Följande 16 idor är en annon en konumentguide från Provia Information AB Hela denna ektion är en annon från Provia Information Energi pecial Bunden till elbolaget? id 4 Effektiva tip från experterna id 12 Framtiden heta värmekällorid 6 11 Byt panna nu! Värmeackumulator AB 0486-416 61 (tel), 0486-416 63 (fax) Har du tillgång till ved? I Veto 30 kan du elda både pellet och ved! www.varmeackumulator.e Kontakta o idag för information och återföräljare! Tävla och vinn din nya PELLETSBRÄNNARE! Se vår hemida! 0415-155 45 (tel), 0415-155 49 (fax) www.bio ex-pellet.e
Hela denna ektion är en annon från Provia Information INNEHÅLL 4 Fat eller rörligt elpri? 4 Skatter och miljöavgifter bakom höga elkotnader 6 Invetera i en bergäker värmekälla 7 Enkelt val när pannan gick på pumpen 9 Spara på både lantar och miljö 11 Självdrag påverkade värmevalet 12 Fem frågor till energiexperterna 12 Din lokala energileverantör 14 Sätt värmekotnaden på parlåga EN BILAGA FRÅN Styrmangatan 1, 114 54 Stockholm Tel 08-555 400 00 www.provia.e Redaktionråd SEV - Svenka Energi- och Värmepumpföreningen, SVEBIO, Svenk Energi, Konumentverket, Svenka Bravärmeföreningen Projektledare Patrik Mood Produktionledare Johanna Lundeberg Formgivning Marie Göranon Repro Prima Form Tryck Hanaprint Åbo, Finland 2005 Stora pengar att para på energinotan I vintertider kommer ofta funderingar kring vilken värmekälla om är bät för villaägaren, och alltefterom oljeprierna kjuter i höjden kommer frågorna hur man bät kan änka ina energikotnader. Frågan kan bli extra intreant inför årkiftet, förutatt att regeringen budgetförlag att införa konverteringtöd för ägare av måhu går igenom. Konverteringtödet ka uppmuntra både till övergång från direktverkande el och till byte från oljeuppvärmning till mer miljövänliga energikällor, om fjärrvärme, biobränlen, värmepump eller olvärme. Enligt förlaget ka både arbet- och materialkotnader vara tödberättigande med upp till 30 procent av kotnaderna; maxbeloppen kommer att vara olika för olika åtgärder. Stöden innebär kattelättnader på ammanlagt 400 miljoner kronor Energiförbrukningen i ett villahuhåll Huhållel 20% Varmvatten 20% Källa: Energirådgivarna Uppvärmning 60% per år. Förlaget är att de ka träda i kraft den 1 januari 2006 och belut ka fatta i mitten av december. Värme för framtiden För den om bygger nytt hu är det extra intreant att invetera i en biobränleanläggning om primär värmekälla, efterom nybyggaren kan öka kattereduktion för detta. Intallationen ka göra enat den 31 december 2006. Den nya pannan måte kunna värma både luft och vatten och amtidigt vara huvudaklig uppvärmningkälla i huet. Oavett om du bygger nytt eller funderar över att byta uppvärmningkälla är framtiden tora uppvärmningalternativ värmepump och pelletvärme. Vilket alternativ du och din familj ka välja påverka av flera faktorer. Ambitionen med EnergiSpecial är att reda ut begreppen kring de olika alternativen, amt belya dem med exempel på familjer om är nöjda med ina repektive val. Vår energipanel varar på frågor kring värme och energi och du får läa mer om elpriet. Du får deutom en guidning kring vilka olika typer av bravärme du kan intallera ett myigt ätt för familjen att hålla värmen i vinter. Redaktionen Allt fler följer trömmen till Tranå Vår pellet genomgår regelbundna analyer. För o är det viktigt att du alltid kan lita på din pellet. Kanke är det därför den är den met använda villapelleten. Upptäck varför allt fler elkunder trömmar till Tranå Energi. En anledning är att vi erbjuder Säkrad Sommarel.Vi köper in året hela elbehov under juni, juli och auguti, då elen normalt är om billigat. Du får ommarpri året om. Ring 0140-683 08 eller beök o på www.tranaenergi.e
