Minnesanteckningar - Rådet för Skogsstyrelsens uppdragsverksamhet



Relevanta dokument
Minnesanteckningar Rådet för Skogsstyrelsens uppdragsverksamhet

Konkurrensverkets beslut Konkurrensverket kommer inte att utreda saken ytterligare.

Information Skogsstyrelsens Uppdragsverksamhet

ansvaret för friheten?

Skogsägande på nya sätt

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Då vill jag även å SKL:s vägnar hälsa er alla varmt välkomna till arbetsmarknads- och näringslivsdagarna 2016!

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

SKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten

Region Östergötlands strategi för stöd till utveckling av skogsnäringen

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Minnesanteckningar - Rådet för Skogsstyrelsens uppdragsverksamhet

Skogsriket. Pär Lärkeryd Ambassadör för Skogsriket

Erik Petré, Häradsallmänningarnas förbund, Christian Rimpi, Jokkmokks allmänning, Malin Sahlin, Naturskyddsföreningen. Erik Sollander, Carl Appelqvist

Samverkansprocess skogsproduktion

Postadress Besöksadress Telefon Org.nr Plusgiro Bankgiro E-post Hemsida

Framtidens hållbara skogsbruk med fokus på vattenmiljöer och jämställdhet

Verksamhetsstrategi 2015

Välkommen till Svenska ESF-rådet

Möte i processgruppen till Samverkansprocess skogsproduktion

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson)

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun

Varför en jobbmässa i Jönköping?

Ifrågasatt konkurrensbegränsning Norrköpings hamn

Arbetsplan Regionala samverkansrådet Västernorrland

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Vår vision. Sveaskogs uppförandekod tydliggör för alla medarbetare hur vi ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare, medarbetare och samhällsaktör.

Strategi för forskning och högre utbildning , Dnr 221/2012

Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Arbetsmarknadsutredningen (A 2016:03) Dir. 2017:71. Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017

Samordningsplan. Vision e-hälsa 2025

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning

FSC -gruppcertifiering för ett hållbart skogsbruk

Handlingsplan för hur skogsnäringen ska bli mer attraktiv för kvinnor

Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013.

Policy för socialt företagande

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer

Tema digitala vårdmötet

Europeiska socialfonden

Tillgänglighetsplan

3G-projektet Tredje generationens Skogsbruksplan!

Arbetsmarknadsläget i Örebro län januari månad 2017

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Östergötlands regionala skogsnäringsstrategi Framtagandet av strategin och fortsatt arbete framåt

1 Långsiktig strategi för Skogsstyrelsens medverkan i det regionala tillväxtarbetet

Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet

Kliniska Studier Sverige. Strategisk plan

Yttrande till kommunstyrelsen över remiss angående innovationsprogram för Göteborgs Stad

Näringslivsprogram 2018

Kommittédirektiv. En delegation mot överutnyttjande av och felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Dir. 2016:60

Samverkan skogsproduktion, processgrupp

Internationell strategi

Diarienummer KS2016/55. Datum » POLICY. Sandvikens Kommuns. Strategi för Medborgardialog

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

CSR-strategi. Koncernen Stockholm Business Region

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Skogsägare

Nu ritar vi om kartan för Arvidsjaurs framtid! Minnesanteckningar från dialog med stora markägare

Region Värmland - kommunalförbund

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Ärende 1 Genomgång av minnesanteckningar från föregående möte i arkitekturgruppen

Policy för kommunal säljverksamhet

Kommunikationsstrategi för projekt Mera tall

Frågor & Svar Öppna programvaror 2010

Sveriges Jordägareförbund har beretts tillfälle att avge yttrande över rubricerad rapport. Förbundet anför följande.

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Hållbarhetspolicy C. 2 Version 2.0 Konfidentialitetsgrad: Klass 0 Publik information 12 december 2016 Upprättad av: Chef Public Affairs och

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare.

