Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU

Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU 2011 1

Förord Sveriges Aktiesparares Riksförbund, Aktiespararna, grundades 1966 i syfte att verka för en internationellt konkurrenskraftig kapitalbeskattning för enskilda aktieägare i Sverige. Det är av största vikt att svenska företag ska få tillgång till riskkapital på goda villkor och att hushållen ska kunna få en bra förräntning på sitt långsiktiga sparande. Kapitalet är numera rörligt inte bara på EU:s inre marknad utan även globalt. Det innebär att skattevillkoren i allt större utsträckning avgör var kapitalet placeras. Elektronisk handel gör det också nästan lika enkelt att investera på marknader i utlandet som hemma. Aktiespararna har sedan 1995 gjort en årlig komparativ studie av reglerna för beskattning av noterade aktier inom OECD och EU. I år jämför studien det totala aktieskattetrycket i 40 länder med hjälp av ett totalskatteindex. Om inget annat anges avses faktaläget 2011. Den nya sparformen investeringssparkonto har inte beaktats, då den trädde i kraft 2012. Vi är förvissade om att kunskap om det höga skattetrycket i Sverige och metoderna för riskkapitalbeskattningen i andra länder, så småningom kommer att leda till förbättringar av den svenska lagstiftningen avseende beskattning av riskkapital. Vårt förslag är att skattesatsen för inkomstslaget kapital sänks till 15 procent. Årets studie har utförts av Antonia Gergova, skatteexpert på Intressebevakningen hos Aktiespararna. Den visar att aktiebeskattningen i Sverige 2011 var så gott som högst bland industriländerna i OECD och EU. Redan på grund av den höga skattenivån i Sverige får den genomsnittlige EU-medborgaren 32 procent mer i avkastning på sina aktier än svensken. Stockholm september 2012 Sveriges Aktiesparares Riksförbund 2

Sammanfattning Ändamålet med utredningen Beskattning av enskilt aktieägande i OECD och EU är att jämföra det totala skattetrycket för aktieägare i de länder som ingår i OECD och EU 1 samt att visa hur den enskilde aktieägaren påverkas av aktiebeskattningen. Med aktiebeskattning menar vi den totala effekten av: bolagsskatt skatt på utdelning på aktieägarnivå skatt på kapitalvinster förmögenhetsskatt. Många länder tillämpar inte dubbelbeskattning av utdelningar Frågan om beskattning av utdelning har debatterats i såväl Sverige som andra länder. Det faktum att mottagen utdelning redan har varit föremål för beskattning hos bolagen leder till frågan varför aktieägarna också ska betala skatt. Sverige som har en bolagsskatt på 26,3 procent och en skatt på utdelning i mottagarledet på 30 procent är ett av de få länder som beskattar både aktiebolaget och dess aktieägare. Många länder har på olika sätt försökt undvika dubbelbeskattning av utdelad vinst från aktiebolag, exempelvis genom att helt undanta utdelningen från beskattning i mottagarledet eller undanta vissa belopp från beskattning. Den totala skatten på utdelad vinst i Sverige är 48,41 procent, medan genomsnittet i OECD är 34,03 procent och i EU 31,91 procent. Under senare år har den genomsnittliga bolagsskatten sänkts inom EU 1995 var den 37 procent och 2011 var den 23 procent, en sänkning med drygt en tredjedel. Detta beroende dels på att fler lågskatteländer blivit EU-medlemmar, dels på att flera av de äldre medlemmarna försökt möta den ökade konkurrensen från de nya medlemsstaterna vad gäller bolagsskatten. 2011 var det Nederländerna och Storbritannien som sänkte sin bolagsskatt. Även inom OECD har bolagsskatterna de senaste 15 åren gått ner med nästan en tredjedel, från 36 till 25,66 procent. Hög skatt på långsiktiga aktieinnehav I många länder varierar beskattningen av kapitalvinster beroende av aktieinnehavets längd. På långa aktieinnehav är den genomsnittliga skatten i EU 12,34 procent och i OECD 12,59 procent, medan skattesatsen på korta innehav på högst tre månader är 15,99 procent inom EU respektive 16,37 procent inom OECD. Bland de övriga medlemsstaterna i EU är det vanligt med en differentierad skatteskala, där långa aktieinnehav beskattas lägre än korta. Sverige tillämpar inte någon differentiering av skattesatsen. Detta leder till att Sverige, med en skattesats på 30 procent, har en beskattning som ligger långt över genomsnittet i både OECD och EU, på såväl korta som långa innehav. Endast Frankrike beskattar kapitalvinster högre än Sverige, nämligen med 31 procent. Många av de undersökta länderna beskattar inte kapitalvinster. År 2011 gäller detta för bl.a. Bulgarien, Cypern, Grekland, Malta, Mexiko, Nederländerna, Nya Zeeland, Schweiz. 1 Förteckning över medlemsländerna finns i bilaga 1 3

