DET HANDIKAPPOLITISKA PROGRAMMET I INGÅ

INGÅ KOMMUN DET HANDIKAPPOLITISKA PROGRAMMET I INGÅ Reviderat och uppdaterat Ingå handikappråd 2014

1 INNEHÅLL HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM... 2 Behovet av ett handikappolitiskt program... 2 Ingå kommuns handikappråd och handikappolitiska program... 2 MILJÖN... 3 Medvetenhet och information... 3 Den fysiska omgivningen... 3 Markplanering och byggande... 3 Speciella bestämmelser... 4 STÖDTJÄNSTER INOM HANDIKAPPSERVICE... 4 Stödtjänster till vilka man har subjektiv rätt... 4 Färdtjänst enligt handikappservicelagen... 5 Personlig assistans 4Tolktjänster..5 Serviceboende... 6 Ändringsarbeten i bostad... 6 Dagverksamhet... 6 Tjänster som kommunen ordnar enligt prövning... 6 Återbäring av bilskatt... 7 HÄLSOVÅRD OCH REHABILITERING... 7 UNDERVISNING OCH UTBILDNING... 7 Grundutbildning... 8 Yrkesutbildning och högskolestudier... 9 ARBETE, UTKOMST OCH SOCIAL TRYGGHET... 9 PERSONLIG INTEGRITET OCH FAMILJELIV... 10 KULTUR, IDROTT OCH REKREATION... 10 TILLGÄNGLIGHETSKARTLÄGGNING... 11 FÖRANKRING OCH UPPFÖLJNING... 11 LÄNKAR... 12

2 HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM Behovet av ett handikappolitiskt program År 1993 antog FN:s generalförsamling 22 olika standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet. Flertalet länder, Finland inberäknat, har förbundit sig att förverkliga reglernas anda och innehåll på såväl central som lokal nivå. År 2006 antog FN:s generalförsamling konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Internationellt trädde konventionen i kraft 2008. Finland har ännu inte ratificerat konventionen (november 2014), eftersom det först kräver harmonisering av den nationella lagstiftningen. Arbetsgruppen som beredde ratificeringen av konventionen överräckte sitt betänkande til utrikesministern januari 2014. Ingås handikappolitiska program är en länk i en större process där man strävar till att garantera likvärdiga förhållanden för handikappade såväl i alla delar av Finland som i hela världen. Finlands första nationella handikappolitiska program godkändes av social- och hälsovårdsministeriet 1995 och uppdaterades 2010. Ingå kommuns handikappolitiska program skrevs 2003 och uppdaterades 2010. Grundläggande friheter och rättigheter för alla finns inskrivna i Finlands grundlag. Bestämmelser mot diskriminering finns i lagen om likabehandling och i strafflagen. Lagen om service och stöd på grund av handikapp specificerar de stödåtgärder som gravt handikappade är berättigade till. Också markanvändnings- och bygglagen har bestämmelser om hur handikappades rättigheter skall beaktas. Tillgänglighet syftar inte enbart på fysisk tillgänglighet. Personer med funktionsnedsättning kan ha problem med fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Tillgänglighet omfattar en större helhet vari ingår arbete, fritidsaktiviteter, kultur och studier. Nödvändiga tjänster och fungerande och personligt anpassade.hjälpmedel bör erhållas. All information bör vara lättfattbar och lättillgänglig, Värderingar och attityder bearbetas kontinuerligt för att öka insikten och förståelsen för människor med speciella behov. Ingå kommuns handikappråd och handikappolitiska program Ingå kommun beaktar i sina beslut praktiska lösningar som underlättar det dagliga livet för människor med funktionsnedsättning så att de uppnår en så stor jämlikhet och delaktighet som möjligt. Tillsammans med regionens handikapporganisationer vill Ingå kommun främja möjligheten för personer med funktionsnedsättning att aktivt deltaga i samhällsaktiviteter, samtidigt som man strävar till att undvika utslagning och passivering. Med lämpliga stödåtgärder kan man trots en funktionsnedsättning vara en jämlik och delaktig medborgare med full självbestämmanderätt. Man är själv den främsta experten på det egna goda och meningsfulla livet. Handikapprådet, som utses för en fullmäktigeperiod i sänder, övervakar kommunens beslut och åtgärder med betydelse för funktionshindrade och ger råd och anvisningar om åtgärder i syfte att underlätta funktionshindrade personers vardag och delaktighet. Handikapprådet har inte självständig beslutanderätt.

