RIKTLINJE ENERGI, MILJÖ OCH MATERIAL KARLSTADS KOMMUN
REVIDERINGAR Nedan redovisas de fem viktigaste revideringarna sedan den förra utgåvan. X X X X X Senaste revidering markeras med vertikal linje i vänstermarginalen Upplysningar om innehållet kan lämnas av: Charlotte Kullander Hedbom Energi- och miljösamordnare 054-540 68 97 charlotte.kullander.hedbom@karlstad.se Karlstads kommun, teknik- och fastighetsförvaltningen, 2014
FÖRORD 3 Det är teknik- och fastighetsförvaltningen i Karlstads kommun som bygger och sköter Karlstad. Vi ansvarar för kommunens markexploatering, gator, natur, fastigheter, vatten och avlopp. Det här dokumentet riktar sig till dig som konsult, entreprenör och till vår egen personal vid om- och nybyggnationer av lokaler och anslutande mark. Riktlinjerna i det här dokumentet är styrande och beskriver vilka krav vi ställer utöver myndighetskrav, olika standards och branschregler, som till exempel Plan- och bygglagen, PBL, Boverkets byggregler, BBR, Allmän material- och arbetsbeskrivning, AMA samt Råd och anvisningar, RA. Genom att följa de här riktlinjerna under hela uppdraget säkerställs kvalitet och kostnadseffektivitet både under pågående uppdrag och i förvaltning. Om riktlinjerna av någon anledning behöver frångås måste det ske i samråd med sakkunnig på teknik- och fastighetsförvaltningen. Överenskommelsen ska dokumenteras av uppdrags- eller projektansvarig och godkännas av enhetschef på förvaltningsenheten. Eftersom riktlinjerna revideras under året, är det viktigt att uppdragstagaren förvissar sig om att det är de gällande riktlinjerna som används. Den version som gäller vid uppdragets start, är den som sedan gäller under hela uppdraget, om inte något annat har avtalats. Senaste version hittar du alltid på www.karlstad.se/byggriktlinjer. Har du synpunkter på riktlinjerna är vi tacksamma om du mejlar dem till oss på byggriktlinjer@karlstad.se. Karlstad i februari 2014 Anna-Lena Lindgren Fastighetschef/avdelningschef Karlstads kommun, teknik- och fastighetsförvaltningen
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 4 FÖRORD... 3 ATT TÄNKA PÅ... 5 CERTIFIERING: MILJÖBYGGNAD... 5 STYRANDE DOKUMENT... 6 MINSKAD ENERGIANVÄNDNING... 7 ENERGIANVÄNDNING... 7 BEHOV AV UPPVÄRMNING... 7 TILLSKOTT AV SOLVÄRME... 8 FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR... 8 GOD INNEMILJÖ... 9 LJUDMILJÖ... 9 RADON... 9 VENTILATIONSSTANDARD... 9 KVÄVEDIOXID... 9 FUKTSÄKERHET... 10 TERMISKT KLIMAT VINTER OCH SOMMAR... 10 TILLGÅNG TILL DAGSLJUS... 10 LEGIONELLA... 10 HÅLLBARA MATERIALVAL... 11 DOKUMENTATION AV BYGGVAROR... 11 UTFASNINGSÄMNEN... 11 SANERING AV FARLIGA ÄMNEN I BEFINTLIGA BYGGNADER... 12 EMISSIONER... 12 TRÄ... 12 VITVAROR... 12
ATT TÄNKA PÅ 5 Miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad är normgivande för all förvaltning och byggnation. Alla Miljöbyggnads krav framgår inte i denna riktlinje utan återfinns i sin helhet i Miljöbyggnads bedömningskriterier. Alla krav i denna riktlinje är inte hämtade direkt från Miljöbyggnad utan vissa krav ställs utöver Miljöbyggnad. Mer information finns på www.karlstad.se. CERTIFIERING: MILJÖBYGGNAD I strävan mot den goda gröna staden har teknik- och fastighetsförvaltningen valt att ansluta sig till miljöcertifieringssystemet Miljöbyggnad. En systematisk hantering av energi, innemiljö och material gör att kommunen har bättre förutsättningar för att kunna tillhandahålla byggnader med låg miljöpåverkan som är bra för människors hälsa. Målsättningen är att minskad energianvändning, god innemiljö samt minskat användande av byggvaror som innehåller farliga ämnen ska ge nöjdare kunder. Målet för befintliga byggnader och ombyggnationer är lägst BRONS. Målet för nyproducerade byggnader och tillbyggnader är lägst SILVER. För mer information besök Sweden Green Building Councils hemsida www.sgbc.se. För specifika definitioner och instruktioner hänvisas till Miljöbyggnads bedömningskriterier för nyproducerade och befintliga byggnader.
