Årsredovisning
Kungsbacka är Sveriges kvalitetskommun. Kungsbacka 2013 Produktion Kommunikatörerna på Service Redaktör Erik Sjöberg Grafisk form Fredrik Simson Reportage- och omslagsfoto Hannah Larsson Övriga fotografer Anna Rehnberg, Sofia Sabel, Adam Folcker, Hannah Larsson, Erik Sjöberg, Louise Petersson, Marie Olofsson, Eva Ralph, Fredrik Simson Tryck Grafika 2 Årsredovisning Kungsbacka kommun
Kungsbacka en av landets bästa kommuner att bo och driva företag i I september kom ett stort antal tjänstemän och politiker från andra kommuner till Kungsbacka för att lära sig mer om vad som gjort oss till Sveriges kvalitetskommun. Det stora intresset för vår kommun är tillsammans med priset Sveriges kvalitetskommun, som vi fick, ett tydligt bevis på att vi nu bedriver en verksamhet som är bland de bästa i Sverige och som är till stor glädje för våra invånare. Det betyder också att du som skattebetalare får en mycket god återbäring på dina satsade skattekronor. var ett år då vi, istället för att luta oss tillbaka och njuta av priset, tog tag i arbetet med att utveckla de delar av vår verksamhet som kan förbättras ytterligare. Vi har gjort en bred analys av våra framtida utmaningar, att fortsätta balansera vår kraftiga tillväxt mot kvalitet och ekonomi och att möta invånarnas behov av bättre service och förenklade möten med kommunen. Vi vill fortsättningsvis vara en attraktiv arbetsgivare för att locka till oss kompetenta medarbetare. Vår kommun ska bidra till den regionala utvecklingen i Halland, Göteborgsregionen och Västra Götaland och dra nytta av fördelarna av att vara en del i flera regioner. I centrum står kvalitet och ökad nytta för alla invånare och företagare i Kungsbacka. Kungsbacka har under många år varit en av Sveriges främsta tillväxtkommuner. Tillväxten skedde tidigare ofta på bekostnad av kommunens ekonomi och underskotten var stora under många år. I slutet av 1990-talet och i början på 2000-talet genomfördes därför en mängd åtgärder som sedan dess har gett en stabil och god ekonomi med hygglig soliditet. Rent ekonomiskt var ett bra år för Kungsbacka. Nämnder och förvaltningar sköter sig mycket väl och har god ekonomisk balans och stabilitet i sina verksamheter. Måluppfyllelsen är som helhet god även detta år. Kommunens befolkning har ökat i förväntad takt, och nya bostäder enligt uppställda målsättningar har gett en önskad inflyttning. De största områdena för bostadsbyggande har varit Björkris och Kolla. Behovet av verksamhetsområden har varit fortsatt stort och antagandeprocessen för två områden, Mariedal och Fjärås, är klar. För drygt tio år sedan inleddes en stor satsning på att verksamhet och service för kommuninvånarna skulle bli en av de bästa i landet. Kungsbacka ska vara en riktigt bra kommun att bo, verka och arbeta i. I denna årsredovisning finns en utförlig redovisning över vad vi åstadkommit under, och även över de viktigare händelserna i varje verksamhet under året. Läs och begrunda. Det är i huvudsak en mycket rolig läsning, och visar väl vilket fantastiskt förändringsoch utvecklingsarbete som bedrivs i vardagen. Alla har vi gemensamt bidragit till kommunens framgång. Ett stort tack till alla anställda och förtroendevalda för ert engagerade och väldigt goda arbete under. Med hälsningar Per Ödman kommunstyrelsens ordförande Ann-Charlotte Järnström kommundirektör Årsredovisning Kungsbacka kommun 3
6157 Så många var anställda i kommunen i slutet av. Läs om hur det är att arbeta i Kungsbacka på sidan 44. Om klass två på Fjärås räckaskolan Här har barnen inflytande över lärandet sidan 16 Särö skola byggdes under året som gick. Läs om fler stora investeringsprojekt på sidan 66. innehåll Inledning... 3 Politik och organisation... 6 De tar chansen att påverka... 9 En attraktiv kommun att bo i... 10 Vi jämför oss med andra kommuner...12 Så har vi arbetat med vår värdegrund.14 Maria låter barnen bestämma...17 Visionen visar vart vi vill... 18 Prioriterade mål och direktiv... 19 Kort om ekonomin... 26 Ungdomsröster ger bättre beslut... 28 4 Årsredovisning Kungsbacka kommun
Ungdomsröster ger bättre beslut Sidan 28 19 prioriterade mål. Läs om dem på sidan 19. 125 miljoner Läs om årets resultat på sidan 49. Tar chansen att påverka Sidan 8 Barn och utbildning... 30 Stöd och omsorg... 34 Bygga, bo, trafik och parker... 36 Miljö... 38 Fritid, kultur, turism och trygghet... 40 Arbete och näringsliv... 42 Förvaltningsberättelse... 48 Årsredovisning Kungsbacka kommun 5
Politik och organisation Den politiska organisationen i Kungsbacka kommun består av kommun fullmäktige, kommunstyrelsen och 14 nämnder. Kommunstyrelsen och elva av nämnderna har egna förvaltningar som sköter det dagliga arbetet. Samägda uppdragsföretag Räddningstjänsten Storgöteborg och Renova. Entreprenadföretag Kungsbacka kommun köper verksamhet från olika entreprenadföretag. På sidan 81 kan du läsa om de största driftsentreprenaderna. Gemensamma nämnder Kungsbacka kommun samverkar med Region Halland och de övriga hallandskommunerna i Patientnämnden och i Hjälpmedelsnämnden. Tillsammans med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Region Halland och hallandskommunerna samverkar kommunen i Samordningsförbundet i Halland. Fullmäktiges möte i Särö i december. Kommunfullmäktige Politikerna i kommunfullmäktige har det högsta ansvaret för den kommunala verksamheten. De beslutar om vilka mål man ska ha för samhällsutvecklingen och samhällsbyggandet i kommunen, vilken service kommunens invånare ska få och hur pengarna i kommunens budget ska användas. Kommunfullmäktige kontrollerar också att den kommunala verksamheten sköts på ett riktigt sätt. Till sin hjälp har man kommunrevisionen. Kommunstyrelsen Politikerna i kommunstyrelsen planerar, leder och samordnar kommunens verksamhet och ekonomi. Kommunstyrelsen och nämnderna genomför det som kommunfullmäktige beslutat om. De politiska nämnderna Varje politisk nämnd fattar beslut om vilka tjänster och vilken service man ska erbjuda kommuninvånarna inom det område som man ansvarar för, till exempel inom förskola, grundskola och äldreomsorg. Kommunala bolag och stiftelse Fyra bolag och en stiftelse ingår i koncernen Kungsbacka kommun. Helägda bolag och stiftelse Eksta Bostads AB, Fastighets AB S:ta Gertrud och Stiftelsen Tjolöholm. Delägda bolag HallWan AB och Kungsbacka Innerstads AB. Kommunalråd Per Ödman, Moderaterna Ulrika Landergren, Folkpartiet Eva Borg, Socialdemokraterna Kommunfullmäktige 2014 Moderaterna (M)... 24 Folkpartiet (FP)... 7 Centerpartiet (C)... 5 Kristdemokraterna (KD)... 3 Socialdemokraterna (S)... 10 Vänsterpartiet (V)... 1 Miljöpartiet de Gröna (MP)... 4 Kungsbackaborna (KB)... 4 Sverigedemokraterna (SD)... 3 Totalt antal platser... 61 6 Årsredovisning Kungsbacka kommun