Förmögenhetsskatt ovanligt Få länder i världen tar fortfarande ut förmögenhetsskatt. Sedan Aktiespararna började göra sin skatteundersökning 1995 har Danmark, Finland, Island, Nederländerna, Luxemburg, Tyskland, Sverige och Spanien avskaffat beskattningen av förmögenheter. Island avskaffade sin förmögenhetsskatt 2005, Finland och Luxemburg 2006, Sverige 2007 och Spanien 2008. Under 2010 återförde däremot krisdrabbade Island förmögenhetsskatten. Under 2011 tog fyra medlemsländer i EU och/eller OECD ut förmögenhetsskatt Island Frankrike Norge Schweiz Andra länder som beskattar förmögenhet är Liechtenstein och Indien. 4

Ändamål Ändamålet med Aktiespararnas studie är att ge läsaren en generell inblick i den totala beskattningen av noterade aktier i OECD och EU. Studien omfattar de fyra viktigaste elementen i beskattningen av aktier: Beskattning av utdelningar på bolagsnivå Beskattning av utdelningar på aktieägarnivå Beskattning av kapitalvinster Förmögenhetsskatt. Antaganden Totalskatteindex baseras på summan av skatt på utdelningar, skatt på kapitalvinster och förmögenhetsskatt under vissa antaganden. Aktiespararnas studie utgår från en normal aktieägare, som förutsätts vara en gift person utan barn. Aktieägarens make/maka antas inte köpa, sälja eller äga aktier. Aktieägaren har inga kapitalförluster att kvitta mot kapitalinkomster. Hänsyn har tagits till tillåtna fribelopp vid uttagandet av vissa skatter. För länder med olika hög beskattning i olika kommuner/regioner har skattesatsen för landets huvudstad använts. Medeltalen och indexen i studien är oviktade i förhållande till ländernas storlek. Källor Studien baseras på IBFD 2 :s European Tax Handbook 2011, Deloittes International Tax and Business Guides samt information från webbplatserna för skattemyndigheterna i de aktuella länderna. Växelkurserna den 31 december 2011 har använts i alla beräkningar. En del mindre statistiska förändringar i jämförelsen mellan 2011 och 2010 har uppstått på grund av valutakursförändringar. Osäkerheter Det är vår bedömning att studien präglas av en hög grad av pålitlighet. Materialet är dock omfattande och regelverket i vissa fall mycket komplicerat. Ändamålet med studien är att visa hur beskattning av aktier skiljer sig mellan olika länder inte att ge detaljerad bild av respektive lands skattesystem. Läsare som vill tränga djupare in i något lands skatteregler rekommenderas att kontakta skattemyndigheten i respektive land. 2 International Bureau of Fiscal Documentation 5

Totalskatteindex: Sveriges aktieskattetryck näst högst i OECD/EU Ett totalskatteindex har utformats för att mäta det svenska skattetrycket på investerare, innefattande bolagsskatt, skatt på utdelningar, skatt på kapitalvinster och förmögenhetsskatt. Sammantaget ligger den svenska beskattningen högt över genomsnitten för både OECD och EU. Totalskatteindexet baseras på ett typfall utifrån vissa antaganden. Den totala skatt som betalas av en normal aktieägare ett visst år är resultatet av utdelningsskatt på både bolags- och aktieägarnivå, kapitalskatt och förmögenhetsskatt. 2 000 000 kronor i förmögenhet Vi undersöker hur en investerare med en total förmögenhet på 2 000 000 kronor beskattas. Sverige får anta värdet 100 och de andra ländernas indextal beräknas i förhållande till Sverige. Högst index får Norge med 111, närmast följt av Sverige med 100 och Danmark med 94. Lägst indexsiffra har Cypern med knappt 7 följt av Bulgarien med knappt 10. Genomsnittet inom OECD är 53 och inom EU 49. Diagram 1: Totalskatteindex. Sverige = 100 Förmögenhet 2 000 000 kronor Årets undersökning bekräftar den bild som tidigare års undersökningar givit vid en förmögenhet på 2 000 000 kronor beskattas den svenske investeraren hårdare än sin motsvarighet inom EU, i vårt exempel med 11 304 kronor mer. Den totala aktieskatten i de undersökta länderna är cirka hälften så hög inom OECD och EU som i Sverige. Att den svenske investeraren inte behöver betala någon förmögenhetsskatt längre påverkar inte positionen nämnvärt. Totalskatteindex baseras på ett typfall utifrån vissa antaganden. Den totala skatt som betalas av en normal aktieägare ett visst år är resultatet av utdelningsskatt på både bolags- och aktie- 6