Bilaga till Landsbygdsstrategi

PTS synpunkter på remissen av digitalforvaltning.nu (SOU 2017:23) Delbetänkande av Utredningen om effektiv styrning av nationella digitala tjänster

Konsekvensutredning med anledning av föreslagna ändringar i Skogsstyrelsens föreskrifter om en gemensam inlämningsfunktion för skogsägare

Presidium - Nämnd för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet

Rapport 2010:18. Långsiktig plan för omarrondering i Dalarnas län. Kulturmiljöenheten

Framtagen av Svensk Turism AB i samarbete med aktörer och samarbetsorganisationer i svensk besöksnäring

UPPROP FRÅN BRANSCHRÅD VA

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING

BAKGRUNDEN Destinationssamverkan i Stockholms skärgård sedan 1 november 2011

Gödsling gör att din skog växer bättre

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

Information om nätverksaktiviteter

Näringslivsstrategi Strömstads kommun

Hållbarhetspolicy C. 2 Version 3.0 Konfidentialitetsgrad: Klass 0 Publik information 6 september 2018 Upprättad av: Hållbarhetschef Fastställd av:

Österåkers kommuns styrdokument

Handlingsplan Förbättrad service till näringslivet i Bengtsfors kommun

Styrgruppsmöte för projektet Mera Tall

Europeiska socialfonden

Påstått konkurrensproblem Beställningstrafik i Uddevalla

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM

Datum Dnr Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Arbetsmarknadsläget i Örebro län december månad 2016

Årsstämma april

Näringslivspolitiskt program

HUFVUDSTADENS UPPFÖRANDEKOD

Nyanländas företagande

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Välkomna till workshop LÄNSPLAN FÖR VÄSTMANLAND

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Transkript:

Minnesanteckningar 1(9) Datum 2011-03-29 Diarienr Minnesanteckningar - Rådet för Skogsstyrelsens uppdragsverksamhet Tid: 2011-03-29 kl. 09.00 12.00 Plats: Deltagare: Sveaskog, Torsgatan 4 Stockholm Per Eriksson Sveaskog, Jan-Åke Johansson GS-facket, Bengt Lyngbäck Arbetsförmedlingen, Jonas Enström Hushållningssällskapet, Karin Vestlund Ekerby LRF Skogsägarna, Dan Glöde Mellanskog, Niklas Lundberg NAI Svefa AB, Lars Sandberg Länsstyrelsen i Jönköpings Län, Staffan Norin samt Thomas Mårtensson Skogsstyrelsen Ej närvarande: Ulf Sandström SMF Skogsentreprenörerna Peter Albertsson Ansjö Skog och Markkonsult AB, Staffan Mattson Skogssällskapet, Daniel Forsberg Stora Enso Skog och Monika Stridsman Skogsstyrelsen 1. Inledning Mötet öppnades och Staffan Norin och Per Eriksson hälsade välkomna. Två övriga frågor anmäldes: - Skogsstyrelsens verksamhet med skogsbruksplanläggning (Dan Glöde) - Metria blir statligt bolag (Niklas Lundberg) Följande förändringar bland rådets medlemmar är anmälda: - Marianne Carlbring har slutat på NAI Svefa AB. Svefa återkommer om ersättare till Marianne - Staffan Norin slutar som uppdragschef den 1 augusti och övergår till regionchefstjänsten för Region Nord på Skogsstyrelsen. Rekrytering av ny uppdragschef kommer att inledas under april. Staffan Norin påminde om rådets syfte; att ta upp branschgemensamma frågor, men inte ompröva politiska beslut. 2. Presentation av dagens värd Per Eriksson berättade kort om Sveaskog och deras verksamhet Sveaskog, som ägs av svenska staten, säljer timmer, massaved och biobränsle. Dessutom jobbar de med markaffärer och utvecklar skogen som en plats för fiske, jakt och andra naturupplevelser. Skogen är kärnan och Sveaskog tar ett stort ansvar för att driva utvecklingen inom

