Salt & Ljus. Kongress Ett liv utöver det vanliga! Kongresshandlingar

Transkript

1 Salt & Ljus Ett liv utöver det vanliga! Kongress 2012 Kongresshandlingar

2 INNEHÅLL Evangeliska Frikyrkans Kongress 2012 Välkommen till Kongress Program med hålltider... 4 Barn- och ungdomsaktiviteter med hålltider...5 Förslag till dagordning... 7 Valberedningens förslag... 8 Förslag till beslut och underlag för samtal Vårt gemensamma uppdrag och ansvar Församlingsgrundande med internationellt perspektiv Barnens plats i församlingsrörelsen Motioner Motionen av Evald Lindqvist Styrelsens förslag till behandling med beslutsförslag Stadgeändringar Förslag till stadgeändring Handlingsplan för minskat statsbidragsberoende Inledningstext med beslutsförslag Handlingsplan för minskat statsbidragsberoende EFK UNG om bidragspåverkan Vägbeskrivning till Konferensplats Torp...32 Anteckningar...34 Kongresshandlingar 2012 Fotomontage på framsida: Elin Fhager Fotografer till bilder: Ulrika Arenius, Matilda Boström, David Gelinder Formgivning av kongresshandlingar: Johanna Lundin, EFKs Sverigekontor. Tryckeri: Printeliten

3 Välkommen till Kongress 2012 Jag har det senaste året blivit påmind om vilka följder både små och stora strategiska beslut kan få när de tas i rätt riktning. Jag tänker inte minst på vad som hänt inom vår internationella mission, t ex vår mission i Brasilien som firar 100 år, bibel- och pastorsskolan Kansai Bible Institute i Japan som firat 50 år, vårt engagemang på Balkan men även hur Frizon startades och Nybygget bildades m.m. Ibland trevande steg ibland djärva steg som togs i en pionjär anda, växte och kom att påverka så många människor under så många år. Rätt beslut och bra förankring i viktiga frågor är alltid nödvändigt för en församlingsrörelse som vill förändra Sverige och världen, och nu har vi möjlighet till det igen till när vi samlas till Kongress! Kongressen är även en mötesplats där vi får söka Gud tillsammans och känna en samhörighet som gör att vi vågar ha tilltro till det vi gör gemensamt. EFK 2020, som vi beslutade om vid förra Kongressen, uttrycker vad vi vill ska prägla oss som församlings- och missionsrörelse åren framöver. 75 nya församlingar, fler barn och unga i verksamheterna och en fördubbling av antalet missionärer, är några av målen. I årets Kongress behöver vi ta steg i den riktningen. Vi behöver lyfta frågorna kring våra barn och ungdomar. Vi längtar efter att få se barnen växa som lärjungar i både hem och församling men hur ska vi gå tillväga? Vi behöver också fokusera på pionjärandan som drivkraft för vår internationella mission. Sist men inte minst behöver vi även samtala om behovet av ett större bärarlag för att klara målen ekonomiskt vad innebär det egentligen att vara en församling som samarbetar i Evangeliska Frikyrkan? Anders Blåberg Missionsdirektor Kongresshandlingar

4 program Program Kongress 2012 Torsdag Drop-in fika och registrering Bibel & Samtal: Salt & Ljus är identitet. Talare: Mikael Tellbe Lunch Förhandlingarna öppnas året som gått Fika / EFK UNGs årsmöte startar på Götabro kurs- och konferensgård Seminarier Kvällsmat En kväll med Gud! Utmaningar, segerrapporter, bön och lovsång i en salig blandning med internationell prägel. EFKs regionledare är på plats och flera av våra missionärer. Värd: Lukas Wingren. Fredag Bibel & Samtal: Salt & Ljus som funktion. Talare: Josefin Fållsten Fika Förhandlingar Lunch Förhandlingar Fika Seminarier Det är möjligt! En helkväll med både mat och möten. Träffa våra nyaste EFK- församlingar, "tanka hem inspiration på församlingstorget hur jobbar andra församlingar? Möt härliga människor och församlingar som vill vara salt och ljus på sin ort. Värd: Cahtrine Nygren. Lördag Bibel & Samtal: Salt & Ljus med konsekvens. Talare: Kjell Axel Johanson Fika Förhandlingar Lunch Förhandlingar Sändning: Salt och Ljus- ett liv utöver det vanliga. Talare: Anders Blåberg Avslutningsfika

5 Hålltider för barn och ungdomsaktiviteter Barn och ungdomsaktiviteter under Kongressen Barnaktiviteter 4-10 år Ledarteam från Immanuelskyrkan, Örebro, håller i barnaktiviteter Torsdag-fredag: kl.11:00-13:00 kl.14:30-16:00 Lördag: kl.11:00-12:30 13:30- ca 15:30 Ungdomsaktiviteter år Ledarteam från Saronkyrkan, Hallsberg, med flera ansvarar för ungdomsaktiviteter. Torsdag-fredag: kl.11:00-13:00 kl.14:30-16:00 Lördag: kl.11:00-12:30 kl.13:30- ca 15:30 Lekhörna/filmhörna I kongressalen finns även en lek- och aktivitetshörna med enklare leksaker, ritmaterial och möjlighet att titta på film. Här ansvarar du som förälder för dina barn.

6 Nyheter från två världar Dagen ska vara en trovärdig röst som ger Dig nyheter från två världar, samt bevaka och analysera Det som händer i spänningsfältet mellan kristen tro och samhälle. vi vill Dessutom uttrycka vår starka ambition att utmana, uppmuntra, utrusta. annons konf tidningen 137x96.indd :02:45 EFK samverkar med Studieförbundet Bilda Studieförbundet Bilda har livsfrågor i fokus. Med kultur och bildning i olika former vill vi bidra till att människor möts och nya perspektiv skapas. Studieförbundet Bilda Svealand svealand@bilda.nu