STYRANDE DOKUMENT 6 Miljöbyggnad tillhandahåller ett antal manualer som innehåller bedömningskriterier. Dessa bedömningskriterier är styrande för alla som arbetar med teknik- och fastighetsförvaltningens lokaler och anslutande mark. Manualerna reglerar, utifrån teknik- och fastighetsförvaltningens beslut om Silver och Brons, vad som behöver göras för att nå respektive betyg. Manualerna styr därför byggnadens utformning, vilken typ av energi som ska användas, vilken ljudmiljö som kan godtas med mera. Följande dokument är styrande: Metodik för nyproducerade och befintliga byggnader. Miljöbyggnads bedömningskriterier för nyproducerade byggnader. Miljöbyggnads bedömningskriterier för befintliga byggnader. Ni finner manualerna på http://www.sgbc.se/dokument-ochmanualer.
MINSKAD ENERGIANVÄNDNING 7 Karlstads kommuns målsättning är minskad energianvändning. Energianvändningen i byggnaden ska utredas för att säkra att byggnaden kommer att uppfylla ställda krav. ENERGIANVÄNDNING Energimålen för nyproducerade byggnader följer Miljöbyggnad nivå Silver vilket betyder att nyproducerade byggnader ska ha en årlig specifik energianvändning som uppgår till max 75 % relaterat till BBRs krav. För befintliga byggnader skiljer sig målen åt beroende på lokalslag, det vill säga skollokal, vårdlokal eller kontor. Låga klimatutsläpp ska gynnas då kommunen har höga klimatreduceringsmål. I kommunens miljö- och klimatstrategi finns beskrivet hur olika energikällor värderas klimatmässigt. Läs gärna Karlstads kommuns Miljö- och klimatstrategi. Dokumentet finns tillgängligt på karlstad.se. BEHOV AV UPPVÄRMNING Byggnaderna ska utformas så behovet av kyla och uppvärmning minimeras. Ta hänsyn till följande: Huskroppars orientering Andelen fönsterarea i söder- och västerlägen Tak- och fasadmaterial (ljus färg, kylande och reflekterande material) Mängden skuggande grönska Solskydd Solskyddsglas Skuggande överhäng och balkonger Tunga material Välisolerade takkonstruktioner Vegetationsklädda tak och väggar Värmeeffektbehovet ska beräknas för att säkerställa att tillförd effekt för uppvärmning begränsas.
TILLSKOTT AV SOLVÄRME Att begränsa solvärmetillskottet sommartid är viktigt för att säkerställa ett bra inneklimat i byggnaden. Begränsning av tillskottet av värme gör att behovet av komfortkyla minskar samt att olägenheten med övertemperatur minimeras. Solvärmelasten ska beräknas i enlighet med Miljöbyggnads instruktioner. 8 FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR Karlstads kommun strävar efter att använda förnybara energikällor i så stor utsträckning som möjligt. Vilken typ av energi som ska användas i byggnaden ska utredas i varje specifikt fall.
GOD INNEMILJÖ 9 Följande områden hanteras inom ramen för Miljöbyggnad: LJUDMILJÖ I Miljöbyggnad bedöms ljudmiljön inomhus med följande akustiska parametrar i bostäder och lokalbyggnader: Ljud från installationer inomhus Luftljudsisolering Stegljudsisolering Ljud utifrån, t ex från trafik eller från andra ljudkällor På www.boverket.se kan handboken Bullerskydd i bostäder och lokaler hämtas kostnadsfritt. En ljudsakkunnig ska finnas med under projektering och byggskede. RADON Radonhalten ska mätas och får inte överstiga 200 Bq/m 3 för befintliga eller ombyggda byggnader. För nyproducerade eller tillbyggda byggnader ska radonhalten understiga 100 Bq/m 3. VENTILATIONSSTANDARD För OVK-pliktiga byggnader ska det finnas en godkänd OVK. För byggnader som inte omfattas av OVK ska en motsvarande kontroll genomföras av en ventilationssakkunnig. För nybyggda byggnader ska det även finnas en behovsstyrd ventilation i de rum som har en varierande belastning, till exempel konferensrum. Formaldehyd i inomhusluften ska understiga 0.05 mg/m 3. Koldioxid CO 2 på/i arbetsplats/konferensrum/storrum ska understiga 1000 ppm. KVÄVEDIOXID Risken för hög kvävedioxidhalt i inomhusluften på grund av närhet till trafik ska kartläggas. Om byggnaden ligger i tätort ska det under projekteringen kontrolleras att kvävedioxidhalten inte blir för hög.