Skogsstyrelsen Minnesanteckningar 2011-03-29 2(9) skogsbruket men också av nya användningsområden för skogsråvara, träprodukter och skogsmark och samtidigt värna om en hållbar utveckling. Sveaskog är FSC-certifierade och äger 4,3 miljoner hektar varav cirka 3,3 miljoner hektar är produktiv skogsmark. De har cirka 720 medarbetare och en omsättning ca 7 miljarder kronor. 60 procent av avkastningen går tillbaks till ägaren. Sveaskog har följande ledord för sin verksamhet - Långsiktighet - Pålitlighet - Utvecklande Sveaskog erbjuder tjänster till enskilda under mottot öka lönsamheten i din skog. - Avverkning - Virkesmätning - FSC-certifiering - Plantering, röjning och gallring - Gödsling - Skogsbruksplaner - Förvaltningsuppdrag 3. Förra mötet Avrapportering av förra mötets åtaganden där SMF ställde frågan hur Skogsstyrelsen ser på att erbjuda samma vattenutbildning i sitt kursutbud som man som underleverantör/utbildare samarbetare med SkogForsk att genomför mot samma målgrupp. Skogsstyrelsens vattenutbildning startade hösten 2009 och fokus ligger på överfarter som visas rent praktiskt. Målgruppen är i princip den samma men koncept och innehållet skiljer sig från SkogForsks vattenutbildning. Återkoppling är också gjord direkt till Ulf Sandström. Efter en kort genomgång och avstämning av förra mötets anteckningar lades dessa till handlingarna. Noterades att minnesanteckningarna bör göras något mer utförliga så att det framgår vilka synpunkter och frågor som rådets medlemmar har framfört. Skogsstyrelsen kommer att skicka ut anteckningar per mejl till rådet, och först en vecka därefter publicera dem på hemsidan. Det finns då möjligheter att ge förslag till ändringar avseende de synpunkter som man själv framfört vid mötet. 4. Aktuell information om Skogsstyrelsens Uppföljning av uppdragsverksamheten 2010

Skogsstyrelsen Minnesanteckningar 2011-03-29 3(9) uppdragsverksamhet Mål och omfattning - Uppdragsverksamheten år 2010 har bidragit till samhällets mål inom ett flertal politikområden. - Det gäller i första hand skogspolitiken där uppdragen inom inventering, skogsplanering och kunskapsförmedling, volymmässigt i dagar, ökat med ca 30% jämfört med år 2009. - Skogsstyrelsen har även kunnat bidra till samhällsintresset inom områden som miljö-, infrastruktur och arbetsmarknadspolitik. - Verksamhetens volym tjänstgöringsdagar år 2010 har minskat med 17 procent, vilket motsvarar ca 25 årsverken (jfr 2009). - Omsättningen år 2010 uppgick till 155 mkr att jämföra med 182 mkr år 2009. Staffan Norin informerade om att målbild för Skogsstyrelsens uppdragsverksamhet finns på agendan för nästa styrelsemöte.2011-04-13 Ekonomi - Årets resultat -3,6 mkr att jämföra med 0,9 mkr. - Årets resultat innebär att ett förbättrat resultat för uppdrag åt skogsbruket, ett trendbrott efter flera år av negativt resultat. - För uppdrag åt övriga myndigheter och företag reduceras det balanserade överskottet till plus 12,7 miljoner kronor. - Underskott i verksamheten inom produktområdena kunskapsförmedling, planer/planläggning och arbetsmarknad Staffan Norin informerade att prisnivån 2011 för Skogsstyrelsens produktutbud är oförändrad jämfört med 2010. Samråd har skett med Ekonomistyrningsverket. Mötet diskuterade också behovet av fler differentierade prisnivåer beroende på produkt vilken kompetens hos utföraren denna produkt kräver Förbättringsarbetet inom uppdragsverksamheten Grunden för förbättringsarbetet är att uppdragsverksamheten är ett viktigt medel för att nå de skogspolitiska målen och att syftet med uppdragsverksamheten är att skapa mervärde för skogspolitiken och andra politikområden. Vi vill genom denna verksamhet tillgodose våra kunders behov, samtidigt som vi bidrar till ett långsiktigt hållbart samhälle. Uppdragsverksamheten gör Skogsstyrelsen till en effektivare myndighet på många sätt. Den bidrar till att utveckla vår kompetens, till ökade kontakter med omvärlden och skogsägare och till att bibehålla en lokal förankring. Därmed förbättras våra möjligheter att genomföra skogspolitiken GD har av styrelsen fått i uppdrag att göra en översyn av uppdragsverksamhetens förutsättningar. Det sker sedan hösten 2009 genom ett utvecklings- och förbättringsarbete inom ramen för ett