Kommunfullmäktige Kommunrevision Bolag och stiftelse Valberedning Kommunstyrelse Individ & Familjeomsorg Gymnasie- & vuxenutbildning Byggnadsnämnd Miljö & Hälsoskydd Förskola & Grundskola Äldreomsorg Funktionsstöd Teknik Fritid & Folkhälsa Kultur & Turism Överförmyndarnämnd Krisledningsnämnd Service Valnämnd Kommunstyrelsen 2014 ordför ande Per Ödman (M) 1:e vice ordför ande Ulrika Landergren (FP) 2:e vice ordför ande Eva Borg (S) Hans Forsberg (M) Kjell-Åke Andersson (M) Lisa Andersson (M) Thure Sandén (M) Per Stenberg (M) Jan Österdahl (M) Ann Molander (FP) Fredrik Hansson (C) Johan Tolinsson (S) Maj-Britt Rane Andersson (S) Roger Larsson (KB) Lars-Anders Lundberg (MP) Årsredovisning Kungsbacka kommun 7
De tar chansen att påverka Invånardialog är ett nytt sätt att påverka beslut som tas i kommunen. Annette Göterling och Ing-Britt Svensson är två invånare som tar chansen att säga sitt. Text: Katarina Strandberg Foto: Hannah Larsson Annette Göterling har bott i Kungsbacka i 18 år och brinner för idrottsfrågor. Hon har alltid varit samhällsintresserad och var också politiskt aktiv på 1980-talet. Nu har hon inte lika mycket tid. Därför passar invånarpanelen bra. Aktuella ämnen Anette anmälde intresse via Facebook och sedan dess får hon med jämna mellanrum ett mejl med en länk till Det här är invånardialog Under och pågick projektet Invånardialog, där kommunens politiker testade olika sätt för invånarna att påverka i ett tidigt skede i beslutsprocesserna. Dialogerna rörde kollektivtrafiken, Inlags idrottsområde och framtidens boende. Invånarpanelen startade som en del i projektet. I Kungsbackas invånarpanel kan du lämna synpunkter kring aktuella frågor till kommunens politiker på ett smidigt sätt. Du kan anmäla dig till panelen via www.kungsbacka.se/invanarpanel. en enkät. Efter en tid får hon sedan en sammanfattning av hur gruppen har svarat. Enkäterna kan handla om vad som helst som påverkar mig som invånare och frågorna är aktuella och enkla att svara på. Det är positivt, jag kan påverka på den nivån jag vill och har tid med idag. Det är ett smidigt sätt att vara med och tycka till. Jag kan svara var som helst: på tåget, hotellrummet eller hemma i soffan och det tar bara tio minuter. Fler snabba frågor Annette tror att enkäterna i invånarpanelen går att utveckla med fler snabba frågor och oftare. Vi skulle kunna få tycka till i mindre frågeställningar när något är riktigt aktuellt. Jag tror att kommunen har nytta av att redovisa det inför viktiga beslut, att kunna berätta vad ett urval av invånarna tycker i just den frågan, säger hon. Viktigt få säga sin åsikt Ing-Britt Svensson är pensionär och ordförande i den lokala psoriasisföreningen och engagerad i frågor som rör funktionsnedsättning. Nyfikenheten är en drivkraft och för Ing-Britt är det viktigt att få säga sin åsikt. Hon såg mötena i invånardialogen som ett sätt att föra tillgänglighetsfrågorna högre upp på dagordningen. För mig är det viktigt med en stad där alla kan ta sig fram och ta del av den miljö som finns, berättar hon. Flera dialogmöten Ing-Britt har varit med på flera invånardialogsmöten, till exempel om kollektivtrafiken, och utvecklingen av 8 Årsredovisning Kungsbacka kommun
Paneldeltagarna Annette Göterling och Ing-Britt Svensson testar maten i den omdebatterade kiosken på Kungsbacka torg. Kungsbacka kommuns nya webbsida. Har man något som man vill föra fram så ska man vara med. Man behöver inte skilja på en pensionärsfråga eller ungdomsfråga. Många saker kan ha stort värde för olika människor, även om en viss grupp driver frågan. Dialogmötena får gärna vara fler och komma tidigare i beslutsprocessen, fortsätter hon. Viktigt att påverka Annette Göterling tycker att varje invånare har en skyldighet att påverka på det sätt man själv väljer. Man ska rösta i kommunvalet, man kan vara med i arbetsgrupper, svara på enkäter. Har man en möjlighet till inflytande så ska man utnyttja den. Det är så lätt att bara tycka. Jag har tagit min chans. Tror att förtroendet kan öka Hon är övertygad om att förtroendet för politikerna kan öka genom att kommunen bjuder in till den här typen av dialog. Jag tycker att det är viktigt att de förtroendevalda tar till sig åsikterna och lyssnar på vad invånarna tycker, säger hon. Årsredovisning Kungsbacka kommun 9
En attraktiv kommun att bo i Kungsbacka kommun genomför årligen Statistiska Centralbyråns medborgarundersökning. Resultaten visar att Kungsbacka är en attraktiv kommun att bo och leva i. Nio av tio invånare kan rekommendera vänner och bekanta att flytta till Kungsbacka. Medborgarundersökningen är en attityd undersökning där invånarna ger sin bild av hur de uppfattar kommunen och dess verksamheter. Under deltog 120 kommuner. Kungsbackas resultat från finns att läsa i sin helhet på kommunens hemsida. Undersökningen består av tre delar: Nöjd-Region-Index, NRI Mäter hur det är att bo och leva i kommunen. Nöjd-Medborgar-Index, NMI Mäter invånarnas betyg på kommunens verksamheter. Nöjd-Inflytande-Index, NII Mäter vilket inflytande invånarna har i kommunens verksamheter och beslut. Fortsatt gott resultat Kungsbacka får jämna och goda resultat vilket visar på en genomgående hög kvalitet. Precis som tidigare år bedömer invå- narna att kommunen är bra att bo och leva i. Vi får ett NRI som ligger bland de absolut bästa i landet. När det gäller den upplevda tryggheten kan vi se att våra resultat är jämförbara med små kommuner där invånarna generellt sätt upplever en högre grad av trygghet än i större kommuner. Kungsbacka uppvisar också återigen ett starkt resultat för NMI som innebär att våra invånare generellt sett är väsentligt mer nöjda med de kommunala verksamheterna än rikssnittet. Bemötande och tillgänglighet är prioriterade frågor att förbättra. Vi ligger över rikssnittet, men har inte förbättrat dessa områden trots stora ansträngningar. Vi ser att NII som mäter invånarnas upplevelse av inflytande över kommunens beslut och verksamheter har ökat mest jämfört med föregående år. Både när det gäller helhetsbedömningen och bedömning av vår information ligger vi bland de högsta i undersökningen. Öppna svar Drygt 100 öppna svar kom in i årets undersökning. De flesta av dem berörde områdena fysisk planering, kollektivtrafik, bostäder, gator, gång- och cykelvägar och fritid. Den bild vi ser i de öppna svaren bekräftar att vi ligger rätt i många av våra strategiska satsningar. Svårt att hitta bostad Bostäder fortsätter att vara ett område där vi ligger under snittet. Flera av dem som svarat tycker att det är svårt att hitta ett bra boende och att vi borde erbjuda fler boendeformer. Vi anstränger oss hårt för att möta den stora efterfrågan på att bo i Kungsbacka. Under det senaste året har cirka 400 nya bostäder färdigställts, där både hyresrätter och bostadsrätter ingår. 10 Årsredovisning Kungsbacka kommun