7 Förslag till Dagordning för förhandlingar vid Evangeliska Frikyrkans Kongress Mötets öppnande 2. Val av kongressfunktionärer 3. Godkännande av dagordning 4. Rapport från mötesbyrån 5. Parentation 6. Hälsningar 7. Årsredogörelse och anmälan av årsbok 8. Ekonomisk rapport 9. Fastställande av resultat- och balansräkning 9.1. Evangeliska Frikyrkan 9.2. Örebromissionen 9.3. Helgelseförbundet/Fribaptistsamfundet 9.4. Stiftelsen Helgelseförbundet 9.5. Juridiska personen Fribaptistsamfundet 10. Fråga om ansvarsfrihet 11. Pensionsstiftelsen Evangeliska Frikyrkan Ekonomisk rapport Fastställande av resultat- och balansräkning Fråga om ansvarsfrihet 12. Information från valberedningen 13. Vårt gemensamma uppdrag och ansvar Vad innebär det att vara en i EFK samarbetande församling? Vem ska betala för det gemensamma Sverigearbetet? 14. Församlingsgrundande med internationellt perspektiv 15. Information från EFK UNG 16. Barnens plats i församlingsrörelsen 17. Motion 18. Stadgeändringar 19. Val av styrelse för Evangeliska Frikyrkan 20. Val/notering av styrelse för Pensionsstiftelsen Evangeliska Frikyrkan 21. Val av revisorer till Evangeliska Fri kyrkan och Pensionsstiftelsen Evangeliska Frikyrkan 22. Val av valberedning 23. Tack till medarbetare som gått i pension 24. Presentation av nya församlingar 25. Notering av missionärer som antagits under året 26. Handlingsplan för minskat statsbidragsberoende 27. Avslutning och inbjudan till Representantskapsmöte 2013 Har du inga pengar med dig till kollekt? Under Kongressen kan du ge din gåva via SMS. 100 kr går till olika ändamål. Torsdag SMS:A EFK100 TILL Till internationella arbetet fredag SMS:A EFK100 TILL Till ÖMS och Missionsinstitutet lördag SMS:A EFK100 TILL Till Församlingsprogrammet Kongresshandlingar

8 VALBEREDNINGENS FÖRSLAG Kongressfunktionärer: Ordförande: Claes-Göran Åberg, Gnosjö Vice ordförande: Johan Knabäck, Västerås Vice ordförande: (ej klart) Protokollsekreterare: (3 st.) Elisabet Carleson, Kumla, (ej klart) Protokolljusterare: (2 st) Fredrik Lignell, Linköping, (ej klart) Valfunktionärer (2st) (ej klart) Evangeliska Frikyrkans styrelse Följande personer är valda till Kongress 2014: Muzafer (Ferro) Mehmedovic, Malmö, Eva Domeij, Hässelby, Anna E, Falun, Ingemar Forss, Östersund, Linalie Karlsson, Vikingstad, Kiell Tofters, Östervåla och Göran Janzon, Stora Mellösa, (personalrepresentant, utsedd av personalen). Följande personer är valda till Kongress 2012: Hanne Carlsson, Örebro, Birgitta Åkerlund, Domsjö, Tuve Skånberg, Skillinge, Björn Fredriksson, Örebro, Mats Berggren, Jävrebyn, Claes-Göran Åberg, Gnosjö, Lennart Thörn, Örebro, Anders Nordström, Karlstad, Johan Knabäck, Västerås samt Ingemar Hansson, Billdal Av dessa är följande inte aktuella för omval: Björn Fredriksson, Lennart Thörn, Tuve Skånberg, Birgitta Åkerlund, Ingemar Hansson. Dessutom avbryter Anna E sin mandattid i förtid vid Kongress 2012, då familjen flyttar utomlands. Valberedningen föreslår omval av följande personer med mandatperiod till år 2014: Hanne Carlsson, Mats Berggren, Claes-Göran Åberg, Anders Nordström och Johan Knabäck. Valberedningen föreslår fyllnadsval för Anna E med mandatperiod till 2014: Gunlög Eiderbrant Nilsson, Örebro. Valberedningen föreslår nyval av följande personer med mandatperiod till år 2016: Per Ewert, Forserum, Håkan Arenius, Örebro och Charlotte Arenander, Umeå. Valberedningen har arbetat mot en styrelse med 17 ledamöter (mot idag 18), inklusive Anders Blåberg som är självskriven ledamot som missionsdirektor enligt stadgarna. Det återstår alltså förslag på ytterligare en ledamot, som inte är klart. Styrelse för Pensionsstiftelsen Kongressen har att utse två arbetsgivarrepresentanter i Pensionsstiftelsens styrelse. Nuvarande arbetsgivarrepresentanter: Kurt Pettersson (ordinarie ) Maths Jerlström (ordinarie ) Ingemar Hansson (ordinarie ) Lars Augustsson (suppleant Följande personer är valda på en mandatperiod till år 2012: Kurt Pettersson, Borlänge och Lars Augustsson, Örebro. Av dessa är följande person inte aktuell för omval: Lars Augustsson

9 valberedningens förslag Valberedningen föreslår omval av följande person som ordinarie ledamot med mandatperiod till år 2015: Kurt Pettersson. Valberedningen föreslår nyval av följande person som suppleant med mandatperiod till år 2015: Bengt Elmvret, Huskvarna Nuvarande arbetstagarrepresentanter: Anders Holmefur (ordinarie ) (För medarbetare i Sverige, organisationen EFK) Bengt Freed (ordinarie ) (För pastorer) Anders Kammensjö (ordinarie ) (För internationella medarbetare, organisationen EFK) Helene Paulsson (suppleant ) Valberedningen Följande personer är valda på en mandatperiod till år 2014: Christer Morath, Östra Ryd, Erik Bryskhe, Götene, Josefine Arenius, Stockholm Följande personer är valda till Kongress 2012: Heléne Palm, Jönköping, Carl Johan Hultman, Billsta, Eva Fryxell, Kumla Valberedningen föreslår nyval av följande personer till år 2016: (ej klart) För notering till protokollet har följande val gjorts på arbetstagarsidan med mandatperiod till år 2015: Omval av: Anders Holmefur, Ljungsbro (För medarbetare i Sverige, organisationen EFK) Omval av: Helene Paulsson, Örebro (suppleant) Revisorer för EFK och Pensionsstiftelsen EFK Ordinarie: Irén Frändå, Örebro (auktoriserad), Anders Källner, Jönköping, Lars-Åke Jakobsson, Örebro. Omval av: Irén Frändå, Anders Källner, Lars-Åke Jakobsson. Suppleanter: Jonas Grahn, Örebro (auktoriserad), Sven Erik Eriksson, Tärnsjö, Carina Danling, Skövde Omval av: Jonas Grahn, Sven Erik Eriksson, Carina Danling. Kongresshandlingar

