FEBRUARI 2013 RISKANALYS FÖR ÖSTRA CENTRUM I PARTILLE

FEBRUARI 2013 RISKANALYS FÖR ÖSTRA CENTRUM I PARTILLE

ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg Sverige TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se FEBRUARI 2013 RISKANALYS FÖR ÖSTRA CENTRUM I PARTILLE PROJEKTNR. A026849/164361 DOKUMENTNR. A026849/03/RAP001_rev1 Riskanalys VERSION Rev 1 UTGIVNINGSDATUM 2013-02-25 UTARBETAD Göran Davidsson/Rebecka Thorwaldsdotter GRANSKAD Göran Davidsson GODKÄND Gert Swenson

RISKANALYS FÖR ÖSTRA CENTRUM I PARTILLE 5 Sammanfattning Indelning/Bakgrund Partille kommun arbetar med att ta fram en detaljplan för Östra centrum i Partille. Området ligger intill E20 där transporter av farligt gods sker varför en riskanalys har efterfrågats. Partillebo AB har, i samråd med övriga exploatörer, givit COWI AB i uppdrag att utföra denna riskanalys. På området planeras för blandad centrumbebyggelse med volymhandel, småskalig handel/service, kontor, bostäder samt ny evenemangs- och idrottsarena. Syftet med riskanalysen är att undersöka om olycksriskerna avseende farligt gods kan bli acceptabla med den utformning och det användningsområde som föreslås. Genom en riskanalys kan möjliga olyckor identifieras och bedömas och skydd som minskar risknivån kan därmed rekommenderas. En viktig del i arbetet har varit att ta fram lämpliga skyddsåtgärder och dimensionerande fall med avseende på brand och explosion. De transporter som förväntas förekomma på E20 och som bedöms kunna påverka riskbilden är dels explosiva ämnen, brandfarliga, giftiga eller kemiskt instabila gaser och brandfarliga vätskor samt oxiderande ämnen. Beräkningar/Resultat Erfarenhetsmässigt görs bedömningen att ett antal skyddsåtgärder kommer att krävas. Detta då: Området ligger intill en farligt godsled med betydande transporter vilket leder till att risknivån är hög, främst närmast leden Verksamheter som planeras inom området medför i flera fall hög eller tidvis mycket hög personintensitet. Den föreslagna placeringen innebär att avsteg görs från aktuella riktlinjer För beräkningar av individ- och samhällsrisk förutsätts därmed att vissa skyddsåtgärder införs och efter beräkningar görs en värdering om tillräckligt med skydd vidtagits eller om ytterligare krävs. Jämfört med kriterier som används i denna rapport hamnar samhällsrisken inom zonen där skyddsåtgärder skall vidtagas ifall det är kostnadsmässigt rimligt. Detta förutsatt dock att alla skydd har vidtagits. Om skyddsåtgärder inte införs kommer samhällsrisken för vissa delar, främst arenaområdet, att vara oacceptabel. De kriterier som används i Sverige och i denna riskana-

6 RISKANALYS FÖR ÖSTRA CENTRUM I PARTILLE lys baseras på antal omkomna och tillåter att en viss andel drabbade personer omkommer. En olycka kan utöver dödsfall även leda till att personer blir skadade vilket inte finns med i beräkningar. Beslutsfattare skall vara medvetna om att "vid en allvarlig olycka kan många personer omkomma och skadas även om skyddsåtgärder införs". Slutsats Frågan om farligt gods kommer alltid vara aktuell i samband med utveckling i centrala Partille på grund av närheten till både E20 och järnvägen. I den fördjupade översiktsplanen för Partille C finns en intention att Partille skall gå från förort till förstad och utvecklingen av Östra centrum har, enligt kommunen, stor betydelse för att möjliggöra detta. Bedömningen beträffande avsteg från uppsatta kriterier, områdets lämplighet, krav på skyddsåtgärder etc. bör baseras på en balanserad sammanvägning utifrån de olika viljor, krav och förhållanden som finns. I detta projekt har ambitionen med arbetet med riskfrågor varit att hitta "rätt nivå" på skydd och dimensionerande fall och därmed finna lämpliga lösningar för att förbättra riskbilden för den föreslagna etableringen. Utgående från de kriterier som tillämpas görs bedömningen att en acceptabel risknivå kan erhållas förutsatt att föreslagna skyddsåtgärder införs. Nedan tabell sammanställer de skydd som skall vidtagas.

RISKANALYS FÖR ÖSTRA CENTRUM I PARTILLE 7 Området Arena P-hus Handel kv 6 Bostäder Kontor Övrig handel Förhindra mekanisk konflikt Förhindrar spridning av vätska in på området Motstå dimensionerande brand * - Motstå dimensionerande explosion - gasmoln - * - Motstå dimensionerande explosion massexplosiva ämnen - - - Motverka effekter från giftig gas - Begränsa antalet exponerade personer - Ej relevant Åtgärd förutsatta i riskberäkningar * Ytterligare åtgärd som erfordras - Åtgärd erfordras ej

8 RISKANALYS FÖR ÖSTRA CENTRUM I PARTILLE INNEHÅLL Sammanfattning 5 1 Inledning 11 1.1 Bakgrund och syfte 11 1.2 Omfattning - Metod 11 1.3 Avgränsning 12 1.4 Läsanvisning 12 2 Förutsättningar 13 2.1 Beskrivning av området, planerade verksamheter och personintensitet 13 2.2 Närliggande verksamheter 17 3 Trafik och transporter med farligt gods 18 3.1 E20 längs med området 18 3.2 Farligt gods förbi området 18 4 Bedömning av sannolikhet och konsekvens för olycka vid transport av farligt gods 21 4.1 Faror vid olycka med farligt gods 21 4.2 Farligt godsolycka 22 4.3 Olycka med massexplosivt ämne (klass 1.1) 23 4.4 Olycka med kondenserad brandfarlig gas (klass 2.1) 24 4.5 Olycka med kondenserad giftig gas (klass 2.3) 25 4.6 Olycka med brandfarlig vätska (klass 3) 26 4.7 Olycka med oxiderande ämne (klass 5) 27 4.8 Beräkning av sannolikhet för identifierade olyckshändelser 27 4.9 Konsekvenser av identifierade händelser 27

RISKANALYS FÖR ÖSTRA CENTRUM I PARTILLE 9 5 Skyddsåtgärder och dimensionering 28 5.1 Allmänt om skyddsåtgärder 28 5.2 Förutsättningar för krav på åtgärder 29 5.3 Skyddsåtgärder 29 6 Bedömning av risknivå 31 6.1 Allmänt 31 6.2 Individrisk 34 6.3 Samhällsrisk 37 6.4 Diskussion kring resultat 42 6.5 Diskussion kring skadade personer 43 7 Osäkerhets- och känslighetsdiskussion 46 8 Skyddsåtgärder och slutsats 47 8.1 Skyddsåtgärder 48 9 Referenser 56 Bilaga A - Beräkning av sannolikhet för olycka 59 Bilaga B - Bedömning av konsekvenser 68 Bilaga C Indata och resultat av beräkningar 87 Bilaga D- Känslighetsanalys 103 Bilaga E - Ritningar 112