kvalitet Synpunkter ger ökat inflytande Under fick vi in 629 synpunkter via Kommentaren som är vårt kommungemensamma system för synpunktshantering. Vi använder synpunkterna till vårt ständiga förbättringsarbete. Utöver Kommentaren finns andra kanaler och system för synpunktshantering. Den vanligaste kanalen är personliga möten eller direktkontakt per telefon, men det finns också andra förvaltningsspecifika system. SCB:s medborgarundersökning deltog 120 kommuner Sedan starten 2005 har 254 kommuner genomfört undersökningen Betygsindex kan ligga mellan 0 100 under 40 betraktas som inte godkänt. över 55 betraktas som nöjd. över 75 betraktas som mycket nöjd. Kungsbacka Medel Lägsta Högsta Nöjd-Region-Index, NRI 72 60 43 73 Rekommendation 81 64 36 81 Trygghet 65 60 38 80 Bostäder 55 58 41 70 Nöjd-Medborgar-Index, NMI 64 54 38 66 Bemötande och tillgänglighet 60 56 49 68 Nöjd-Inflytande-index, NII 48 39 27 50 Information 62 53 41 64 Påverkan 46 39 26 50 Kommentaren Förvaltning Totalt Obesvarade Teknik 261 20 Fritid & Folkhälsa 138 0 Kommunstyrelsens 61 6 förvaltning Förskola 40 11 & Grundskola Kultur & Turism 27 0 Plan & Bygg 27 0 Service 24 10 Äldreomsorg 23 0 Miljö & Hälsoskydd 13 0 Gymnasie 7 0 & Vuxenutbildning Individ 6 0 & Familjeomsorg Funktionsstöd 2 0 Totalt 629 47 Håller vi det vi lovar? En kvalitetsdeklaration beskriver en tjänst och talar tydligt om vilken service invånaren ska få. I Kungsbacka finns 104 kvalitetsdeklarationer uppdelat på 10 av våra förvaltningar. Vi har infriat våra löften för 80 av dem. Vi har delvis infriat våra löften för 17 av dem. Vi har inte infriat våra löften för 3 av dem. Vi har inte kunnat följa upp om vi infriat våra löften för 4 av dem. Läs mer om våra kvalitetsdeklarationer på www.kungsbacka.se. Årsredovisning Kungsbacka kommun 11
kvalitet Vi jämför oss med andra kommuner Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommunernas kvalitet ur ett invånarperspektiv. Kommunens Kvalitet i Korthet drivs av Sveriges Kommuner och Landsting. För närvarande deltar 200 kommuner i detta jämförelsenätverk. Kommunens kvalitet undersöks årligen ur fem perspektiv: Tillgänglighet Trygghet Information och delaktighet Effektivitet Kommunen som samhällsutvecklare Resultaten kan ge ett bra stöd för våra förtroendevalda att få en sammanfattande översiktlig bild av kommunens kvalitet i jämförelse med andra kommuner. Redovisningen är även ett bra underlag i dialogen med invånarna. Här nedan anger vi hur Kungsbacka placerar sig jämfört med andra kommuner. Läsanvisning För att ge en snabb och enkel överblick över hur Kungsbacka står sig jämfört andra kommuner har vi delat upp utfallet i fyra grupper, från mörkgrönt till rött. 1 2 3 4 Kungsbacka tillhör den bästa gruppen Kungsbacka tillhör näst bästa gruppen Kungsbacka tillhör näst sämsta gruppen Kungsbacka tillhör den sämsta gruppen Tillgänglighet Trygghet Andel inskickade e-postbrev med en enkel fråga som får svar inom två arbetsdagar 4 Andel lyckade kontaktförsök med en handläggare via telefon för att få svar på en enkel fråga 2 Andel som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen 3 Hur trygga invånarna känner sig i kommunen 2 Antal olika vårdare som besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar 3 Antal barn per personal i kommunens förskolor, planerat antal 2 Antal timmar/vecka som huvudbiblioteket i kommunen har öppet utöver tiden 8 17 på vardagar 1 Antal timmar/vecka som kommunen har öppet i simhallen utöver tiden 8 17 på vardagar 2 Andel som erbjudits plats inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum 2 Väntetid för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum 3 Väntetiden i snitt för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats* 4 Handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd 3 * Vår bedömning är att denna placering kommer förbättras avsevärt när planerade äldreboenden blir klara 12 Årsredovisning Kungsbacka kommun
kvalitet Delaktighet och information Hur god kommunens webbinformation är till medborgarna 1 Hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling 2 Hur väl medborgarna upplever att de har inflytande över kommunens verksamhet 1 Samhällsutveckling Andel förvärvsarbetande invånare 20 64 år 1 Förändring i antalet förvärvsarbetande per 1 000 invånare i kommunen * 3 Antal nya företag som startas per 1 000 invånare i kommunen 1 Företagarnas sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen ** 3 Ohälsotalet hos kommunens invånare 1 Effektivitet Så effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall *** 3 Kostnad för ett inskrivet barn i förskolan 4 Elever som uppnått kravnivån för ämnesproven i svenska, engelska och matematik i årskurs 6, kommunala skolor 1 Elever som uppnått kravnivån för ämnesproven i svenska och matematik i årskurs 3, kommunala skolor 2 Elever i årskurs 9 med minst godkänt i svenska, matematik och engelska 1 Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8 2 Hur effektiva kommunens grundskolor är utifrån kostnad per betygspoäng 1 Andelen miljöbilar i kommunens organisation 2 Andel inköpta ekologiska livsmedel 2 Hur väl invånarna upplever att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo i 1 * Kungsbacka är en av de kommuner med högst sysselsättningsgrad i Sverige, vilket innebär att vi missgynnas i jämförelse med kommuner som har låg sysselsättningsgrad för detta mått. ** Mäts vartannat år. et är från, nästa mätning 2013. *** Här ser vi en försämring jämfört andra kommuner från förra året, som vi idag inte vet orsaken till. Vi kommer under våren att analysera vad denna försämring beror på. I första hand kommer vi analysera all grunddata för att uteslutna eventuellt räknefel. Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år 1 Kostnad i förhållande till andel som inte fullföljer ett gymnasieprogram 1 Omsorgsutbud inom särskilt boende finansierat av kommunen 2 Snittkostnad per plats för särskilt boende äldreomsorg* 4 Hur nöjda brukarna är med sitt äldreboende 3 Omsorgs- och serviceutbud inom hemtjänst finansierat av kommunen 1 Kostnad för hemtjänst i kronor per brukare 3 Kungsbacka har en hög andel egenföretagare. Karin Ehweiner driver Kungsbacka bilsadelmakeri. Hur nöjda brukarna är med sin hemtjänst 3 Serviceutbud inom LSS grupp- och serviceboende finansierat av kommunen 3 Ej återaktualiserade ungdomar (13-20 år) ett år efter avslutad utredning eller insats 2 * Äldreomsorgen har genomgått en organisationsförändring där äldrelägenheter särskiljts från äldreboendena för att renodla boenden med heldygnsomsorg. I samband med detta arbete har höga kostnader i äldreboendena upptäckts och åtgärder vidtagits. Bland annat har planeringssystemet Medvind införts för att möjliggöra effektivare schemaläggning.