10 Vårt gemensamma uppdrag och ansvar Vad innebär det att vara en i EFK samarbetande församling? Vem ska betala för det gemensamma Sverigearbetet? I samband med det samtal som fördes i Kongress 2010 om statliga bidrag aktualiserades frågan vad det innebär att vara en i EFK samarbetande församling. Kongressen beslutade då att denna fråga, i relation till det gemensamma uppdraget, skulle belysas i nästkommande kongress. EFKs styrelse har nu i samarbete med Församlingsprogrammet tagit fram ett underlag för samtal runt vår självförståelse som församlingsrörelse, med fokus på församlingarnas ekonomiska ansvar för det gemensamma arbetet. Styrelsen vill även sätta speciellt fokus på svårigheten att finansiera det gemensamma arbetet i Sverige, som omfattar pastors- och missionärsutbildning, stöd till församlingarna i församlingsgrundar- och församlingsutvecklingsfrågor, ledarträning av ungdomsledare mm. Ett särskilt underlag lämnas därför i denna fråga. Båda samtalsunderlagen kommer att behandlas i samma förhandlingssession under Kongressen som olika infallsvinklar på samma grundfråga. Styrelsens övertygelse är att en förutsättning för att de höga målsättningar som uttrycks i EFK 2020 ska kunna förverkligas är att bärarlaget breddas för EFKs gemensamma arbete inte minst vad gäller Sverigedelen. Kongressen föreslås besluta att EFK som rörelse ska arbeta för att alla församlingar är med och bidrar till det gemensamma arbetet, att uppmana alla i EFK samarbetande församlingar att utöka sitt givande för att kunna bidra mer till Sverigearbetet, att EFKs styrelse får i uppdrag att arbeta vidare med den långsiktiga finansieringen av EFKs gemensamma arbete i Sverige.

11 Vårt gemensamma uppdrag och ansvar - BeslutsUnderlag 1 Vad innebär det att vara en i EFK samarbetande församling? Styrelsen i samarbete med Församlingsprogrammet överlämnar följande underlag till Kongressen. Inledning Kongressen i maj 2010 förde ett samtal om EFK och de statliga bidragen utifrån frågor om hur bidragsberoende vi är. Fokus var att skapa ett minskat bidragsberoende i rörelsen i framtiden. Som en del av detta samtal kom också fråga om vad det innebär att vara en i EFK samarbetande församling upp. Kongressen beslutade att denna frågan skulle belysas i nästa Kongress. Som ett underlag för ett sådant samtal har denna redogörelse tagits fram av EFKs styrelse i samarbete med Församlingsprogrammet Denna reflektion om vad det innebär att vara en i EFK samarbetande församling har skapats mot bakgrund av frågorna omkring finansieringen av vårt gemensamma arbete. Vi har valt att utgå från vår självförståelse och utifrån den skapa ett underlag för samtal om hur vi ska gestalta denna med fokus på ekonomiska frågor. En nyckelfråga för att minska bidragsberoendet är ju att säkra en starkare egen finansiering av vår gemensamma verksamhet. 1 Grunddokumentens skrivningar Våra grunddokuments skrivningar om relationen mellan våra församlingar betonar självständighet, ömsesidigt beroende och samarbete. I EFKs stadgar beskriver vi oss själva i vår än- 1 Verksamheten är beskriven i EFKs stadgar i ändamålsparagrafen som att bedriva och koordinera missionsverksamhet inom och utom Sverige samt erbjuda resurser som svarar mot behov hos samarbetande församlingar. damålsparagraf 1 som en sammanslutning av självständiga kristna församlingar. Här betonas den självständighet som kännetecknar en rörelse med kongregationalistiska rötter som EFK är. I EFKs tro- och självförståelse kompletteras denna självständighet med en betoning av ett ömsesidigt beroende. Församlingarna förblir fria och självständiga men har slutit sig samman för att uttrycka sitt ömsesidiga beroende och sin överlåtelse till varandra i en förbundsrelation. I en sådan finns en varaktig och förpliktande gemenskap som alltså inte bara uttrycks inom en lokal församling utan också mellan församlingar. 2 EFKs stadgar betonar i 2 att beslut om att en församling ska få bli en i EFK samarbetande församling skall föregås av samtal om Evangeliska Frikyrkans och församlingens ömsesidiga förpliktelser. Paragrafen använder inte begreppet medlemsförsamling eller tillhörande församling, utan samarbetande församling. I detta ligger en betoning av en aktiv gemenskap som vill arbeta tillsammans för ett gemensamt ändamål. EFK är alltså i sin uttalade självförståelse ett samarbete mellan församlingar. Vi förstår i och med detta oss själva som något mer än bara en gemenskap av församlingar som har gemensamma teologiska övertygelser. Detta uttrycks i EFKs tro- och självförståelse med formuleringar om förpliktelser som ömsesidig delaktighet och ansvarighet som innebär dels att församlingarna engagerar sig i den större gemenskapen och tar ansvar för det gemensamma arbetet, dels att EFK i sin centrala organisation och i de gemensamma institutionerna betjänar församlingarna utifrån deras uppdrag och behov. Vidare uttrycks att tillsammans når församlingarna längre i evangelisation och församlingsgrundande, i ledar- och församlingsutveckling och i diakoni och samhällsutveckling, än vad en enskild församling kan göra. För 2 EFKs tro- och självförståelse under rubriken EFKs självförståelse som trossamfund och underrubriken EFK som självständiga och ömsesidigt beroende församlingar. Kongresshandlingar

