speglas. Genom att placera tallstockarna mot staden och björkstockarna mot Kallaxheden blir den första åsynen kontrasten till omgivningen. För att förstärka detta och göra upplevelsen av rondellen mer intressant placeras där kvarter av stål och självlysande stockar i glasfiber som både representerar industrin samt staden. Cirkulationsplatsens refuger är täckta med en matta av ljung och renlav precis som Kallaxhedens fältskikt. Tall Björk Cortenstål Rostfritt stål Is Glasfiber 17
Siktlinje genom rondellen vintertid. De självlysande stockarna av glasfiber ger värme och spänning i den vita björkvyn. 18
Sommartid fördubblas antalet stockar i den blanka vattenspegeln. Tall och rostfritt stål blir en vacker kontrast. 19
06.03 Helhetsgreppet: Sträckan och siktlinjer Längs sträckan från Luleå Airport mot staden välkomnas bilister först av en rad av björkstockar placerade vid vägen. Björkstockar mot tallskogen representerar staden, inte bara genom björkens stadskaraktär utan även genom att den är bearbetad och ett steg närmre civilisationen. Raden av stockar skapar siktlinjer in i skogen för att göra den omringande skogen mer närvarande. Siktlinjerna byggs upp av element som återfinns i den norrländska terrängen och ger en naturlig brytning mot det befintliga. Björkarnas placering i siktlinjer över vägen och in i terrängen öppnar upp för ett intressant blickfång, där effekten av linjen blir påfallande. Dessa siktlinjer ökar sedan i intensitet då cirkulationsplatsen och staden närmar sig. Efter rondellen sker en brytpunkt då tallskogen byts mot en öppnare och mer urban terräng i lövskog. För att binda samman och påminna om det bakomvarande är siktlinjer av tallstockar placerade här i avtagande intensitet. Konceptet Urban/Natur är hårt anknutet till kontraster och följer med året genom vår, sommar, höst och vinter. Siktlinjer av björk bryter mot den ståtliga barrskogen samtidigt som siktlinjer av tall bryter mot den mer urbana björkskogen. Ljus kontrasterar det mörka, stål det organiska. Under vinterhalvåret förvandlas terrängen och siktlinjerna träder fram än mer eftersom stockarna saknar snöbeklädda kronverk och grenar. Belysning får även en viktigare roll och ger ett trevligt uttryck tillsammans med skogen och himlavalvet. Plan över helhetsgreppet. tall björk rostfritt stål självlysande glasfiber tallskog björkskog 20 0 10 20 30 40m
Genom Kallaxheden skapas siktlinjer med kontrasterande björkstockar. Vintertid belyses de med färger med inspiration från norrskenet. 21
Staden lämnas, speglas och påminns på väg genom skogen till flygplatsen. Återseendet är snart ett faktum. 22
07 Rekommendationer Arbetet med har tillämpats på idénivå och kräver ytterligare arbete med att ta fram realiserbara ritningar samt regler för vägutformning. Utgångspunkten har varit att tänka stort och fritt för att låta Luleå kommun själva skala av konceptet om så önskas. Delområdena går att utveckla i olika etapper och konceptet kan komma att förstärkas över tid. Om vattenspegeln blir för kostsam kan exempelvis marken moduleras samt ett fältskikt likt Kallaxheden kan anläggas, förslagsvis i en mer stiliserad form. Målet har också varit att ta fram en struktur som tillåter flexibilitet och som kan användas för att signalera tillfälliga event. Detta är något att vidareutveckla. 23
24
08 English summary The entrance from Luleå Airport in to Luleå city is the first impression many people get of Luleå. Today, the road section is as good as empty of any installations, decorations or advertisements. Therefore, the task was to create a new concept for that section that represents Luleå city and welomes visitors in a spectacular way. After analysing the area, together with the core values of the city, several concepts were developed that could symbolize Luleå s identity. The aim was to create something that appears and draws attention along the road, that remind visitors that it leads up to a city. The concept development phase focused mainly on creating something attractive in the roundabout, that later could be applied on the whole section. The result is a pattern of timber pieces in pine and birch placed like a grid on a water mirror in the roundabout. Together they form a three dimensional skyline of Luleå city. The formation is alternately perceived as arranged lines or a chaotic cluster when driving in the roundabout. In addition, lines of logs are set out along the road to bring attention. By replacing the logs with other materials in a pillar shape, like glowing fiberglass or stainless steel and adding light effects to the timber, the concept can be developed further. The concept is both inspired from the industry of timber and steel that Luleå possesses, but also from the magnificent forest. Moreover it represents the characteristic contrasts in the nature of northen Sweden, the archipelago, and how Luleå city is built up with a grid structure. 25
08 Projektteam Gruppen har bestått av Caroline Johansson, Daniel Cook och Rebecka Rosén Projektledare Karoline Pettersson karoline.pettersson@centek.se Handledare Jon Håkansson info@f-use.se Handledare David Larsson david@davidlarsson.com 26
Daniel Cook Civilingenjör, Teknisk design Luleå tekniska universitet danne.cook@gmail.com Caroline Johansson MA Industridesign Lunds tekniska högskola caroline.johansson84@gmail.com Malin Mirsch Arkitekt Chalmers tekniska högskola malinmirsch@hotmail.com Rebecka Rosén Landskapsarkitekt Sveriges lantbruksuniversitet rebeckarosen@gmail.com Christoffer Rudeklint Civilingenjör, Teknisk design Luleå tekniska universitet c.rudeklint@gmail.com Michael Östman BA Industridesign Designhögskolan, Umeå universitet michael_ostman@hotmail.com 27
Designarena Nord är ett projekt i Norrbotten som drivs av Centek vid Luleå tekniska universitet i samarbete med Stiftelsen Svensk Industridesign, SVID. Syftet är att öka intresset för industriell design som verktyg för att höja företagens konkurrenskraft och möjligheter att nå nya marknader. Och på så sätt öka tillväxten i Norrbotten. Sommardesignkontoret är en unik satsning från SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, med syftet att sammanföra studenter och näringsliv att öka kunskapen om design bland företag och kommuner. Idag är Luleås södra infart via flygplatsen Kallax ingen värdig stadsentré, den är opersonlig och otydlig. Samtidigt är infarten det första intryck många besökare får av Luleå och därför av stor betydelse. Sträckan bör signalera att en stad närmar sig och marknadsföra Luleå och det som är unikt med staden. Uppdraget har varit att ta fram ett nytt koncept för sträckan som skall representera Luleås kvaliteter och kärvärden. Projektet sammanfattas i den här broschyren som beskriver hur gruppen har gått till väga. SVIDs regionkontor i Norrbotten och Västerbotten Centek vid Luleå tekniska universitet 977 75 Luleå 0920-49 18 70 www.designarenanord.se www.svid.se