Hela denna ektion är en annon från Provia Information Hämtar energi ur luften ner till 20 C Äntligen en luftvärmepump om fungerar i hela Sverige! Thermia Atria ger både värme och varmvatten. Var du än bor. Vår nya värmepump klarar att utvinna energi ur luften även när det är 20 grader kallt ute. Thermia Atria är å effektiv att du kan minka dina värmekotnader med upp till tre fjärdedelar. Vår egenutvecklade TWS-teknik värmer ditt vatten nabbare och med mindre energiåtgång än någon annan metod för varmvattenproduktion på marknaden. Oavett var du bor. Tio år trygghetföräkring ingår, varav de ex förta är kotnadfria. Deutom kan värmepumpen tyra på ditan via Internet med tillbehöret Thermia Online. 3
Hela denna ektion är en annon från Provia Information Efterom det inte går att veta hur elprierna utveckla är det omöjligt att äga om ett fat eller ett rörligt pri blir billigat i lutändan. Om elpriet går upp tjänar man på att ha fat pri. Om elpriet tvärtom går ner får man i tället betala mer jämfört med om man haft ett rörligt pri. Elpriet tyr av tillgång och efterfrågan på den Nordika elbören, Nordpool. Tillgången beror mycket på nederbördmängderna, efterom vattenkraft tår för en tor del av kraftproduktionen. Men det tar en vi tid innan väderförhållanden får ett genomlag i priet. Efterfrågan på el är tarkt beroende av hur kallt det är under vinterhalvåret. Efterfrågan påverka ockå av variationer i priet på olja till värmepannor. Det beror på att många villaägare har möjlighet att gå över till eluppvärmning när oljepriet blir för högt. Man får vanligtvi betala något mer för fat pri. Skälet är att leverantören tar en rik att göra en ämre affär ifall marknadpriet kulle öka Fat eller rörligt elpri? och leverantören kotnader för att köpa in el därmed bli högre. Med fat pri blir det lättare att förute ina elkotnader. Undvik tillvidarepri Rörligt pri kotar i regel mindre, men man får då vara beredd på att elkotnaden kan variera en del. Den om tannar kvar i ett avtal om tillvidarepri, det vill äga den om inte gjort något aktivt val om fat eller rörligt pri, löper en ännu törre rik efterom elleverantören kan ätta vilket pri han vill. Både att byta bolag eller att välja något annat avtal ho amma bolag är ett bättre alternativ. Sedan elmarknaden avreglerade kan du ha avtal med två olika före- tag: Del elleverantören om äljer den el du förbrukar och del nätbolaget om tår för överföringen av el till din botad. Nätbolagen har monopol inom ina repektive orter, vilket nätbolag du har betäm alltå helt av var du bor. Däremot kan du välja elleverantör fritt och där ålede välja mellan alternativen fat pri, om är bundet på en vi betämd tid, eller rörligt pri, om varierar med marknadpriet, det vill äga dagprierna på den nordika elbören Nordpool. Och kom ihåg de törta möjligheterna att änka ina elkotnader är oftat jut genom att minka in elförbrukning. Källa: www.konumentverket.e. På www. elprier.konumentverket.e kan du öka rätt på olika elleverantör och e vilka olika avtal de erbjuder. Jämför med det pri om du betalat på din enate faktura. Du kan ockå göra en peronlig kalkyl över ditt elpri. Ytterligare information hittar du även på www.elradgivningbyran.e Skatter och miljöåtgärder bakom höga elkotnader Text: Kalle Karlon Huhållen kan påverka allt mindre av ina elkotnader. Det är framför allt katter om ligger bakom kotnaderna. Skatter har under många år varit en tändigt ökande pot i den totala elkotnaden för huhållen. På enare tid har miljöåtgärder mot koldioxidutläpp EU: ytem för 4 handel med utläpprätter gjort att den del av elkotnaden om kunderna betalar till itt elhandelbolag ockå