RISKANALYS FÖR ÖSTRA CENTRUM I PARTILLE 11 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Partille kommun arbetar med att ta fram en detaljplan för Östra centrum i Partille kommun. Området ligger intill E20 där transporter av farligt gods sker varför en riskanalys har efterfrågats. Partillebo AB har, i samråd med övriga exploatörer, givit COWI AB i uppdrag att utföra denna riskanalys. Syftet med riskanalysen är att undersöka om olycksriskerna avseende farligt gods kan bli acceptabla med den utformning och det användningsområde som föreslås. Genom en riskanalys kan möjliga olyckor identifieras och bedömas och skydd som minskar risknivån kan därmed rekommenderas. En viktig del i arbetet har varit att ta fram lämpliga skyddsåtgärder och dimensionerande fall med avseende på brand och explosion. 1.2 Omfattning - Metod Riskanalysen omfattar identifiering av skadehändelser samt beskrivning av mängder och typer av farligt gods som bedöms transporteras på vägen förbi området. Baserat på detta genomförs, dels en kvalitativ bedömning av risker för skadehändelser, dels en sannolikhets- och konsekvensberäkning för olyckor med farligt gods. Riskerna redovisas både som individ- och samhällsrisk. För beräkningar av individ- och samhällsrisk förutsätts att vissa skyddsåtgärder är införda och efter beräkningar görs en värdering om tillräckligt med skydd vidtagits eller om ytterligare åtgärder krävs. Parallellt med denna riskanalys har ett kompletterande arbete pågått med att utreda krav och möjligheter för dimensionering för arenan med avseende på explosionslaster. Denna rapport refereras till: Strukturanalys av byggnad med avseende på kapacitet för explosionsbelastning (COWI, 2012). Resultat från strukturberäkningar har varit förutsättningar för beräkningar i denna riskanalys.

12 RISKANALYS FÖR ÖSTRA CENTRUM I PARTILLE 1.3 Avgränsning Riskanalysen är genomförd med avseende på den verksamhet som planeras för området som beskrivs i denna analys. Annat användningsområde med förändrad personintensitet eller förändrad placering av byggnader och verksamheter kan påverka riskbilden och den bedömning som görs. De risker som behandlas i rapporten har sitt ursprung i eventuella olyckor som kan inträffa på E20. Risker orsakade av trafik till och från området/arenan ingår inte i analysen. Det ingår inte heller risker så som brand i byggnader eller risker för miljön. 1.4 Läsanvisning Riskanalysen består av åtta huvudkapitel samt bilaga A-E. Nedan beskrivs kortfattad vad som behandlas i respektive huvudkapitel. Kapitel 2: I detta kapitel beskrivs de grundläggande förutsättningarna för studien såsom, områdesbeskrivning, planerad verksamhet samt personintensitet. Detta material används som indata för beräkningar. För ytterligare information kring indata för beräkningar beträffande personintensitet och illustrativa figurer för området hänvisas till bilaga C och bilaga E. Kapitel 3: I detta kapitel sammanställs material kring mängder och ämnen som transporteras på aktuell vägsträcka. De transportmängder som presenteras i detta kapitel ligger till grund för beräkningar. För ytterligare information kring trafikdata och antaganden hänvisas till bilaga C. Kapitel 4: I detta kapitel redovisas kortfattat generella faror vid olycka med farligt gods samt beskrivs de händelseförlopp som kan ge allvarliga konsekvenser på planområdet. För bakgrund till konsekvensbeskrivning hänvisas till bilaga B. För beräkningsgång för sannolikhetsberäkningar hänvisas till bilaga A. Kapitel 5: I detta kapitel beskrivs bakgrunden för dimensionering och kortfattat vilka skyddsåtgärder som skall införas. För mer detaljerad beskrivning av skyddsåtgärder hänvisas till kapitel 8. Kapitel 6: I detta kapitel presenteras beräknad risknivå samt bakgrund och begrepp för risk och kriterier för samhällsplanering. För beräknad risk redovisas först individrisken och därefter presenteras samhällsrisken. För ytterligare resultat av beräkningar hänvisas till bilaga C. Kapitel 7: I detta kapitel förs en osäkerhets- och känslighetsdiskussion. I bilaga D finns mer uppgifter kring de känslighetsanalyser som genomförts. Kapitel 8: I detta kapitel redovisas de skyddsåtgärder skall införas för att bedömningen, om att en acceptabel risknivå kan erhållas, skall gälla.

RISKANALYS FÖR ÖSTRA CENTRUM I PARTILLE 13 2 Förutsättningar I detta kapitel beskrivs de grundläggande förutsättningarna för studien såsom, områdesbeskrivning, planerad verksamhet samt personintensitet. 2.1 Beskrivning av området, planerade verksamheter och personintensitet Planområdet ligger mellan Gamla Kronvägen och E20 några hundra meter öster om Partille centrum. Området och är cirka 14 hektar stort och sträcker sig ca 700-800 meter längs med E20. På området planeras för blandad centrumbebyggelse med volymhandel, småskalig handel/service, kontor, bostäder samt ny evenemangs- och idrottsarena. En förändring av Skulltorpsmotet och en ny påfart på E20 planeras också i samband med utvecklingen av området. (Planbeskrivning, 2012) Norr om Gamla Kronvägen finns i dagsläget småindustrier och äldre bostäder och längst i öster finns en bensinstation samt restaurang. I väster angränsar området mot ett kvarter med radhus. Gamla Kronvägen Bensinstation Skulltorpsmotet N Radhus E20 Figur 1. Östra centrum i Partille- Planområdets läge med dagens utformning. I figur 2 visas illustrationsplan för området.

14 RISKANALYS FÖR ÖSTRA CENTRUM I PARTILLE Planerat P-hus Figur 2. Illustrationsplan -Östra centrum i Partille. Planerad verksamhet för respektive kvartersnummer samt benämningar förklaras i nästkommande stycken. I följande stycke sammanställs kortfattat beskrivning av verksamhet, utformning och personintensitet för de kvarter samt arenan som illustreras i figur 2. För mer antaganden kring personintensitet och förutsättningar för området hänvisas till bilaga C. Uppgifter om ytor och antal lägenheter och parkeringsplatser utgår ifrån material som erhållits av exploatör och kommunen. 2.1.1 Generella antaganden För beräkning av antalet personer för respektive verksamhet/kvarter görs följande antaganden om inget annat anges. Lägenheter: Varje lägenhet bebos av 1-2 personer och 30 % av dem är hemma på dagtid och 25 % av dem som är hemma vistas utomhus under 4 timmar varje dag. Nattetid/kväll antas 90 % av de boende på området vara hemma och befinner sig då inomhus. Några människor läggs på för vistelse utomhus under natten. Kontor: 0,04 personer/m 2 Handel: Hög: 0,033 personer/m 2 Medel: 0,022 personer/m 2 Låg: 0,01 personer/m 2 Nedan följer mer specifika uppgifter kring arenan och kvarter 1-6. 2.1.2 Arenan Arenan placeras 30 meter ifrån vägkant och huvudentrén placeras på den norra sidan. För beräkningar utgår analysen ifrån den utformning och de uppgifter som presenteras i skisser för respektive plan vilka återfinns i bilaga E.