3 Ingås handikappolitiska program utgör ett led i en kontinuerlig process som vill garantera bra levnadsvillkor för ingåbor med funktionsnedsättning. MILJÖN Medvetenhet och information Negativa attityder och bristande kunskap kan vara svårare att övervinna än synliga hinder. Därför strävar kommunen aktivt till att förbättra kunskapen om handikapp och om handikappade människors rättigheter och behov bland personal, förtroendevalda och kommuninvånare. För att tjänstemännen skall kunna sköta sina plikter bör de kontinuerligt få skolning i handikappärenden. All information riktad till kommuninvånarna skall vara lättillgänglig, lättläst och tillgänglig även för synskadade, hörselskadade och rörelsehämmade. Då Ingå kommuns nätsidor görs upp, beaktas tillgänglighetskraven, så att sidorna lämpar sig även för specialgrupper såsom synsvaga och personer med läs- och skrivsvårigheter. Kommunen övervakar att information som förmedlas av interkommunala organ även beaktar Ingå och ingåbor. Den fysiska omgivningen Markplanering och byggande Kommunen beaktar handikappsynpunkten i all markplanering och byggande. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret. Kommunen inventerar fastigheternas, uteområdenas och lättrafikledernas tillgänglighet. Handikapprådet skall ges tillfälle att kommentera planer och ritningar redan i initialskedet av planeringen.

4 Områdesplaneringen skall enligt markanvändnings- och bygglagen främja möjligheterna att skapa en trygg, hälsosam, trivsam och socialt välfungerande livsmiljö och omgivning som tillgodoser behoven hos olika befolkningsgrupper. Handikappanpassade byggnader och trafikarrangemang lämpar sig även för personer utan funktionshinder, såsom t.ex. för barn och åldringar. Olika grupper av funktionshindrade har egna krav på en byggnad. Rörelsehindrade har problem med trappor och motsvarande, synskadade behöver en väl belyst miljö som lätt kan gestaltas, hörselskadade har nytta av god akustik och induktionsslingor och allergiker av en byggnad utan allergiframkallande material. Dessa krav bör beaktas redan i planeringskedet. Speciella bestämmelser Vissa byggnader, såsom förvaltnings- och servicebyggnader och sådana affärs- och servicelokaler i annan byggnad, som med tanke på jämlikheten skall vara tillgängliga för alla, skall lämpa sig även för personer med nedsatt rörelse- och funktionsförmåga. Bestämmelserna gäller alltid vid nybyggnad av allmänna byggnader. Bestämmelserna gäller också uteområden och trafikleder. Kommunen kan styra byggandet i handikappbeaktande riktning då den beviljar byggnadslov. Byggnadsinspektionens aktivitet och kunskap är avgörande för främjande av dessa syften. Redan vid planeringen av byggnader förutsätts planerarna vara medvetna om handikappades behov. Byggnadsnämnden och -inspektionen samt entreprenörerna skall handla så att byggprojekten fyller normerna för tillgänglighet. STÖDTJÄNSTER INOM HANDIKAPPSERVICE Stödtjänster behövs för att personer med funktionsnedsättning skall kunna leva och fungera som fullvärdiga medlemmar i samhället. Stödtjänsterna, till vilka personer med funktionsnedsättning har subjektiv rätt, regleras av lagen om service och stöd på grund av handikapp. Kommunen skall bevilja tillräckliga budgetmedel för att ordna de stödtjänster till vilka handikappade har subjektiv rätt. Hjälpbehovet skall beaktas i den individuella serviceplanen, som görs upp för alla personer med funktionsnedsättning och som uppdateras vid behov. Handikappservicelagen definierar servicens miniminivå. Dessa tjänster beviljas oberoende av ålder men sjukdomar och funktionshinder som har samband med normalt åldrande omfattas dock inte av handikappservicelagen. De lagstadgade s.k. subjektiva rättigheterna beviljas oberoende av om kommunen har tagit med anslag i budgeten eller inte. Vissa andra tjänster och stödåtgärder ordnas enligt prövning inom ramen för kommunens budget. Stödtjänster till vilka man har subjektiv rätt Enligt handikappservicelagen skall kommunen ordna bl.a. skälig färdtjänst jämte följeslagarservice, dagverksamhet, personlig assistans och serviceboende för en gravt handikappad person, ifall personen ifråga på grund av sitt handikapp eller sin sjukdom nödvändigt behöver sådan service för att klara de funktioner som hör till normal livsföring.