ägarnivå, kapitalskatt och förmögenhetsskatt. De antaganden som gjorts för att beräkna den totala skatten avseende diagram 1 är följande: Två makar utan barn äger marknadsnoterade aktier till ett börsvärde vid årets slut på 500 000 kronor, motsvarande 25 procent av den totala förmögenheten. De har också andra förmögenhetsskattepliktiga tillgångar till ett värde av 1 500 000 kronor men inga lån. Det ger en total förmögenhet på 2 000 000 kronor. Utdelningarna uppgår till 15 000 kronor före bolagsskatt, motsvarande 3 procent av aktieinnehavet. Under året säljer makarna noterade aktier till ett värde av 100 000 kronor, motsvarande 20 procent av aktieinnehavet. Inköpspriset var 50 000 kronor och innehavstiden fem år. Den skattskyldige har en beskattningsbar inkomst av tjänst på 250 000 kronor. I de fall där makarna sambeskattas är den beskattningsbara inkomsten 400 000 kronor. Vid sambeskattning antas att aktieägarens make/maka har en årlig inkomst motsvarande 60 procent av aktieägarens inkomst. Vad vill vi? Aktiespararna anser att tiden är inne för att lindra skattetrycket på svenska aktieägare. Vi anser att skattesatsen för inkomstslaget kapital borde halveras till 15 procent. I Sverige sattes kapitalskatten till 30 procent genom skattereformen 1990-91. Skälen var framför allt att 30 procent också var den skattesats som skulle gälla för bolagsskatt, samt att 30 procent ungefär överensstämde med kommunalskatten, vilket innebar att ränteutgifter normalt skulle bli fullt avdragsgilla mot förvärvsinkomster. 20 år senare är det dags att tänka om. Kapitalet är mycket flyktigare nu och kan lätt flyttas till förmånligare länder. Dessutom är bolagsskatten inte 30 procent längre, och den effektiva beskattningen på löneinkomster har minskat väsentligt på grund av jobbskatteavdraget. Att sänka skattesatsen på kapital är ett enkelt sätt att göra aktiesparande lite lönsammare. Det skulle även förbättra villkoren för svenska företag och entreprenörer som då lättare skulle attrahera riskkapital. En sådan sänkning skulle även få till följd minskat avdragsvärde för skuldräntor och därmed motverka överbelåning bland hushållen. På grund av att kapitalinkomster och skuldräntor behandlas symmetriskt blir också en sänkning av kapitalskatten till stor del självfinansierande. Diagram 2 visar att om Sverige halverade kapitalskattesatsen skulle vi få en konkurrenskraftig aktiebeskattning i förhållande till jämförbara länder i EU och OECD. Den svenska bolagsskattesatsen anges här till 22 procent, alltså den skattesats som regeringen har föreslagit ska gälla från och med år 2013. 7

Diagram 2: Totalskatteindex. Sverige = 100. Svensk skatt på utdelning och kapitalvinst 15 procent, svensk bolagsskatt 22 procent. Dubbelbeskattningen av utdelningar näst hårdast i världen Bolagsskatten 2009 sänktes den svenska bolagsskatten från 28 till 26,3 procent och ligger nu ett steg närmare genomsnittet inom EU på 23 procent. Även andra medlemsstater i EU har under de senaste åren sänkt sin bolagsskatt för att bättre kunna möta konkurrensen från de nya medlemsländerna i EU som har en låg beskattning av bolagsvinster. Bland annat har Danmark sänkt sin bolagsskatt från 28 till 25 procent och Tyskland har sänkt bolagsskatten från 38 till 30 procent. 2011 sänkte Storbritannien sin bolagsskatt från 28 till 26 procent och Nederländerna sänkte skatten från 25,5 till 25 procent. 2011 trädde även några bolagsskattehöjningar i kraft. Till exempel höjde Luxemburg sin bolagsskatt från 28,59 till 28,80 procent, krisdrabbade Island genomförde en höjning från 18 till 20 procent och Chile höjde bolagsskatten från 17 till 20 för att stödja landet efter den stora jordbävningen 2010. Generellt har bolagsskatterna sjunkit sedan 1995 inom både EU och OECD. Vid 1995 års undersökning var den genomsnittliga bolagsskatten inom OECD 36 procent och inom EU 37 procent, vilket ska jämföras med den genomsnittliga bolagsskatten 2011 på 25,7 procent inom OECD och 23 procent inom EU. 8