FUKTSÄKERHET En fuktsäkerhetsbeskrivning som redovisar kritiska konstruktioner med avseende på fukt- och vattenskadesäkerhet, nödvändiga kontroller och uttorkningsplaner samt dokumentation ska upprättas. Fuktsakkunnig bör anlitas. 10 TERMISKT KLIMAT VINTER OCH SOMMAR Behovet av kylning ska minimeras genom bygg- och installationstekniska åtgärder. Öppningsbara fönster ska finnas i skolor och bostäder. Åtgärder för att säkerställa ett bra termiskt klimat vintertid ska genomföras. Se RIKTLINJE VS OCH KYLA och RIKTLINJE VENTILATION. TILLGÅNG TILL DAGSLJUS Byggnaden ska utformas så att goda dagsljusförhållanden uppnås. Dagljusfaktorn ska vara minst 1 % eller andelen fönsterarea, Af, ska vara minst 10 %. Planlösning, färgsättning med mera ska utformas så att dagsljusutbytet blir bra. Fönsterareor och fönsterkvalitéer samt utformning av nischer ska väljas utifrån ett minimalt behov av artificiell belysning dagtid. Solavskärmning ska finnas på alla fönster, glasdörrar och eventuella takfönster i relevanta byggnadsdelar. Solavskärmningen bör vara effektiv mellan maj till september och tillåta solinstrålning övriga delar av året. LEGIONELLA Risken för legionella ska minimeras.
HÅLLBARA MATERIALVAL 11 Vid val av material i teknik- och fastighetsförvaltningens lokaler och anslutande mark ska stor vikt läggas vid materialens påverkan på människor och miljö. Försiktighetsprincipen gäller. Är ett material inte är beprövat ska materialet utredas innan det får användas. DOKUMENTATION AV BYGGVAROR Byggvaror ska dokumenteras. Dokumentation av byggvaror ska göras genom användandet av byggvarubedömning. Varor som uppfyller nivån Rekommenderas eller Accepteras är godkända för användning. Rekommenderad byggvara ska prioriteras före accepterad. Byggvaror i kategorin Undviks får endast användas efter godkännande från beställaren, samt efter upprättande av avvikelserapport. För bedömning av material och produkter ska projektverktyget i Byggvarubedömningen användas. Åtkomst till Byggvarubedömningens bedömda produkter fås genom att licens tecknas på Byggvarubedömningens webbportal, www.byggvarubedömningen.se. Byggvarubedömningen tillhandahåller ett system för miljöbedömning av byggvaror. UTFASNINGSÄMNEN Utfasningsämnen enligt Kemikalieinspektionens kriterier får inte förekomma. Utfasningsämnen är ämnen som påverkar genom att bland annat vara cancerframkallande, giftiga och reproduktionsstörande. För att säkerställa om ett material innehåller utfasningsämnen ska materialet bedömas med hjälp av produktdatabasen i Byggvarubedömningen. Om särskilda skäl föreligger kan ett visst material få användas men det ska dokumenteras och en särskild riskbedömning ska göras för att identifiera vägar att minska de risker hantering av ämnet kan medföra. Riskbedömning och särskilda skäl ska finnas väl dokumenterad bland projektets övriga handlingar. Besök gärna Kemikalieinspektionens hemsida. www.kemi.se
SANERING AV FARLIGA ÄMNEN I BEFINTLIGA BYGGNADER En inventering och en sanering av farliga ämnen ska göras för att säkerställa att byggnaderna inte innehåller farliga ämnen. I det fall farliga ämnen påträffas ska ämnena dokumenteras och analyseras. För att nå SILVER ska ozonnedbrytande ämnen, asbest och PCB ha inventerats och sanerats. 12 EMISSIONER Hänsyn ska tas till emissioner vid val av material. TRÄ Allt trä ska vara FSC-märkt och inga tropiska inslag får förekomma. Tryckimpregnerat trä får inte användas. Trä ska användas i så stor utsträckning som möjligt då teknik- och fastighetsförvaltningen har som mål att användandet av byggmaterialet trä ska öka. Hänsyn ska dock tas till LCC i de fall underhållskostnaden för exempelvis fasadmaterial är hög. För mer information om FSC-märkt skog besök Forest Stewardship Councils hemsida: www.fsc.org Se RIKTLINJE BYGG. VITVAROR Bästa tillgängliga energiklass ska väljas. Disk- och tvättmaskiner ska kopplas till både kall- och varmvatten där det är möjligt. Större torkbehov av tvätt ska ske så energieffektivt som möjligt t.ex. med avfuktning eller med värme från värmesystemet.
13
Karlstads kommun, teknik- och fastighetsförvaltningen, 651 84 Karlstad. Tel: 054-540 00 00. E-post: karlstadskommun@karlstad.se. Webbplats: karlstad.se.