5 Färdtjänst enligt handikappservicelagen Personer som har särskilda svårigheter att röra sig och som på grund av sitt handikapp eller sin sjukdom inte kan anlita kollektivtrafikmedel utan oskäligt stora svårigheter, har rätt att få färdtjänstresor och ledsagarservice för arbete, studier, uträttande av ärenden, deltagande i samhällelig verksamhet eller rekreation eller annat som hör till det dagliga livet. Personlig assistans Med personlig assistans avses den nödvändiga, av en annan person givna hjälp, som en gravt handikappad har behov av hemma eller utanför hemmet i de dagliga sysslorna, i arbete och studier, i fritidsaktiviteter, i samhällelig verksamhet samt vid upprätthållandet av sociala kontakter. Kommunen kan ordna personlig assistans genom att ersätta de kostnader som avlönandet av en personlig assistent föranleder. Alternativt kan kommunen ge en servicesedel, med vilken den handikappade kan skaffa assistentservice. Som ett tredje alternativ kan kommunen köpa assistentservice av en offentlig eller privat serviceproducent eller själv ordna servicen, eller teckna avtal om servicen med en annan kommun eller kommuner. I Ingå fungerar de handikappade främst själva som arbetsgivare och kommunen ersätter kostnaderna som uppstår. När beslutet om personlig assistans fattas skall kommunen beakta den gravt handikappades egna åsikter och önskemål samt det i serviceplanen definierade individuella hjälpbehovet och den handikappades livssituation i sin helhet. Tolktjänster Personer som på grund av en funktionsnedsättning som omfattar hörselskada, syn- och hörselskada eller talskada och använder en fungerande kommunikationsmetod, har rätt att anlita gratis tolktjänst. Kommunikationsmetoder är t.ex. teckenspråk, finskt eller svenskt tecknat tal, taltolkning och skrivtolkning.

6 Tolkning kan användas i arbete, studier, vid uträttande av ärenden, samhällsdeltagande och fritidssysselsättning. Tolkningstjänsten ansöks från FPA Centret för tolkningsservice för handikappade. Serviceboende Till serviceboende hör bostad och sådana tjänster i anslutning till boendet som är nödvändiga i det dagliga livet. Boendet kan ordnas i servicehus eller i det egna handikappanpassade hemmet med insatser av stödtjänster, personliga assistenter eller närståendevårdare eller en kombination av dessa. Ingå kommun strävar i första hand att ordna boendet i det egna hemmet med hjälp av tillräckliga stödåtgärder. Ändringsarbeten i bostaden Kommunen ersätter åt en gravt handikappad person de skäliga kostnader som ett ändringsarbete i bostaden medför, om dessa åtgärder är nödvändiga med hänsyn till handikappet eller sjukdomen för att den handikappade skall klara normal livsföring. Ofta förekommande ändringsbehov gäller köksinredning. belysning och sanitetsutrymmen samt ingångar (ramper, dörrar, trösklar). Även planeringskostnaderna ersätts. Dagverksamhet För arbetsoförmögna personer med mycket svår funktionsnedsättning ordnas dagverksamhet för att utveckla sociala kontakter och stöda ett självständigt liv. Tjänster som kommunen ordnar enligt prövning Vid anskaffning av redskap, apparater eller anordningar som inte hör till medicinsk rehabilitering ersätts kostnaderna helt eller delvis enligt handikappservicelagen. Förutsättningen är att man på grund av funktionsnedsättning eller sjukdom behöver dessa för att kunna förflytta sig, kommunicera eller sköta sina personliga angelägenheter i hemmet eller under fritiden. Kostnaderna kan uppstå t.ex vid. anskaffning eller utrustning av bil, hushållsapparater, datorer och redskap för hobby- och fritidssysselsättning.