har ökat ovanligt mycket. Huhållen betalar en kotnad till ett elnätföretag för att få el överförd till hemmet. Kotnaden betår av en fat del och en rörlig del, om beror på förbrukningen. Staten övervakar att huhållen elnätkotnader är käliga och att elnätföretagen är effektiva. Huhållen kotnader för elnät har varit förhållandevi tabila under lång tid. Elhandelkotnaden tarkt miljöpåverkad Elkunder har avtal med ett elhandelföretag, om äljer el. Elhandelföretaget kan välja fritt av kunden efterom full konkurren råder. Kotnaden betår av en fat åravgift och ett avtalat pri på den el om förbruka. Detta pri kan till exempel vara bundet (i öre per kilowattimme) i ett, två eller tre år. Det kan ockå vara rörligt och följa utvecklingen på den nordika elmarknaden, där elhandelföretagen handlar in el. Priet på denna elmarknad ätt efter vad det kotar att producera el med det dyrate kraftlag om för tunden måte köra för att täcka efterfrågan på el på marknaden. Detta är oftat el från kolkraft om är förknippad med utläpp av koldioxid. Inom EU måte anläggningar om läpper ut koldioxid edan årkiftet inneha utläpprätter. Genom ett ytem för handel med ådana utläpprätter har kotnaderna för att producera el med kol om bränle därför tigit med cirka 10 öre per kilowattimme. Denna höjning påverkar de venka huhållen elprier. Skatter och avgifter en växande utgift Enligt regeringen belut genomför en grön katteväxling höjd energikatt mot änkt katt för individer och företag på 30 miljarder kronor på tio år till år 2010. Det betyder att den energikatt på el om huhållen betalar ucceivt tegra. På tio år har denna katt nätan tredubblat och är i år 25,4 öre per kilowattimme. Sedan år 2003 betalar de venka huhållen en kotnad för elcertifikat, om ka timulera utbyggnad av el från förnyelebara energikällor främt vindkraft och biobränlen. Pengarna går till producenter av denna el och kotnaden höj varje år. I år kotar elcertifikaten ungefär 3 öre per kilowattimme. En tor kattepot är momen på 25 procent om beräkna på alla kotnader, det vill äga umman av avgift för elnätet, elhandelkotnaden, energikatten och elcertifikatkotnaden. Ett räkneexempel Så här kan det totala elpriet för ett venkt huhåll e ut: Kotnad till elhandelföretaget 32,0 öre/kwh Kotnad för elnät 0,0 öre/kwh Energikatt 5,4 öre/kwh Kotnad för elcertifikat 3,0 öre/kwh Summa 80,4 öre/kwh Mom 25 procent 0,1 öre/kwh Totalt elpri 100,5 öre/kwh varav katter och avgifter 48,5 öre/kwh
HilanderParc Tryck på rätt knapp. I tider med oäkra elprier blir valet av avtalform allt viktigare. Binda eller inte binda? Hur länge? Ska elpriet junka eller tiga? Finn det andra ätt att hålla huhållet elkotnader nere? En ärlig och kundnära rådgivning betyder mycket. Prata med vår Kundervice på 020-22 24 24 eller beök www.eon.e. Vi följer varje liten kiftning på elmarknaden. Ett råd giltigt idag kan vara ett annat i morgon. Rådfråga o! www.eon.e Sydkraft och Graninge har bytt namn till E.ON
Hela denna ektion är en annon från Provia Information Invetera i en bergäker värmekälla Var fjärde venk villaägare har betämt ig för att byta uppvärmningkälla. När olje- och elpri kenar väljer de fleta huägarna att intallera luftvattenpump eller bergvärme. En villaägare kan enligt Staten Provningantalt mätningar tjäna mellan 7 000 och 27 000 kronor per år genom bergvärme beroende på hur tort uppvärmningbehovet är. I Sverige har intreet för värmepumpar ökat mycket kraftigt de enate tio åren. 1995 ålde bara 2 000 pumpar per år. I dag har mer än en halv miljon venkar inveterat i en värmepump och tillväxten är drygt 20 procent per år. Förra året ålde 80 000 bergvärme- eller luftvattenpumpar i Sverige och branchen er en fortatt ökning i år. Intreet för pumparna ökar inte bara i Sverige. I övriga Europa älj årligen 50 000 pumpar. De europeika köparna locka inte bara av bergvärmen om värmekälla, utan att den även kan använda för luftkonditionering under de heta ommarmånaderna. 