12 Vårt gemensamma uppdrag och ansvar - BeslutsUnderlag 1 församlingarna innebär det här ansvaret att man troget bär det gemensamma arbetet i förbön, engagerar sig i samtal, rådslag och beslut i gemensamma organ regionalt och nationellt, bidrar till det gemensammas kostnader utifrån sina möjligheter och kontinuerligt inspirerar till delaktighet genom att förmedla relevant information. Gällande praxis Det finns dock en skillnad mellan den skrivna överenskommelsen och rådande praxis. För att beskriva läget på denna punkt kan vi se på två moment; (1) hur EFKs församlingar med en lång historia av tillhörighet relaterar i gemenskapen och (2) hur vi förmedlar tillhörighetsaspekterna av ömsesidigt beroende och samarbetande till nya församlingar i rörelsen. Vad gäller första momentet finns det mellan 60 och 70 församlingar inom EFK som inte ger några pengar till vårt gemensamma arbete och som inte har gjort det under en längre tid. Ibland har inte heller dessa församlingar några relationer som på något sätt uttrycker en ömsesidig överlåtelse eller ett samarbete. Ibland finns det tydliga relationer, det är mer en fråga om att deras satsningar i mission skickas genom andra kanaler. Att 50 % av församlingarna med tillsammans 60 % av medlemmarna står för 90% av alla inkomster till EFKs gemensamma arbete från församlingarna visar att det finns stora skillnader i hur mycket församlingarna bidrar till vårt gemensamma arbete. Församlingsprogrammet hanterar alla frågor som rör det andra momentet. Nya församlingar kommer till genom församlingsgrundande och genom att befintliga församlingar ansluter sig till det samarbete som EFK utgör. Också när flera församlingar med olika samfundstillhörighet går samman aktualiseras dessa frågor. I sådana situationer föregås beslut i EFKs styrelse med en process där medarbetare från Församlingsprogrammet går igenom EFKs tro- och självförståelse med församlingen där vi också betonar aspekterna ovan. Vi presenterar också hur detta gemensamma arbete tar sig uttryck i vårt arbete i internationell mission, utbildning, EFK UNG och arbete för församlingsgrundande och församlingsutveckling. När det gäller ekonomiska åtaganden berättar vi att detta är upp till varje enskild församling att besluta om. Vi uppmuntrar och utmanar nya församlingar att aktivt gå in i sådana åtaganden. Utifrån insikten att det finns ett antal församlingar som inte bidrar ekonomiskt till EFKs gemensamma arbete är det ibland svårt att till nya församlingar med tyngd ge dessa utmaningar till ekonomiska åtaganden i EFK. Vi välkomnar alltså nya församlingar in i vår gemenskap där vi uppmanar dessa till en starkare överlåtelse än vad många av våra nuvarande samarbetsförsamlingar lever i. Detta är en svaghet som skapar en otydlig kultur omkring gestaltandet av våra intentioner att vara ömsesidigt beroende församlingar som självständigt valt att samarbeta med varandra i helt centrala frågor. Möjliga modeller för finansiering Man skulle kunna tänka sig tre olika modeller för församlingarna när det gäller att finansiera EFKs gemensamma satsningar i mission och ledarträning. 1. Frivillighetsmodellen Varje församling väljer fritt hur man bidrar till vårt gemensamma arbete. Utifrån framställningarna i Vision för Mission gör varje enskild församling ett val om vilka typer av åtaganden man vill vara med att bära. EFKs insamlingsarbete uppmuntrar och stödjer församlingarna i deras val och försöker bidra till att skapa den bredd som behövs för att inte verksamheter ska vara underfinansierade. 2. Avgiftsmodellen Alla EFKs församlingar betalar en grundavgift för att bära våra gemensamma kostnader. Till exempel skulle en avgift på 100 kr per medlem per år ge 3,2 miljoner kronor. Detta skulle ange en grundläggande överlåtelse till ett gemensamt arbete. Pingströrelsen

13 Vårt gemensamma uppdrag och ansvar - BeslutsUnderlag 1 praktiserar detta i viss utsträckning vad gäller finansiering av skolverksamheten. 3. Faktureringsmodellen När en församling nyttjar en av EFKs gemensamma tjänster betalar man vad denna tjänst kostar. Exempelvis skulle ett besök av en handledare från Församlingsprogrammet eller EFK UNG kosta kr, sänder man en person från församlingen till en fyraårig pastorsutbildning betalar man kr och tar man emot en ny pastor från Örebro Missionsskola betalar församlingen kr till skolan när man tar emot denna. På detta sätt synliggörs kostnaderna för vårt gemensamma arbete och den som tar emot något betalar för det man får. Nuläget: Vi arbetar idag under en blandning av modell 1 och 3 i finansieringen av vårt arbete. Dock är det frivillighetsmodellen som är den vi utgår ifrån och som kompletteras av en faktureringsmodell. Idag faktureras till exempel kostnader vid församlingsbesök, kursavgifter och liknande. Dessa fakturerade intäkter täcker dock endast en mindre del av kostnaderna förknippad med verksamheten. Avgiftsmodellen använder vi inte alls inom EFK. Den används delvis inom andra närliggande sammanhang som delfinansiering till verksamheter. Men i liten utsträckning. Relationer och ekonomi I mötet med EFKs lokala församlingar är medarbetarnas upplevelse att församlingarna är mycket glada över EFKs självförståelse. Beskrivningarna av oss själva som församlingsrörelse matchar lokala församlingars syn på vad man vill vara en del av. Detta har också lett till att många nya församlingar har haft lätt att välja samarbete i EFK under åren från bildandet Teamkänslan och gemenskapen i EFK gestaltas på många olika nivåer där vårt gemensamma arbete under EFKs organisation är en av flera. Andra kan vara regionala verksamheter, pastorsgemenskap mellan församlingar i en region, medarbetarförbundets verksamhet och andra upparbetade relationer EFK-församlingar emellan. Det är summan av alla dessa relationer som uppfattas som det samarbete som EFK är. Detta beskrivs i form av ett centrumlöst nätverk mer än av en organisationsmodell där EFKs Sverigekontor är någon sorts nav i verksamheten som annat utgår från. Detta tror vi är en viktig del av vår självförståelse som inte får komma bort. Förpliktelserna oss emellan ska alltså främst förstås i relationella termer och inte i ekonomiska. Vi tror vi har mycket bra skrivningar om detta i vår självförståelse. Samtalet bör därför koncentrera sig på hur vår självförståelse ska gestaltas i verkliga livet. Hur gör vi med ekonomin? En möjlig väg att gå är att i större utsträckning ta betalt för de tjänster vårt gemensamma arbete erbjuder. Fördelen med detta kan vara att vårt gemensamma arbete tvingas koncentrera sig på sådant som fyller ett behov i den lokala församlingen. Dessutom blir det tydligt vilken service man faktiskt får och att den inte är gratis. Församlingarna förstår kanske bättre värdet av att ha någon att vända sig till och få hjälp av i olika situationer. Å andra sidan ska vi vara medvetna om att vi då också får ett marknadsorienterad köp-säljförhållande mellan vårt gemensamma arbete och de lokala församlingarna. Vi hamnar i ett kundförhållande till vårt gemensamma arbete. Utifrån framställningen ovan tror vi att vi kan reflektera över vad det ska innebära för befintliga och framtida EFK-församlingar att vara en i EFK samarbetande församling. Några frågor är: 1. Hur skapar vi en kultur inom rörelsen som är präglad av evangeliets generositet gentemot andra syskon där vi är beredda att göra uppoff- Kongresshandlingar

14 Vårt gemensamma uppdrag och ansvar - BeslutsUnderlag 1 ringar för något större än vårt eget lokala sammanhang? 2. Hur gestaltar vi evangelium i relationerna mellan varandra som församlingar i en rörelse som definierar sig som EFK gör? Hur kan de ekonomiskt starka stödja eller åtminstone bära en tyngre börda, än ekonomiskt svagare församlingar? 3. Hur stor frivillighetsnivå ska vi arbeta utifrån? Ska det finnas gemensamma kostnader som alla måste vara med att bära för att få vara med i vårt samarbete? Kan man vara en i EFK samarbetande församling utan att med en krona vara med och bära viktiga uttryck för detta samarbete i form av gemensam mission, teologisk utbildning och ledarträning? 4. Ska vi införa en avgift som säkrar en minsta nivå av ekonomisk överlåtelse till vårt gemensamma? Vad gör detta med vår självförståelse? Ryms denna modell med vår nuvarande självförståelse, eller sätter den ekonomin i fokus på ett osunt sätt? 5. Hur tydliga kan vi vara med våra nya församlingar om förväntningar på ekonomiskt ansvarstagande som inte uppfylls av alla våra befintliga församlingar? 6. Ska vi i framtiden ta mer betalt för konferenser, församlingsbesök och kurser som görs i Sverige? Är detta önskvärt? Är det förenligt med vår grundläggande syn på vår gemenskap som en djupare gemenskap av ömsesidigt överlåtna församlingar som söker relationer och inte bara funktion