Skogsstyrelsen Minnesanteckningar 2011-03-29 4(9) förbättringsprogram. Målet är att det ska leda till: - Att mål, motiv, ramar och inriktning är klargjorda och kommunicerade detta har skett genom att policy, strategier, rutiner har reviderats - Bättre styrning och en tydligare organisation med roll och ansvarsbeskrivningar detta sker genom en pågående organisationsöversyn, permanentande av uppdragschefrollen och införandet av ett processinriktat arbetssätt - Utvecklat och infört arbetssätt för granskning och framåtsyftande uppföljning detta har skett genom tillsättandet av en UVcontroller, genomförande av månatliga uppföljningar med återkoppling genom resultatdialog - Mer professionellt säljarbete genom kompetensökning, tydliga roller, samordnad planering och genomförande detta har skett genom att skapa en tydligare säljorganisation, genomförd utbildningssatsning på säljledare och kundansvariga Försäljning och kundkontakter Skogsstyrelsens säljorganisation har följande utseende med roller och ansvar: Nationell säljansvarig Initiering, samordning och prioritering av övergripande marknads/säljaktiviteter Regionala säljledare Koordinera och driva de regionala säljgruppernas arbete. Kundansvariga viktiga kunder Skapa förtroende genom att kunden får en kontaktperson hos Skogsstyrelsen Säljare på distrikt Bedriva aktiv försäljning och kundbearbetning och skapa långsiktiga kundrelationer Vardagsförsäljning Ta tillvara möjligheten att erbjuda goda lösningar för kunden Synpunkten att det är viktigt för Skogsstyrelsen att hålla isär när man säljer kontra bedriver myndighetsutövning. Staffan Norin lyfte fram att de som arbetar med formella lagärenden fortfarande inte får arbeta med uppdragsverksamhet. En ytterligare kommentar som fälldes från mötets deltagare var att Skogsstyrelsens säljorganisation är liknande den som finns hos andra organisationer. Återrapportering anmälan till Konkurrensverket Konkurrensverket har i ett beslut 2010-11-19 (dnr 590/2009) meddelat att Konkurrensverket inte kommer att ytterligare utreda anmälan om konkurrensbegränsande säljverksamhet Skogsstyrelsens och Lantmäteriets konsultverksamhet samt Banverkets, Lantmäteriets och Skogsstyrelsens myndighetssamverkan.