RISKANALYS FÖR ÖSTRA CENTRUM I PARTILLE 15 Arenan skall användas för olika (idrotts) evenemang och under ca 40 tillfällen per år förväntas arenan ha större events med ca 2000 4500 besökare/åskådare. För beräkningar antas följande: 10 tillfällen om året med 4 500 besökare 30 tillfällen om året med 2 000 besökare Ett event antas pågå under 4 timmar och alla besökare beräknas även befinna sig utomhus ca 30 minuter i samband med evenemanget. Övriga dagar antas att ca 100 personer befinner sig i den stora (västra) delen av arenan. I den östra delen av arenan planeras för B-hall, bowlinghall, gym, kontor samt lokal för restaurang och konferens. I denna del förväntas dagligen relativt många personer kunna befinna sig med toppar mellan kl. 12-14 samt kl. 16-22. Utifrån uppgifter om planerad användning, har följande personintensitet sammanställts för en "normaldag": 8 timmar per dag ca 120 personer 8 timmar per dag ca 500 personer 8 timmar per dag är arenan tom. Alla personer befinner sig utomhus i området ca 10 minuter när de kommer och lämnar arenan. 2.1.3 Kvarter 1 och Kvarter 2 - Bostäder I kvarter 1 och kvarter 2 planeras för totalt ca 370 nya lägenheter. Dessa ligger som närmast ca 80 meter ifrån vägkant av E20. Beräkningar för personintensitet utgår från ovan angivna antaganden för lägenheter. 2.1.4 Kvarter 3 och 4 bostäder- kontor och handel I kvarter 3 planeras för ca 190 nya bostäder och ca 7000 m 2 yta för handel. I kvarter 4 planeras för ca 180 nya bostäder, 1900 m 2 yta för kontor samt 5320 m 2 yta för handel. Byggnaders placering är som närmast ca 80 meter ifrån vägkant av E20. Beräkningar för personintensitet utgår från ovan angivna schablonvärden för bostäder, handel och kontor. Medelvärde används för handel. Exploatören vill även möjliggöra yta för servicepunkter för mindre verksamheter så som exempelvis skomakeri och fiskhandel. För beräkning antas 8 servicepunkter

16 RISKANALYS FÖR ÖSTRA CENTRUM I PARTILLE på området 50-100 meter ifrån vägen (inom området som är avsett för parkeringsyta). Dagtid antas 3-5 personer befinna sig kring/vid varje servicepunkt. 2.1.5 Kvarter 5 Handel kontor (hotell och bostäder) För detta kvarter utgår analysen ifrån en total yta på ca 14000 m 2 med 50 % handel och 50 % kontor. Projektören har även ett önskemål om att utreda möjligheten för hotell eller bostäder. Detta behandlas i ett kvalitativt resonemang. 2.1.6 Kvarter 6 Handel längst i öster I kvarter 6 planeras för ca 12000 m 2 sällanköpshandel i två plan. Byggnaden planeras på ca 25 meter ifrån vägkant. Del närmast vägen skall användas för lager och angöring för varuintag. Enligt uppgifter från exploatören (KF Fastigheter, 2012) kan schablonvärde 0,01 personer/m 2 användas för uppskattning av personintensitet. Bedömning är dock att detta värde främst är aktuellt under "högtrafik" som är kl. 16-19 torsdagar och fredag samt kl. 11-14 lördag. För övriga tider är siffran troligtvis överskattad. Handel antas vara öppet 9 timmar per dag. Utifrån erfarenhet från liknande handelsverksamheter är det rimligt att anta 1-2 varutransporter per dag och 25-40 anställda. Alla besökare antas befinna sig utomhus ca 10 minuter per besök. Bensinstation: Norr om planområdet finns en bensinstation. Bensinstationen ligger inom analysområdet för beräkningar (200 meter) varför 5 personer inomhus samt 5 personer utomhus har antagits under hela dygnet. 2.1.7 Ytparkering och parkeringshus På området längs med E20 planeras för totalt ca 1100 parkeringsplatser varav ca 390 platser finns längs med E20 på vardera sida av det planerade parkeringshuset. Placering av parkeringshuset är 30 meter ifrån vägkant. P-hus byggs för totalt 700 platser i 3 plan. Exploatören önskar en öppen lösning där nedre plan (plan 1) samt övre plan (plan 3) mer liknar ytparkering d.v.s. på nedre plan finns inga väggar och plan 3 är öppet utan tak. För illustrativ skiss se figur i bilaga E. Parkeringsplatser längs med E20 förväntas främst används av besökare till handel och kontor. På liknande platser är beläggningen, enligt exploatör, sällan över 30 %. Högre beläggning förekommer främst torsdagar/fredagar kring 16-18 samt på lördagar 11-14. I normalfallet används parkeringsplatser närmast handel först varför platser närmast E20 kommer användas under få tillfällen om året vid storhandel eller större events. I beräkningar antas att varje bil medför 1,5 besökare. Uppgifter om användandet av parkeringsplatser har erhållits av exploatören för parkeringshus/handelshus i kvarter 6 (KF Fastigheter, 2012).

RISKANALYS FÖR ÖSTRA CENTRUM I PARTILLE 17 2.1.8 Sammanställning av personintensitet Utifrån ovan uppgifter och antaganden har personantal för studerad sträcka längs med E20 sammanställts vilket redovisas i tabeller i bilaga C. I tabellen redovisas uppskattat antal personer inomhus och utomhus på olika avstånd ifrån E20 och det är dessa värden som ligger till grund för beräkningar. 2.2 Närliggande verksamheter I denna riskanalys förutsätts att verksamheter norr om området utgörs av logistiklager, bostäder och annan övrig verksamhet som inte utgör någon risk för området. Bensinstationen i öster ingår i utredningen och behandlas kvalitativt genom att bedöma bensinstationens påverkan på närliggande kvarter och möjlighet/begränsning i planerad användning för området.