100-200 meter djupt hål Principen för bergvärme är enkel. Ett 100-200 meter djupt hål borra i marken, en lang med frotkyddvätka anlut till en värmepump om hämtar upp den lagrade värmen i berggrunden. Energin värmer edan upp vatten både i element och kranar. Tekniken bakom är avancerad och utveckla tändigt. De venka tillverkarna Thermia, IVT och Nibe är 6 marknadledande och atar hårt på forkning och utveckling. Värmepumparna är mycket bättre än för tio år edan. Kompreorer och komponenter har förbättrat och pumparna tillverka i långa erier. En bergvärmepump i dag är mint lika driftäker om en elpanna och håller i mint 15-20 år. När den edan ka byta ut blir det mycket billigare efterom borrhålet finn kvar, äger Arne Lögdberg, vd för Svenka Energi- och Värmpumpföreningen, SEV. Billigare energi från dag ett Den goda tillförlitligheten och miljökälen pumpen är lika ren om en elpanna är två av anledningarna till föräljningframgångarna. Men det allra viktigate är givetvi den omedelbara änkningen av energipriet för villaägaren, äger Arne Lögdberg. Att byta ut den gamla olje- eller elpannan mot en modern bergvärmepump innebär en beparing av energikotnaden på 70-75 procent. I en underökning om tidningen Vi i villa gjorde i april varade var fjärde villaägare att den tänkt byta uppvärmingkälla. 75 procent väljer någon form av värmepump. Reten väljer fjärrvärme eller biobränle, om vi er om ett mycket bra komplement till värmepumpar, äger Arne Lögdberg. De tre viktigate faktorerna om avgör valet av ny energikälla är inveteringkotnad, verkninggrad och rörlig kotnad. Bergvärme kan intallera i alla Du får bättre kontroll på totalkotnaden om du gör inköpet från en enda entreprenör när du intallerar värmepump, råder Adam Fjaetad. hu med vattenburet uppvärmningytem, oavett om värmekällan är olja, elpanna, fjärrvärme eller ved. För villaägaren ligger intallationkotnaden i nitt på mellan 110 000 till 140 000 kronor. Beroende på familjen energiförbrukning är hela intallationkotnaden avbetalad på mellan fem och ju år. 75 procent av energin från marken är grati, du får alltå ut fyra gånger mer energi till huet än vad om kräv för att driva bergvärmepumpen. Därför tjänar villaägaren pengar redan från dag ett, äger Arne Lögdberg. ÅRSVERKNINGSGRAD Den allra viktigate faktorn är verkninggraden, COP. Den viar hur mycket värme du får ut ur pumpen i förhållande till hur mycket energi den drar per använd kilowattimme, kwh. Tänk på att många tillverkare bara uppger verkninggrad för ett vit driftfall, exempelvi en vårdag i april. För att få en rättviande bild måte du titta på verkninggraden under ett helt år, äger Adam Fjaetad, utvecklingchef på Thermia i Arvika. VATTENVÄRMEN Prea inte värmepumpen för hårt. En alltför hög vattentemperatur liter på pumpen. Varje ytterligare varmgrad på toppen, alltå över 55 grader, änker verkninggraden markant och ökar litaget. Mitt råd är att välja en pump om producerar mycket och varmt tappvatten, men inte går upp å högt om till 65 grader på cirkulationvattnet, äger Adam Fjaetad. RÄTT INSTALLATÖR För att få rätt helhetlöning för villauppvärmningen kräv mer än en bra värmepump. Välj en erfaren och utbildad intallatör. Då garantera du en rätt dimenionerad pump om blir optimalt intallerad och väl intrimmad. Att göra inköpet från en och amma entreprenör innebär deutom att du lättare får kontroll på totalkotnaden, äger Adam Fjaetad.
