2013 Evangeliska Frikyrkans Representantskapsmöte HANDLINGAR Lördag den 25 maj Saronkyrkan, Göteborg
Välkommen på en framtidsspaning! Om vi blickar framåt hur är vi då församlingsrörelse på bästa sätt? Hur är vi familj, hur möter vi Gud tillsammans och hur fattar vi beslut? Nya tider innebär nya förutsättningar för gemenskap och tillhörighet. Utmaningarna är stora för att nå de mål vi formulerat i EFK 2020. Därför vill vi på Representantskapsmötet börja ett samtal om hur vi kan vara en församlings- och missionsrörelse på ett nytt sätt för en ny tid. Ett samtal som sedan behöver fortsätta och bli en huvudfråga vid nästa års Kongress. Som en del i detta framtidssamtal ska vi även behandla EFK UNGs önskan om att mer gå samman med modersamfundet och inifrån lyfta ung-perspektivet och bidra till förnyelse i rörelsen. Tre medlemmar från varje församling är välkomna med på Representantskapsmötet. Det betyder att frågor och synpunkter först behöver vädras i varje lokal församling innan man kommer med på mötet. Läs på i handlingarna, fundera och samtala med övriga i din församling. Min bön är att allt som sker under dagen ska bygga gemenskap och sammanhållning i Evangeliska Frikyrkan. Anders Blåberg missionsdirektor
Program Här hittar du programmet för dagen. Avbrott görs för lunch på stan. Karta med förslag på närliggande restauranger finns i konferensmappen. Samtal 09.00 Registrering och fika 10.00 Inledning 10.20 Val av mötesfunktionärer Godkännande av dagordning Parentation 10.45 Året som gått Årsredogörelse och anmälan av årsbok Ekonomisk rapport Fastställande av resultat- och balansräkning Fråga om ansvarsfrihet Val Framtid 12.25 Lunch 13.45 Samtal och rapporter EFK UNG och relationen till EFK EFK mot 2020 hur arbetar vi bäst tillsammans mot våra mål? Missionsdirektorsval 2014 Fika Uppföljning Kongress 2012 ökad dialog för större bärarlag Bön i EFK Förnyat stöd till barnledare Övrig information 16.45 Euro-Vision EFK 2013 17.00 Mötet avslutas Relationer Gemenskap
1. Välkommen, inledningstal av missionsdirektorn 2. Val av mötesfunktionärer 3. Godkännande av dagordning Förslag till dagordning 4. Rapport från mötesbyrån 5. Parentation 6. Årsredogörelse och anmälan av årsbok 7. Ekonomisk rapport 8. Fastställande av resultat- och balansräkning 8.1. Evangeliska Frikyrkan 8.2. Örebromissionen 8.3. Helgelseförbundet/Fribaptistsamfundet 8.4. Stiftelsen Helgelseförbundet 8.5. Juridiska personen Fribaptistsamfundet 9. Fråga om ansvarsfrihet 10. Evangeliska Frikyrkans Pensionsstiftelse 10.1. Ekonomisk rapport 10.2. Fastställande av resultat- och balansräkning 10.3. Fråga om ansvarsfrihet 11. Kollekt 12. Val/notering av styrelse för Evangeliska Frikyrkans Pensionsstiftelse 13. Val av revisorer 14. Val av ledamot i valberedningen 15. Tack till medarbetare som gått i pension 16. EFK UNG och relationen till EFK 17. EFK mot 2020 hur arbetar vi bäst tillsammans mot våra mål? 18. Missionsdirektorsval 2014 19. På gång inom EFK (information och rapporter) 19.1. Uppföljning Kongress 2012 ökad dialog för större bärarlag 19.2. Bön i EFK 19.3. Förnyat stöd till barnledare 19.4. Övrig information 20. Euro-Vision EFK 2013 21. Avslutning och inbjudan till Kongress 2014
Valberedningens förslag Presidium Ordförande Vice ordförande Vice ordförande Protokollsekreterare Protokolljusterare Claes-Göran Åberg, Gnosjö Hanne Carlsson, Örebro Henrik Melkstam, Lerum Joel Nordholm, Göteborg Rose-Marie Claesson, Gnosjö Ingemar Ericsson, Jönköping Claes Sunesson, Rydaholm Andreas Dagernäs, Timmersdala Valfunktionärer Niclas Ljung, Falun Erika Bergman, Kumla Revisorer för Evangeliska Frikyrkan och Pensionsstiftelsen Evangeliska Frikyrkan Omval 1 år Irén Frändå (auktoriserad), Örebro Anders Källner, Jönköping Lars-Åke Jakobsson, Örebro Revisorsuppleanter Omval 1 år Omval 1år Nyval 1 år Jonas Grahn (auktoriserad), Örebro Sven Erik Eriksson, Tärnsjö Louise Wettéus, Örebro Styrelsen för Pensionsstiftelsen Evangeliska Frikyrkan Representantskapsmötet har att utse följande arbetsgivarrepresentanter i Pensionsstiftelsens styrelse. Ordinarie ledamöter: Följande person är vald på en mandatperiod till år 2013 och i tur att avgå: Maths Jerlström, Kumla. Valberedningen föreslår omval av Maths Jerlström, Kumla, med mandatperiod till 2016. Kurt Pettersson, som valdes 2012 med en mandatperiod till 2015, har avlidit. Valberedningen föreslår fyllnadsval av Bengt Elmvret, Huskvarna, med mandatperiod till 2015. Suppleant: Valberedningen föreslår fyllnadsval av Lars-Erik Stendahl, Borås, som suppleant efter Bengt Elmvret, med mandatperiod till 2015 För notering till protokollet: På arbetstagarsidan har Medarbetarförbundets styrelse beslutat om omval av Bengt Freed med mandatperiod till 2016. Valberedningen Josefine Arenius som valdes 2010 med en mandatperiod till 2014 har avgått i förtid. Valberedningen föreslår fyllnadsval av Leif Larsson, Vilhelmina, med mandatperiod till 2014.