7 Extra kostnader för specialkost, -kläder eller -skor som behövs på grund av handikapp eller sjukdom kan också helt eller delvis ersättas. Av kostnaderna för anskaffning av redskap, apparater och anordningar som den handikappade behöver för att klara de dagliga funktionerna ersätts hälften. Kostnaderna ersätts dock i sin helhet för nödvändiga ändringsarbeten på standardmodeller. Kommunen kan även gratis ställa redskap, apparater och anordningar till den handikappades förfogande. Återbäring av bilskatt En invalid kan enligt bilskattelagen helt eller delvis få bilskatteåterbäring för sin bil, om bilen är avsedd för personens eget bruk och registreras i Finland för första gången. Även en använd bil kan importeras och berättiga till skatteåterbäring. Återbäringen ansöks av Hangö tull. HÄLSOVÅRD OCH REHABILITERING Den offentliga hälsovården ansvarar för befolkningens hälso- och sjukvård och för den medicinska rehabiliteringen i direkt samband med sjukvård. Då ansvarar hälsovården även för rehabiliteringshandledningen och för hjälpmedel som behövs i det dagliga livet, exempelvis rörelse- och kommunikationshjälpmedel. Inom hälsovården inriktas socialarbetet på att trygga förutsättningarna för behandlingen av den handikappades sjukdom, ge råd och utreda problemsituationer som beror på sjukdom och handikapp. Målet är att stärka den sociala kapaciteten och hjälpa den handikappade att klara sig på egen hand. Folkpensionsanstalten (FPA) ordnar och bekostar den lagstadgade yrkesinriktade och den medicinska rehabiliteringen för personer med gravt handikapp där rehabiliteringens syfte är att upprätthålla eller förbättra den handikappades arbets- eller funktionsförmåga och stöda möjligheterna att reda sig i vardagen. FPA förutsätter att minst ett förhöjt vårdbidrag eller förhöjt handikappbidrag är beviljat. FPA ordnar även rehabilitering enligt prövning inom ramen för de medel som årligen anslås i statsbudgeten. Den prövningsbaserade rehabiliteringen ordnas t.ex. i form av individuella rehabiliteringsperioder, rehabiliteringskurser, anpassningsträning, yrkesorienterad fördjupad medicinsk rehabilitering (ASLAK), psykoterapi och neuropsykologisk rehabilitering. Ifall personen inte erhåller dessa förmåner via FPA, kan kommunen enligt prövning ordna dem. Ingå kommun har en lagstadgad rehabiliteringssamarbetsgrupp, som kan behandla enskilda rehabiliteringsfall i ett team. Representanter för flera olika myndigheter samarbetar i gruppen för att utreda bästa handlingssätt med tanke på klientens rehabilitering. UNDERVISNING OCH UTBILDNING Grundutbildning Alla barn är enligt lag läropliktiga, oberoende av eventuell funktionsnedsättning, sjukdom eller inlärningssvårighet. Det innebär plikten att inhämta den grundläggande utbildningens lärokurs, vilken fastställs i lagen om grundläggande utbildning och i läroplansgrunderna.