18 RISKANALYS FÖR ÖSTRA CENTRUM I PARTILLE 3 Trafik och transporter med farligt gods Farligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter, som har sådana egenskaper att de kan skada människor, miljö, egendom och annat gods. Farligt gods delas in i olika ADR-klasser 1 beroende på vilken typ av fara som ämnet kan ge upphov till. Klassificeringen är en internationell överenskommelse avseende regler för transporter av farligt gods i Europa. För att bedöma mängder god som transporteras förbi området har olika källor studerats vilket beskrivs i detta kapitel samt ytterligare i bilaga C. 3.1 E20 längs med området E20 är en viktig förbindelse mellan Göteborg och Stockholm. Vägen ingår i det nationella stamvägnätet och har stor betydelse för både näringslivets transporter och för arbetspendlare. Del av E20 förbi Östra centrum består av 3 filer i vardera riktningen. Hastigheten är skyltad till 80 km/h. Trafikmängden är cirka 35 000 fordon/medelvardagsdygn mellan Partillemotet och Skulltorpsmotet enligt mätning år 2006. (WSP, 2011 b) 3.2 Farligt gods förbi området Tidigare Statens Räddningsverk (SRV) har kartlagt transporter av farligt gods på vägar i Sverige. Den senaste kartläggningen genomfördes år 2006 vilket omfattade transporter under september månad år 2006. I kartläggningen presenteras mängden farligt gods som ett spann för varje studerad vägsträckning. I samband med kartläggningen har även en generell sammanställning för den procentuella fördelningen mellan olika farligt godsklasser som transporteras på vägar i Sverige sammanställts. Material kring sammanställningar återfinns i bilaga C. 1 ADR=European Agreement Concerning the International Carriage of Dangerous Goods by Road

RISKANALYS FÖR ÖSTRA CENTRUM I PARTILLE 19 Antalet transporter av farligt gods förbi området beräknas utifrån de spann som sammanställts för denna del av E20. Detta värde jämförs mot antal transporter som baseras på beräkningar som utgår ifrån fordon/dygn (ÅDT) och andel tung trafik längs med sträckan samt antaganden om andelen farligt gods. Beräkningar från SRV's kartläggning ger ca 20 % högre värde jämfört mot beräkningar som utgår ifrån ÅDT. Detta beskrivs ytterligare i bilaga C. För beräkning av antalet transporter för denna del av E20 görs följande antaganden: 20 % av klass 1 produkterna transporteras i större lastbilar med max last på 16 ton medan 80 % av klass 1 produkterna transporteras i mindre bilar med last < 1 ton. För övriga kategorier av farligt gods antas fulla transporter vilket motsvarar ca 16 ton. 40 % av transporter av brandfarlig vätska består av produkter med låg flampunkt, t.ex. bensin, som kan medföra skador på människor vid en eventuell olycka. 10 % av klass 1 varor antas utgöras av massexplosiva ämnen. Kartläggning år 2006 påvisade inga transporter av giftiga gaser. I denna riskanalys har ett värde på 135 transporter av giftiga gaser antagits vilket är 10 % av de brandfarliga gaserna som noterades. Antagande att det även transporteras giftiga gaser görs då studerade transporter (år 2006) endast täcker en månad och klass 2.3 transporter kan ha skett utanför denna tidsperiod. Värden i tabell 1 ligger till grund för sannolikhets- och konsekvensberäkningar. Dessa utgår ifrån maxvärdet av material från SRV's kartläggning. Värdet baseras på 2006 års flöden och att dessa är konstanta i framtiden. Detta är vår bedömning av troligt scenario för utveckling av transporter av farligt gods. För statistik och prognoser beträffande detta antagande hänvisas till bilaga C. I bilaga D studeras hur risknivåer påverkas av scenario med högre flöden. Där studeras även risknivån när 100 % av den brandfarliga vätskan ligger till grund för beräkningar.

20 RISKANALYS FÖR ÖSTRA CENTRUM I PARTILLE Tabell 1. Transporter av farligt gods per ADR-klass på E20 längs med studerat område (fordon/år) baserad på SRV's kartläggning år 2006. ADR-klass Fordonstransporter/år Maxvärden SRV. 1.1 Massexplosiva ämnen små 135 1.1 Massexplosiva ämnen- stora 4 2.1 Brandfarliga Gaser 1350 2.3 Giftiga gaser 135* 3. Brandfarlig vätska klass 1 9900 5.1 Oxiderande ämnen 368 *Inga transporter av giftiga gaser rapporterades för denna del av E20. Då kartläggning endast gjorts för en månad och transporter av giftig gas kan förekomma har 10 % av de brandfarliga ämnena använts. Av alla transportklasser är det ovanstående som ger störst konsekvenser varför de har valts som dimensionerande händelser i riskanalysen. Utöver dimensionerande klasser sker även transporter av ADR-klass 4, 6, 8 och 9.

RISKANALYS FÖR ÖSTRA CENTRUM I PARTILLE 21 4 Bedömning av sannolikhet och konsekvens för olycka vid transport av farligt gods En risk brukar behandlas som produkten av sannolikhet och konsekvens. För att kunna beräkna risknivån för en eventuell olycka med farligt gods krävs därför värden för sannolikheten (frekvensen) för att en olycka skall inträffa samt konsekvensen. I detta kapitel redovisas inledningsvis generella faror vid olycka med farligt gods och därefter följer en genomgång av de händelseförlopp som kan ge allvarliga konsekvenser vid studerat område. Beräkningsgång för sannolikhetsberäkningar för olycka med farligt gods redovisas i bilaga A. 4.1 Faror vid olycka med farligt gods Nedan redovisas en sammanställning av huvudsakliga faror med olika kemikalier i de olika ADR-klasserna. Tabellen anger även de riskavstånd som kan vara aktuella för en grov bedömning av allvarlig skadepåverkan på oskyddade människor (FOA, 1995).

22 RISKANALYS FÖR ÖSTRA CENTRUM I PARTILLE Tabell 2. Generella faror med olika transportklasser av farligt gods Transportklass Dominerande fara Explosion Brand Förgiftning Övrig risk Meter Riskavstånd 1. Explosiva ämnen 100-1 000 < 100 2. Gaser > 1 000 100-1 000 3. Brandfarliga vätskor < 100 4. Brandfarliga fasta ämnen < 100 5. Oxiderande ämnen <100 100-1 000 6. Giftiga ämnen < 100 7. Radioaktiva ämnen < 100 8. Frätande ämnen < 100 9. Övriga farliga ämnen < 100 De typer av gods som förväntas transporteras förbi området och som kan ge allvarliga konsekvenser avseende människoliv är ADR klass 1, 2.1, 2.3, 3 och 5.1. Nedan ges en kort summering av olyckseffekterna med ämnen i dessa klasser. Konsekvensen av de nedanstående olyckorna beror på hur många människor som befinner sig inom riskavstånd vid ett olyckstillfälle. Konsekvensens omfattning är även direkt beroende av läckagets storlek, placering på havererad behållare och utströmningsvinkeln. Olyckseffekterna uppskattas och redovisas utförligt i bilaga B. 4.2 Farligt godsolycka För att en farligt godsolycka skall ske krävs att ett fordon lastat med farligt gods är inblandat i en olycka, t.ex. en kollision eller urspårning. Vidare måste behållare på fordonet skadas så att läckage av ett farligt ämne sker.