Skogsstyrelsen Minnesanteckningar 2011-03-29 5(9) Konkurrensverket skriver att anmälan från NAI Svefa AB i huvudsak gäller Skogsstyrelsens och Lantmäteriets verksamheter och att utredningen visar att de ifrågasatta förfarandena är av mindre betydelse relativt omfattningen av Skogsstyrelsens verksamhet på den här marknaden. Konkurrensverket skriver vidare att problemet huvudsakligen framstår som en reglerings- eller styrningsfråga. Beslutet innebär inte ett ställningstagande från Konkurrensverket om huruvida verksamheten eller förfarandet strider mot konkurrenslagstiftningen eller mot annat regelverk. Niklas Lundberg tyckte att återrapporteringen var balanserad och bra, men att skrivningen i Skogsstyrelsens årsredovisning kunde tolkas som om Skogsstyrelsen tog Konkurrensverkets beslut som ett klartecken för Skogsstyrelsens uppdragsverksamhet, vilket det inte gör. Skogsstyrelsens marknadsandelar Mötet diskuterade vikten av att Skogsstyrelsen fångar hur stor del av marknaden man har inom olika segment. Thomas Mårtensson förklarade att en av anledningarna till att frågan kommit upp är att uppgiften efterfrågas från tid till annan av departement, från Konkurrensverket och då ur ett konkurrenspåverkande perspektiv. Rådet diskuterade om uppgiften kan vara olika viktig inom olika områden, för t.ex. skogsbruksplanläggning är kanske marknadspotential inom olika geografiska områden viktigare. Om det finns en obegränsad marknad och Skogsstyrelsen inte gör någon skada på marknaden genom sin närvaro är marknadsandelen mindre intressant. Mötet enades om att det ändå kan vara av värde att fånga och ha kunskap om Skogsstyrelsens marknadsandel inom områden där det råder konkurrens. 5. Inspel från rådets medlemmar Aktuell information om arbetsmarknadsläget (Bengt Lyngbäck) Konjunkturen fortsätter att förstärkas kraftigt. Den stora generationsväxlingen på arbetsmarknaden pågår och därför kommer behovet att rekrytera vara större än vid tidigare jämförbara konjunkturlägen. Bemanningsföretag växer snabbast, de utgör ett dragspel vid konjunkturförändringar. Men utbudet av arbetskraft ökar också bl.a. på grund av inflyttning men också till viss del av att fler ungdomar står till arbetsmarknadens förfogande (Sverige har ur ett europeiskt perspektiv en hög ungdomsarbetslöshet) och att fler väljer att fortsätta att arbeta till 67 år.

Skogsstyrelsen Minnesanteckningar 2011-03-29 6(9) Sysselsättningen beräknas öka med 65 000 personer under 2011 och tillväxten av nya jobb sker inom ett stort antal yrken och i de flesta regioner. Störst ökning, procentuellt, kommer det att vara inom datayrken, medan yrken inom hälso- och sjukvård samt omsorg får lägst ökning. Jord- och skogsbruk ökar med 1,2 procent eller 1 000 jobb Det är märkbart att antalet bristyrken ökar. Detta innebär större möjligheter för arbetssökande att hitta ett arbete. Men det är fortfarande inga större svårigheter för arbetsgivare att rekrytera inom många yrkesområden, vilket det kan bli fem till tio år framåt i tiden. Bengt Lyngbäck beskrev också var jobben finns i framtiden på 10 års sikt och de områden han lyfte fram var bl.a.: - Jord och skog - Offentliga sektorn - Tekniksektorn Skogsstyrelsens uppdrag åt Lantmäteriet (Niklas Lundberg) Då det enbart några veckor efter mötet uppdagades att Skogsstyrelsens haft ett mycket omfattande uppdrag åt Lantmäteriet avseende insamling/kontroll av värderingsdata i fält i Dalarna. Niklas Lundberg var därför inte nöjd med det svar som Skogsstyrelsen gav vid förra mötet angående hur Skogsstyrelsen såg på möjligheten/lämpligheten för Skogsstyrelsen att utföra uppdrag åt Lantmäteriet med tanke på den då nyligen avslutade upphandlingen av värderingstjänster från Lantmäteriet. Skogsstyrelsen menar att det aktuella uppdraget inte omfattade värderingstjänster varför ramavtalet inte var tillämpligt och att Lantmäteriet har möjlighet att lägga ut uppdrag som ligger utanför ramavtalet. Men dessa frågor måste riktas till Lantmäteriet, inte till Skogsstyrelsen. Skogsstyrelsen står fast vid man kommer att göra Lantmäteriet uppmärksam på gällande ramavtal vid nya överenskommelser om värderingstjänster med Skogsstyrelsen, men det slutgiltiga avgörandet ligger hos Lantmäteriet. Niklas Lundberg konstaterade att NAI Svefa:s avtal med Lantmäteriet är offentligt och frågade om Skogsstyrelsen kunde tänka sig att delge NAI Svefa en kopia på det här aktuella uppdragsspecifika avtalet. Thomas Mårtensson informerade om att det skulle kräva en sekretessprövning, vilket han ser till att det sker. Om inga sekretesshinder föreligger kommer det uppdragsspecifika avtalet att översändas till NAI Svefa AB. Skogsstyrelsen värderingsverksamhet i det egna biotopskyddsarbetet (Niklas Lundberg) Enligt Skogsstyrelsens Polytax uppfyller 30 procent av hyggena inte Skogsstyrelsens tolkning av lagkraven. Förvånande hög siffra för mig i