Diagram 3: Jämförelse av bolagsskatten i procent Diagrammet visar även hur Sverige placerar sig med den bolagsskattesats om 22 procent som regeringen har föreslagit ska gälla från och med 2013. Skatt på utdelningar Bolagsvinster kan beskattas antingen hos bolaget eller hos aktieägarna eller på båda nivåerna, det senare innebärande en dubbelbeskattning. Hur beskattningen av bolagsvinster sker varierar mellan medlemsländerna i EU och OECD. I Sverige är aktiebolagsvinster föremål för dubbelbeskattning 3 hos bolaget beskattas dem med 26,3 procent bolagsskatt och hos den enskilde aktieägaren med 30 procent utdelningsskatt. Resultatet blir att Sverige har ett totalt skatteuttag på utdelningar som är näst högst av de länder som ingår i studien. Högst skatteuttag har Belgien med en bolagsskatt på 34 procent och en utdelningsskatt på 25 procent. I de flesta övriga länder har åtgärder vidtagits för att antingen reducera eller helt eliminera dubbelbeskattningen. En metod för att undvika beskattning två gånger är att ge den enskilde aktieägaren skattekredit motsvarande den skatt som bolaget redan betalat, såsom i Kanada, Australien och Nya Zeeland 4. Inom EU har metoden dock befunnits strida mot principen om fri rörlighet för kapital, 3 Med dubbelbeskattningen av aktievinster avses den ekonomiska dubbelbeskattning som drabbar aktiebolagsvinster som delas ut. Aktiebolaget betalar först skatt för sin inkomst varefter dess aktieägare beskattas för den utdelning de erhåller. Samma bolagsvinst blir därmed beskattad såväl hos bolaget som hos aktieägarna. 4 s.k. dividend imputation. 9

om man inte låter den gälla även för utländska bolag. I EU låter många länder i stället utdelningar under ett visst belopp vara skattefria hos mottagaren, såsom Frankrike, 1 525 EUR (dubbelt vid sambeskattning), Spanien, 1 500 EUR, och Tyskland, 801 EUR (dubbelt vid sambeskattning). Därutöver tillämpar ett antal länder en låg fast skattesats på utdelningar i mottagarledet; som exempel kan nämnas att Bulgarien beskattar utdelningar hos aktieägaren med 5 procent, Lettland och Japan med 10 procent, Österrike och Kanada med 12 procent och Italien med 12,5 procent. Andra länder såsom Cypern, Estland och Slovakien undantar utdelningar helt från beskattning i mottagarledet. Våra grannländer Finland och Norge har också dubbelbeskattning, men en del av utdelningen, motsvarande riskfri avkastning på investerat kapital, har gjorts skattefri. Sverige med 30 procent utdelningsskatt i mottagarledet har en av de högsta skatterna på utdelningar hos aktieägaren. Det reella skatteuttaget är egentligen ännu högre på grund av att de utdelade vinsterna även beskattats hos bolagen. Diagram 4: Total skatt på utdelningar i procent Den genomsnittliga sammanlagda bolags- och individskatten på utdelade bolagsvinster är 33,8 procent i OECD och 31,5 procent i EU. Den sammanlagda skatten är högst i Belgien 50,5 procent. Men bolagsskattesatsen 26,3 procent har Sverige näst högst totalt skatteuttag på bolagsvinster, eller 48,41 procent. Högskattepositionen delas med Japan (47,8) och Danmark (46). Lägsta siffran, 10 procent, noteras för Cypern, följt av Bulgarien med 14,5 procent. På Cypern är bolagsskatten 10 procent och utdelningar är skattefria hos mottagaren. I Bulgarien är bolagsskatten 10 procent och utdelningsskatten 5 procent. I diagram 5 visar vi även Sveriges placering med den aviserade bolagsskattesatsen om 22 procent. Sett endast till bolagsskatten hamnar ju Sverige med en skatt på 22 procent under genomsnittet för både EU och OECD, se diagram 4 ovan. Studerar man däremot effekten av bolagsskattesänkningen på det totala skatteuttaget på utdelade bolagsvinster, visar det sig att sänkningen flyttar Sveriges position endast två pinnar bakåt i diagrammet. Japan och Danmark går 10