RISKANALYS FÖR ÖSTRA CENTRUM I PARTILLE 23 Ett utsläppt giftigt ämne sprids som vätska eller gas. Halten av det farliga ämnet avtar med avståndet till ämnet. För att en människa skall komma till skada måste dessa befinna sig inom det område där ämnet uppvisar en skadlig halt. För brand- och explosionsfarliga ämnen måste dessutom en antändningskälla finnas som kan starta en brand eller ett explosionsförlopp. Även här gäller att människor måste finnas inom riskområdet för att komma till skada. Riskområdets storlek beror på typ av ämnen och händelse som är dimensionerande. Detta beskrivs schematiskt i figur 3. Figur 3. Schematiskt händelseförlopp vid farligt godsolycka. 4.3 Olycka med massexplosivt ämne (klass 1.1) Inom klass 1 (explosiva ämnen) är det främst klass 1.1 (massexplosiva ämnen) som kan orsaka skada för personer i samband med en olycka. Vid transport av massexplosiva ämnen finns risk för explosion som kan orsakas av spontan reaktion, yttre brand eller rörelseenergin som utvecklas vid stötar. På det sätt som massexplosiva ämnen och material förpackas minimeras emellertid risken för att explosion eller brand ska inträffa. Vid en eventuell olycka kan händelseförloppet utvecklas mycket snabbt och ge svåra konsekvenser. Hur stora konsekvenserna blir beror på mängden transporterat ämne samt avståndet till människor. Hur stora skadorna blir på byggnader beror till stor del på byggnadskonstruktion och material. En explosion leder till höga tryck i närzonen, trycket minskar sedan med avståndet från explosionen. Människor tål tryck bättre än vad byggnader gör. Dödsfall som direkt följd av tryckvågen vid en fullastad transport (16 ton) kan förväntas inträffa på avstånd upp till 75 meter ifrån olycksplatsen. För mindre transporter (50-1000 kg) kan dödsfall förväntas på upp till ca 25 meter ifrån olycksplatsen. Skador på lungor och trumhinnor (på grund av tryck) kan inträffa upp till 25 meter ifrån olycksplatsen för olycka motsvarande ca 200 kg. Dödsfall och skador kan inträffa i och med att byggnader rasar, eller från splitter och flygande material. Även nyare betongbyggnader med väl sammanhållen

24 RISKANALYS FÖR ÖSTRA CENTRUM I PARTILLE stomme kan raseras på ett avstånd av ett par hundra meter från explosionscentrum. Skador på människor inomhus är troliga, liksom dödsfall, både vid olyckor med små och stora transporter. Skador på grund av splitter och flygande material kan förekomma på ett område mellan några 10-tals meter upp till 1 km beroende på storleken på explosionen, var den inträffar och i vilken typ av område/bebyggelse som olyckan inträffar. Gränsen för dödliga skador går vid 180 kpa. I tabell 3 sammanställs rimliga tryck för vad byggnader klarar av. Tabell 4 redogör för olika trycks påverkan på människokroppen. Tabell 3. Maximala infallande tryck för material och byggnader Material för byggnaden Träbyggnader och plåthallar Tegel- och äldre betonghus Nyare betonghus Maximalt tryck 10 kpa 20 kpa 40 kpa Tabell 4. Skador på människan vid olika infallande tryck Skadenivå på människan Dödlig skada Lungskador Trummhinneruptur Tryck 180 kpa 180-69 kpa 69-21 kpa 4.4 Olycka med kondenserad brandfarlig gas (klass 2.1) Propan och butan är exempel på kondenserade brandfarliga gaser. En tankbilsolycka som leder till utsläpp av kondenserad brandfarlig gas som antänds kan leda till någon av följande händelser: Jetbrand Gasmolnsbrand Gasmolnsexplosion BLEVE (Boiling Liquide Expanding Vapour Explosion)

RISKANALYS FÖR ÖSTRA CENTRUM I PARTILLE 25 Jetbrand En jetbrand uppstår då gas strömmar ut genom ett hål i en tank och därefter antänds. Därmed bildas en jetflamma. Flammans längd beror av storleken på hålet i tanken samt om läckaget sker i vätske- eller gasfas. Gasmolnsbrand Om gasen vid ovanstående scenario inte antänds omedelbart uppstår ett brännbart gasmoln. Om gasmolnet antänds i ett tidigt skede är luftinblandningen vanligtvis inte tillräcklig för att en explosion ska inträffa. Förloppet utvecklas då till en gasmolnsbrand med diffusionsförbränning. Detta kan även uppstå vid antändning i ett senare skede. Konsekvensen för personer utomhus är vid jetbrand och gasmolnsbrand förutom dödsfall även 1:a till 3:e gradens brännskador. För jetbrand förväntas inga omkomma på längre avstånd än 50 meter ifrån en olycka. Omkomna på grund av gasbrand förväntas inte förekomma på längre avstånd än 100 meter ifrån olycka. Gasmolnsexplosion Om gasmolnet inte antänds omedelbart kommer luft att blandas med den brandfarliga gasen. Vid antändning kan en gasmolnsexplosion ske om gasmolnet består av en tillräckligt stor mängd gas/luft av en viss koncentration. En gasmolnsexplosion kan beroende på vindstyrka och riktning inträffa en bit ifrån själva olycksplatsen. BLEVE BLEVE är en speciell händelse som kan inträffa om en tank med kondenserad brandfarlig gas utsätts för yttre brand. Trycket i tanken stiger och på grund av den inneslutna mängdens expansion kan tanken rämna. Innehållet övergår i gasfas på grund av den höga temperaturen och det lägre trycket utanför och antänds. Vid antändningen bildas ett eldklot med stor diameter under avgivande av intensiv värmestrålning. För att en sådan händelse ska kunna inträffa krävs att tanken hettas upp kraftigt. Tillgänglig energi för att klara detta kan finnas i form av en antänd läcka i en annan närstående tank. Händelsen med BLEVE sker med en viss fördröjning vilket kan ge tid för att utrymma området ifall risk för BLEVE föreligger. Om en BLEVE inträffar utan att området utrymts kommer dödsfall och skadade personer finnas upp till flera 100 meter ifrån olyckan. 4.5 Olycka med kondenserad giftig gas (klass 2.3) Exempel på kondenserad giftig gas är svaveldioxid, ammoniak och klor som alla är giftiga vid inandning och som redan vid låga koncentrationer kan ge svåra skador och i värsta fall leda till dödsfall. Gasen transporteras under tryck i vätskeform och vid utströmning till luft förångas vätskan fort och övergår i gasform. Generellt är