8 Läroplikten börjar i allmänhet samma år som barnet fyller sju år. Rätten till skolgång inbegriper även barn med utvecklingsstörning. Utbildningen skall i första hand ske integrerat i barnets närskola, så att barnets vänkrets och omgivning inte byts då skolgången inleds. En jämlik utbildning kräver tillräckliga resurser. Skolgångsbiträden, hjälpmedel och tolkservice bör ordnas. Skolornas läroplaner bör vara flexibla och anpassningsbara. Lärarna ges möjlighet till fortbildning för att skaffa sig nödvändiga färdigheter i undervisning av handikappade. Speciallärare finns både för svensk- och finskspråkig undervisning. Om det är uppenbart att ett barn på grund av handikapp eller sjukdom inte kan uppnå målen för den grundläggande utbildningen inom nio år, kan läroplikten vara elva år (s.k. förlängd läroplikt). För elever som på grund av handikapp, sjukdom, försenad utveckling, störningar i känslolivet eller någon annan jämförbar orsak inte har förutsättningar att nå målen för den grundläggande utbildningen, fattas ett beslut om specialundervisning. Beslutet kräver utlåtande av en läkare eller psykolog eller en social utredning. Specialundervisningen kan ordnas i elevens grupp i den allmänna undervisningen eller i specialklass. I Ingå ordnas specialundervisningen främst i elevens egen närskola. Specialundervisning kan även ges på deltid. Yrkesutbildning och högskolestudier Den yrkesinriktade specialundervisningen är avsedd för studerande som behöver särskilda undervisningsarrangemang eller elevvårdstjänster p.g.a. handikapp, sjukdom, försenad utveckling, störning i känslolivet eller annan orsak. I den yrkesinriktade specialundervisningen får de studerande samma kompetens som i övrig yrkesutbildning. Undervisningen kan anpassas helt eller delvis i enlighet med den studerandes förutsättningar. En individuell plan för hur undervisningen skall ordnas (IP) görs upp. Planen beaktar den studerandes individuella behov.

9 Undervisning och handledning i tränings- och rehabiliteringssyfte för funktionshindrade är avsedd för studerande som behöver öva upp sina basfärdigheter innan de inleder grundläggande yrkesutbildning eller börjar studera. Målet kan också vara att träna och rehabilitera studerande inför arbete eller ett självständigt liv. En person med funktionsnedsättning kan för yrkesutbildning få ekonomiskt stöd från FPA i form av rehabiliteringspenning, som motsvarar studiestöd. Detta säkrar utkomsten även under högskolestudier. ARBETE, UTKOMST OCH SOCIAL TRYGGHET Personer med handikapp är klart underrepresenterade i arbetslivet. Behovet av att förbättra sysselsättningen för handikappade är allmänt erkänt. Kommunen bör aktivt främja möjligheterna för handikappade att få arbete, både inom kommunens egna arbetsplatser och inom det privata näringslivet. Det förutsätter speciella stödåtgärder innan en placering i arbetslivet kan ske, ifall personen ifråga har svårt att få arbete enbart genom sedvanliga arbetspolitiska åtgärder. Kommunen bör vid behov informera om möjligheten till specialunderstött arbete och sysselsättning.. Specialomsorgsområdena Kårkulla samkommun och Eteva kuntayhtymä ordnar arbete och sysselsättning för utvecklingshämmade. Utkomstskyddet är en del av den sociala tryggheten i Finland och garanterar alla människor en tillräcklig grundtrygghet med rimlig utkomst i alla livssituationer. Den sociala tryggheten består av ett grundläggande försörjnings- dvs. ekonomiskt bidrag och tjänster inom social- och hälsovården. Samhällets insatser behövs för att öka delaktighet och minska marginalisering och fattigdom. Det allmänna ansvarar för att ett tillräckligt ekonomiskt stöd erhålls, om funktionsförmågan och inkomsten är temporärt nedsatta.