alltså om Sverige i fråga om att ta ut högst skatt på utdelade vinster och Sverige hamnar på plats 4 av 40 möjliga. För en enskild aktieägare i Sverige innebär den svenska beskattningen av utdelningar att om bolaget väljer att dela ut en bruttovinst på 15 000 kronor får aktieägaren endast 7 738,50 kronor i handen. Den genomsnittliga aktieägaren inom EU får jämförelsevis behålla 10 213 kronor. Procentuell sett får den europeiske medborgaren alltså hela 32 procent mer i avkastning på sin investering. Följden blir att en utländsk investerare kan betala mer för svenska aktier men ändå ha samma avkastningskrav. Vid en internationell jämförelse som denna framgår det att beskattningen av utdelningar i mottagarledet har varierat lite under de senaste åren, men varit på en nivå kring 10 procent. Sverige är ganska ensamt om att ha behållit den höga beskattningen av utdelningar oförändrad under alla dessa år. Diagram 5: Förändringar av beskattningen av utdelningar i mottagarledet 11

Diagram 6: Struktur av beskattningen av bolagsvinster i de undersökta länderna Skatt på kapitalvinster Låg skatt på långsiktiga aktieinnehav i de flesta länder Sverige har 30 procent skatt på kapitalvinster hos privatpersoner oavsett längden på innehavet. Därmed avviker Sverige kraftigt från det generella mönstret, som är att göra skillnad mellan långsiktiga och kortsiktiga aktieinnehav. Det är vanligt bland övriga OECD-länder att tillämpa lägre skattesatser på långsiktiga aktieinnehav. Bland annat beskattar inte Luxemburg och Tjeckien aktievinster om innehavet är längre än sex månader och Litauen, USA och Österrike undantar kapitalvinster från beskattning efter en innehavstid om ett år. Andra länder beskattar inte kapitalvinster under vissa belopp, däribland Storbritannien som inte beskattar kapitalvinster under 10 600 (drygt 110 000 kronor). Ett tiotal länder av de 40 undersökta undantar kapitalvinster på marknadsnoterade aktier helt från beskattning, däribland Nederländerna och Schweiz. I Nederländerna utgår dock en årlig schablonskatt på investeringstillgångar med 1,2 procent per år. Grekland beskattar inte heller kapitalvinster men 2011 infördes en skatt finansiella transaktioner på 0,15 procent (0,2 från och med april 2011). I åter andra länder beskattas kapitalinkomster progressivt och skattesatsen är då beroende på den skatteskyldiges övriga inkomster från olika inkomstslag. Sverige är relativt ensamt om att beskatta kapitalvinster på långsiktiga aktieinnehav så hårt som med 30 procent skatt. Kapitalvinstskatten på aktieinnehav upp till tre månader är i snitt cirka 16 procent i EU och OECD. På innehav upp till två år är snittet runt 12,5 procent och för femåriga innehav är medeltalen ännu lite lägre. 12