Enkelt val när pannan gick på pumpen Text: Kim Hall Bergvärme var det naturliga alternativet när oljepannan i eptember år 2001 gick önder för Lar Källander och Eliiv Lundberg i Älvjö. Vierligen hade Lar redan innan funderat på hur de kulle kunna minka energikotnaderna i villan från 1940-talet. Tre offerter från olika företag om ålde bergvärmepumpar fick han in. I kalkylen kulle uppvärmningen ligga på 8 000 kilowattimmar, vilket var betydligt lägre än de 22 000-24 000 kilowatt om de tre kubiken villaolja motvarade årligen. Det var 30 procent av vad vi gjorde av med i energiförbrukning, berättar Lar Källander, om är utbildninganvarig på KTH Syd. Men när värmepumpen väl var intallerad blev energiförbrukningen för värme och varmvatten endat 5 000 kilowatt, vilket i princip motvarar endat 20-25 procent av energiförbrukningen. Bergvärmen överträffade alla förväntningar. Bättre ytem kan jag inte tänka mig i dag, äger Lar Källander. Hela denna ektion är en annon från Provia Information Miljömäigt bra alternativ Redan tidigare hade Lar och Eliiv fört miljödikuioner och tittat på olika alternativ. På den tiden fann luftvärme om alternativ. Men de tyckte att ljudet kanke kulle bli törande och var oäkra på anläggningen livlängd. Även om bergvärme är ett dyrare alternativ inveteringmäigt, är det ur ett långiktigt ekonomikt perpektiv met lönamt, äger Lar Källander. De aner att elenergi är miljömäigt bättre än foila bränlen, å enligt Lar Källander finn det inget bättre och mer miljömäigt alternativ än jut bergvärme. Vi rekommenderade att gå ner 90 meter i berggrunden, men valde att gå ner 120 meter. Även om inve- Bergvärmepumpen använder den olenergi om finn lagrad i berggrunden. Energi om edan kan använda för att värma upp huet och ditt tappvarmvatten. Att hämta energi från berggrunden är den vanligate löningen. Rör änk ned i ett djupt hål (100 150 meter) i berget. teringkotnaderna blev drygt 100 000 kronor kunde vi inte ha valt ett bättre ytem, äger Lar Källander. Normalt ligger värmen på 20-21 grader. Lite ojämn inomhutemperatur kan vi uppleva vid nollgradigt väder, annar fungerar bergvärme utmärkt. Jag har inte rört värmepumpen på två år. Inte mer än när jag tatitikt vill e på drifttider och fördelning värme varmvatten, äger Lar Källander. Nu har paret Lar och Eliiv omkring 8 000 kronor per år i kotnader för huhållel. Tillamman med värmepumpen blir det totalt 12 500 kronor i energikotnader. Pannrummet har de byggt om till ett rum där de vårdar ina kläder. 7
Hela denna ektion är en annon från Provia Information Alla har vi tjänat på bytet från el/oljepanna till pelletpanna. Pojkarna är glada för höjd månadpeng och vi för törre huhållkaa. På köpet har vi fått en jämnare värme och ingen gnäller längre över långa dyra duchar, äger Charlotta Göranon. Pappa Åke tillägger att det känn könt att ha inveterat i en framtidäker och bekväm uppvärmning. www.boggi.e Pelletanläggningen intallerade familjen Göranon för drygt ett år edan i itt tvåvåninghu på 170 m 2 i Jönköping. Byt till pelletvärme du ockå. Det tjänar både du och miljön på. Har du en fungerande oljepanna behöver du ofta bara byta brännare. Har du direktverkande el kan du ätta in en pelletkamin. För mer information om pelletvärme och familjen Göranon intallation, e vår hemida. www.pelletbranchen.e Gutaf, Charlotta, Åke och Viktor Göranon, Jönköping Vi parar drygt 1500 kr/månad med vår nya pelletvärme 8 Kontakta gärna din kommunala energirådgivare när du kall byta värmekälla. Energimyndigheten pelletbrochyr kan du rekvirera på tel 020-20 20 90. Pelletvärme Framtidvärme är ett amverkanprojekt från ledande företag i pelletbranchen.