15 Vårt gemensamma uppdrag och ansvar - BeslutsUnderlag 2 Vem ska betala för det gemensamma sverigearbetet Styrelsen överlämnar följande underlag till Kongressen. I samband med att målskrivningen EFK 2020 växte fram, blev det uppenbart att det i församlingarna finns en djup nöd för och vilja till förändring i Sverige. Vånda över läget bland kristna blandades med en beslutsamhet att tänka stort inför framtiden. Det syntes inte minst i de tydliga mål som EFK 2020 omfattar om t.ex. 75 nya församlingar inom tio år, ett offrande som i nivå hamnar på tiondegivandet och fler barn och unga med i verksamheterna. Det går inte att tolka detta på annat sätt än att viljan finns till att missionera i Sverige. När frågan ställs i en EFK-församling, vad vi ska arbeta med tillsammans i församlingsrörelsen, brukar standardsvaret bli trefaldigt: mission, utbildning och församlingsstöd. Utveckling av församlingar och utbildning för blivande ledare, pastorer och missionärer, är områden som församlingar inom EFK bejakar till fullo. När man sedan närmar sig samma tre områden utifrån insamlingsresultat så upptäcker man snart en stor obalans. Endast 5 % av det församlingarna bidrar med till EFKs gemensamma arbete går till Sverigearbetet. Vårt internationella arbete bygger i stor utsträckning på en modell där finansiering utgör förutsättning för verkställande av projekt eller utsändande av missionärer. Vi har alltså inte högre kostnader än vad som kommer in i inkomster öronmärkt för internationella ändamål. Vårt gemensamma arbete i Sverige är däremot inte till största delen finansierat av öronmärkta gåvor, utan av generella gåvor givna i form av kyrkoavgift, enskilda icke öronmärkta gåvor samt testamenten. Detta gör att arbetet i Sverige sällan bärs av enskilda eller av församlingar. Ekonomiska bidrag följs därmed inte heller av ett bärar engagemang i bön och relationer av den art som präglar en församlings missionsåtagande i internationell mission. Detta är en svaghet i vår nuvarande struktur. Levde vi upp till vår egen självförståelse skulle det finnas starka bärarlag i lokala församlingar med åtaganden i bön, engagemang och i ekonomi som växt fram över tid också för vårt gemensamma Sverigearbete. Församlingsprogrammet, Örebro Missionsskola och Missionsinstitutet får i direkt stöd 1,3 miljoner kr (år 2011) i öronmärkta pengar. Det verkliga behovet är drygt 7 miljoner kr. Det saknas alltså närmare 6 miljoner kr som täcks upp med fria gåvor i form av bl a kyrkoavgiften samt testamentsmedel. Dessa medel räcker dock inte för att finansiera verksamheten i Sverige. Det är heller inte en självklarhet att kyrkoavgiften i sin helhet ska användas i Sverige, då behoven internationellt också är stora, särskilt i verksamhet som är svår att samla in gåvor till. För testamentsmedel finns det ibland en tydligt uttryckt önskan om ändamål som komplicerar frågan ytterligare. Orsakerna till att vårt gemensamma arbete i Sverige inte bärs upp lika självklart som vårt internationella arbete, är förmodligen många. Vi har en lång och fantastisk historia av missionsarbete som ibland likställs med vårt samfund, det vill säga EFK är framförallt internationella insatser. Utbildning bekostas av staten, kan vara en annan åsikt som hämmar insikten om vad våra utbildningar kostar. En arbetsgrupp tillsatt av styrelsen bereder just nu denna viktiga fråga om breddat ägarskap för Sverigeverksamheten. Men Kongressen är framför allt ett forum där vi tillsammans kan hitta en bra väg framåt. Vad kan vi förvänta oss att varje församling ger i form av stöd till arbetet i Sverige, och hur ska det samlas in? Är kyrkoavgiften en bra insamlingsväg? Detta är några frågor som vi vill lyfta till samtal. Kongresshandlingar

16 Församlingsgrundande med internationellt perspektiv- Samtalsunderlag Församlingsgrundande med internationellt perspektiv Styrelsen i samarbete med Internationella staben och Missionsinstitutet överlämnar följande underlag för samtal i Kongressen. Bakgrund Evangeliska Frikyrkans tre modersamfund föddes i en anda av tro på att människor i Sverige och utöver vår värld måste få höra budskapet om Jesus Kristus. Uppdragets vikt och engagemanget för de onådda övervägde ofta bristen på gedigen förberedelse och en djupare kunskap om omvärld och kultur. Idag ser vi resultatet av dessa pionjärers arbete. Tillsammans med systerkyrkor i olika delar av världen firar vi nu 100, 110 eller 120-årsjubileum med anledning av dessa kyrkors grundande. Nu är det vi som 2012 ska föra uppdraget vidare. Lausannedeklarationen 1974 gav våra modersamfund starka utmaningar för världsmission, impulser som har påverkat vårt sätt att beskriva EFKs kallelse idag. I tillägg till det bibliska mandatet i exempelvis Matt 28:18-20, Mark 16: 15-18, Joh 20:21, har vi i EFK formulerat oss inför denna utmaning på olika sätt. Under den process som ledde fram till bildandet av Nybygget - kristen samverkan (senare EFK) och under de första verksamhetsåren utvecklades några grundläggande principer som skulle prägla planeringen och genomförandet av det internationella arbetet. En av dessa är pionjär inriktning. Detta innebär insatser med syfte att plantera nya församlingar eller starta nya verksamheter, men också beredskap att gå till nya områden eller nya folkgrupper. Det kan också innebära beredskap till uppbrott från platser, områden och verksamheter där behoven och den nationella kyrkans ansvarstagande inte längre lika starkt motiverar stöd utifrån 1. Detta förstärks ytterligare i samma dokument där en av de tre verksamhetsinriktningarna är Evangelisation och församlingsgrundande: Det är vår fasta övertygelse att församlingsgrundande är nödvändigt för att evangeliet ska kunna förmedlas till allt fler människor över hela världen. 2 EFK står också i en baptistisk väckelsetradition med dess betoning av omvändelse och troendeförsamlingens princip, vilket naturligt leder till engagemang för evangelisation och församlingsgrundande. 3 I dokumentet EFKs tro- och självförståelse uttrycks det att EFK står för en pionjär inriktning som innebär beredskap att gå med evangeliet till nya områden eller onådda folk och folkgrupper. Församlingstillväxt och församlingsgrundande går hand i hand. Detta påstående stöds av erfarenheter från alla typer av församlingsrörelser världen över. Samfund som visar en ökning av antalet församlingar visar också en ökning av antalet medlemmar. Motsatt förhållande gäller vid minskning av antalet församlingar. Dagens situation I EFKs internationella arbete sker idag evangelisation och församlingsgrundande på olika sätt; genom egen personal i samverkan med nationella, genom stöd till nationella arbetare eller genom ekonomiskt stöd till samarbetskyrka eller samarbetspartner. I flera länder stöder vi dessutom ofta systerkyrkor som utbildar och tränar pionjärarbetare. En del partners har redan en vision och utarbetad strategi för församlingsgrundande insatser, medan andra saknar detta. Det kan också framhållas att på platser där vi arbetar enbart eller huvudsakligen med 1 EFKs Missionsdokument s.6 2 EFKs Missionsdokument s.13 3 Grunddokument för EFKs internationella arbete (2008) s.7