kvalitet Så har vi arbetat med vår värdegrund Vi som arbetar i Kungsbacka kommun ska ge ett gott Bemötande och ge möjligheter för kommuninvånarna att ha Inflytande över hur vi utför våra tjänster. Vi ska vara Tillgängliga för kommuninvånarna. På detta sätt skapar vi Trygghet. Detta är Bitt vår värdegrund. Vår värdegrund Bitt ska genomsyra hela organisationen på alla nivåer. Den återfinns bland kommunfullmäktiges prioriterade mål och den omsätts till praktik på våra arbetsplatser. Att jobba med en värdegrund kräver både fokus och resurser. Alla chefer har i uppdrag att arbeta med Bitt i sina verksamheter. I medarbetarenkäten uppger åtta av tio medarbetare att de arbetar mycket aktivt med såväl bemötande, inflytande som tillgänglighet. Endast fem procent anger att de inte jobbar aktivt med dessa frågor. Kenneth, Sture, Kent och Lennart bidrar till grannsamverkan i Åsa. Projekt under Förutom det vardagliga arbetet på våra arbetsplatser har vi jobbat med projekt och aktiviteter som syftar till att förbättra oss. Exempel på sådana initiativ är: Ett aktivt brottsförebyggande arbete tillsammans med närpolisen inom ramen för Överenskommelse om samverkan mellan polis och kommun. Arbetet med grannsamverkan har intensifierats och aktiva hushåll har ökat med 977. Vi har slutfört ett projekt för att utveckla invånardialogen. Projektet var lyckat och gav många goda erfarenheter och lärdomar. Dessa har utgjort grunden till Kungsbacka kommuns handbok för invånardialog. En stor utmaning i detta arbete är att hitta frågor som är möjliga att påverka, samtidigt som det finns ett engagemang från invånarna att vilja vara med och påverka och ta ansvar. Vi har genomfört en förstudie för hur vi ska utveckla vår e-förvaltning. Under 2013 kommer arbetet påbörjas mot Kungsbacka 2020, där vi fokuserar på att bli effektivare, smartare och att skapa en enklare vardag för invånarna genom att ta tillvara digitaliseringens möjligheter. Vi fortsätter utbyggnaden av kommunens bredbandsnät. Vi har förbättrat våra öppettider på bibliotek och simhall. Pågående arbete i kommunen Vi har många goda exempel på utvecklingsarbete som ständigt pågår i kommunen för att stärka vår värdegrund. Flera är strålande inspirationskällor där vi inom kommunen har mycket att lära av varandra. Exempel på sådan är: Barbro betalar och Barnkonventionsarbetet Hur förvaltningen Fritid & Folkhälsa arbetar med synpunktshantering Hur många grundskolor och förskolor involverar eleverna i planeringen Måltidsverksamhetens kostråd Hur träffpunkterna för seniorerna planerar sin verksamhet utifrån besökarnas önskemål. Ofta är det det enkla som är det geniala. Avgörande framgångsfaktorer är chefer och medarbetare som faktiskt tror att verksamheten kan bli bättre med Bitt som verktyg. 14 Årsredovisning Kungsbacka kommun
kvalitet Pilarnas riktning anger trenden sett över 3 år. Pilarnas färg indikerar kommunens värden i förhållande till övriga kommuner i Sverige. De här nyckeltalen använder vi för att följa upp arbetet med Bitt. Vi kan se att vi har bra värden och att vi ligger bra till jämfört med andra kommuner. En skillnad mot föregående är att vår förbättring över tid har planat ut. Grön pil Vi ligger över rikssnittet. Gul pil Vi ligger lika med rikssnittet eller att det inte går att jämföra med riket. Röd pil Vi ligger under rikssnittet. Detta mätte vi 2010 Riket Kommentar Nöjd-Medborgar-Index, NMI 65 65 64 54 Bland de högsta värdena i års undersökning Nöjdhet med bemötandet vid kontakt med kommunen 6,9 7,1 6,6 6,6 Vi ligger på snittet för riket Nöjdhet med servicen vid kontakt med kommunen 6,8 6,8 6,6 6,4 Vi börjar närma oss snittet för riket Andel som uppfattar att de får ett gott bemötande vid telefonkontakt 85% 93% 80% 82% Möjlighet till information om verksamheten genom personliga möten 6,2 6,3 6,1 Möjlighet att framföra synpunkter genom personliga möten 6,2 6,3 6,1 ingen ingen Hur upplever invånarna att de har inflytande över kommunens verksamhet? 49 44 48 39 20% uppfattar att de får ett medelgott bemötande. 26% svarade 8 10 på den tiogradiga skalan 30% svarade 8 10 på den tiogradiga skalan Väsentligt över riket men landets kommuner har överlag låga värden Hur väl kommunen möjliggör för invånarna att delta i kommunens utveckling 48 49 51 49 Positiv trend över tid Hur god kommunens webbinformation är till invånarna 87 88 83 74 Antal inlämnade synpunkter 610 516 629 Information om vår tillgänglighet 6,1 6,1 5,8 Efterfrågestyrda öppettider 6,1 6,5 6,3 ingen ingen ingen Andel invånare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar 70% 98% 59% 72% Kriterierna för mätningen är ändrade mellan 23% svarade 8 10 på den tiogradiga skalan 30% svarade 8 10 på den tiogradiga skalan Ett kraftigt fall jämfört med tidigare år Andel invånare som får kontakt med handläggare via telefon för att få svar på en enkel fråga 54% 42% 42% 41% Både vi och riket backar Hur trygga känner sig invånarna i kommunen? 63 66 65 60 Ett mycket starkt resultat för en stor kommun Årsredovisning Kungsbacka kommun 15
Maria låter barnen bestämma På dörren till tvåornas klassrum på Fjärås Bräckaskolan trängs idélistorna med varandra. Där kan eleverna lämna förslag på det mesta som rör skolan. Man får skriva precis vad man vill, det är bra att få vara med och bestämma, säger eleven Oskar Walding. Text: Katarina Strandberg Foto: Hannah Larsson Läraren Maria Hagelin har jobbat som lärare på Fjärås Bräcka-skolan i 17 år. Under sin första tid som lärare blev hon inspirerad av kollegorna som såg till att barnen hade stort inflytande över hur dagen skulle se ut. Hon har följt klass 2 sedan förskoleåret och nu har hon infört förslagslistor för att eleverna ska få ökat inflytande. Jag använder mig inte av någon särskild metod, det här har vuxit fram. Det är roligare att jobba med barn om de får vara med och välja själva. Och de tycker också att det är roligare, säger Maria Hagelin. Djupare kunskaper Eleverna skriver upp förslag och idéer som klassen sedan röstar om på klassrådet. Förslagen blir ofta en konkret del av undervisningen. Inför vårt tema om världsdelar gav jag dem en övergripande presentation av de olika delarna. Sedan lät jag dem välja själva och sa att om de kom på något mera vi kunde göra på temat så kunde de skriva upp det på listan. Vi samlade ihop två A4-sidor med nya idéer. Jag tror att kunskaperna sitter djupare när de får vara med och