26 RISKANALYS FÖR ÖSTRA CENTRUM I PARTILLE gaserna tyngre än luft vid själva utsläppet varför spridning av gasen primärt sker längs marken. Giftig kondenserad gas kan ha riskområde på hundra meter upp till många kilometer och gasen når ofta sin största utbredning efter bara några minuter. Utbredningen och hur hög koncentrationen blir beror på ett antal parametrar så som vindstyrka och riktning samt storleken på läckaget. Vid exempelvis högre vind blandas mer luft in i gasmolnet vilket resulterar i lägre koncentrationer. Andelen omkomna beror på vilken toxisk gas som förekommer, utsläppets storlek, väderförhållande, inbyggda skydd etc. Risken för att omkomma är som störst närmast utsläppet. På längre avstånd minskar andelen omkomna men i samband med det ökar andelen svårt- och lindrigt skadade. Gasen sprider sig i vindens riktning vilket gör att skadeutfallet (antalet omkomna och skadade) beror på hur marken ser ut och hur många personer som befinner sig i området där gasmolnet drar fram. Ett läckage kan variera i storlek beroende på vad som orsakar läckaget. Ett mindre begränsat utsläpp kan orsakas av läckage på en packning medan en punkterad tank kan orsaka ett mycket stort utsläpp under längre tid. Oavsett storleken på läckaget kommer koncentrationen i gasmolnet närmast utsläppet vara så pass hög att det kan orsaka dödsfall. För att personer ska omkomma inomhus krävs ett kontinuerligt utsläpp under längre tid. För ett mindre utsläpp kommer koncentrationen för dödligt utfall mycket troligt vara kortare än 50 meter medan skador och irritation kan förekomma upp till flera hundra meter ifrån utsläppet. För punktering av tank är andelen omkomna 100 % upp till flera hundra meter ifrån utsläppet. Skador förekommer endast i vindriktningen. 4.6 Olycka med brandfarlig vätska (klass 3) En tankbilsolycka som leder till utsläpp av brandfarlig vätska kan antändas och resultera i en pölbrand (brinnande vätska på marken). Beroende på utformning av området kring vägen kan vätskan antingen sprida sig närmre byggnader eller så kan en utspridning begränsas av exempelvis ett dike. Det finns olika typer av brandfarlig vätska, vanligt förekommande är bensin och diesel. Bensin har en flampunkt under 21 C och kan antändas vid normala utomhusförhållanden medan brandfarlig vätska, av typen dieselolja, har högre flampunkt och förväntas inte antändas vid lägre temperatur än 55 C. Omkring 40 % av transporterade klass 3 produkter utgör väskor med låg flampunkt. Beroende på storleken på en pölbrand kan påverkansområdet variera. Beräkningar har visat att en stor pölbrand (300 m 2 ) inte förväntas ha längre påverkansområde på byggnader och personer inomhus än max 50 meter. Konsekvensen för personer utomhus är vid en brand förutom dödsfall även 1:a till 3:e gradens brännskador. Brännskador i olika grader kan förväntas på längre avstånd än 50 meter. Hur hög värmestrålning en person klarar av utan att erhålla skador beror bland annat på hur länge personen exponeras för strålningen. En person som blir varse en brand kom-

RISKANALYS FÖR ÖSTRA CENTRUM I PARTILLE 27 mer troligtvis att försöka ta sig ifrån området och på så sätt kan graden av brännskada till viss del begränsas. Detta förutsätter dock att personen i fråga kan förflytta sig, blir varse branden samt reagerar tillräckligt fort för att kunna/hinna agera. 4.7 Olycka med oxiderande ämne (klass 5) Till klass 5 hör oxiderande ämnen (klass 5.1) och organiska peroxider (klass 5.2) som vid upphettning, kontakt med organiska ämnen (t.ex. bensin eller motorolja) eller vid mycket kraftiga stötar kan få tillräckligt med energi för att spontant börja reagera och därefter orsaka brand eller i värsta fall explosion. Om ämnet, vid en olycka, endast läcker ut föreligger normalt ingen risk för personskada. Explosionsrisk föreligger ifall oxiderande ämne läcker ut och blandas med exempelvis fordonsbränsle, vilket kan ske ifall fordonstanken även skadas vid en olycka eller om andra fordon är inblandade. Konsekvenserna liknar de som uppstår vid en olycka med massexplosiva ämnen och utfallet påverkas av mängden explosiv blandning. Exempel på oxiderande ämne är väteperoxid, vilket är det mest frekvent transporterade ämnet i transportklassen. Utifrån beräkningar och antaganden som genomförts för massexplosiva ämnen görs bedömningen att dödliga skador kan förekomma upp till ca 50 meter ifrån en explosion motsvarande 2-3 ton. Skador på lungor och trumhinnor, på grund av trycket, kan uppkomma upp till ca 100 meter ifrån olycksplatsen. Skador på grund av splitter från fönster och flygande material kan inträffa upp till ca 500 meter från en olycka. 4.8 Beräkning av sannolikhet för identifierade olyckshändelser För att beräkna sannolikheten för identifierade händelser används faktorer som exempelvis antalet transporter av farligt gods för varje specifik ämnesklass, platsspecifika egenskaper så som vindhastighet, sannolikhet för antändning, olycksfrekvens etc. Beräkningar av sannolikheten redovisas i bilaga A. 4.9 Konsekvenser av identifierade händelser Bedömning av konsekvenser i denna analys baseras på andelen omkomna personer vid en olyckshändelse med transport av farligt gods. Konsekvensbedömningen baseras på Göteborgs kommuns översiktsplan (1999), VTI rapport 387:4 (1994), konsekvensberäkningar i Effekt plus och PHAST (DNV, 2010) samt simuleringar i programmet Bfk (Beräkningsmodeller för kemikalieexponering) (RIB, 2012). Utförlig beskrivning av konsekvenser redovisas i bilaga B.

28 RISKANALYS FÖR ÖSTRA CENTRUM I PARTILLE 5 Skyddsåtgärder och dimensionering I detta kapitel beskrivs arbetsgången för framtagande av lämpliga skyddsåtgärder och dimensionerande scenarion samt sammanställs vilka skydd som krävs för planerad exploatering. 5.1 Allmänt om skyddsåtgärder En viktig del i arbetet har varit att ta fram lämpliga skyddsåtgärder och dimensionerande fall med avseende på brand och explosion. Skyddsåtgärder för att minska risken med avseende på farligt gods syftar till att åstadkomma en eller flera av följande effekter: Reducera/motverka strålningseffekter Motverka effekter från dimensionerande fall för explosion Motverka/reducera effekter från giftig gas Begränsa antalet människor som kan bli utsatta för en viss olyckseffekt/begränsa antalet exponerade människor. Arbetsgången när det gäller att värdera lämpliga skyddsåtgärder har varit följande: 1. Bedömning av lämpliga åtgärder baserat på erfarenheter. Dessa åtgärder ligger till grund för de riskberäkningar som genomförs. 2. Genomförande av riskberäkningar. 3. Jämförelser av risknivåer mot kriterier och värdering av åtgärder. Detta omfattar värdering av behov för ytterligare åtgärder eller skärpta krav, alternativt möjlighet att sänka krav på åtgärder. I detta kapitel ges en kort sammanfattning av åtgärder som legat till grund i riskberäkningar (punkt 1 ovan) samt vilka ytterligare åtgärder som bedömts erforderliga (punkt 3 ovan).