17 Församlingsgrundande med internationellt perspektiv- samtalsunderlag diakonala insatser leder detta inte sällan till att församlingar grundas. Vi ser också behov av att tydligare lära och utvecklas av de erfarenheter som många av våra internationella partners gjort. 4 Antalet missionärer inom EFK har stadigt sjunkit sedan EFK bildades Idag finns det personer i tjänst internationellt, en halvering på 15 år. I takt med detta har de resurser EFK satsar på pionjära insatser också minskat. Av EFKs missionärer är närmare hälften i varierande grad involverade i församlingsgrundande arbete. Exempel finns från olika regioner, bl.a. i Benjamin Aceval, Paraguay (Judith och Roger Korsgren), Alicanteprovinsen (3 pionjärinsatser), Spanien (Johan Carlsén), två länder i Mellanöstern och i Ogane, Japan (Evert och Ann-Christine Kullberg). I anslutning till detta stödjer EFK ett 40-tal nationella pionjärarbetare i bl.a. Peru, Pakistan och Ukraina som med systerkyrkorna som utgångspunkt grundar nya församlingar. I Mellanöstern stöds nationella nyckelpersoner inom samma verksamhetsområde. Den numerära responsen är stor i vissa länder där också församlingsgrundande vuxit till att bli en rörelse. Som gäster i vår Kongress har vi bl.a. missionärer från Brasilien som är utsända till Europa för att hjälpa oss vinna vår egen världsdel. De påminner oss om våra pionjärer, om engagemanget, nöden för vår värld, tron på att förändring är möjlig och om visionen om att se Guds rike komma. nöd för vår värld som våra pionjärer hade? Är det lika självklart för oss som för dem att Jesus är enda vägen? 3. Människor i Sverige har som regel en god kunskap om vår värld, ofta en gedigen utbildning och svenska pass som är giltiga i hela världen. Missionsinstitutet ger en god förberedelse för den som vill åka ut som missionär idag. Men var finns alla de blivande missionärer som behövs för att vi ska kunna nå målet med 150 missionärer som det presenteras i EFK 2020? Samtalsfrågor: 1. Finns det en risk med EFKs helhetssyn på uppdraget att det sociala engagemanget tar över? Varför är det lättare att samla in pengar till barn i Afrika än till evangelisation och församlingsarbete i Japan? 2. Är vi nöjda med den minskande satsningen på evangelisation och församlingsgrundande eller behöver vi än en gång drabbas av samma 4 Grunddokument för EFKs internationella arbete (2008) s.7 Kongresshandlingar

18 Barnens plats i församlingsrörelsen - samtalsunderlag Barnens plats i församlingsrörelsen Styrelsen i samarbete med Församlingsprogrammet överlämnar följande underlag för samtal i Kongressen. EFK 2020 lyfter fram flera utmaningar omkring barnen och de ungas tro och lärjungaskap. Samtidigt ser vi att den typiske EFK-aren idag oftare än förr är småbarnsförälder. EFKs ålderspik ligger på åldrarna år, vilket betyder att det finns många barnfamiljer inom EFK. Vi vill påstå att detta märks i en aldrig så liten babyboom i EFK, men vad får det för faktiska konsekvenser? Det märks lokalt i många församlingar och det märks i våra olika arrangemang. EFKs församlingar rapporterade förra året att ca unga fanns med i olika aktiviteter och grupper, en ökning på 10 % på två år. Ingen har väl undgått att märka expansionen av barnfamiljer på Torpkonferensen de senaste tio åren. Förra årets Torpkonferens samlade dagligen cirka 1500 barn och föräldrar i Småbarnssång, Kalasmöten och Schysst häng. Hjälmargårdens satsning på barn- och tonårsläger har de senaste åren nästan fördubblat antal deltagare från Mellansverige. Vi ser också en trend där en hel del församlingar anställer en barn- och familjepastor istället för, eller som ett komplement till, ungdomsledare/pastor. Samtidigt konstaterar vi att det i många av våra församlingar finns en skillnad mellan drivet i familjen och drivet i församlingen. Många församlingar jobbar hårt på att hitta ledare och upprätthålla en god verksamhet för de unga. Andra brottas med hur man kan få nya generationer att stanna kvar i tron och församlingen som helhjärtade lärjungar till Jesus. I EFK finns EFK UNG som den ungdomsrörelse som ska hjälpa och stimulera församlingar i mötet med barn och unga tyvärr med minimala resurser under lång tid. Detta har medfört att stödet till församlingarna i praktiken varit minimalt, framför allt när det gäller barn- och familjefrågor. I en rörelse som EFK är detta inte bra. Under förra året drog Församlingsprogrammet igång satsningen Familjeliv som ett direkt svar på uttryckta behov i församlingarna när det gäller kristet familjeliv, äktenskap och relationer. Men det räcker inte det behövs driv, stöd och resurser. I jämförelse med exempelvis Pingströrelsen, EFS och Gemensam Framtid ligger vi idag långt efter när det gäller att satsa på barnen. Vi längtar efter att få se barnen växa som lärjungar i både hem och församling, men också att smitta andra med sin tro och vara med att forma framtidens samhälle. Vill vi växa med alla åldrar mot 2020 är det hög tid att satsa. Vi ser en stor potential i alla EFKs barn och familjer. Det behövs en rörelse som gemensamt ger uttryck för att barn och unga är högprioriterade. Vill vi vara den rörelsen och är vi beredda att det får kosta? Frågor för samtal: 1. Vilka är de största utmaningarna vi behöver ta itu med vad gäller barn- och familjefrågorna? 2. Vad kan EFK som organisation bidra med för att stödja församlingarna i deras arbete för att föra barn till en egen tro?