Skogsstyrelsen Minnesanteckningar 2011-03-29 7(9) varje fall. Framförallt med tanke på att just information och lagtillsyn är två av Skogsstyrelsens centrala uppgifter. Rimligen borde det inte räcka att konstatera detta brister utan ambitionen måste vara att förbättra dessa siffror. Som lösning föreslår jag att de värderingsmoment som är kopplade till inrättande av biotopskydd lyfts ut från Skogsstyrelsen och ombesörjs av de konsultfirmor som har detta som huvuduppgift. Detta skulle då frigöra just den typen av personella resurser som arbetar med miljöhänsynsfrågor. Lämpligen bör vara så att Skogsstyrelsen, som har stor kompetens inom miljöhänsynsfrågor, identifierar och avgränsar området som bör skyddas och att området därefter värderas av en oberoende aktör, förhandlas av en oberoende aktör och att, när uppgörelse nåtts med fastighetsägaren, beslutet om inrättande av biotopskydd fattas av Skogsstyrelsen. Flödet blir i sådana fall detsamma som vid bildande av naturreservat där länsstyrelsen identifierar och initierar processen och även beslutar i den men man överlåter till de som är specialiserade på markåtkomstlagstiftningen och värdering att utföre de momenten (och jag inte att någon skulle komma på tanken idag att länsstyrelsens personal skulle bedöma ersättning vid intrång för bildande av naturreservat för att fortsätta parallellen). Här finns en möjlighet att låta olika parter göra det de är bäst på, skapa sysselsättning och ge fastighetsägarna en, vill jag påstå, mer rättssäker ärendehantering. Staffan Norin förklarar att anslag till biotopskydd och anslag till rådgivning är två olika anslag och kan inte blandas. Frågan om hur och av vem biotopskydd ska värderas är ingen fråga för Skogsstyrelsens uppdragsverksamhet och därför inte heller en fråga för uppdragsrådet. Staffan Norin tar därför med sig denna fråga och överlämnar till Skogsstyrelsens skogsavdelning. Nationell strategi för konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning (Niklas Lundberg) I årets regleringsbrev till skogsstyrelsen framhålls särskilt att Skogsstyrelsen ska medverka till genomförandet av den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007-2013 och dess prioriteringar innefattande tydliggörandena i regeringens skrivelse 2009/10:221. Myndigheterna ska med strategin och skrivelsen som grund prioritera gemensamma insatser med andra myndigheter samt de organ som har ansvaret för regional tillväxt i länen. Hur ser Skogsstyrelsen på detta? Två mycket konkreta förslag för regional tillväxt och entreprenörskap finns ju ovan. Mötet enades om att detta är en viktig parameter att ta med när inriktning på utvecklingssatsningar inom uppdragsverksamheten och även vid bedömning av enskilda uppdrag. Skogsstyrelsen tar med sig detta och funderar på om detta kan tydliggöras i t.ex. rutinen för uppdragsbedömning.