10 PERSONLIG INTEGRITET OCH FAMILJELIV En person med fysiska eller psykiska begränsningar har rätt att välja sitt eget levnadssätt, oberoende av boendeform. Den personliga integriteten, både kroppsliga och mentala okränkbarheten, bör respekteras i alla situationer. All diskriminering av personer med funktionsnedsättning i frågor som berör familj, föräldraskap och parförhållande skall bekämpas. Hemmaboende stöds genom nödvändiga stödåtgärder. KULTUR, IDROTT OCH REKREATION Personer med funktionsnedsättning garanteras möjlighet att delta i kulturlivet på lika villkor och tillförsäkras samma möjligheter till rekreation och idrott som alla andra. Ställen för kulturutbud, rekreation och fritid anpassas för personer med funktionella begränsningar. I Ingå finns idrottsgrupper och platser lämpade även för personer med funktionsnedsättning, se kommunens hemsida (bl.a. näridrottsplats, boll- och idrottshall, idrottsplaner). Den kommunala simstranden Björnviken är utrustad med en ramp som underlättar simmande för rullstolsbrukare. Kopparnäs storslagna friluftsområde i Degerby lämpar sig även för funktionshindrade. Handikapprådet kan vid förfrågan utföra inspektioner av ställen och ge utvecklingsråd. Kultur-, idrotts- och fritidsaktiviteter ordnas i Ingå ofta i föreningshus. Då kommunen beviljar ekonomiskt stöd till föreningar som upprätthåller lokalerna, bör tillgängligheten beaktas. Även medborgarinstitutets kurser skall vara tillgängliga. Den personliga assistenten till en gravt handikappad person får oftast gratis tillträde till ovannämnda fritidstillställningar.

11 KARTLÄGGNING AV TILLGÄNGLIGHET Tillgängligheten i offentliga utrymmen i Ingå kartläggs med jämna mellanrum. Man prövar hur det i praktiken går att utan assistans ta sig in i byggnaden med olika hjälpmedel, röra sig där, använda service och faciliteter. Gruppen granskar bl.a. kommungården, butiker, banker, caféer, restauranger, apotek, biblioteket och kyrkan. Även offentliga uteområden och lättrafikleder inspekteras. Respons i konstruktiv anda ges för att fästa uppmärksamhet vid möjliga problematiska eller dåligt fungerande lösningar. FÖRANKRING OCH UPPFÖLJNING Det handikappolitiska programmet är en moralisk och politisk viljeyttring som beaktas i allt beslutsfattande. Kommunfullmäktige godkänner det handikappolitiska programmet. Handikapprådet ansvarar i samarbete med kommunstyrelsen för att innehållet i det handikappolitiska programmet omsätts i praktiken, uppföljs och uppdateras.. Handikapprådet poängterar vikten av att kommunens tjänstemän och förtroendemannaorgan beaktar tillgänglighetaspekter i alla beslut Handikapprådets sakkunskap bör utnyttjas i ett tidigt skede vid beredning av ärenden

12 LÄNKAR http://www.suomi.fi Offentliga tjänster samlade på en adress www.thl.fi Institutet för hälsa och välfärd THL Information om hälsa och välfärd grupperat enligt ämnesområde www.stm.fi Social- och hälsoministeriet STM Social- och hälsoinformation, utkomststöd, jämlikhet www.vane.to Nationella handikapprådet VANE Social- och hälsoministeriet underlydande samarbetsorgan bestående av representanter för myndigheter, handikapporganisationer och anhörigorganisationer. Länkar till guider, lagstiftning, handikapporganisationer Här hittas bl.a.: Det handikappolitiska programmet i Finland www.finlex.fi Justitieministeriets nättjänst för rättsligt material Innehåller aktuell lagstiftning och rättspraxis http://www.ym.fi/sv-fi Miljöministeriet Markanvändning och byggande http://www.thl.fi/sv/web/handbok-for-handikappservice Handbok för handikappservice Samlad information om handikappservice www.inga.fi Ingå kommun Servicen som erbjuds kommuninvånrna http://www.inga.fi/hemsida/beslutsfattande_och_ekonomi/andra_organ/sv_fi/handikappradet/ Ingå handikappråd Samarbetsorgan för Ingå kommun, handikappade, deras anhöriga och inom regionen verksamma handikapporganisationer Kontakt med handikapprådet fås via kommunens växel 09 295151 Handikapprådet behandlar inte individuella ärenden Ξ Elever i klass 2 A och 2 B i Merituulen koulu (2010) har ritat teckningarna i det här programmet