bestämma. Det märks att barnen är ivriga att lämna förslag och att de verkligen vill vara med och påverka. Kanske är det för att de har fått bevis på att någon lyssnar på deras idéer. Klassen har till exempel fått igenom en ändrad tid för lunchen i bamba genom att kontakta skolledningen. Vi har också skrivit brev till vaktmästaren om trasiga saker som behöver lagas, berättar Emil Edman, en av eleverna. Tar mera ansvar Ibland bildar eleverna arbetsgrupper för att genomföra idéerna som de har röstat fram. En av listorna handlar om vart klassen ska åka på utflykt. Efter att de tillsammans resonerat sig fram till vad de ville göra och hade råd med bestämde de sig för Fjärås bräcka och sju sorters hembakade kakor i matsäcken. Några elever fick uppdraget att leta recept. Ju mer ansvar jag lämnar, desto mer ansvar tar de. De önskemål som varje elev lämnar på sitt utvecklingssamtal samlas också in och sätts upp så att alla kan ta del av dem om eleven vill det. Maria Hagelin är övertygad om att inflytande i klassrummet lägger grunden till hur barnen i framtiden kommer att tänka kring demokrati. Louise Eriksson, elev på Aranäsgymnasiet, demonstrerar surfplattan för Maj-Britt Nilsson. Ju mer ansvar jag lämnar, desto mer ansvar tar de. Att våga hävda sin röst har man alltid nytta av. Det är också bra att de får lära sig att bli nedröstade ibland, säger Maria Hagelin. Våga tänka nytt Om man som lärare låter eleverna vara med och ta besluten är det viktigt att våga tänka nytt: Det passar mitt sätt att vara. Ofta får jag styra utifrån mål och skolplan, men har jag bara en tydlig ram så är jag ganska impulsiv. Jag kan lätt ändra mig om andra kommer med nya idéer. Jag lär mig också av deras förslag och det ger livet mera krydda. Under året hoppas Maria kunna utveckla föräldrarnas inflytande med hjälp av en webbenkät. Visst har vi föräldramöten, men det är inte alla som är bekväma med att säga sin åsikt i en sådan grupp. Jag vill gärna ha tips på förändringar i undervisningen, säger Maria Hagelin. Unga lär äldre sms På träffpunkterna, mötesplatser för kommuninvånare över 65 år, jobbar man också med inflytande. Det är besökarna själva som bestämmer aktiviteterna. På träffpunkten i Älvsåker finns en låda där seniorerna kan lämna förslag på saker de vill göra. En sådan idé blev en kurs där gymnasieelever lärde ut konsten att skicka sms och använda surfplatta. Årsredovisning Kungsbacka kommun 17
Visionen visar vart vi vill Visionen handlar om hur kommunen ska möta medborgarnas behov av arbete, boende, trygghet, utbildning och upplevelser, om hur vi får företag att etablera sig i kommunen och hur Kungsbacka stad ska växa. Den innehåller inte bara vackra ord, utan markerar tydligt åt vilket håll utvecklingen ska gå. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun Kungsbacka är en del av storstadsregionen Göteborg med dess puls, arbetsmarknad och kulturutbud, men också en del av Halland. Kommunen består även av landsbygd med dess lugnare rytm. Den unika miljön med kusten, naturen, kulturlandskapet och den vackra innerstaden, gör Kungsbacka till en attraktiv kommun att bo i. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun. Detta sammantaget leder till det goda livet och gemenskap människor emellan. Kungsbacka kan ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati Kungsbacka är bra för invånarna såväl unga som gamla. Våra skolor skall vara bland de bästa i landet vad gäller studieresultat, funktionalitet, modernitet och miljö. I den kommunala verksamheten bemöts alla invånare med uppmärksamhet och intresse. Med utbyggnaden av bredband kan Kungsbacka ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati. Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans oavsett om det sker i skolor, i hem, på arbetsplatser eller på gator och torg. Missbruk försöker vi stävja tidigt och ge en hjälpande hand om det trots allt går snett. Tryggheten i de sociala välfärdssystemen ska fungera och finnas till hands när vi behöver den. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen Ett levande och livligt Kungsbacka behöver en bättre balans mellan boende och arbetstillfällen. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen. Handelsplatsen Kungsbacka blir en del av dynamiken i det moderna Kungsbacka med fler etableringar och satsning på utbildning. Nya företag och arbetsplatser skall etableras längs såväl E6 som västkustbanan. Småindustri och hantverk skall utvecklas i kommunens olika delar. Valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter Kungsbacka stad skall växa och bli ett mer framträdande nav i kommunen. Vi skall bygga tätare, mer stadslikt och högre än tidigare. Utvecklingen skall präglas av variation, valfrihet och verksamhet. Variation i stadsplanering med en nybyggnation som har mer djärv stil och arkitektur, valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter... Ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser och restaurangbesök...verksamhet med nya arbetsplatser inom service- och tjänstesektorn samt ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser, restaurangbesök och övernattningsmöjligheter. Ny bebyggelse skall präglas av varsamhet så att kulturvärden beaktas. Kungsbackas tillhörighet och tillgänglighet i Göteborgsregionen och Region Halland skall stärkas genom bättre kommunikationer. Flaskhalsar för både väg- och järnvägstrafiken byggs bort, och möjligheten att åka kollektivt utökas. Kungsbackaån är en tillgång vars närområde skall utvecklas till en unik miljö för boende, aktiviteter och arbete. Området längs Kungsbackaån med närhet till innerstaden, pendel och handelscentra kan skapa spännande förutsättningar för stadsliv ute och inne, som gör området känt och ger Kungsbacka profil i hela regionen. 18 Årsredovisning Kungsbacka kommun