Samtalsfråga 1 EFK UNG och relationen till EFK Under senaste året har det förts samtal om förhållandet mellan EFK och EFK UNG. Mot bakgrund av historien om förlorade bidrag har det vuxit fram ett samförstånd om att EFK UNG mer borde integreras i EFK. Är det t ex motiverat att EFK UNG är en egen självständig organisation? Redan i höstas togs beslut om att ledarfrågor relaterade till barn och familj ska höra hemma i EFKs Församlingsprogram. Gränserna mellan barn tonår ungdom är delvis flytande. Samma ledare kan i en församling ha alla dessa målgrupper på sin arbetslista. Hur ska uppgifterna fördelas mellan EFK UNG och Församlingsprogrammet? Eller tänker vi fel om uppdelningar över huvud taget? En enad församlingsrörelse Så här formulerar sig EFK UNG i frågan om sin relation till församlingsrörelsen EFK: Vi tror på en enad församlingsrörelse där alla generationer är representerade. Och en gemenskap där alla olikheter får plats. Vi längtar efter att lägga i en högre växel i arbetet för att breda ut Guds rike här på jorden. Vi tror att det kräver ett annat sätt att organisera vårt arbete. EFK UNG har i sitt uppdrag arbetat med förnyelse och föryngring men har upplevt att det finns begränsningar när det görs från en sidoverksamhet. Vi har upplevt att vi varit ett uppskattat perspektiv i arbetsgruppen, men barn och ungdomar är mer än så. Och det här är ett synsätt som också präglar den lokala församlingen. Om vi menar allvar med att de unga ska komma med förnyelse behöver ungdomsverksamheten mer inflytande, mer inflytande än att bara vara ett perspektiv. Vi behöver mer aktivt på alla områden arbeta för att yngre ledare ska få växa i ansvar. Det är dags att börja praktisera det vi så länge visionerat om. Sen vi blev en egen organisation har denna fråga blivit tydligare för oss. Hur blir vi en kropp, en gemenskap och inte isolerade öar? Hur får vi församlingen att spegla dagens samhälle och möta de behov som vår tid brottas med? Ett av våra uppdrag som ungdomsorganisation har varit att föryngra och förnya församlingsrörelsen. För att det ska bli mer än fina ord behöver vi förändra sättet vi arbetar på som samfund. Vi vill flytta ihop och tillsammans verka som en hel kropp igen. Vi vill ta avstamp i vår historia och vårt arv och med samma längtan och glöd som våra föregångare bygga en församling som är relevant för vår tid. En församling där ung som gammal lever tillsammans och delar tron. Samtalsfrågor Vi behöver alltså samtala om vårt gemensamma mål om föryngring och att unga generationer blir helhjärtade efterföljare till Jesus på sin väg in i vuxenlivet (ur EFK 2020), och hur vi bäst organiserar oss för att nå dit. Följande frågor bör Representantskapsmötet behandla: Hur ska vi låta ung-perspektivet och förnyelse genomsyra vår församlingsrörelse? EFK UNG som en mer integrerad del av modersamfundet vilka former och funktioner vill vi se i detta? Hur kan den nya organisationen relatera till den lokala församlingens liv och behov? EFKs styrelse, i samförstånd med EFK UNGs styrelse, föreslår Representantskapsmötet att ta ett inriktningsbeslut om att EFK UNG ska bli en del av EFK.