19 Motioner Motion gällande val av ordförande, val av ledamöter i valberedningen kongressprotokoll i Årsboken Motionsställare: Evald Lindqvist, Göteborg Fråga vid årets kongress (2010 red. anm.) uppkom, om inte styrelseordföranden tillika ordföranden för Evangeliska Frikyrkan borde väljas på kongressen. En del äldre föreningar har något ålderdomliga och ofullständiga stadgar. Härmed föreslås att under punkt 10 i 3:1 tas in följande text: Val av ordförande och att nuvarande val av styrelse förskjuts till punkt 11 och att övriga punkter förskjuts. Eftersom val av styrelse inte står med i stadgarna ej heller val av ordförande bör detta ingå i punkt 4:1 med följande lydelse: Ordförande för Evangeliska Frikyrkan och styrelsen för densamma väljs på kongressen, som är Evangeliska Frikyrkans officiella ordinarie stämma. Därmed följer man 6:e kap 1 i lagen om ekonomiska föreningar, som är myndigheternas rekommendation att ideella föreningar skall följa. Vidare framkom vid årets kongress dunkla och divergerande uppfattning, hur valberedningen skall föreslås och utses. Nuvarande ordning med att en del av valberedningen utses för ett antal år, har vi ärvt från Fribaptistsamfundet, som under dennas senare års existens hade en sådan ordning. Följande text föreslås att införas under 3:5 i stadgarna: Till ledamöter i valberedningen kan i första hand styrelsen lämna förslag till kongressen alternativt kan den sittande valberedningen lämna förslag till kongressen om nya ledamöter i valberedningen. Vidare föreslås att föregående års kongressprotokoll införes i årsboken. Detta är en bruklig ordning i många föreningar i vårt land. Eftersom stadgeändring kan ske på endast en kongress med två tredjedels majoritet, kan ovan föreslagna ändringar och tillägg beslutas vid kongressen Dessa tre förslag är lämnade i en motion. Jag hoppas att Styrelsen så kan bereda förslagen i motionen, att det kan bli lätt för kongressen att fatta beslut i ärendet. Styrelsens förslag till behandling av ovanstående motion Val av ordförande Svar: Styrelsen anser att den befintliga ordningen gällande ordföranderollen fungerar väl och speglar de intentioner runt fördelning av ledningsfunktioner som fanns när EFK bildades och föreslår därför att ingen ändring görs i stadgarna. Vi ser att ordförandes uppgift är att leda och fördela styrelsens arbete. Till det kommer att tillsammans med ordförandegruppen/presidiet bereda ärende av speciell karaktär och att besluta om anställningsvillkor och ansvara för utvecklingssamtal för missionsdirektor och biträdande missionsdirektor. Styrelsen anser att om Kongressen väljer ordförande så ger det en annan och tyngre innebörd i ordförandeskapet. Det innebär en förskjutning i mandat från missionsdirektorn Kongresshandlingar

20 Motioner till ordföranden, vilket vi inte tror skulle gagna rörelsen. Hur skall ledamöter till valbredningen föreslås? Svar: Styrelsen anser att det är riktigt att göra ett förtydligande i stadgarna angående hur valberedningens ledamöter föreslås. Därför föreslår vi ett tillägg i 3.5 tredje meningen om att valberedningen till Kongressen även ska föreslå ledamöter till valberedningen. Se formulerat förslag under rubriken Stadgeändringar i dessa Kongresshandlingar. Givetvis finns möjligheten att vid sittande Kongress föreslå ledamöter till valberedningen, så väl som till andra val. Kongressprotokoll i Årsboken Svar: Styrelsens presidium har behandlat frågan om att införa protokoll från föregående års Kongress/Representantskapsmöte i Årsboken och ställer sig positiv till detta. Kongressen föreslås besluta att nuvarande ordning gällande hur ordförande utses behålls, att tillägg görs i EFKs stadgar 3.5 om att valberedningen till Kongressen även ska föreslå ledamöter till valberedningen, att protokoll från föregående års Kongress/ Representantskapsmöte i fortsättningen införs i Årsboken

21 Stadgeändringar Förslag till stadgeändringar Nedan följer förslag till ändringar i Stadgar för Evangeliska Frikyrkan, ändringarna är fetmarkerade. Bakgrund I styrelsens behandling av ärenden som gäller huruvida en församling ska bli en i EFK samarbetande församling eller när sådant samarbete ifrågasätts, upplevs nuvarande formuleringar i EFKs stadgar som oklara. De paragrafer som är aktuella i sådana frågor är 1, 2.1 och 10. Mot denna bakgrund föreslår styrelsen därför ett förtydligande i Samarbetande församling Nuvarande formulering: Ställning som samarbetande församling kan erhållas efter beslut av Evangeliska Frikyrkans styrelse. Sådant beslut skall föregås av samtal om Evangeliska Frikyrkans och församlingens ömsesidiga förpliktelser. Förslag till ny formulering: Ställning som samarbetande församling kan erhållas efter beslut av Evangeliska Frikyrkans styrelse. Samarbetet grundar sig på de ömsesidiga förpliktelser och de teologiska övertygelser som beskrivs i dokument antagna av Kongressen. Bakgrund Som stadgarna nu är formulerade äger anställda vid EFK rätt att närvara vid Representantskapsmötet men inte i EFKs Kongress om de inte är medlemmar i en EFK-församling eller med i EFKs stödgrupp. EFKs anställda kan vara medlemmar i andra församlingar än EFKs. EFKs stödgrupp är dessutom idag inte tydligt definierad och en levande grupp inom EFK, något som ska ses över i tiden framöver. Stadgarna kan också med fördel förtydliga vilka som ska ha närvaro-, yttrande- och förslagsrätt, vilket inte idag görs vad gäller Representantskapsmötet. Mot denna bakgrund föreslår styrelsen följande ändringar i stadgarna: Närvarorätt Nuvarande formulering: Rätt att närvara vid Kongressen med yttrandeoch förslagsrätt tillkommer varje medlem i samarbetande församling samt person i Evangeliska Frikyrkans stödgrupp. Rätt att närvara vid Kongressen med yttrande- och förslagsrätt tillkommer också EFK UNG genom en representant. Rätt att närvara vid Representantskapsmötet har av varje samarbetande församling utsedda ombud, EFKs styrelse, EFK UNGs styrelse, programstyrelser samt anställda inom EFK och EFK UNG. Förslag till ny formulering: Rätt att närvara vid Kongressen med yttrandeoch förslagsrätt tillkommer varje medlem i samarbetande församling, personer i Evangeliska Frikyrkans stödgrupp samt EFK UNG genom en representant. Rätt att närvara vid Kongressen med enbart yttranderätt tillkommer också anställda inom Evangeliska Frikyrkan Kongresshandlingar