vision & mål Prioriterade mål och direktiv Med utgångspunkt från visionen har kommunfullmäktige beslutat om ett antal prioriterade mål. De prioriterade målen beskriver vad våra verksam heter ska uppnå och kan ses som den övergripande strategin för utvecklingen av kommunen som helhet. Direktiv är kommunfullmäktiges sätt att exakt beskriva en som ska utföras av en nämnd under ett eller två år. Mål 1: Trygghet Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka 2010 Mål 63 66 65 64 Mätning: Index i SCB:s Medborgarundersökning Vi har nått målet Undersökningen visar att vi nått målet. I jämförelse med kommuner i samma storlek är den upplevda tryggheten dessutom betydligt högre i Kungsbacka. Kommentarer Kommunen har samverkat med polisen genom överenskommelsen Vi samarbetar för ökad trygghet i Kungsbacka. Antalet aktiva hushåll i grannsamverkan har ökat med nästan 1 000. Vi gjorde en kartläggning av elevers upplevda trygghet i syfte att identifiera och åtgärda förbättringsområden. Exempel på förbättringsområden var ökad vuxennärvaro på raster, extra tillsyn på vissa platser och ökad belysning. Det finns numera en tjänsteman i beredskap redo för att hantera större samhällsstörningar. Ledande tjänstemän har dessutom utbildats och övats i krishantering. Vi har arbetat skadeförebyggande med belysning, lås, larm och övervakningskameror. Antalet belysningspunkter på gång- och cykelvägar har ökat. Mål 2: Inflytande Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka 2010 Mål 49 44 48 50 Mätning: Index i SCB:s Medborgarundersökning Vi har inte nått målet, men är på rätt väg Av 120 kommuner som genomförde undersökningen var det endast Olofström som nådde ett index på 50, och det var bara fem kommuner som hade över Kungsbackas utfall på 48. Medel för riket backar något medan Kungsbacka går framåt. Vår bedömning är därför att ett index på 48 är att betrakta som ett mycket gott resultat. Kommentarer Vi har genomfört ett lyckat projekt där vi utvecklat dialogen mellan invånare och politiker. Vi har anställt en utvecklare för invånardialogen och kommer att fortsätta arbetet under 2013. Under sommaren arbetade tolv ungdomar som kommunutvecklare och tog fram förslag på hur man kan utveckla Kungsbacka. Arbetet med biblioteken som demokratiska rum har fortsatt. Man har haft Barbro betalar-rådslag och man har skapat förutsättningar för tjänstemän och politiker att möta besökarna. Vi har infört en sms-tjänst för felanmälningar på idrottsanläggningar och motionsspår. Vi arbetar för att skolbarn ska få möjlighet att tycka till om gångoch cykelvägar. Ung i Kungsbacka arbetar på ett sätt som innebär att fritidsaktiviteter utgår från barn och ungdomarnas egna idéer, drivkraft och engagemang istället för personalens. Inom stöd och omsorg använder vi individuella planer med stor möjlighet till inflytande för den enskilde. Inom skolan används digitala verktyg i kommunikationen med elever och föräldrar för att ge möjlighet till mer inflytande. Årsredovisning Kungsbacka kommun 19
vision & mål Mål 3: Bemötande och tillgänglighet Andelen invånare som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet ska öka 2010 Mål 61 61 60 62 Mätning: Index i SCB:s Medborgarundersökning Vi har inte nått målet, men är på rätt väg Detta får anses vara ett bra resultat, vi ligger över snittet för riket som i år är 56. Lägsta utfallet för riket är 49 och högsta värdet för riket är 68, vilket visar att vi har en bit kvar till de allra bästa. Vi har stabila resultat över tid och försämringen jämfört med föregående år är inte statistiskt säkerställd. Kommentarer Inom Funktionsstöd arbetar vi aktivt med lågaffektivt bemötande, inom Förskola & Grundskola har samtliga medarbetare utbildats inom kommunikation, där bemötande till föräldrar och elever är centralt. Miljö & Hälsoskydd har deltagit i ett projekt för att utveckla bland annat bemötande och konflikthantering. Vi behöver bli bättre på att svara på e-post förbättra vår tillänglighet per telefon. Vi har gjort en förstudie kring hur Kungsbacka ska utveckla sin e-förvaltning. Under 2013 påbörjar vi arbetet mot Kungsbacka 2020, där vi kommer att fokusera på att bli effektivare, smartare och att skapa en enklare vardag för invånarna genom att ta tillvara digitaliseringens möjligheter. En förstudie för en kommungemensam kundtjänst gjordes under året och vi uppgraderade vår plattform för e-tjänster i samarbete med övriga Hallandskommuner. Vi fortsätter utbyggnaden av kommunens bredbandsnät. Vi har förbättrat öppettiderna på bibliotek och simhall, och vi har kraftigt ökat tillängligheten till simskolan. Mål 4: Hälsosam kommun Andelen invånare som upplever att de bor i en hälsosam kommun ska öka 2010 Mål 6,7 6,8 6,6 6,8 Mätning: SCB:s Medborgarundersökning. Mål och utfall redovisas som ett medeltal på en tiogradig skala. Vi har inte nått målet, men är på rätt väg Målet har inte uppnåtts, men det är små variationer i utfallet de senaste åren. Det pågår ett brett arbete som har utvecklats positivt det senaste året, och det finns en tydligare koppling till målet i det arbete vi lagt ned. Därför finns det goda chanser att nå målet 2014. Kommentarer Vi har arbetat med överviktiga barn och ungdomar. Elva föreningar med totalt 3 500 aktiva barn och ungdomar idrotts- och hälsocertifierades. I hemtjänsten i kommunal regi används så kallade aktiveringsryggsäckar utifrån olika intressen och teman. Personer med funktionsnedsättning har erbjudits friskvårdsaktiviteter och fått kost efter behov och förutsättningar. I skolan har man arbetat med förebyggande insatser mot kränkande behandling, för jämställdhet och för mångfald. Uppsökande fältarbete har gjort att missbrukare sökt hjälp och avbrutit pågående missbruk i ett tidigare skede. Vi har arbetat med utbyggnad och underhåll av kommunens gång- och cykelvägar och planerat för en bra kollektivtrafik. Vi har arbetat för att underlätta vägen till kulturaktiviteter för vuxna med invandrarbakgrund. Fortlöpande arbete med tillsyn och livsmedelskontroll. Vi har börjat arbetet med att ta fram en plan för hantering av buller. 20 Årsredovisning Kungsbacka kommun