Hela denna ektion är en annon från Provia Information Spara på både lantar och miljö Text: Kjell Anderon Pelletvärmen ökar lavinartat i takt med tigande olje- och elprier. Föräljningen av pellet ökade med 28 procent under förta halvåret 2005 jämfört med amma period året innan. Det viar tatitik från Pelletindutrin Rikförbund (PiR). Föräljningen av pannor och brännare för pelleteldning fördubblade jämfört med amma period året innan. Miljövänlig energi Pellet är miljövänlig bioenergi. Pelleten tillverka av retprodukter från kogindutrin och träindutrin, främt ågpån. Spånet prea amman under tryck och värme. Inga främmande ämnen tillätt. Bioenergi är förnybar energi efterom koldioxiden i växterna ingår i ett kretlopp. Den koldioxid om frigör vid förbränningen bind åter i ny växtlighet. Att byta från foilt bränle, om olja, till biobränle innebär därför minkade tillkott av koldioxid till atmofären. När Sverige fram till 2020 ka göra oberoende av olja kommer pelleteldning att bli ett av de viktigate bidragen. Billigare uppvärmning Oljan kotar nu omkring 10 000 kronor per kubikmeter, och elen kotar 1 krona per kilowattimme. Pellet kotar omkring 45 öre, vilket är mindre än halva priet mot olja och elvärme. Att intallera pelleteldning kotar bara hälften å mycket om att ätta in bergvärme. Om man kan behålla in oljepanna och bara byta brännare blir jämförelen ännu mer fördelaktig. Bekväm hantering Man räknar med att det i dag finn 70 000 pelleteldande villaägare i landet. Den nabba tillväxten på marknaden gör att det kommer allt fler pannor, kaminer och brännare att välja på. Utvecklingen går mot utrutning med allt mindre kötelbehov och allt mer automatik. I enate numret av konumentverket tidning Råd&Rön redovia och jämför ett antal pelletpannor. Om man har en oljepanna i gott kick räcker det oftat med att byta ut den befintliga oljebrännaren mot en pelletbrännare, och byta ut oljetanken mot ett pelletförråd. Den här löningen är den billigate man kan räkna med en kotnad på 25 000 30 000 kronor. Inmatningen i pannan är helt automatik och förrådet pellet räcker i flera månader. Om man måte byta ut in oljepanna mot en ny pelletpanna blir det dyrare omkring den dubbla kotnaden. Den om inte har vattenburet ytem utan bara direktverkande el kan välja att ätta in en pelletkamin. Ockå den har automatik eldning, men kräver att man fyller pelletförrådet med jämna mellanrum kanke ett par gånger i veckan. I tället för att köpa pellet i bulk till itt förråd köper man då pellet i måäckar. En pelletkamin kan ta hand om törre delen av värmebehovet i en elvärmd villa, och ge en ordentlig beparing på elräkningen. Pellet finn i hela landet Det finn ett 30-tal törre pelletfabriker i Sverige, och ett tort antal mindre tillverkare. Nya fabriker växer upp runtom i hela Europa; 2004 fann fler än 200 producenter. Pellet har fått genombrott i Danmark, Öterrike, Tykland och Italien, förutom i Sverige. Den venka förbrukningen uppgick förra året till 1,25 miljoner ton. En tor del använd i tora värmeverk om tällt om från kol till pellet. Bland annat får tora delar av vätra Stockholm in värme från pelleteldning vid Häelbyverket, landet törta Vid pelleteldning byter man ut oljebrännaren i pannan mot en pelletbrännare. Bränlet förvara i ett pelletförråd, om erätter den tidigare oljetanken, och pelleten mata fram till brännaren genom en kruv eller lang. förbrukare av pellet. Pellet leverera med en tankbil ungefär om oljan och blåe direkt in i pelletförrådet. Flera av de tora oljebolagen äljer i dag pellet vid idan av villaolja. Fråga efter p-märkning och venk tandard För att eldningen ka fungera bra måte utrutningen fungera och bränlet vara av godkänd kvalitet. Fråga efter p-märkt panna eller brännare och e till att den pellet du får håller venk tandard. För mer information om fördelarna med pelleteldning rekommendera ett beök på www.pelletbranchen.e. Energimyndigheten pelletbrochyr kan betälla kotnadfritt på telefon 020-20 20 90. 9
Hela denna ektion är en annon från Provia Information 10