Skogsstyrelsen Minnesanteckningar 2011-03-29 8(9) 6. Temafråga för diskussion Nya affärsmöjligheter i skogen Sveaskogs dotterbolag Naturupplevelser Sveaskog Naturupplevelser är ett helägt dotterbolag till Sveaskog. Fokus i bolaget ligger på att gynna entreprenörer och lokala aktörer för att utveckla skogens övriga värden. Sveaskog Naturupplevelser vill att så många som möjligt ska få chansen att uppleva glädjen med att vistas i skog och mark. Privatpersoner, klubbar/föreningar och turismföretag (i dagsläget ca 115 stycken) kan hyra mark och fiskevatten över hela Sverige, för eget bruk eller för att driva verksamhet inom naturturism. Sveaskog Naturupplevelser hyr också ut fritidshus, jordbruksmark, bostäder och anläggningar. Sveaskog Naturupplevelser har 8 500 kontrakt med kunder runt om i landet. Andra verksamheter som Sveaskog Naturupplevelser driver är: Mörrums Kronolaxfiske - Sportfiskeanläggningen Mörrums Kronolaxfiske vid Mörrumsån är ett av Sveriges ledande sportfiskevatten för lax och havsöring. Hjälmare kanal - Sveriges äldsta konstgjorda vattenväg är en pärla bland våra besöksområden. Här finns mycket att se och uppleva. Inatur.se - På inatur.se, Sveriges största marknadsportal för naturturism, kan företag marknadsföra och sälja produkter och tjänster. Sverigefiskekortet - Sverigefiskekortet är ett fiskekort som gör det möjligt att fiska i mer än 800 av Sveaskogs vatten. Skogsriket med inspiration från Matlandet Initiativ från landsbygdsministern. Skogsriket ska få en egen tydlig och ska nyttja synergier med andra satsningar. Målet är det ska vara en del av regeringens mål att skapa fler arbetstillfällen och ekonomisk utveckling på landsbygden - Främja skogens många värden - Helhetsgrepp nyttigheter, produkter, möjligheter - Identifiera antal fokusområden Stärka hållbart skogsbruk o fungerande ekosystemtjänster Skapa ökat intresse för och värde i den svenska skogen Produktmål - Identifiera fokusområden - Formulera vision - Inventera satsningar att bygga på - Identifiera indikatorer - Handlingsplan 31 maj 2011 - Attitydundersökning - Seminarier/workshops/hearing -

Skogsstyrelsen Minnesanteckningar 2011-03-29 9(9) Förberedelser kommer att genomföras under våren och lansering sker den 31 maj av landsbygdsminister Eskil Erlandsson. 7. Övriga frågor Skogsstyrelsens planverksamhet (Dan Glöde) Dan Glöde undrade hur Skogsstyrelsen ser på hur man marknadsför sin planverksamhet i dess olika skepnader som i princip kan delas in i tre kategorier: direkt mot slutkund med Skogsstyrelsens egen planprodukt Grönplan som underleverantör till skogsföretag med Skogsstyrelsens egen planprodukt Grönplan som underleverantör till skogsföretag i deras resp. plansystem Frågan är intressant när det gäller balansen marknadsföring av kundens (skogsföretagets) och andras planer i förhållande till Skogsstyrelsens egen planprodukt. Skogsstyrelsen tar med sig frågan och återkopplar vid nästa möte. Metria blir statligt bolag (Niklas Lundberg) Niklas Lundberg informerade om att Metria blir statligt bolag fr.o.m. 2011-05-01 och undrade samtidigt hur Skogsstyrelsen såg på detta med koppling till Skogsstyrelsens pågående arbete kring uppdragsverksamhetens organisationsform. Skogsstyrelsen har inte beaktat Metria särskilt, men har i samband med förbättringsarbetet sneglat på flera andra bolag och myndigheters organisationer. 8. Nästa möte Nästa möte 28 september 2011 kl. 9.00 12.00 (observera ändrat datum från det tidigare 27september) Värd för nästa möte blir Bengt Lyngbäck och Arbetsförmedlingen, Hälsingegatan 38 i Stockholm. Temat för nästa möte blir landsbygdsutveckling, entreprenörskap och vi återkommer till Skogsriket. Bengt Lyngbäck och Lars Sandberg förbereder temainnehåll i samråd med Thomas Mårtensson. 9. Avslutning Sammanfattning av mötet samt avslut