vision & mål Mål 5: Alkohol och tobak Totalkonsumtionen av alkohol och tobak bland ungdomar ska minska 2010 Mål Nytt mål 78 % 91 % 77 % Mätning: Andel av ungdomarna i åk 8 som uppger att de inte konsumerar alkohol. 2010 Mål Nytt mål 86 % 94 % 84 % Mätning: Andel av ungdomarna i åk 8 som uppger att de inte röker. et för baseras på ungdomsenkäten som skickats hem till samtliga elever i årskurs 8. Uppföljningen av målet genom LUPP som genomförs vart tredje år och ungdomsenkäten som genomförs där emellan, resulterar i varierande utfall. Det finns metodskillnader mellan de två enkäterna vilket innebär att man ska vara försiktig med jämförelser mellan åren. Vi har nått målet Totalt sett genomför vi bra insatser utifrån våra olika roller i förvaltningarna. Det är en bra mix av opinionsbildande arbete, operativt arbete med ungdomar, informationsinsatser och strategiskt arbete som bidrar till att vi uppnår målet. Kommentarer Det drogfria arrangemanget School s out hade 3 000 besökande ungdomar i samband med skolavslutningen. En utställning som beskriver tobakens skadeverkningar cirkulerar mellan skolorna. Vi har också tagit fram riktlinjer kring hur skolorna ska agera om drogmissbruk upptäcks. På gymnasieskolorna arbetar vi med utbildning och rådgivning till både medarbetare och elever. Runt 350 medarbetare kompetensutvecklades om cannabis. Vi arbetar med tillsyn för att säkerställa att regler för försäljning av alkohol och tobak följs. Utvecklandet av projektmodellen Länken har lett till ett samarbete mellan flera förvaltningar, studieförbund och kyrkan. Målgruppen är särskilt utsatta barn och ungdomar som har problem med alkohol, tobak och andra droger. Mål 6: Fritid Andelen av kommunens invånare som är nöjda med sin fritid ska öka 2010 Mål Nytt mål Nytt mål 80 % 75 % Mätning: SCB:s medborgarundersökning Vi har nått målet Det finns goda förutsättningar och möjligheter att ha en bra fritid i Kungsbacka. Arbetet och aktiviteterna i de olika verksamheterna har både bredd och kvalitet, något som tillsammans med ett stort utbud bidrar till måluppfyllelsen. Kommentarer Folkhälsobidraget för de som är 21 år och äldre redovisade 62 590 deltagartillfällen jämfört med 58 996 deltagartillfällen. Vi har arrangerat 13 sommarläger och en sommarbuss med ungefär 600 barn och ungdomar samt dj-kurser, spelningar och konserter, LAN och dataspelsturneringar, HBTQ-festival och street-artfestival. Tolv ungdomar i riskzon har haft sommarsysselsättning. Feriearbetande ungdomar i åldern 17 år utbildades av en regissör och lajvade under sex sommarveckor i Äskhults by. Vi har ordnat 35 olika fritidsaktiviteter för funktionshindrade med 328 deltagare. I bostad med särskild service erbjuds personalstöd en gång per vecka för att delta i en fritidsaktivitet och en gång om året till en resa inom landet eller till ett annat nordiskt land. Äldreomsorgens verksamheter erbjuder ett utbud av fysiska och kulturella aktiviteter, och minst tre gruppaktiviteter per vecka. Mål 7: Försörjningsstöd Andelen personer med försörjningsstöd ska minska 2010 Mål 3,2 % 3 % 2,8 % 3 % Mätning: Hämtas från eget verksamhetssystem Vi har nått målet Antal hushåll som ansökt om försörjningsstöd har minskat under. Fler personer har fått sysselsättning och unga vuxna har genom riktade ungdomsjobb fått möjlighet att komma ut i någon form av sysselsättning. Detta har inneburit att färre ungdomar sökt försörjningsstöd. Kommentarer Gemensam handlingsplan för den enskilde invånaren görs tillsammans med andra aktörer som till exempel Arbetsförmedlingen. Unga vuxna har genom satsningen på ungdomsjobb fått möjlighet till sysselsättning. Detta tillsammans med arbetet inom Kicken har lett till att färre ungdomar behövt söka försörjningsstöd. Made by Kungsbacka är en samverkan mellan utbildning och näringsliv som på sikt minskar behovet av försörjningsstöd. Sommarlovsentreprenör och Ung Företagsamhet är aktiviteter där unga personer tränar sin förmåga att driva företag. Nyföretagarkvällar och Kungsbacka entreprenörsskola bidrar till att inspirera och stödja företagande. Årsredovisning Kungsbacka kommun 21
vision & mål Mål 8: Skola Våra skolor ska vara bland de bästa i landet 2010 Mål 14 27 Ingen 13 Mätning: Placering bland landet 290 kommuner, sammanvägt resultat i Öppna jämförelser, grundskola. för publiceras under 2013. Resultatet bygger på flera indikatorer, som till exempel andel elever som nått målen i alla ämnen, genomsnittligt meritvärde och andel elever som nått godkänt på ämnesproven i årskurs 9. 2010 Mål 88,2 % 87,4 % 87,1 % 100 % Mätning: Andelen elever i skolår nio som uppnår målen i alla ämnen 2010 Mål 86 % 89 % 90 % 92 % Mätning: Andelen gymnasieelever med grundläggande behörighet till universitet och högskola Vi har inte nått målet Eleverna i Kungsbackas skolor har fortsatt höga betygsresultat, men vi når inte målnivåerna i de tre mätningarna. Kungsbacka är fjortonde bästa kommun i landet när det gäller andelen elever i grundskolan som når målen. Andelen behöriga till universitet och högskola har ökat och ligger över snittet för riket. Kommentarer Vi har satsat på kompetensutveckling med inriktning att införa de nationella reformerna. Dessutom har vi kompetensutvecklat för att ytterligare höja nivån på utbildningarna, genom till exempel coachingutbildning för lärare och utbildningar i digital kompetens och entreprenöriellt lärande. Ett projekt för att öka samverkan med universitet och högskolor har startats. Vi arbetar med en etablerad metod för att fånga upp elevers läsutveckling. Elever i behov av särskilt stöd har fått åtgärdsprogram, samordnade individuella planer och deltagit i satsningen En dörr in. Inom Gymnasie & Vuxenutbildning har stort fokus legat på att minska avhopp och studieavbrott, till exempel genom projektet Plug in. På Lärcentrum kan studenter läsa kurser i individuell takt. Mål 9: Företagsvänlig kommun Kungsbacka ska vara känd som en företagsvänlig kommun 2009 Mål 63 66 Ingen mätning Ingen mätning Vi har erbjudit utbildning till företagen om upphandling och om att göra affärer med kommunen. Vi arbetar aktivt för att öka nyföretagandet i kommunen. Under genomfördes konceptet Sommarlovsentreprenörer för första gången, där ungdomar får möjlighet att driva företag under sommaren. Dessutom arrangerades en nyföretagarkväll och Kungsbacka entreprenörskola. Samverkan mellan skola och näringsliv har utvecklats genom Made by Kungsbacka som fått en webbplats under året. Mätning: Insikt, nöjd kund-undersökning från SKL Vi har inte nått målet, men är på rätt väg Eftersom det inte gjorts någon mätning under vet vi inte om vi når upp till målet, men utvecklingen av Kungsbackas näringsliv är fortsatt god. Det startades 600 nya företag under året och i den senaste mätningen från Svenskt näringsliv låg Kungsbacka på plats 19 av sammanlagt 290 kommuner. Kommentarer Vi informerar och skapar mötesplatser för företag. Det sker genom nyhetsbrevet Näringsrikt, webbplatsen och genom Frukostklubben som är ett samarbete mellan kommunen, Svenskt näringsliv och Kungsbacka innerstad. Företagslotsen lanserades under hösten för att förenkla för företagen och ge förvaltningarna en gemensam kunskap kring näringslivsfrågor. 22 Årsredovisning Kungsbacka kommun