Samtalsfråga 2 EFK mot 2020- hur arbetar vi bäst tillsammans mot våra mål? EFKs styrelse har under det gångna året samtalat om hur vi bör fungera tillsammans som församlings- och missionsrörelse för att nå de mål vi satte upp vid Kongress 2010 i skrivningen EFK 2020. Utgångspunkten för samtalet var utvärderingen av förra årets Kongress. Denna utvärdering mynnade ut i ett behov av att lyfta de större frågorna om hur vi bäst arbetar som församlings- och missionsrörelse. Flera av de frågor som bearbetas av våra lokala församlingsmiljöer återspeglas också i EFK som gemenskap. Detta är frågor som: Hur ser vi på medlemskap och tillhörighet? Hur för vi teologiska, ideologiska och strategiska samtal och fattar beslut tillsammans? Hur formar vi vårt sätt att vara rörelse så att Guds rike i största möjliga mån får växa i och genom oss: Hur ser framtidens EFK ut? Hur ser vi på tillhörighet? Lojaliteten till ett givet samfund är inte stark. Våra församlingar består oftast av medlemmar som har en rad olika bakgrunder, där få kan säga att man helt har växt upp i Evangeliska Frikyrkan, Helgelseförbundet, Fribaptistsamfundet eller Örebromissionen. Detta är en positiv och spännande utveckling. Om vi dessutom fortsätter att få se ett ökande antal människor komma till tro, så ska inte samfundstillhörigheten vara det första som kommer in i deras liv. Lojaliteten till samfundet i en traditionell bemärkelse är inte det vi främst är ute efter. Snarare måste vi bygga på en gudsrikeslojalitet. Men detta ger bakgrund till slutsatsen att vi på många sätt lever i en samfundslös tid. Många församlingar för samtal om hur man ska se på medlemskapsfrågorna. Vad ska vi förvänta oss av varandra? Kongress 2012 adresserade på motsvarande sätt frågan om vad vi kan förvänta oss av varandra som församlingar i en församlingsrörelse. Ett underlag för detta samtal gavs till kongressombuden som inte här ska upprepas. Underlaget lyfte främst ekonomiska aspekter utifrån frågan om det är rimligt att man är med i gemenskapen utan att vara med att bära gemenskapen i de åtaganden som vi kommit överens om. Utöver detta behöver vi också lyfta frågor om närvaro och relationer vilket för oss över i nästa fråga. Hur för vi samtal och fattar beslut tillsammans? I dag är Kongressen högsta beslutande organ för EFK. Styrelsen har analyserat vilket syfte och funktion Kongressen kan fylla för församlingsrörelsen. Vi kan se fyra mer övergripande behov: Att söka Gud tillsammans Att komma djupare och vidare som församlings- och missionsrörelse utifrån vad vi uppfattar som Guds vilja. Beslutsfattande Kongressen är ett demokratiskt organ i EFK med högsta beslutande myndighet. På så sätt skapas delaktighet i beslut och ett brett inflytande över framtidsfrågorna. Ägarskap Skapa engagemang och vi-känsla för den verksamhet som EFK står i. Relationsbyggande Mötesplats mellan ledare inom församlingsrörelsens alla olika delar genom erfarenhetsutbyte och att lyssna till Gud och varandra för att urskilja vägen vidare. Det kan vara värt att påminna varandra om att EFKs modersamfund har haft olika lösningar för detta. För i synnerhet Örebromissionen fyllde Årsmötet alla dessa fyra funktioner i en mer omfattande årskonferens. För Helgelseförbundet var Torpkonferensen platsen där ägarskap, relationsskapande och gudsmötet stod i fokus och där beslutsfattande hade en mindre betydelsefull plats.