RISKANALYS FÖR ÖSTRA CENTRUM I PARTILLE 29 5.2 Förutsättningar för krav på åtgärder Det studerade området ligger intill en farligt godsled med betydande transporter av farligt gods. De verksamheter som planeras inom området medför i flera fall hög eller tidvis mycket hög personintensitet. Den föreslagna planeringen av området innebär också att avsteg görs från aktuella riktlinjer för utbyggnad intill farligt godsleder (se vidare kapitel 6.1). Sammantaget innebär detta att ett antal skyddsåtgärder erfarenhetsmässigt kommer att krävas. Ett förhållningssätt i detta sammanhang är att utgå ifrån liknande planärenden och ställa samma krav på byggnader inom t ex samma kommun/stad. Längs med E20 i Partille finns Allum köpcentrum och arbetet med att ta fram en ny detaljplan för ett nytt område med handelsverksamhet och nya bostäder (Kyrktorget) pågår. Det bedöms rimligt att liknande krav på dimensionerande scenario bör ställas för exempelvis ny handel inom Östra centrum som ställts på liknande verksamheter inom närliggande tid. Även för parkeringshus finns relevanta jämförelseobjekt att tillgå inom Göteborgsregionen. Några i tid och plats helt relevanta jämförelseobjekt finns däremot inte för arenan. Det kan här vara aktuellt att ställa högre krav än för t ex ett handelsområde eftersom ett mycket stort antal personer kan påverkas om en olycka inträffar, å andra sidan förekommer stort personantal under en begränsad tid. Ur kostnads- och genomförandesynpunkt är det framförallt val av kriterie för explosionsövertryck som är avgörande. Eftersom detta val har betydande påverkan på såväl risknivå som kostnader och möjlighet för genomförande har denna fråga studerats närmare: En inledande bedömning av rimligt dimensionerande scenario ligger till grund för riskberäkningar (kapitel 6). Ett parallellt uppdrag har genomförts där byggnadstekniska konsekvenser och möjligheter att dimensionera arenan för en gasmolnsexplosion samt för olika kriterier med avseende på massexplosion har utretts (COWI, 2012). Baserat på resultat av byggnadsteknisk utredning och riskberäkningar har rimliga dimensionerande scenario bedömts (kapitel 8). 5.3 Skyddsåtgärder En sammanfattning av åtgärder som bedöms erforderliga redovisas i tabell nedan. En utförlig redovisning av erforderliga åtgärder ges i kapitel 8. Notera att skyddsåtgärder i kapitel 8 är "skallkrav" och förutsätts för att beräknade risknivåer skall gälla.

30 RISKANALYS FÖR ÖSTRA CENTRUM I PARTILLE Tabell 5. Sammanfattning av säkerhetshöjande åtgärder Området Arena P-hus Handel kv 6 Bostäder Kontor Övrig handel Förhindra mekanisk konflikt Förhindrar spridning av vätska in på området Motstå dimensionerande brand * - Motstå dimensionerande explosion - gasmoln - * - Motstå dimensionerande explosion massexplosiva ämnen - - - Motverka effekter från giftig gas - Begränsa antalet exponerade personer - Ej relevant Åtgärd förutsatta i riskberäkningar * Ytterligare åtgärd som erfordras - Åtgärd erfordras ej Dimensionerande scenario för brand och explosion som förutsätts för beräkningar är: Pölbrand (200 m 2 ) Gasmolnsexplosion (10 kg gasol) Massexplosiva ämnen (200 kg) När det gäller dimensionering mot gasmolnsexplosion och massexplosiva ämnen ska det noteras att syftet är att undvika storskaliga konsekvenser, att helt förhindra skador på byggnader och, i viss omfattning, personer bedöms inte som realistiskt. Detta behandlas vidare i kapitel 8.

RISKANALYS FÖR ÖSTRA CENTRUM I PARTILLE 31 6 Bedömning av risknivå I detta kapitel presenteras beräknad risknivå samt bakgrund och begrepp för risk och kriterier för samhällsplanering. För beräknad risk redovisas först individrisken och därefter presenteras samhällsrisken. 6.1 Allmänt Risknivå är ett abstrakt begrepp. Olika individer uppfattar risker på olika sätt och accepterar olika risker beroende på om risken till exempel är frivillig, känd eller gagnar ett intresse. Som nämnts tidigare kan en risk beskrivas som produkten av sannolikhet (händelsefrekvens) och konsekvens. RISK = SANNOLIKHET KONSEKVENS I denna analys behandlas sannolikheter som är så låga att de allra flesta människor inte förmår ta dem till sig. Konsekvenserna är emellertid synnerligen påtagliga. Effekten av en propan-bleve eller ett utsläpp av giftig gas kan resultera i ett stort antal omkomna eller skadade människor. Händelsefrekvensen för propanolyckor i allmänhet är så låg att den över huvud taget inte skulle beaktas om konsekvensen inte hade varit så stor. Samhället accepterar hantering av farliga ämnen. Användning av olika kemiska varor innebär också transporter av dessa mellan olika platser. Idag är de flesta konsekvenser kända som orsakas av utsläpp av farliga ämnen. Därför har hanteringen belagts med restriktioner och krav på utrustning, bland annat tankkonstruktion, tankmaterial, och tankkontroll. Transportolyckor med utsläpp av farliga ämnen som följd har låg sannolikhet. Detta tack vare de restriktioner som råder. Den låga sannolikheten är en viktig parameter som i en bedömning av risknivån skall värderas tillsammans med konsekvenserna på ett balanserat sätt.

32 RISKANALYS FÖR ÖSTRA CENTRUM I PARTILLE Riskacceptans I riskanalyser kan risknivån presenteras som individrisk och/eller samhällsrisk. Individrisken är lättare att definiera och värdera än samhällsrisken. Individrisken är oberoende av antalet personer som befinner sig på ett område medan samhällsrisken påverkas av mängden personer som befinner sig på ett utsatt område. Individrisk är risken för en enskild individ som befinner sig i närheten av en riskkälla. Samhällsrisken är risken för en grupp människor som befinner sig i ett riskområde. Samhällsrisken är direkt beroende av hur många individer som befinner sig i ett riskområde medan individrisken är helt oberoende av antalet personer på riskområdet. Samhället har lättare att acceptera flera olyckor med begränsande konsekvenser än ett fåtal med mycket allvarliga eller katastrofala konsekvenser. Detta innebär att riskacceptansen eller toleransen blir lägre ju fler människor som förväntas kunna komma till skada. I dagens samhälle har många risker accepterats utan att från början blivit värderade. Avseende individrisk bör följande etiska princip eftersträvas: Den risk som vi utsätts för av naturliga händelser bör inte ökas nämnvärt genom aktiviteter som vi inte råder över. Avseende samhällsrisk bör följande etiska princip eftersträvas: En aktivitet kan godkännas om en välgrundad riskanalys visar att risknivån är acceptabel eller tolerabel. En aktivitet kan godkännas om samhällsnyttan av den bedöms vara större än risken. För denna analys kommer både individrisk och samhällsrisk användas för att analysera risknivån i området. Kriterier avseende farligt gods Det finns inget nationellt framtaget kriterie för riskvärdering och riskpolicy i Sverige men vissa publicerade dokument och kriterier används generellt i samband med riskanalyser. Här refereras till några av dessa. Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götalands län har gemensamt tagit fram en riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods (2006). Enligt dessa skall riskhanteringsprocessen beaktas vid all nybyggnation inom 150 meters avstånd ifrån farligt godsled. I Länsstyrelsens policy finns inga exakta avstånd för tillåten markanvändning utan zonerna är gli-