vision & mål Mål 10: Jämställd arbetsgivare Kungsbacka kommun som arbetsgivare ska arbeta aktivt för att öka jämställdheten mellan kvinnor och män 2010 Mål 108 104 redovisas vår 2013 Mätning: Undersökningen Jämix, ökning av antal punkter per år 112 Vi har inte nått målet Vi har blivit bättre på jämställdhetsarbetet i enskilda delar. Satsningar för att motverka osakliga löneskillnader på grund av kön har gett ett positivt resultat. Antalet män som tar ut föräldradagar har ökat och vi erbjuder i större utsträckning lika möjligheter till att bli chef. Men vi tappar i Jämix eftersom vi har fler kvinnor än män med tillsvidareanställningar och många kvinnor jämfört med män med deltidstjänster. Kommentarer Vi har arbetat med utbildning och samtal kring värderingar, attityder och förhållningssätt. Vi har utvecklat den kompetensbaserade rekryteringsprocessen och dess tillämpning. Vi erbjuder en ökad sysselsättningsgrad till medarbetare som inte arbetar heltid. Vi diskuterar jämställdhet på våra arbetsplatsträffar. Mål 11: Attraktiv arbetsplats Kungsbacka kommun ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats av medarbetarna 2010 Mål 8,1 8,3 7,3 8,3 Mätning: Ett medeltal av fyra utvalda frågor ur medarbetarenkäten. et för är inte jämfört med föregående år då undersökningen ändrats. Vi har inte nått målet, men är på rätt väg Kungsbacka kommun är en attraktiv arbetsgivare och vi får överlag höga värden i medarbetarenkäten. Att vi inte når målet kan förklaras av att undersökningen ändrats jämfört med föregående år. Kommentarer Projektet Attraktiv arbetsgivare drog igång under året för att tydligare kommunicera vårt varumärke som arbetsgivare. Medarbetarenkäten har uppgraderats och reviderats för att bättre stödja vårt förbättringsarbete och mäta hur motiverade våra medarbetare är. Det centrala introduktionsprogrammet för nyanställda utvecklades, med mer kommunkunskap och en busstur på temat Kungsbacka som tillväxtort. Vi har arbetat med studentaktiviteter, arbetsmarknadsdagar och studiebesök för studenter. Mångfaldspolicy och handlingsplan som stöd vid kränkande särbehandling togs fram. Chefer och medarbetare fick utbildning i verksamhetsutvecklande lönesättning. Införandet av modellen pågår och ska användas som ett styrverktyg för att nå uppsatta mål och öka lönespridningen. Vi arbetar målmedvetet för att kunna erbjuda ökad sysselsättningsgrad, något som är en konkurrensfördel vid nyrekrytering. Mål 12: Bostadsbyggande Kommunen har som mål att planera för ett bostadsbyggande om 500 bostäder per år 2010 Mål 579 535 400 500 Mätning: Antal färdigställda bostäder Vi har inte nått målet Även om statistiken är osäker så tyder våra beräkningar på att ungefär 400 bostäder färdigställdes under året. Vår bedömning är att ett minskat byggande av styckebyggda småhus är huvudorsaken till differensen. Under startade byggnation av betydligt fler än 500 bostäder, vilket tyder på att antalet färdigställda bostäder under 2013 åter når 500. Kommentarer Planering och genomförande pågår för drygt ett 20-tal stora bostadsprojekt. Totalt omfattas ungefär 2 000 bostäder. Utbyggnad pågår av stora projekt, som till exempel Björkris stadsdel, Kolla Parkstad och kvarteret Sågen. Under 2013 och 2014 förväntas byggstart för stora projekt, som till exempel Tölö ängar etapp 2, Särö centrum, kvarteret Valand, Sandlyckan och Tingberget. Årsredovisning Kungsbacka kommun 23
vision & mål Mål 13: Kollektivtrafik Antal resor med kollektivtrafiken ska öka 2010 Mål 7 432 8 262 6 900 7 947 Mätning: Antal resor i tusental, summan av lokal busstrafik, pendeltåg och Blå Express Vi har inte nått målet, men är på rätt väg På grund av att Västtrafik ändrat sitt sätt att mäta resor på pendeltåget är siffrorna mellan åren inte jämförbara. Vi vet därför inte säkert om målet är uppfyllt. Kommentarer Vi har projekterat för byggandet av Åsa station i samarbete med Trafikverket. Flera infrastrukturprojekt för att öka kapaciteten inom kollektivtrafiken har genomförts, bland annat förlängning av plattformar i Anneberg och Kungsbacka. Kommunfullmäktige har antagit en utvecklingsplan för Hede station. Under har planering pågått för förlängning av plattformar samt ett stort antal pendelparkeringar på den östra sidan. Vi har planerat för en utökning av antalet busshållplatser vid stationen i Kungsbacka. Tillsammans med Västtrafik har planering pågått för att bygga fler pendelparkeringar, inom ramen för Västsvenska paketet. Förutom Hede station är Anneberg, Snipen och Vallda utpekade platser som kommer att byggas ut under 2013. Vi har arbetat med förbättringar av hållplatser och gång- och cykelvägar. Mål 14: Energianvändning Energianvändningen i kommunens lokaler ska minskas 2010 Mål 177 185 176 175 Mätning: Den totala mängden tillförd energi, kwh/m2. Justerat för temperaturavvikelser i förhållande till normalår. Vi har inte nått målet, men är på rätt väg Energiprojektet, som syftar till att energieffektivisera kommunens lokaler, har drivits intensivt under. Verksamhetsförändringar tillsammans med vissa förseningar i projektet har gjort att målet inte nåtts fullt ut ännu. Kommentarer Vi har driftoptimerat våra lokaler med fokus på belysning, värmesystem och ventilation. Vi har tagit fram riktlinjer för temperaturer i våra lokaler. Ett system för energiuppföljning har installerats som ska ge oss en bättre överblick över energiförbrukningen. Vi bygger nya fastigheter med hårdare energikrav än tidigare. Mål 15: Ekologiska livsmedel Andelen inköpta ekologiska livsmedel ska öka 2010 Mål 12 % 13 % 16 % 25 % Mätning: Följs upp i ekonomisystemet Vi har inte nått målet, men är på rätt väg Ekologiska produkter är förenat med en merkostnad som till viss del täcks av ett extra bidrag på runt 1 miljon kronor till de beställande nämnderna. Den återstående merkostnaden för att nå upp till målet på 25 procent är svårfinansierad och kräver ett enhetligt agerande från beställande nämnder. Kommentarer Vi satsar på att köpa in ett antal utvalda produkter med hög inköpsvolym som mjölk, fil, yoghurt, bananer och kaffe. Ekologiska produkter prioriteras om de vid inköpstillfället kostar mindre eller lika mycket som den konventionella varan. De upphandlade anbuden på fisk har gått mot mer miljömärkta, så kallade msc-märkta råvaror och produkter. Vi räknar numera detta som en ekologisk vara. 24 Årsredovisning Kungsbacka kommun