Hela denna ektion är en annon från Provia Information Självdrag påverkade värmevalet Text: Lar Sahlin Förra året bytte familjen Johanon/Sträng in gamla oljeanläggning mot pelletvärme. Det förta året blev uppvärmningkotnaderna nätan 15 000 kronor lägre jämfört med tidigare år. Den befintliga murtocken och jälvdraget gjorde att vi valde pelletvärme. Men naturligtvi var de betydligt lägre värmekotnaderna ockå ett mycket viktigt käl till att vi bytte från oljeeldning till pellet. Det är familjen Johanon/Sträng pontana var på varför de intallerat pelletvärme. Bytte bort oljeeldningen De bor i ett vackert äldre hu vid en av infarterna till Motala. Huhållet har fem peroner, mamma, pappa, två tonårpojkar och lillebror, tre år. Huet är ett enplanhu med inredd källare. Total boyta är 240 kvadratmeter med en öppen och härlig planlöning. Takhöjd är hela 270 centimeter. Björn, Helen och mintingen Melvin framför familjen pelletuppvärmda hu i Motala. För drygt ett år edan bytte man ut den gamla oljeeldningen mot en helautomatierad pelletanläggning med ett pelletförråd på 3,5 ton. Familjen dikuterade olika uppvärmningalternativ, bland annat bergvärme, innan man betämde ig för pelletvärme. Man utgick från att driftkotnaden kulle minka med hälften. Pappa Björn trodde att huet goda kick berodde mycket på den köna värmen från murtocken och det jälvdrag om den åtadkom. Det ville han inte ändra på. Mamma Helen var dock orolig för att det kulle bli mycket pring till pannrummet och en maa extra arbeten. Kalkylen höll med råge Intallationen av den nya pelletanläggningen gick nabbt och midigt efter att Björn jälv monterat ner den gamla oljepannan. Kotnadkalkylen höll med råge. Invete- ringkotnaden tannade på 80 000 kronor. Uppvärmningkotnaderna förta året blev 10 500 kronor mot tidigare 25 000 kronor. Klart mycket lägre än vad man kalkylerade med. Detta trot att man nu gör av med betydligt mer varmvatten än tidigare. Björn påpekar att pannan har gått om en klocka edan den intallerade. Tillynen har kett en gång per månad och det tar cirka fem minuter per gång. Han tror att den höga driftäkerheten beror på att de har atat på hög pelletkvalitet. Påfyllningen i pelletförrådet har ockå varit midig och kett utan att det dammat och mutat ner. Helen har helt vängt i in uppfattning om pelletvärme. Hon upplever den lika trygg om oljevärme och att den ger en behaglig värme även de kallate vinterdagarna. I pannrummet finn både panna och pelletförråd. Pelleten kruva från förrådet via matarlangen, om yn på bilden, till pelletbrännaren. 11
Hela denna ektion är en annon från Provia Information FEM FRÅGOR TILL ENERGIEXPERTERNA 1. Vilka är hemmet tora energibovar? 2. Ska man välja bundet eller rörligt elpri? 3. Vilket är det bäta uppvärmningalternativet för villaägare? Torten Berglund energirådgivare i Kramfor Jan Södertröm, Villaägarna rikförbund, chef för bygg, energi och miljö 1. Varmvattenförbrukningen kan vara mycket tor i ett hem med många ungdomar. Använd parmuntycken och begräna tiderna. I gamla hu är oftat ioleringen på vindbjälklaget en tor energiläcka. Gamla vitvaror, ärkilt fryar kan vara riktiga energilukare. 2. På kort ikt kan man nog tjäna på att ha rörligt pri. Det kräv dock att man har tid att bevaka marknaden. Vill man ha kontroll över kotnaderna är kanke ett fat pri att föredra även om det i dag är lite dyrare än det rörliga. 3. Fjärrvärme, om numer nätan alltid är biobränlebaerad. Annar pellet, biobränlen är framtiden uppvärmningytem för måhu. Värmepumpen kräver å mycket el att den bör räkna om en form av eluppvärmning. 4. Mycket lågt kötelbehov. Driftkotnaderna är med dagen energiprier bland de lägta om finn. Men beroendet av el kan bli dyrt i framtiden. Stort effektbehov under kalla dagar har lett till effektbrit, vilket kommer att ge differentierade eltaxor. Ventilationen i ett hu med jälvdrag kan bli undermånlig. 5. Miljövänligt. Driftkotnaden är i dagläget lika låg om för värmepumpen. Vi kötel kräv men jämfört med andra biobränlen är det enkelt att köta, ärkilt de moderna anläggningarna. En fungerande rökkanal kräv och förrådet tar plat i huet. 1. Fört och främt ditt eget beteende, om din innetemperatur, dina vitvaror och om du badar i tället för duchar. Det är ockå där du ka börja när du er över ditt energiparande, i tället för att gå direkt på de tora och kotamma inveteringarna. Även huet klimatytem, jag tänker till exempel på jälvdragventilation och fönter om inte är tätade, lukar energi. 2. Det allra viktigate är att teckna någon form av avtal med elbolag, ha inte tillvidarepri. Om man väljer att binda ett halvår eller tre år beror på hur man tror elbören går. Det finn ockå avtal om har en del fat och en del rörligt. 