Diagram 7: Skatt på kapitalvinster i Sverige, EU och OECD på 50 000 kronor efter tre månader, två år och fem år Diagram 7 visar att kapitalvinster på långa innehav i många länder träffas av lägre skatt än vinster på korta innehav. Diagrammet visar också att Sverige har en mycket hög skatt på kapitalvinster jämfört med genomsnitten för både OECD och EU. På korta innehav är den svenska skatten nästan dubbelt så hög som medeltalen för EU och OECD, och ju längre innehaven är desto mer utfaller jämförelsen till Sveriges nackdel. Endast Frankrike, sedan landet avskaffat det generösa fribeloppet för kapitalvinster, beskattar kapitalvinster på långa innehav högre än Sverige, nämligen med 31,1 procent, varav 12,3 procent är en sorts sociala avgifter. I jämförelse med de undersökta länderna intar de nordiska länderna en högskatteposition. För en svensk aktieägare innebär det att han eller hon betalar 8 830 kronor mer i skatt än sin genomsnittliga motsvarighet inom EU, på en kapitalvinst på 50 000 kronor vid en innehavstid på mer än 5 år. I följande tre diagram visar vi med vilken skattesats medlemsländerna i EU och OECD beskattar kapitalvinster på aktier som innehafts 3 månader, 2 år respektive 5 år. Observera att diagrammen visar vilka skattesatser just vårt antagna exempel (se ovan på s. 5-6) renderar. Vid en annan storlek på kapitalvinsten och/eller vid en annan inkomst av tjänst kan utfallet i vissa länder bli annorlunda. Beskattning av kapitalvinster av korta innehav, 3 månader Av de 40 länder som undersökningen avser beskattar 28 länder, inklusive Sverige, kapitalvinster på korta aktieinnehav. Genomsnittet inom EU och OECD är runt 16 procent. I Österrike beskattas spekulativa kapitalvinster högst - med 43 procent skatt. 13

Diagram 8: Skatt på kapitalvinster i Sverige, EU och OECD på 50 000 kronor, tre månader Beskattning av kapitalvinster av aktieinnehav på 2 år Vid en innehavstid på två år för aktier beskattar endast 23 av de undersökta länderna kapitalvinster. Vid en jämförelse framgår att genomsnittet inom OECD och EU är 12,74 respektive 12,53 procent, d.v.s. nästan 60 procent lägre än i Sverige. Diagram 9: Skatt på kapitalvinster i Sverige, EU och OECD på 50 000 kronor, två år 14

Beskattning av kapitalvinster av aktieinnehav på 5 år På femåriga aktieinnehav beskattar endast 23 av de 40 länderna kapitalvinster. Av dessa 23 länder har 16 länder en skattesats som är 20 procent eller lägre. Diagram 10: Skatt på kapitalvinster i Sverige, EU och OECD på 50 000 kronor, fem år Skatt på förmögenhet Endast fyra länder beskattar förmögenheter Den svenska förmögenhetsskatten är sedan januari 2007 avskaffad. Tidigare var den proportionerlig och togs ut med 1,5 procent på beskattningsbar förmögenhet över 1 500 000 kronor för ensamstående och 3 000 000 kronor för sambeskattade. Idag är det endast fyra länder inom OECD och EU som beskattar förmögenheter - Frankrike, Island, Norge och Schweiz. I Schweiz tas förmögenhetsskatten ut endast på kanton-, kommun- och församlingsnivå. Skatten är progressiv och i snitt 1,5 procent, fribeloppet för gifta är endast 17 000 CHF (drygt 125 000 svenska kronor). I Frankrike är gränsbeloppet för förmögenhetsskatt hög 800 000 (över 7 miljoner kronor). Även här är skatten progressiv med nivåer upp till 1,8 procent. Norge beskattar förmögenheter från 700 000 norska kronor per person eller det dubbla för sambeskattade (drygt 1 600 000 svenska kronor); skattesatsen är 1,1 procent. På Island är förmögenhetsskatten tillfälligtvis, gällande inkomståren 2009-2012, återinförd. 2011 beskattades förmögenheter över 100 miljoner isländska kronor (drygt 5,5 miljoner svenska kronor) för sambeskattade par med en skattesats på 1,5 procent. 15

Diagram 11: Genomsnittlig skattesats på förmögenhet Betald förmögenhetsskatt är i relation till nettoförmögenhet. Siffrorna bygger på antagandet att aktieägaren/skattebetalaren är gift, utan barn, och inte har andra tillgångar eller skulder. Frankrike, Island, Norge och Schweiz är alla medlemmar i OECD men endast Frankrike är medlem i EU. Därav den påtagliga skillnaden i medeltalen för OECD och EU. 16

Bilaga 1: Följande 40 länder ingår i undersökningen EU OECD SVERIGE Australien Belgien Bulgarien Chile Cypern Danmark Estland Finland Frankrike Grekland Irland Island Israel Italien Japan Kanada Lettland Litauen Luxemburg Malta Mexiko Nederländerna Norge Nya Zeeland Polen Portugal Rumänien Schweiz Slovakien Slovenien Spanien Storbritannien Sydkorea Tjeckien Turkiet Tyskland Ungern USA Österrike 17