22 stadgeändringar och EFK UNG som ej är medlemmar i en i Evangeliska Frikyrkan samarbetande församling. Rätt att närvara vid Representantskapsmötet med yttrande- och förslagsrätt tillkommer varje samarbetande församlings utsedda ombud, Evangeliska Frikyrkans styrelse, EFK UNGs styrelse samt programstyrelser. Rätt att närvara vid Representantskapsmötet med enbart yttranderätt tillkommer också anställda inom Evangeliska Frikyrkan och EFK UNG. Kongressen föreslås besluta att anta föreslagna stadgeändringar. Bakgrund Utifrån styrelsens behandling av inlämnad motion föreslås följande tillägg gällande val av ledamöter till valberedningen i 3.5 i stadgarna. 3.5 Valberedning Nuvarande formulering: Valberedningen skall bestå av sex (6) ledamöter som utses av Kongressen. Mandattiden är fyra år, tre ledamöter nyväljs vid varje kongress. Det åligger valberedningen att till Kongressen förslå styrelseledamöter och revisorer. Valberedningens förslag till styrelseledamöter och revisorer skall alltid delges samarbetande församlingar en månad före Kongressen. Förslag till ny formulering: Valberedningen skall bestå av sex (6) ledamöter som utses av Kongressen. Mandattiden är fyra år, tre ledamöter nyväljs vid varje kongress. Det åligger valberedningen att till Kongressen föreslå styrelseledamöter, revisorer och ledamöter till valberedningen. Valberedningens förslag till styrelseledamöter, revisorer och ledamöter till valberedningen skall alltid delges samarbetande församlingar en månad före Kongressen.

23 Handlingsplan för minskat statsbidragsberoende om vi fråntas eller väljer att avstå från bidrag Sedan Kongress 2010 gav styrelsen i uppdrag att skapa en handlingsplan för att minska EFKs beroende av statliga bidrag, har ett omfattande utredningsarbete skett som involverat samtliga verksamheter inom organisationen Evangeliska Frikyrkan. En kartläggning har skett av vilka bidrag EFK i dagsläget tar emot till den gemensamma verksamheten. De verksamhersansvariga har också pekat på vilka konsekvenserna skulle bli om bidragen togs bort. Underlagen har mynnat ut i en handlingsplan som till sin karaktär påminner om en beredskapsplan. Styrelsen vill i handlingsplanen som läggs fram problematisera begreppet bidragsberoende och peka på skillnaden mellan att använda bidrag och att vara beroende av bidrag. Handlingsplanen pekar också på att de olika bidrag som EFK tar emot skiftar till sin karaktär. Styrelsen överlämnar nu Handlingsplan för minskat statsbidragsberoende till Kongressen och vill samtidigt peka på denna frågas släktskap med frågan Vad innebär det att vara en i EFK samarbetande församling? som också tas upp till samtal i denna Kongress. Kongress 2010 uppdrog även åt styrelsen att be EFK UNG, mot bakgrund av sina erfarenheter, ge sin syn på modersamfundet avseende bidragspåverkan. EFK UNG har lämnat en sådan skrivning som finns med i Kongresshandlingarna direkt efter handlingsplanen. Kongressen föreslås besluta att ställa sig bakom Handlingsplan för minskat statsbidragsberoende. Kongresshandlingar

24 Handlingsplan för minskat statsbidragsberoende -beslutsförslag Handlingsplan för minskat statsbidragsberoende - om vi fråntas eller väljer att avstå från bidrag Styrelsen överlämnar följande handlingsplan till Kongressen. Styrelsen har förstått EFKs Kongressbeslut från 2010 om en handlingsplan, på så sätt att vi behöver säkra vår kärnverksamhet genom att öka vår beredskap inför en situation, där de bidrag som idag delvis finansierar vår verksamhet dras bort av olika skäl. Handlingsplanen har därför karaktären av en beredskapsplan. Bakgrund Handlingsplanen bygger på ett arbete som pågått det senaste året och som innefattat en dialog med alla verksamheter inom organisationen EFK, om bidragsberoendet och de konsekvenser som kan följa av att bidrag minskar eller försvinner helt. De bidrag som EFK erhåller skiftar till sin karaktär. En viktig fråga är om det är en kärnverksamhet som berörs. Om så är fallet, i vilken mån är denna kärnverksamhet förankrad i församlingsrörelsen? Ordet bidragsberoende är problematiskt i sig. Här behöver man kunna skilja mellan att använda bidrag och att vara beroende av bidrag. En del av EFKs nyttjande av bidrag är samtidigt ett uttryck för delaktighet i samhället. Vi gör alltså en viktig samhällsinsats genom att använda bidrag, eller annorlunda uttryckt; samhället köper tjänster av oss. Ett exempel är lönebidrag, där vi bereder plats för personer att utifrån sina förutsättningar utvecklas i vår speciella miljö. Vissa verksamheter, som folkhögskolorna, är helt uppbyggda på bidrag från staten och det är därmed omöjligt att bedriva folkhögskoleverksamhet utan bidrag. När vi resonerar kring bidrag och bidragsberoende är det viktigt att ha detta med i sin förståelse. Några bidrag är riktade till särskilt svaga och utsatta grupper, både i Sverige och internationellt. Detta är viktiga faktorer att väga in när vi befinner oss i en situation, där vi själva har ett visst handlingsutrymme och kan påverka i vilken utsträckning vi använder bidrag. Här följer en uppräkning av de olika typer av bidrag som EFK tar emot, omfattningen av dem, konsekvenserna av att de tas bort och hur EFK kan bemöta detta. Förslagen under möjlig åtgärd ska ses som exempel på åtgärder utan någon rangordning och med några försiktiga prognoser beträffande insamlingsmöjligheter. Sammanställningen bygger på 2010 års siffror. Lönebidrag Berör främst Sverigekontoret och våra Bra & Begagnatbutiker. Omfattar uppåt 15 personer och drygt fyra miljoner kr. EFK gör här en social insats och får på samma gång ett tillskott med arbetskraft. Konsekvens Inga dramatiska följder för organisationen, men överskott från butikerna minskar eftersom fler behöver anställas, och administrativa kostnader ökar för Sverigekontoret. Enskilda personer riskerar att mista en trygg arbetsplats. Möjlig åtgärd Lägga mer tid på att rekrytera frivilliga till Bra & Begagnatbutikerna. Anställa fler i Bra & Begagnatbutikerna för att säkra upp verksamheten. Söka nya intäkter via Ge för Livet, t ex fler butiker. Öka insamlingarna i form av fria gåvor