3. Fjärrvärme om det är ett bra pri och låga anlutningkotnader. Annar pellet och olika typer av värmepumpar. Gör en kalkyl! 4. Enkelt att intallera, pumparna är driftäkra och har låga kötelkotnader. Bergvärme är dyrt att intallera. Luftvärme är billigt men producerar bara värme, inget varmvatten, och den låter en hel del å placera den i ett ljudiolerat utrymme. Luftpumpen kräver deutom öppen planlöning å att luften ka kunna cirkulera. 5. Pellet ger bättre inneklimat, när du byter oljepannan mot pellet bibehåller du den varma kortenen vilket bidrar till en bra innemiljö. Med värmepump använd kortenen inte. Pellet är billigare än berg- och markvärme men dyrare än en luftvärmepump. Din lokala 11 energileverantör Skellefteå 1 2 För bra elavtal kontakta o Tel 0581-88 701 www.lindebergenergi.e 11 3 MELLANSKÅNES KRAFT AB Box 112, 240 40 Tjörnarp Tel 0451-62000 Fax 0451-62772 info@mkraft.e www.mkraft.e 4 5 6 7 Året fluga för dig om vill änka dina elkotnader. 8 9 Berglagen egen el Sandviken 10 Lindeberg 2 Norrköping 9 10 Tel 0771-380 390 www.kraftaktorerna.e 7 Laholm 3 6 Ljungby Båtad 5 Ängelholm 8 Landkrona Bjuv 4 1 Häleholm Tel 026-24 16 00 www.andvikenenergi.e 12
ica kuriren 0511 05-11-16 12.57 Sida 1 Hela denna ektion är en annon från Provia Information 4. Fördelar repektive nackdelar med värmepump? 5. Fördelar repektive nackdelar med pelletvärme? Marcel Berkelder, energikonult och energirådgivare för Vindeln kommun 1. Tonårbarnen duchvanor kan kota tuental kronor och kwh. Plocka bort duchtången! Tillläggiolera vinden om du har enbart ågpån eller annan iolering tunnare än 20 cm. Täta fönter och komplettera till tregla. 2. Är man en gambler kan man ta rörligt pri. Vill du ha äkerhet, välj då ett långvarigt avtal med fat pri. Har du endat huhållel ger ett rörligt elpri i dag lägre kotnader. Man tål ju via höjningar, men amtidigt är förtjänten gentemot fat pri inte å tor. Minka elbehoven! 3. Ekonomikt och komfortmäigt är fjärrvärme det intreantate alternativet i 90 procent av fallen. Utanför fjärrvärmeområden: pellet eller vedeldning. För en villa med bra iolertandard är värmepump ett dåligt ekonomikt alternativ. Hu med dålig iolertandard bör i förta hand iolera bättre. 4. Värmepump är, om den är utförd på rätt ätt, en komfortabel löning. Men inveteringkotnaderna är höga och elprierna kommer annolikt att fördubbla inom två tre år; driften av en värmepump blir då dyrare i drift än både fjärrvärme och pelleteldning. 5. Pellet kräver en vi arbetinat även om utvecklingen är ökad automatiering och därmed högre komfort. Inveteringkotnaderna är dock rimliga, driftkotnaderna är låga och framförallt är pelletprierna mycket tabila även framöver. Pellet ger ockå bra miljö och bättre beredkap/trygghet. Höga energiräkningar? Gör något åt det och byt fönter nu! Skaffa dig lägre energiräkningar och ett varmare och tytare inomhuklimat. Har du tänkt på att dina nuvarande höga uppvärmningkotnader kan betala dina nya fönter? Om du inveterar i nya väliolerade fönter, kan det du parar in på lägre räkningar från energibolaget betala åväl ränta om amorteringar för dina nya fönter. Samtidigt om du ökar värdet på ditt hu. Deutom får du en katterabatt på 30% på den del av kotnaden om övertiger 10.000 kr om du väljer fönter med ett u-värde på högt 1,2. Vi rekommenderar våra vridfönter (EDF) med 3-gla iolerruta. U-VÄRDEN VRIDFÖNSTER EDF Energigla (tandard) 1,5 Energigla +argonga 1,3 Energigla +argonga +varmkant 1,2 Beök närmate återföräljare om kan berätta mycket mer om SP Fönter breda ortiment av väliolerade fönter. Det är inte vem om helt om väljer våra värmepumpar men den om tänker efter gör det. Låt o äga det med en gång. Vi har ovanligt krävande kunder. De om väljer en av våra värmepumpar nöjer ig inte med att tudera tabeller över verkninggrad och värmeekonomi. De lynar inte på förta bäta leverantör om råkar finna till hand. De låter ig inte heller påverka av brakande annoner och tjuiga reklambrochyrer. Våra kunder er till helheten våra kunder vill göra bra affärer. Ingen kan mer om värme än vi Lä mer på www.ctcvarme.e 13