forts. samtalsfråga 2 Tydliga svagheter finns med nuvarande sätt att föra samtal och fatta beslut. I styrelsens samtal har följande moment kommit upp som det självklart kan finnas delade meningar om: Representativitet Vid senaste Kongressen deltog ombud från 104 församlingar vilket motsvarar en dryg tredjedel av EFKs samtliga församlingar. Dessutom är inte ombuden nödvändigtvis representativa för den församling de kommer från eller för rörelsen som helhet. Bristande aktualitet Ibland finns en dålig synkning mellan församlingsrörelsens frågor och Kongressens frågor. De frågor som diskuteras i rörelsen slår inte alltid igenom i Kongressen. Det finns sällan motioner från församlingar om för dem aktuella frågor. Formfrågor Tid, längd, plats och utbudet för barnfamiljer upplevs av många som svagheter. Bristande reellt inflytande För det enskilda ombudet kan allt förefalla tillrättalagt från början. I synnerhet gäller detta de viktiga valen till styrelsen, där oftast valberedningens förslag går igenom utan alternativa beslutsmöjligheter. Styrelsen upplevs passiv Styrelsen upplevs ibland som passiv i Kongressen. Hur ser framtidens EFK ut? Punkterna ovan är symptom på en djupare utveckling. Hela föreningsstrukturen ifrågasätts av nya generationer. Vi söker dessutom hela tiden efter nya sätt att gestalta församlingens liv i en tid med nya förutsättningar för gemenskap. Vi behöver finna former som nya generationer upplever som sanna, transparanta och relevanta. Vi ser som styrelse att mot denna bakgrund behöver vi finna nya sätt att samverka i EFK på. Vi tror att våra två nästa kongresser behöver ha som huvudsakliga fråga hur vi ska vara församlings- och missionsrörelse på ett nytt sätt för att vara bättre rustad att möta de utmaningar vi står inför. Detta bör ske utifrån ett samtal om hur vi är rörelse i en tid med nya förutsättningar för gemenskap och tillhörighet. Syftet med hela denna process måste vara att återerövra EFKs pionjära hållning av att vara ett ständigt pågående nybygge. Övertygelsen i styrelsen är samtidigt att en övergripande struktur som Evangeliska Frikyrkans gemensamma arbete utgör verkligen behövs. Tillsammans kan vi åstadkomma mer än vi kan var för sig. Styrelsen föreslår Representantskapsmötet att föra ett inledande samtal om hur vi arbetar bäst tillsammans mot våra mål, med särskild betoning på hur vi för teologiska, ideologiska och strategiska samtal och fattar beslut tillsammans, att börja samtala om hur framtidens EFK kan se ut.
Samtalsfråga 3 Missionsdirektorsval 2014 På Kongress 2014 kommer det att ske ett nyval av missionsdirektor för mandatperioden 2014-2018. Tjänsten som biträdande missionsdirektor är också ledig från och med sista halvan av 2014. Enligt EFKs stadgar är det EFKs styrelse som lägger förslag om val av missionsdirektor till Kongressen: 6 Missionsdirektor Kongressen väljer missionsdirektor på förslag av styrelsen. Ställning som missionsdirektor kan innehas av minst en och högst tre personer. Missionsdirektor väljes för en mandatperiod på fyra år. Omval kan ske. Missionsdirektorn skall leda Evangeliska Frikyrkans verksamhet enligt de riktlinjer och anvisningar som styrelsen meddelar. Har mer än en person utsetts till missionsdirektor, skall styrelsen i en skriftlig instruktion avgränsa varje direktors ansvarsområde. Rekryteringsprocess Styrelsen håller än så länge frågan om det ska rekryteras en eller två missionsdirektorer öppen. Om styrelsen förordar att två missionsdirektorer ska väljas, sker båda dessa val av Kongressen. Om man beslutar att endast en missionsdirektor ska väljas, kommer även en biträdande missionsdirektor att tillsättas direkt av styrelsen. EFKs styrelse har tillsatt en rekryteringsgrupp bestående av Claes-Göran Åberg (styrelsens ordförande), Hanne Carlsson (styrelsens vice ordförande) och Linalie Karlsson (styrelseledamot) samt Øyvind Tholvsen (ledare för Församlingsprogrammet) och Owe Anbäcken (tf rektor för Örebro Missionsskola och tidigare regionledare Asien). Rekryteringsgruppen har i uppdrag att arbeta med rekryteringen utifrån båda ovanstående scenarier. Styrelsen har även fört samtal om och bett över vilken profil ett framtida ledarskap bör ha. Det som kommer fram i samtalen i styrelsen tillsammans med det som kommer fram vid samtalet under Representantskapsmöte 2013 kommer att ligga till grund för rekryteringsgruppens arbete. Processen kommer sedan att fortskrida på följande sätt: Tidsplan Den 15 april 2013 startade nomineringsperioden och församlingar och enskilda personer uppmanas att komma in med synpunkter och namnförslag till rekryteringsgruppen, gärna genom e-post till missionsdirektorsval@efk.se. Under Representantskapsmötet kommer frågor om uppdrag och profil för en ny missionsdirektor att förtydligas av såväl styrelsen som av Representantskapsmötet. Detta samtal blir ytterligare ett viktigt underlag för församlingarna i deras arbete med nomineringen. Nomineringsperioden tar slut den 8 september 2013. Vid styrelsemötet 20-21 september 2013 presenterar rekryteringsgruppen namnförslag och på mötet tas beslut om vem eller vilka som styrelsen önskar gå vidare med. På styrelsens möte i januari 2014 är planen att beslut tas om vem eller vilka som blir styrelsens förslag på missionsdirektor(er). Den eller de kommer att presenteras på olika regionala samlingar under vårvintern 2014, i god tid före Kongressen. Styrelsen föreslår Representantskapsmötet att föra samtal om uppdrag och profil för missionsdirektor(er) för kommande mandatperiod.