RISKANALYS FÖR ÖSTRA CENTRUM I PARTILLE 33 dande och beroende på platsspecifika egenskaper och förhållanden. Området i zon A, som är zonen närmast vägen, föreslås exempelvis användas till ytparkeringar, väg och odling. Zon B i den glidande skalan kan exempelvis användas för kontor, lager och sällanköpshandel och markanvändning i zon C föreslås vara bostäder, annan handel, hotell och konferens. Enligt Göteborgs översiktsplan medges tät och stabil kontorsbebyggelse fram till 50 meter ifrån vägen och bebyggelsefritt område skall upprättas 30 meter på ömse sidor av en väg. Enligt Länsstyrelsen i Stockholms län skall det bebyggelsefria område vara minst 25 meter. Kontor kan byggas fram till den bebyggelsefria zonen. I Göteborgs översiktsplan fördjupad för farligt gods finns även förslag på kriterier för samhällsrisk för bostäder och arbetsplatser. I Värdering av risk (SRV, 1997) har Det Norske Veritas (DNV) gett förslag till individ- och samhällsriskkriterier. I denna analys kommer beräknad individ- och samhällsrisk jämföras med kriterier som föreslås av DNV. Jämförelse görs också mot kriterier som tagits fram för arbetsplatser och bostäder i Göteborg. Regler och riktlinjer bensinstation Regler och riktlinjer som bedöms relevanta för aktuellt område är följande: Räddningsverket 2008. Hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationer. Handbok Maj 2008. Boverket. Bättre plats för arbete. Hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationer I Räddningsverkets handbok Hantering av brandfarliga gaser och vätskor på bensinstationer sammanfattas föreskrifter och bestämmelser som är tillämpliga på en bensinstation. Här ges råd beträffande en bensinstations utformning och minimiavstånd till omgivande bebyggelse. Följande avstånd definieras: Avstånd mellan Lossningsplats för tankfordon och Plats där människor vanligen vistas, t.ex. bostad, kontor, stationsbyggnad (A-byggnad), gatukök, butik, servering eller andra objekt med stor brandbelastning eller lokal där öppen eld förekommer : 25 meter Avstånd mellan Utomhusförvaring av brandfarlig vätska i lösa behållare (500 liter eller mer) och Annan A-byggnad som är inte är svårutrymd t.ex. bostadshus, restaurang eller kontor : 25 meter Avstånd mellan "Utomhusförvaring av brandfarlig vätska i lösa behållare (500 liter) och "Annan A- byggnad som är svårutrymd, t.ex. hotell, sjukhus eller skola; 25 meter men för behållare mer än 3000 liter gäller: 50 meter.

34 RISKANALYS FÖR ÖSTRA CENTRUM I PARTILLE Dessa avstånd gäller ifall bensinstationen är utförd enligt de exempel som finns i handboken. Vi förutsätter att befintlig bensinstation uppfyller de krav som ställs för en bensinstation enligt handboken. Boverket. Bättre plats för arbete. De avstånd som anges i Bättre plats för arbete är ofta betydligt större än avstånd som anges i t.ex. föreskrifter om hantering av brandfarliga vätskor. Detta beror på att man i Bättre plats för arbete tagit hänsyn inte bara till direkta olyckseffekter utan även andra aspekter såsom buller, lukt och andra störningar. Dessa effekter ger som regel upphov till ett betydligt större påverkansområde än direkta olyckseffekter. För bensinstationer innefattar detta t.ex. störningar från trafik (buller, avgaser, strålkastarljus) dag- och nattetid. För bensinstationer rekommenderas ett skyddsavstånd på 100 meter mellan bensinstation och bostäder. Enligt samma skrift kan åtgärder införas som begränsar negativa konsekvenser med bensinstationen. Exempelvis kan bullerplank och vegetation förbättra situationen både ur bullersynpunkt samt med avseende på störningar från bilstrålkastare. Bensinstationen kan införa gasåterföringssystem vilket kan minska miljöproblemen i samband med påfyllning av bränslecisterner. 6.2 Individrisk Individrisk är risken för en person som befinner sig i närheten av en riskkälla att omkomma och definieras här som "summan av frekvensen andel omkomna för respektive skadehändelse". DNV's förslag till individriskkriterier (SRV, 1997): Övre gräns där risker under vissa förutsättningar kan tolereras; 10-5 per år Övre gräns där risker kan anses små; 10-7 per år I denna analys ges två individrisknivåer för området. En individrisk utomhus som baseras på oskyddade personer och en plan topografi. Dessutom ges en individrisk inomhus som representerar individrisken för personer som befinner sig inomhus. 6.2.1 Individrisk för aktuellt område I tabell 6 redovisas individrisken vid olika avstånd från vägen baserad på identifierade olyckshändelser. Röda siffror i tabellen indikerar att risknivån är hög och ej acceptabel, enligt individriskkriterier som DNV föreslagit, varför skyddsåtgärder skall införas vid exploatering inom denna zon. Enligt samma kriterier indikerar gula siffror i tabellen att risknivån ligger inom det område där skyddsåtgärder skall bedömas ur kostnad

RISKANALYS FÖR ÖSTRA CENTRUM I PARTILLE 35 nytta synpunkt och gröna siffror indikerar en risknivå som ligger under den nivå som anses som låg och där behov av ytterligare skyddsåtgärder ej anses föreligga. Tabell 6. Beräknad individrisk för olika intervall längs med E20. Avstånd (m) Individrisk (ute) för personer på olika avstånd från E20 0-25 1*10-5 26-50 2*10-6 Med individrisk avses här platsspecifik individrisk. Risknivån för en enskild person som tillfälligt uppehåller sig på platsen är betydligt lägre. 51-100 2*10-7 101-150 3*10-8 151-200 1*10-8 I figur 4 jämförs individrisken för olika avstånd från olycksplatsen med andra risker som finns i samhället. Individrisken inomhus varierar beroende på vilken byggnad det gäller och var den är placerad. I figuren illustreras var individrisken inomhus hamnar för arenan, bostäder, handel i kvarter 6 samt handel och kontor i kvarter 3 och kvarter 4.